Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, med begäran om utredning och förslag till af hjälpande af vissa missförhållanden i afseende å stämpelbeläggning af köp af fast egendom m. m.

1904-05-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:146, Skrifvelse till Konungen, med begäran om utredning och förslag till af hjälpande af vissa missförhållanden i afseende å stämpelbeläggning af köp af fast egendom m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 146.

1

N:o 146.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med begäran om utredning

och förslag till af hjälpande af vissa missförhållanden

i afseende å stämpelbeläggning af köp af fast egendom

m. m.

(Sammansätta bevillnings- och lagutskottets utlåtande n:o 1.)

Till Konungen.

Genom motioner, väckta inom Andra Kammaren, har Riksdagens uppmärksamhet

blifvit fäst därå, att till följd af bristande effektivitet i gällande

bestämmelser angående utgörandet af stämpelafgift vid fastighetsköp förluster

för statskassan icke endast på stämpelbeskattningens, utan äfven på

andra beskattningsområden kunna uppstå därigenom, att stämpelafgiften

icke kommer att utgöras efter fastighetens hela försäljningsvärde, ity att

detta värde genom en eller annan åtgärd från de kontraherande parternas

sida icke blir för den stämpelbeläggande myndigheten kändt eller för

stämpelbeläggning åtkomligt.

Särskildt vid försäljning af fastigheter, å livilka afverkningsbar skog

till större värde finnes, lära i afsevärd omfattning sådana åtgärder förekomma.

Vid dylika försäljningar kommer, enligt vunna upplysningar, det

förfaringssätt ofta till användning, att den i verkligheten för fastigheten

Bih. till Riksd. Frot. 1904. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 38 Höft. (N:o 146.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 146.

betingade köpeskilling uppdelas sålunda, att endast en mindre del däraf

i köpehandlingarna upptages såsom likvid för själfva fastigheten och blir

föremål för stämpelbeskattning. Den större delen af köpeskillingen betraktas

däremot utgöra ersättning för afverkningsrätten till den å fastigheten

befintliga skog, och undandrages denna del af köpeskillingen på

dylikt sätt från att beskattas medelst stämpelafgift.

Genom stämpelförordningens bestämmelse, att där köpehandling, utan

tillägg till eller förändring i stadgade villkor, öfverlåtes inom den för lagfart

föreskrifna tid, räknadt från första fånget, och inom samma tid för

lagfart företes, äger stämpelbeläggning rum allenast för sista fånget, förefinnes

jämväl tillfälle att undandraga staten stämpelafgift. Och det lärer

ingalunda vara sällsynt, att, särskildt vid transport af köp af stadsegendomar,

det förfarande kommer till användning, att den högre köpeskilling,

som till äfventyrs därvid betingats, icke uppgifves och sålunda icke heller

blir föremål för lagenlig stämpelbeskattning.

Förfaringssättet, att i köpehandling hela den angående en fastighet

aftalade köpeskilling icke uppgifves, synes enligt nu gällande lagbestämmelser

och domstols praxis icke kunna beläggas med ansvar. Det torde

likväl vara obestridligt, att åtgärder, sådana som de här ofvan nämnda och

till syftet därmed likartade, icke kunna sägas stå i öfverensstämmelse med

den nuvarande stämpellagstiftningens anda och mening eller med de för

en rationell stämpelbeskattning gällande principer.

Såväl ur synpunkten af statens skatteintresse som med hänsyn till

de moraliska vådor, hvilka en ytterligare utbredning af nu berörda förfaringssätt

skulle medföra, har Riksdagen funnit förändring af lagstiftningen

å ifrågavarande område vara af behofvet väl påkallad. Hvilka

åtgärder, som härutinnan böra vidtagas, har emellertid ansetts kunna

framgå först genom en mera omfattande utredning än den, Riksdagen

varit i tillfätte att verkställa.

Redan genom afhjälpande medelst en lämplig straffbestämmelse af

den brist i lagstiftningen, som synes förefinnas, torde, om icke full, så

dock i allt fall större effektivitet än nu kunna vinnas i förevarande hänseende.

Huruvida en dylik straffbestämmelse bör inflyta i allmänna strafflagen

eller i stämpelförordningen, torde på frågans nuvarande stadium icke

med säkerhet kunna afgöras. Det i 54 § 8 mom. stämpelförordningen

förekommande stadgandet om ansvar för den, som genom lämnandet af

falsk uppgift förorsakar, att bouppteckning blir belagd med stämpel till

lägre belopp än eljest vederbort, torde möjligen kunna utsträckas att

omfatta jämväl fall, då i afhandling angående köp af fast egendom köpe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 146.

3

skillingen upptagits till lägre belopp, än den verkligen utgjort. Med afseende

å stadgandets art vill Riksdagen i detta sammanhang äfven fästa

uppmärksamheten å den i 33 § inkomstskatteförordningen förefintliga bestämmelse

angående påföljden för lämnande af oriktigt meddelande i och

för inkomstskattetaxeringen.

För det särskilt framhållna missförhållandet, att skog, som ingått i

fastighetsköp, undandrages stämpelskatt, torde rättelse åtminstone i viss

mån kunna vinnas genom förändrade bestämmelser i fråga om stämpelbeläggning

af afhandlingar om skogsafverkning.

Särskild bestämmelse rörande stämpelbeläggning af skogsafverkningskontrakt

förekom först i kungl. kungörelsen angående stämplade pappersafgiften

den 21 november 1854. Bevillningsutskottet vid nämnda års

riksdag yttrade i sitt angående sagda afgift afgifna betänkande, bland

annat, att det icke sällan inträffade, att sådana afhandlingar, hvarigenom

skog från hemman på viss tid föryttrades, till laga åtgärd vid domstolarna

företeddes, men att dylika afhandlingar icke funnes i gällande kartasigillata-förordning

omförmälda. Utskottet, som ansåge desamma böra förses

med stämpladt papper efter enahanda grund, som för andra köpebref

vore stadgad, hemställde därför, att under rubriken köpebref i stämpelpappersförordningen

måtte införas, att sådana afhandlingar skulle, för att

vara gällande, förses med stämpladt papper i förhållande till värdet efter

samma tariff, som gällde beträffande köpebref m. m. på fast egendom,

äfvensom bestämmas, att, då i sådan afhandling värdesumma ej funnes

utsatt, den borde innehålla uppgift om skogsskiftets areal samt karteras

efter 12 skilling för hvarje fullt tunnland.

De af bevillningsutskottet förordade bestämmelserna inflöto i ofvannämnda

kungörelse den 21 november 1854.

Vid 1859—1860 års riksdag gjordes den förändring af ifrågavarande

stadgande, att orden »för att vara gällande» borttogos. Såsom hufvudsakligt

skäl för denna förändring anfördes, att det icke kunde vara rätt

att förklara, det ett kontrakt, som, därest det muntligen inginges, kunde

äga lagligen förbindande kraft, skulle, då det skriftligen affattades, för att

vara gällande beläggas med stämpel.

I det inom Eders Kungl. Maj:ts finansdepartement utarbetade förslag

till kungörelse angående stämpelafgiften, hvilket lades till grund för Eders

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet vid 1883 års riksdag, stadgades däremot

stämpelafgift för dylik afhandling, endast då den för vinnande åt

inteckning företeddes, eller då betalning på grund af handlingen söktes

hos offentlig myndighet. Den ovillkorliga stämpelskyldighetens upphörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 146.

motiverades i berörda förslag därmed, att dels hvarje föreskrift om kontroll

å uppbörden eller påföljd för underlåten stämpling saknades för det

fall, att företeende inför offentlig myndighet icke ägde rum, dels ock

någon grund, hvarför ifrågavarande kontrakt, framför andra nyttj an deråt tsaftal,

skulle underkastas ovillkorlig stämpelskyldighet, icke torde kunna uppvisas.''

Eders Kungl. Maj:t, som i ofvanberörda proposition för åtskilliga fall

ifrågasatt införandet af handlingars stämpelbeläggning, oberoende af deras

företeende hos offentlig myndighet, ansåg sig emellertid icke böra i sammanhang

därmed förorda upphäfvandet af redan befintliga stadganden om

vissa handlingars förseende med stämpel i sådan ordning och föreslog på

grund häraf, att de äldre bestämmelserna om stämpel för afhandling om

skogsafverkning måtte med några jämkningar bibehållas oförändrade. I

hufvudsaklig öfverensstämmelse härmed var äfven bevillningsutskottets förslag

i ämnet affattadt, hvilket förslag af Andra Kammaren godkändes.

Inom Första Kammaren anmärktes emellertid, att afhandlingar om

skogsafverkning ofta upprättades vid tillfällen, då synnerlig svårighet

måste möta vid att anskaffa de föreskrifna stämplarna, och beslöt denna

kammare på grund häraf, att afhandling om skogsafverkning skulle vara

underkastad stämpelafgift, endast då den för intagande i vederbörande

myndighets protokoll företeddes. Vid gemensam omröstning blef detta

äfven af Riksdagen beslutadt.

Af 1884 års Riksdag vidtogs den förändring af ifrågavarande bestämmelse,

att afhandling om skogsafverkning skulle vara försedd med

stämpel, endast då den för vinnande af inteckning företeddes, samt att,

då på grund af afhandlingen betalning söktes hos offentlig myndighet,

af handlingen skulle vara belagd med särskild stämpel lika med skuldebref.

Sin nuvarande lydelse erhöll slutligen rubriken skogsafverkning i

stämpelförordningen genom belut af 1894 Riksdag.

Ett återinförande af den ursprungliga bestämmelsen, att afhandling

om skogsafverkning för att vara gällande skall förses med stämpel, torde

kunna antagas i ganska afsevärd mån, om äfven icke fullständigt, komma

att trygga statens säkerhet, för att icke på nu anmärkt sätt betydande

förmögenhetsdelar undandragas stämpelskatt. Medgifvas måste visserligen,

att effektiv kontroll öfver stämpelafgiftens behöriga utgörande icke torde

kunna anordnas, men å andra sidan skulle med en förseskrift i berörda

hänseende naturligen förenas stadgande, hvarigenom underlåtenhet att

stämpelbelägga en afhandling af nu ifrågavarande slag blefve en straffbar

lagöfverträdelse, hvilket förhållande med säkerhet kom me att verka till

lagens efterlefnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 146.

Såsom ofvan erinrats, anfördes vid 1883 års riksdag, att föreskriften

om skogsafverkningskontraktens beläggande med stämpel vid utgifvandet

under vissa omständigheter erbjöde svårighet, nämligen då aftalen träffades

i trakter, där tillgång på stämplar saknades. Denna svårighet torde emellertid

lätt kunna undanröjas genom medgifvande, att med stämpelbeläggningen

finge anstå till viss tid efter handlingens utfärdande.

Genom det nu anförda har Riksdagen icke afsett att förorda något

visst sätt för afhjälpande af ofvanberörda missförhållanden, utan har därmed

endast åsyftats att gifva en sammanfattning af vissa åsikter, som

under frågans handläggning framställts.

Då sagda missförhållanden enligt Riksdagens uppfattning äro af den

art och betydelse, att desamma böra i möjligaste mån undanröjas, får

Riksdagen anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes taga under ompröfning,

genom hvilka åtgärder här ofvan anmärkta missförhållanden i afseende å

stämpelbeläggningen af fastighetsköp må kunna afhjälpas, samt till Riksdagen

inkomma med det förslag, hvartill denna pröfning kan föranleda.

Stockolm den 14 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Rik. till Rilcsd. Prof. 1904. 10 Samt. 1 Ajd. 1 Band. 38 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.