Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Mag: t dels med begäran om framläggande af förslag till lag angående gemensamhetsskogar för kommuner, korporationer och enskilde, dels ock i fråga om viss ändring i förordningen angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903. ''

1904-05-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:166, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Mag: t dels med begäran om framläggande af förslag till lag angående gemensamhetsskogar för kommuner, korporationer och enskilde, dels ock i fråga om viss ändring i förordningen angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903. ''

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

•Riksdagens Skrifvelse N:o 166.

13

Jf:o 166.

Uppläst ochjgodkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af

väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Mag: t dels med

begäran om framläggande af förslag till lag angående

gemensamhetsskogar för kommuner, korporationer och enskilde,

dels ock i fråga om viss ändring i förordningen

angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903.

'' (Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 7.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag har af enskild motionär gjorts framställning

om erhållande af en civillag, innefattande dels bestämmelser,

enligt hvilka tillfälle kunde beredas kommuner, korporationer och enskilde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 166.

att genom inköp af skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga

gemensamhetsskogar, dels ock stadgande, att, där så behöfdes, medel till

inköp af skogsmark för bildande af gemensamhetsskogar under skogens

tillväxt till ekonomisk mognad finge förskotteras af staten, som för ifrågavarande

förskott skulle erhålla betalning med skogens afkastning, innan

densamma finge användas till något annat ändamål.

I sammanhang med omförmälda motion har samme motionär vidare

hemställt om ändrad lydelse af § 6 i förordningen angående skogsvårdsstyrelser

den 24 juli 1903, i syfte att för gemensamhetsskogar måtte, till

bestridande af sådana löpande utgifter, som omförmälas i § 10 af förordningen

angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket den 26

januari 1894, erhållas nödiga medel från influtna skogsvårdsafgifter.

Enligt den i äldre tider inom vårt land rådande uppfattningen voro de

kronan icke tillhöriga skogarne upplåtna till allas fria begagnande, d. v. s.

voro en den jordägande menighetens jgemensamma tillhörighet. I och med

odlingens framsteg blefvo de närmare bestämda såsom bya-, sockne-, härads-

eller landsallmänningar.

Bya-allmänningarna har det alltid stått byamännen fritt att låta dela

genom skifte, och har nu gällande lagstiftning icke däruti gjort någon

ändring. Detsamma torde kunna sägas om sockenallmänningarna, om

hvilka ännu gäller det uti förordningen om skogarne i riket den 1 augusti

1805 gifna stadgande, att »sockneallmänning skola de njuta, som i socknen

äro, och må sådana allmänningar sockneboarne emellan lagligen fördelas,

när därom hos Konungens befallningshafvande göres ansökning». Följden

af denna lagstiftning har blifvit den, att af de odelade sockenallmänningarna

nu endast få återstå och dessa ringa till vidden samt enligt uppgift

nästan skoglösa. Med afseende å härads- och landsallmänningarna,

hvilka under århundraden varit underkastade vissa inskränkningar i fråga

om delägarnes fria dispositionsrätt, stadgades i början af 1800-talet, att

äfven dessa finge till delning mellan häradets eller länets jordägare upplåtas,

och finnes numera icke någon landsallmänning kvar. Af de gamla

häradsallmänningarna åter finnes en del i behåll, och beträffande dessa förordnades,

när år 1866 nyare tiders åsikter om skogskapitalets värde gjorde

sig gällande inom lagstiftningen, att de icke längre finge delas utan skulle

framgent antingen stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning

eller ock, under vederbörande skogstjänstemäns uppsikt, förvaltas af

delägarne efter fastställd hushållningsplan och reglemente. Nu gällande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 166.

15

bestämmelser härom återfinnas i förordningen angående hushållningen med

de allmänna skogarne i riket den 26 januari 1894.

I syfte att möjliggöra en varaktig ökning af arealen inom sistnämnda

grupp af allmänningsskogar har innevarande års Riksdag, med anledning

af en i ämnet väckt motion, i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhållit,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till lagbestämmelser, som pröfvades erforderliga och lämpliga för

att bereda delägare i häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen

för framtiden införlifva mark, som blifvit för sådant ändamål inköpt.

I sammanhang härmed uttalade Riksdagen såsom sin uppfattning

att de bestämmelser, som kunna finnas lämpliga beträffande mark, som

blifvit af delägare inköpt i ändamål att förenas med häradsallmänning,

också torde böra vinna tillämpning i fråga om mark, som annorledes, t. ex.

genom gåfva för sådant ändamål, förvärfvats, samt att möjlighet torde böra

beredas att på liknande sätt bilda nya allmänningar.

I öfverensstämmelse med denna sin uppfattning om allmänningsskogarnes

betydelse har Riksdagen vid behandlingen af förevarande motioner

funnit det synnerligen önskvärdt, att lagbestämmelser gifvas, hvarigenom

möjliggöres en utvidgning äfven af sockenallmänningarna, bildande af nya

sådana gemensamhetsskogar samt dessa skogars ställande under statens kontroll

för skogskapitalets vård.

I likhet med motionären anser Riksdagen tillika, att allt bör göras

för att inom vårt land öka arealen af de under statens kontroll ställda

skogarne, hvadan rättigheten att bilda gemensamhetsskogar icke bör inskränkas

att gälla för allenast större menigheter, såsom häraders och kommuners

jordägande befolkning, utan äfven medgifvas för sådana korporationer

— landsting och hushållningssällskap — som verka i det allmännas

tjänst, äfvensom för byalag samt stiftelser och fonder, som afse allmänt

ändamål.

Motionären har därjämte föreslagit, att det måtte i lag medgifvas

enskilda skogsägare att ställa sin skog under statens kontroll och därvid

förordna om dess bibehållande allt framgent i odeladt skick, d. v. s. gifva

densamma karaktären af gemensamhetsskog; Riksdagen har emellertid icke

funnit lämpligt, att åt de åsyftade lagbestämmelserna i fråga om gemensamhetsskogar

gifves en affattning, som i så hög grad inskränker enskildes

dispositionsrätt öfver deras egendom. I detta sammanhang har emellertid

vid ärendets behandling inom Riksdagen framhållits önskvärdheten af att,

då enskilde eller bolag, hvilka för bildande af egnahemskolonier företaga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 166.

styckning af större egendomskomplexer, därvid i filantropiskt syfte önska

för framtiden bibehålla utmarken odelad och till gemensamt bruk för

ägarne af de olika egnahemslotterna, en blifvande lagstiftning måtte lämna

stöd för en dylik sträfvan. -

Som Riksdagen sålunda anser det uppenbart, att saknaden af bestämmelser

för bildande och bibehållande af gemensamhetsskogar utgör en lucka

i vår skogslagstiftning, som snarast möjligt bör fyllas, har Riksdagen ansett

sig böra bifalla motionärens förslag om skrifvelse till Eders Kungl.

Maj:t angående utarbetande af förslag till sådana lagbestämmelser.

Beträffande motionärens i öfrigt gjorda framställningar i fråga om

anskaffande af medel för markinköp till gemensamhetsskogars bildande

samt till omkostnaderna för deras förvaltning, har Riksdagen funnit dessa

framställningar innefatta ett ämne, som i hvarje fall icke lämpligen bör

komma under bedömande förr, än en lagstiftning af ofvan ifrågasatt beskaffenhet

kommit till stånd.

På grund af hvad ofvan anförts får Riksdagen alltså, i anledning af

berörda motioner, anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser, som kunna finnas

erforderliga och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag

samt stiftelser och fonder, som afse allmänt ändamål, möjlighet att genom

inköp af skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar.

Stockholm den 19 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.