Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående beräkning af statsverkets inkomster.

1904-05-20 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:167, Skrifvelse till Konungen angående beräkning af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

1

Sf:o 167.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående beräkning af

statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 106, bevillningsutskottets betänkande n:o 44 och

bankoutskottets memorial n:0 5).

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts den 14 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid

nästa statsreglering omfattar eller år 1905 och intill dess ny statsreglering

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 31,280,000 kronor och de extraordinarie

inkomsterna eller bevillningarne till 138,695,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Häft. (N;o 167). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

Under erinran att Riksdagen, med anledning af Eders Kung!. Majrts

proposition angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk och

lönereglering för de vid dem anställda lärare samt med bifall till särskilda

utskottets därom gjorda hemställan, beslutat, att lärjungar vid de

allmänna läroverken skola till statsverket erlägga terminsafgifter, och att

sålunda en ny inkomsttitel »terminsafgifter vid läroverken» nu kommer

att i riksstaten uppföras, i hvilken inkomsttitels af Eders Kungl. Maj:t

beräknade belopp Riksdagens beslut angående dessa afgifters utgående

icke föranleder ändring, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förslag beräknat statsverkets ordinarie inkomster

för år 1905 på följande sätt:

Arrendemedel.................................................................. kronor 1,900,000

Mantalspenningar........................... )> 780,000

Bötesmedel ..................................................................... » 420,000

Kontrollstämpelmedel ................................................... » 60,000

Fyr- och båkmedel ..................................................... » 1,500,000

Telegrafmedel.................................................................. » 7,500,000

Järnvägstrafikmedel ...................................................... » 11,000,000

Skogsmedel ..................................................................... » 7,500,000

Terminsafgifter från läroverken ................................. » 420,000

Extra uppbörd ............................................................... » 200,000

Summa kronor 31,280,000

I afseende å bevillning ar nes belopp får Riksdagen anföra följande:

Tullmedlen, hvilka vid nästliden års riksdag för innevarande år beräknades

till 52,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1900 ........................................................................... kronor 57,360,266: —

» 1901 ........................................................................... » 49,341,561: —

» 1902 ........................................................................... » 55,125,196: —

eller i medeltal för dessa tre år .............................. » 53,942,341: —

samt år 1903............................................................... » 57,036,606: —

I skrifvelse den 10 december 1903 angående inkomstberäkningen

för år 1905, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till innevarande

Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, har statskontoret, under erinran hurusom med hänsyn till den vid

1903 års riksdag beslutade höjningen af tullsatserna för brännvin, sprit

och likörer samt vin af viss alkoholhalt tullmedlen år 1904 beräknats

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 167. 3

inflyta med 52,000,000 kronor, ansett denna inkomsttitel kunna för år

1905 upptagas med ett till 52,500,000 kronor höjdt belopp.

Af det den 12 januari innevarande år hållna statsrådsprotokoll öfver

finansärenden, hvilket protokoll finnes bilagdt Eders Kungl. Maj:ts förberörda

proposition angående statsverkets tillstånd och behof, inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Eders

Kungl. Maj:t — under erinran, dels hurusom tullmedlen i medeltal för

åren 1900—1902 ingått med 53,942,341 kronor och för år 1903 enligt

meddelande från generaltullstyrelsen utgjort 57,036,995 kronor 23 öre,

dels ock i sammanhang härmed att, enligt hvad statskontoret meddelat,

det å riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till tullverket,

2,982,000 kronor, hvilket utginge direkt af tullmedlen, kunde

beräknas hafva öfverskridits med i jämnadt tusental 730,000 kronor —

vidare anfört, att, utan att åsidosätta nödig försiktighet vid beräkningen,

tullmedlen syntes kunna upptagas 1,000,000 kronor högre än statskontoret

föreslagit eller således med ett belopp af 53,500,000 kronor. Eders Kungl.

Maj:t har ock i statsregleringen upptagit inkomsterna af denna skattetitel

till sistnämnda belopp.

Visserligen har under de senaste två åren en afsevärdt stegrad import

af vissa kassaartiklar ägt rum, hvilket förhållande medfört, att inkomsten

af tullmedlen under hvart och ett af dessa två år och i följd

däraf äfven medeltalssiffran för tullinkomsterna under åren 1900—''1902

kommit att stiga. Men då antagligt är, att inneliggande lager af dessa

artiklar till stor del torde komma att utrymmas inom detta års utgång,

lärer väl, med hänsyn till den anförda medeltalssiffrans belopp, den beräknade

inkomsten af tullmedlen i allt fall kunna för år 1905 upptagas

500,000 kronor högre än Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Riksdagen har fördenskull beräknat tullmedlen för år 1905 till

54,000,000 kronor.

Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 14,715,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1900 ........................................................................... kronor 11,883,965: —

» 1901 ........................................................................... » 12,842,134: —

» 1902 .......................................................................... » 14,007,635: —

eller i medeltal för dessa tre år .............................. » 12,911,245: —

samt belöpte sig år 1903 till ................................. » 15,893,760: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda

skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t uppgifvit, för år 1905 af generalpoststyrelsen

beräknade till i rundt tal 16,145,000 kronor och jämväl af

statskontoret med nämnda belopp upptagna. Af ofvanberörda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden inhämtas, att chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t anfört, hurusom af

generalpoststyrelsens skrifvelse den 28 november 1903 med förslag till

postverkets utgiftsstater för år 1905 framginge, att generalpoststyrelsen

vid beräkningen af postmedlen för sistnämnda år utgått därifrån, att postverkets

samtliga inkomster för år 1903 kunde anses hafva uppgått till

15,272,060 kronor, hvartill lagts en beräknad inkomststegring af 875,000

kronor, hvaraf 375,000 kronor ansetts belöpa på år 1904 och 500,000

kronor på ar 1905, samt att chefen för finansdepartementet vid generalpoststyrelsens

beräkning icke funnit annat att erinra, än att den förväntade

inkomststegringen syntes redan för år 1904 kunna beräknas något

högre än generalpoststyrelsen antagit, eller till 475,000 kronor. Med

iakttagande häraf skulle således postmedlen kunna beräknas till 16,247,060

kronor, och hemställde i anslutning härtill departementschefen, att desamma

finge i riksstaten uppföras med ett till 16,245,000 kronor afjämnadt

belopp. I denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit

någon förändring; och då icke heller Riksdagen har något att därvid

erinra, har Riksdagen beräknat postmedlen för år 1905 till 16,245,000

kronor.

Bevillningsafgifter af särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter

hafva utgjort:

år 1900.............................................................................. kronor 1,113,547: —

» 1901.............................................................................. » 1,184,147: —

» 1902.............................................................................. » 975,787: —

eller i medeltal för dessa tre år................................. » 1,091,160: _

samt år 1903 .................................................................. » 506,288: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret i sin ofvanomförmälda,

den 10 december 1903 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

»Med anledning däraf att, till följd af föreskrift i lagen för Sveriges

riksbank den 12 maj 1897, § 41, samtliga enskilda banker komma att

efter nästkommande års ingång hafva upphört med sin sedelutgifning och

förty största delen af den inkomst, som bokföres under förevarande titel,

kommer att bortfalla, beräknades inkomsttiteln för år 1904 till endast

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 167. 5

250,000 kr., med hvilket belopp statskontoret upptagit densamma jämväl

för år 1905».

Eders Kungl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets hemställan,

upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för

år 1905 med ofvannämnda belopp 250,000 kronor.

Då Riksdagen icke har något att emot denna beräkning erinra, har

Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter

för år 1905 till 250,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 6,500,000 kronor

hafva utgjort:

år 1900.............................................................................. kronor 6,606,207: —

» 1901.............................................................................. » 6,103,024: —

» 1902............................................................................... » 7,365,797: —

eller i medeltal för dessa tre år.................................... » 6,691,676: —

samt år 1903 ................................................................. » 7,415,126: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1900, 1901 och

1902 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar,

uppgått till följande belopp:

1900

1901

1902

handlingar till lagfartsprotokoll....................

2,119,793

70

2,030,280

25

2,694,601

70

dito till inteckningsprotokoll........................

448,946

36

429,856

20

486,626

45

dito till äktenskapsförordsprotokoll...............

4,820

—

4,700

—

5,270

—

dito till bouppteckningsprotokoll..................

1,788,853

40

1,592,487

18

2,086,285

91

Summa

4,362,413

46

4,057,323

63

5,272,784

06

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,

har inbragt:

år 1900

» 1901

j> 1902

» 1903

kronor 142,635: —

» 145,854: —

» 100,446: —

» 128,587: —

Enligt hvad af statskontorets ofvanberörda skrifvelse inhämtas, har

på grund af hvad sålunda förekommit statskontoret funnit sig böra föreslå

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

denna inkomsttitels beräkning för år 1905 till 6,600,000 kronor; och i

denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen, som icke heller har något emot den sålunda verkställda

beräkningen att erinra, har alltså beräknat stämpelmedlen för år 1905 till

6,600,000 kronor.

BrännvinstillverTcningsskatten. Brännvinstillverkningen i riket har enligt

uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den 10 december 1903

utgjort:

år 1898 ................................................... liter 38,654,829

» 1899 .................................................. » 46,208,645

» 1900 ................................................... x» 43,743,887

» 1901 ................................................... » 48,084,865

» 1902 ........................... x) 43,949,174

eller i medeltal för dessa fem år...... » 44,128,280

Medeltalet för femårsperioden 1897 — 1901 utgjorde 42,597,479 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat från finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå, har tillverkningen under år 1903 uppgått till 38,466,698

liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 14,944,423

liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden 1898—1902:

Restitution för

Influten skatt.

Statsverket

denatureradt

för högt

behållet.

brännvin.

erlagd skatt.

År 1898...........................

20,004,608

992,768

6,481

19,005,359

» 1899..........................

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

5) 1900...........................

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

» 1901 ..........................

21,854,169

1,306,523

4,537

20,543,109

» 1902...........................

19,550,923

1,407,016

6,088

18,137,819

Under år 1908 belöpte sig skatten till 20,850,391 kronor, och utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt

och skattefritt brännvin med 1,254,360 kronor, i följd hvaraf statsverkets

behållna inkomst af denna skattetitel under år 1903 utgjort 19,596,08]

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

7

kronor. Denna statsinkomst har i medeltal för åren 1900—1902 uppgått

till 19,698,385 kronor.

I sin ofvanomförmälda skrifvelse har statskontoret, under erinran

hurusom, efter det Riksdagen genom beslut den 29 januari 1903, med

bifall till en af Eders Kungl. Maj:t darom aflåten proposition, höjt brännvinstillverkningsskatten

från 50 öre till 65 öre för liter, ifrågavarande

statsinkomst för år 1904 beräknats till 25,700,000 kronor, vidare anfört,

att statskontoret icke funnit anledning att i denna Riksdagens beräkning

föreslå någon ändring. Eders Kungl. Maj:t har ock i enlighet härmed

beräknat inkomsten af denna skattetitel till nyssnämnda belopp.

Riksdagen har icke heller något mot sagda beräkning att erinra och

har fördenskull beräknat brännvinstillverkningsskatten för år 1905 till

25,700,000 kronor.

Hvitbeissockertillverkningsafgiften. Inkomsten

af denna skattetitel har

utgjort:

år 1900 .....................................

kronor

9,946,573: —

» 1901 .....................................

■»

12,605,642: —

» 1902 .....................................

»

7,775,960: —

» 1903 .....................................

»

10,485,216: —

Under nedannämnda år har vid

samtliga

fabriker inom landet af-

verkats följande myckenhet hvitbetor:

år 1898—1899 ........................

... 480,932 ton

> 1899—1900

... 622,047 »

» 1900—1901 ........................

875,911 »

» 1901—1902 ........................

... 903,792 »

» 1902—1903 ........................

... 505,808 »

» 1903—1904 ........................

... 748,446 »

För all tillverkning af hvitbetssocker skall, enligt gällande föreskrifter,

erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de

för tillverkningen använda hvitbetor antagas lämna, och skall skatten utgöra

hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg

än n:o 18 af den i världshandeln antagna holländska standard eller, då

sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för kilogram.

I sin ofvanomförmälda skrifvelse har statskontoret — efter erinran

att vid 1901 års riksdag det beräknade sockerutbytet blifvit höjdt från

det förut bestämda 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken höjning skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

tråda i kraft den 1 september samma år, äfvensom att enligt 1902 års

Riksdags beslut sockerutbytet af betorna från och med den 1 september

samma år beräknats till 12 procent — vidare anfört, att beloppet af

denna inkomsttitel vore i väsentlig grad beroende af utfallet af betskörden.

Accisens afkastning växlade år från år, i mån som utfallet af

betskörden blefve bättre eller sämre, men den brist, som uppstode i den

inhemska sockerproduktionen, fylldes då, ansåge statskontoret, genom import

från utlandet, hvarigenom nedgången i hvitbetssockertillverkningsafgiften

komme att uppvägas af en höjning i tullinkomsterna. Förhållandena

i detta afseende hunne emellertid icke alltid regleras under loppet

af hvarje särskild statsregleringsperiod, hvadan stundom någon rubbning

i statsverkets inkomst af sockerbeskattningen på det hela uppstode, men

denna rubbning utjämnades snart åter. Med afseende härå ansåg statskontoret

hvitbetssockertillverkningsafgiften böra för år 1905 beräknas

till enahanda belopp som för år 1904 eller 12,000,000 kronor. I denna

beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring; och då

icke heller Riksdagen har något att därvid erinra, har Riksdagen upptagit

hvitbetssockertillverkningsafgiften i riksstaten för år 1905 till 12,000,000

kronor.

Inkomstskatten. Beträffande denna skatt har statskontoret i sin meranämnda

skrifvelse — efter erinran, hurusom genom proposition den 11

januari 1902 Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1903 till

upptagande i riksstaten för sistnämnda år åtaga sig en särskild bevillning

af 10,500,000 kronor under namn af inkomstskatt att utgå efter ett bifogadt

förslag till förordning i ämnet, äfvensom att, efter det Riksdagen

anmält sina beslut i anledning af berörda proposition, Eders Kungl. Maj:t

utfärdat förordningen om inkomstskatt den 21 juni 1902 — vidare anfört,

att i öfverensstämmelse härmed inkomstskatten i 1903 års riksstat

uppförts med af Eders Kungl. Maj:t föreslagna 10,500,000 kronor, samt

att skatten upptagits med enahanda belopp jämväl i 1904 års riksstat.

Enligt af finansdepartementet infordrade uppgifter å det belopp, hvartill

inkomstskatten blifvit af 1903 års pröfningsnämnder fastställd, har densamma

debiterats med ett sammanlagdt belopp för hela riket af 10,586,854

kronor. I anledning häraf ansåg statskontoret någon förändring i denna

inkomsttitels beräkning icke böra vidtagas för år 1905.

Enligt kungl. kungörelsen den 17 juni 1903 angående inkomstskatt

för innevarande år skall ofvannämnda, den 21 juni 1902 utfärdade förordning

om inkomstskatt fortfarande under år 1904 gälla med viss för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

ändrad lydelse af det vid förordningen fogade uppgiftsformulär. Det förslag

till inkomstskatt för år 1905, som af Eders Kungl. Maj:t för innevarande

Riksdag framlagts, var affattadt i öfverensstämmelse med det

förslag om inkomstskatt för år 1904, som framlades vid nästlidet års

riksdag och afsåg, bland annat, att skattskyldighet för inkomst af fast

egendom skulle inträda, så snart fastighetsinkomsten uppginge till minst

300 kronor, samt skatt utgå för fastighetsinkomstens hela belopp, såvida

skattskyldigs behållna inkomst i dess helhet uppginge till 300 kronor

eller därutöfver. Den ökade inkomst för statsverket, som häraf kunde

blifva en följd, ansåg chefen för finansdepartementet såsom förut kunna

beräknas till 500,000 kronor. Under förutsättning af bifall till förenämnda

förslag om inkomstskatt för år 1905 har ock beräkningen af

ifrågavarande skattetitel föreslagits till 11,000,000 kronor.

Ehuru Riksdagen visserligen icke godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att skattskyldigheten för inkomst af fast egendom skulle inträda

redan vid en beräknad inkomst af 300 kronor utan i stället besluta höja

det beskattningsbara minimum till 600 kronors beräknad inkomst, torde

dock, med hänsyn till ej mindre den sålunda beslutade utvidgningen af

skatteplikten än äfven den höjning af fastighetstaxeringsvärdena, som under

år 1903 ägt rum, någon förändring i den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

beräkningen icke erfordras.

Riksdagen har alltså beräknat inkomstskatten för år 1905 till

11,000,000 kronor.

Punschskatten. Afkastningen af den särskilda stämpelafgift för försäljning

af punsch, som blifvit bestämd genom 1908 års Riksdags beslut

och förordningen den 22 maj samma år, att tillämpas från och med den

1 januari innevarande år, har statskontoret, enligt hvad af förenämnda,

den 10 december 1903 dagtecknade skrifvelse inhämtas, ansett böra i

saknad af hvarje erfarenhet beräknas till enahanda belopp som för innevarande

år eller 1,300,000 kronor. Med detta belopp har ifrågavarande

statsinkomst ock upptagits i propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof för år 1905.

Rörande afkastningen af denna skattetitel har någon uppgift ännu

icke kunnat erhållas.

Riksdagen har fördenskull beräknat stämpelafgiften för försäljning

af punsch för år 1905 till 1,300,000 kronor.

Maltskatten. Sedan Eders Kungl. Maj:t till nästlidet års Riksdag

afgifvit förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af

Bill. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. I Band. 44 Htlft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

maltdrycker, har Eders Kungl. Maj:t, efter det Riksdagen anmält sina i

anledning däraf fattade beslut, utfärdat förordning i ämnet den 17 juni

1903. Enligt en af nämnda års bevillningsutskott gjord beräkning skulle

en maltskatt, efter de af Riksdagen beslutade skattesatserna, antagas

kunna inbringa något öfver 2,900,000 kronor. Denna beräkning var

emellertid uppgjord på grund af förhållandena inom bryggeriindustrien

under år 1897, men då antagligt vore, att maltafverkningen sedermera

öfverstigit maltafverkningen sistberörda år, blef denna inkomsttitel på

bevillningsutskottets förslag för innevarande år beräknad till 3,000,000

kronor. Med sagda belopp har ock statskontoret, då någon erfarenhet i

fråga om denna inkomsttitels resultat icke vunnits, uppfört densamma,

och i denna beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Enligt uppgift från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

utgjorde den debiterade maltskatten under tiden den 1 oktober 1903—

den 30 april 1904 1,279,566 kronor, däraf 1,042,525 kronor belöpte å

tiden den 1 januari—den 30 april 1904.

Då tillräcklig erfarenhet beträffande denna skattetitel icke kunnat

vinnas, har Riksdagen ansett sig icke böra vidtaga någon förändring i den

hittills gjorda beräkningen och har fördenskull beräknat maltskatten för

år 1905 till 3,000,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1905

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid förevarande statsreglering beräknat

och användt 3,250,000 kronor af det i riksstaten för år 1903

till statsverkets kassaförlagsfond öfverförda belopp å 6,500,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af

riksbankens vinst för år 1903, utgörande kronor 4,447,788: 03, ett belopp

af fyra miljoner kronor måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas

vid den tid under år 1905, som af Riksdagen bestämdes.

Riksdagen som ej funnit något att erinra vare sig mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag om öfverlämnande till statsverket af ofvannämnda belopp

af bankovinsten för år 1903 eller vid fullmäktiges i Riksbanken uti

skrifvelse den 18 sistlidne februari framstälda förslag om disposition af

bankovinstens återstod, får med åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för

Sveriges riksbank anmäla, att Riksdagen beslutat: att af riksbankens vinst

för år 1903 ett belopp af fyra miljoner kronor skall öfverlämnas till

statsverket; att statsverkets andel af bankovinsten för år 1903 skall af

fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 167.

11

fjärdedel under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och

oktober år 1905; att af förenämnda årsvinst ett belopp af 445,000 kronor

afsättes till riksbankens reservfond; samt att af samma vinst återstående

2,788 kronor 3 öre för riksbankens räkning bibehållas och tilläggas

medel, reserverade till framtida förfogande.

Stockholm den 20 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Biksdagem Skrifvelse N:o 167.

Statsverkets inkomster,

Ordinarie inkomster:

Arrendemedel .............................................

Kronor

öre

1,900,000

Mantalspenningar .........................................................

780,000

_

Bötesmedel..................................................

420,000

60,000

_

Kontrollstämpelmedel............................................................

_

Fyr- och båkmedel......................................................

1,500,000

_

Telegrafmedel ................................................................

7,500,000

_

J ärn vägstrafi kmedel..........................................

11,000,000

_

Skogsmedel................................................................

7,500,000

_

Terminsafgifter från läroverken .................................

420,000

_

Extra uppbörd ...............................................................

200,000

_

Säger: 31,280,000: —

Bevillningar:

Tullmedel ........................................................................

54.000. 000

16.245.000

250,000

6,600,000

25.700.000

12.000. 000

11,000,000

1.300.000

3,000,000

8.600.000

Postmedel ............................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpel medel ...................................................

—

Brännvinstillverkningsskatt ...................................

Hvitbetssockertillverkninfifsafffift .......................................

Inkomstskatt för år 1905 .............................................

Punschskatt ............................................................

Maltskatt......................................................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1904

Säger: 138,695,000: —

—

Summa

169,975,000

—

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.