Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående dels förändrad lydelse af 33 § bevillningsförordningen dels ock ändrade föreskrifter rörande bevillning för inkomst af kanalanläggning och järnvägsdrift.

1904-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:153, Skrifvelse till Konungen, angående dels förändrad lydelse af 33 § bevillningsförordningen dels ock ändrade föreskrifter rörande bevillning för inkomst af kanalanläggning och järnvägsdrift.

Dokumentets text

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 153.

25

N:o 153.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 17 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående dels förändrad lydelse

af 33 § bevillningsförordningen dels ock ändrade

föreskrifter rörande bevillning för inkomst af kanalanläggning

och järnvägsdrift.

(Bevillningsutskottets betänkanden n:is 5 och 42.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen kar enskild motionär föreslagit sådan ändring i

33 § af gällande bevillningsförordning, att afskrifter af nästföregående

års taxeringslängder och utdrag af protokollen hos det årets vederbörande

taxeringsnämnd och pröfningsnämnd skulle aflämnas till ordföranden

i bevillningsberedningen senast den 20 mars i stället för,

såsom nu är föreskrifvet, senast den 20 april.

Gällande inkomstskatteförordning stadgar skyldighet för ordförande

i bevillningsberedning att, bland annat, på begäran meddela skattskyldig

erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten af den honom

åliggande uppgiftsskyldighet. Särskildt å landsbygden torde det esomoftast

förekomma, att beredningens ordförande är behjälplig med affattandet

af skattskyldigs deklarationsuppgift, och i sådant fall synes

Bih. till Riksd, Prof, 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Höft, 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 153.

det kunna vara af vikt för beredningens ordförande att tidigare än

hvad nu är fallet äga tillgång till afskrifterna af föregående års taxeringslängder.

Vid sådant förhållande och då någon olägenhet icke torde

förorsakas af det i motionen föreslagna tidigare aflämnandet till bevillningsberedningens

ordförande af ifrågavarande, från föregående år tillgängliga

afskrifter och protokollsutdrag, har Riksdagen besluta, att

33 § bevillningsförordningen, sådan denna § lyder enligt kung], kungörelsen

den 3 december 1898, skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Till bevillningsberedningens ordförande skall å landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjänsteman senast den 20 april, vid

bot af tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflämnat på

mantalslängden grundade, enligt fastställda formulär uppställda längder,

upptagande samtliga inom beredningens distrikt belägna fastigheter, å

hvilka jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom

fastigheternas ägare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare.

Dessutom böra vid samma tillfälle till beredningens ordförande aflämnas

tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,

uti hvilken enligt fastställdt formulär uppgjorda längd

beredningen införer alla de personer, som beredningen anser skyldige

att dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra beredningarna

till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde

af vederbörande uppbörds- eller annan därtill utsedd tjänsteman.

Senast den 20 mars skola till beredningens ordförande aflämnas,

på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom Stockholm,

genom magistratens försorg, så väl de i 53 § 3 mom. omförmälda afskrifter

af nästföregående års taxeringslängder som äfven de i 51 och

63 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande

taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning

stadgade grunder åligger det beredningen att föreslå och uti

förberörda längder införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp,

för hvilket bevillning skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje

skattskyldig, med iakttagande därvid att uppskattad inkomst af rörelse,

yrke eller eljest, allt efter som inkomsten deltager i vägunderhåll eller

ej, införes i vederbörlig kolumn, på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar;

och bör beredningen därvid följa den inom samma ort senast upprättade

mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma

blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad, jämte alla därtill

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 153.

hörande uppgifter och handlingar senast den 20 april tillställas ordföranden

i ortens bevillningsberedning.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta

samhälle förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna

särskildt angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del

faller inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen

anmärkas, huru stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del

af fastigheten.»

Vidare har inom Riksdagen af enskild motionär gjorts framställning

därom, att i bevillningsförordningen, eller, om så lämpligare funnes,

i instruktionen för taxeringsmyndigheterna, skulle införas föreskrift,

dels att inkomst af kanalanläggning skall fördelas å de särskilda stationerna

efter storleken af den uppbörd, som, enligt kanalverkets taxa

och reglemente, å hvarje station belöper, samt dels att inkomst af järnvägsdrift

skall fördelas å de särskilda, stationerna efter storleken af den

vid hvarje station debiterade uppbörd.

Hos taxeringsmyndigheterna synes för närvarande råda olika uppfattning

rörande innebörden af det i 12 § bevillningsförordningen förekommande

stadgandet, att järnvägs- och kanalbolag skola beskattas,

där bolagets rörelse »vid större och mindre stationer» bedrifves.

Hvad först angår inkomst af kanalanläggning, beskattas denna

somligstädes så, att af den beskattningsbara inkomsten inom vederbörande

kommuner taxeras så stor del. som motsvarar den vid de inom

kommunen belägna kanalstationer influtna andelen af kanålanläggningens

hela bruttoinkomst. Detta förfaringssätt medför, att, därest såsom

vid Trollhätte kanal hufvuduppbörden af kanalafgifterna försiggår å en

af kanalstationerna, den kommun, där denna är belägen, gynnas på

öfriga kommuners bekostnad, i det att dessa få vidkännas en ganska

betydlig förlust af skattemedel, som rättvisligen synes hafva bort tillkomma

dem. Vid andra kanalanläggningar röner fördelningen af den

beskattningsbara inkomsten de särskilda kommunerna emellan inverkan

af antalet slussar, antingen så att detta antal uteslutande ligger till

grund för taxeringen, eller ock så att uppdelningen af nettoinkomsten

å de olika kommunerna verkställes efter viss procent däraf med fästadt

afseende å såväl antalet slussar i det inom kommunen befintliga kanaldistriktet

som mängden af det till kanaldistriktet afgångna eller an
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Ko 153.

komna gods. Slutligen har det ifrågasatts, att nyssberörda fördelning

skulle ske med ledning af den för kanalanläggningen fastställda taxan,

så att däri lämnade bestämmelser för kanalafgifternas beräknande jämväl

skulle läggas till grund för taxeringen. Med en sådan anordning

skulle nämligen vinnas den fördelen, att den inkomst, som kanalanläggningen

tillförde de särskilda kommunerna, icke rönte inflytande af sättet

för uppbörden af kanalafgifterna, utan att densamma verkligen motsvarade

den drift å kanalen, som inom kommunen ägt rum.

Jämväl beträffande beskattning af den från järnvägsdrift härflytande

inkomsten har olika uppfattning hos taxeringsmyndigheterna

gjort sig gällande, särskild! i fråga om inkomsten af transitotrafik.

Denna inkomst, hvilken kommer de enskilda järnvägarnas förvaltningar

till del genom afräkningar från järnvägsstyrelsens kontrollkontor, upptages

å somliga håll i sin helhet till beskattning å den ort, där den

enskilda järnvägen har sitt hufvudkontor och dit remissan från sagda

kontrollkontor följaktligen sändes. Annorstädes fördelas ifrågavarande

inkomst emellan dem af järnvägens stationer, transitoförsändelsen passerat,

antingen till lika belopp å en hvar af dessa stationer eller ock

i förhållande till deras bruttoinkomst af annan trafik.

I likhet med motionären håller Riksdagen före, att för beskattning

af såväl kanal- som järnvägsanläggning tarfvas förändrade bestämmelser,

ägnade att i högre grad, än för närvarande är fallet, åstadkomma

likformighet de olika orterna emellan och att tillgodose de

särskilda kommunernas berättigade anspråk på inkomst genom sådan

beskattning. Enligt Riksdagens mening böra dessa nya föreskrifter affattas

i den riktning, att, då kanal eller järnväg har stationer inom

flera kommuner, kanalens eller järnvägens ägare taxeras inom hvarje

kommun för den del af anläggningens hela inkomst, som kan beräknas

hafva uppkommit genom den inom kommunen bedrifna kanal- eller

järnvägsdriften. Riksdagen anser sig emellertid icke böra framlägga

något förslag till de ändringar i bevillningsförordningen, den ifrågasatta

anordningen af kanal- och järnvägsanläggnings beskattning påkallar

utan inskränker sig allenast till att aflåta en skrifvelse i ämnet

till Eders Kungi. Maj:t. Förevarande beskattningsfråga synes nämligen

Riksdagen vara af den vikt, att densamma kräfver en noggrann och

omfattande utredning, som lämpligen torde böra verkställas genom

Edeis Kungl. - Maj:ts; försorg. Särskildt lärer tillfälle böra beredas

vederbörande kanal- och järnvägsförvaltningar att yttra sig i ärendet.

innan nya stadganden rörande beskattning af inkomst utaf kanal- och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 153.

järnvägsdrift varda meddelade, hvarjämte den s. k. zontariffen och därmed

jämförliga bestämmelser, hvilka redan tillämpas vid åtskilliga enskilda

järnvägar, måhända kunna komma att förorsaka svårighet vid

ordnandet af beskattning af inkomst utaf järnvägsdrift i den af Riksdagen

ifrågasatta riktningen.

Med stöd af hvad sålunda anförts, anhåller Riksdagen, det Eders

Kungl. Maj.t täcktes lata utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till införande i gällande bevillningsförordning af närmare bestämmelser

rörande beskattningsort- för inkomst af kanal- och järnvägsdrift.

Stockholm den 17 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

5

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.