Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk samt lönereglering för de vid dem anställda lärare.

1904-05-18 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:172, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk samt lönereglering för de vid dem anställda lärare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Ar:o 172.

1

N:o 172.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående ändrad anordning af rikets allmänna

läroverk samt lönereglering för de vid dem anställda

lärare.

(Särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 2 och memorial n:o 7).

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 50) af den 31 december

1903 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af ett propositionen bilagdt

statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för samma dag framlagt

förslag om ändrad anordning af rikets allmänna läroverk samt lönereglering

för de vid dem anställda lärare.

I sammanhang med dessa förslag har Riksdagen förehaft till behandling

åtskilliga inom Riksdagen väckta motioner i anledning af berörda

proposition och i ämnen, som därmed stå i samband.

Bih. till Riksd. Prat. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Höft. (N:o 172). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ang. läroverkens

organisation.

Ana. samskolan.

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

De ändringar och uttalanden, hvartill granskningen af dessa förslaggifvit

anledning, och Riksdagens, med anledning af samma förslag samt

vissa af nämnda motioner, fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders

Kungl. Maj:t anmäla.

I. Angående hufvudgrnnderna för de allmänna läroverkens organisation.

l:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna:

att rikets allmänna läroverk skola vara af två slag, nämligen dels

realskolor, hvilka bestå af sex ettåriga klasser och ha till ändamål att

utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig

bildning, dels ock högre allmänna läroverk, hvilka bestå af en sexklassig

realskola och ett gymnasium med fyra ettåriga klasser eller ringar samt

ha till ändamål, förutom meddelandet af allmän medborgerlig bildning,

att grundlägga de vetenskapliga insikter, som vid universitet eller högre

tillämpningsskola vidare utbildas;

att realskolan, utgående från inträdesfordringar, som ej öfverstiga

det i första klassen af fast folkskola Litt. A inhämtade kunskapsmåttet,

skall organiseras enhetligt utan undervisning i latin och i sjätte klassen

afslutas med en afgångsexamen, inrättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad af föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet angifvits

samt medförande den kompetens, som framdeles varder af Eders

Kungl. Maj:t bestämd;

att gymnasiet, utgående från det i femte klassen af realskolan inhämtade

kunskapsmåttet och deladt på två bildningslinjer, realgymnasiet

och latingymnasiet, skall så inrättas, att det i de båda högsta ringarna

medgifver en viss valfrihet och å latingymnasiet för lärjungar, som så

önska, erbjuder tillfälle till undervisning i grekiska samt i fjärde ringen

afslutas med en afgångsexamen.

Riksdagen, som funnit dessa hufvudgrunder stå i öfverensstämmelse

med dess i skrifvelse den 6 maj 1899 uttalade uppfattning angående den

riktning, i hvilken en omorganisation af de allmänna läroverken borde

gå, har bifallit Eders Kungl. Maj:ts proposition i förevarande punkt.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att godkänna,

att realskolan å vissa orter må anordnas som samskola för gossar

och flickor, inrättad i hufvudsak efter enahanda grunder, som gälla för

öfriga realskolor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

Då Riksdagen icke haft något att mot denna framställning erinra,

bär Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande punkt bifallits.

II. Angående ombildning och indragning af läroverk.

3:o). Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, Ang. omatt

de femklassiga läroverken i Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna,

•Göteborg: det västra och det östra, Karlshamn, Kristinehamn, Landskrona} verk^tiUeexLidköping,

Malmö, Mariestad, Oskarshamn, Sköfde, Stockholm: Jakobs, reailkoU>r

Katarina och Kungsholmens, Söderhamn och Uddevalla samt de treklassiga för gossar.

läroverken i Arvika och Varberg utvidgas till af staten bekostade realskolor

för gossar.

Riksdagen, som ansett försiktigheten bjuda, att dess beslut beträffande

här ifrågavarande läroverk affattas på sådant sätt, att statsverket

erhåller full trygghet mot möjligen uppkommande kraf i fråga om erforderliga

undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor, har

medgifvit,

att de femklassiga läroverken i Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna,

Göteborg: det västra och det östra, Karlshamn, Kristinehamn, Landskrona,

Lidköping, Malmö, Mariestad, Oskarshamn, Sköfde, Stockholm: Jakobs,

Katarina och Kungsholmens, Söderhamn och Uddevalla samt de treklassiga

läroverken i Arvika och Varberg utvidgas till af staten bekostade realskolor

för gossar, under förutsättning att statsverket icke tillskyndas

någon kostnad för erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning

åt rektor.

4:o). Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva, Ang. omatt

de femklassiga läroverken i Arboga, Norrtälje, Piteå och Vad- ^^lär/

stena, de treklassiga läroverken i Alingsås, i\skersund, Falköping, Filip- verk till

stad, Sala, Skellefteå, Strömstad, Trelleborg, Åmål, Ängelholm och örnsköldsvik

samt de tvåklassiga pedagogierna i Köping och Södertälje ombildas

till sexklassiga samskolor, under förutsättning att vederbörande

kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

och bostad eller hyresersättning åt rektor utan äfven att till statsverket

årligen inbetala ett belopp, motsvarande en tredjedel af den vid

samskolan anställda lärarepersonalens begynnelselöner;

att det femklassiga läroverket i Haparanda ombildas till sexklassig

af staten bekostad Barnskola, under förutsättning att kommunen åtager sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning

åt rektor;

att, därest kommunalstyrelsen i något af de i näst föregående två moment

nämnda samhällen icke före den 1 juli 1906 förklarat sig villig att ingå

på de af staten erbjudna villkoren, läroverket i sådant samhälle indrages;

att kommunalstyrelse i samhälle, hvars läroverk ombildats till samskola

med kommunalt bidrag, äger att af lärjungarna i samskolan upptaga

terminsafgifter, dock ej till högre belopp eller under strängare villkor

för befrielse, än som stadgas rörande de afgifter, som af realskolornas lärjungar

erläggas till statsverket;

att vid samskola, förutom rektor, tre adjunkter och öfningslärarepersonal,

anställas en första lärarinna och två ämneslärarinnor;

att samskola ställes under inseende af en lokal styrelse med den befogenhet

och de åligganden, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmas, skolande

denna styrelse utgöras af en af eforus för en tid af fyra år utsedd

ordförande, samskolans rektor och första lärarinna samt två af kommunalstyrelsen

för fyra år utsedda ledamöter eller, därest landstinget

bidrager till skolans underhåll, en af kommunalstyrelsen och en af landstinget

för samma tid utsedd ledamot.

Af en del motionärer har emellertid gjorts gällande, att det för

vederbörande kommuner skulle vara förenadt med alltför kännbara utgifter

att underkasta sig de villkor, som sålunda af Eders Kungl. Maj:t uppställts

för erhållande af sexklassig samskola. Också har Riksdagen funnit

det framgå af utlåtanden, som afgifvits öfver läroverkskommitténs den 8 december

1902 öfverlämnade betänkande, att flera af här ifrågavarande städer

redan äro ganska starkt betungade af utgifter för kommunala ändamål och

att några af dem äga jämförelsevis ringa ekonomisk bärkraft, hvarjämte Riksdagen

ansett det vara ganska osäkert, om de från vissa fonder, sparbanker,

landsting in. fl. till flickskolorna i dessa städer utgående bidrag kunna vara

att påräkna för samskolorna. Vid sådant förhållande har Riksdagen funnit

någon nedsättning i det af kommunen fordrade bidraget till samskolan böra

medgifvas. Riksdagen har ansett en lämplig form för den önskade nedsättningen

kunna vinnas på det sätt, att det kommunala bidraget bestämmes

till ett belopp, motsvarande en fjärdedel — i stället för en tredjedel,

såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit — af lärarepersonalens begynnelselöner.

Det årliga bidraget från kommunen skulle i så fall komma att minskas

från omkring 7,200 kronor till omkring 5,400 kronor.

Riksdagen har icke ansett det af propositionen jämte åtföljande statsrådsprotokoll

med full tydlighet framgå, huruvida de samhällen, som förklara

sig villiga att ingå på de af staten erbjudna villkoren, därmed ock för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

5

bundit sig att lämna motsvarande bidrag äfven till bekostande af lärarekrafter

för de parallellklasser, som vid en samskola kunna komma att

framdeles upprättas. Då man ej lämpligen kan fordra af ifrågavarande samhällen,

att de skola binda sig i fråga om utgifter, hvilkas omfattning ej nu

kan närmare beräknas, har Riksdagen ansett de nämnda villkoren böra omfatta

allenast samskola utan parallellklasser. Blifva på grund af lärjungeantalets

tillväxt nya lärarekrafter behöfliga, bör frågan härom, enligt Riksdagens

mening, upptagas till ny öfverenskommelse mellan stat och kommun.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, som i öfrigt

intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande

punkt, medgifvit:

att de femklassiga läroverken i Arboga, Norrtälje, Piteå och Vadstena,

de treklassiga läroverken i Alings|s, Askersund, Falköping, Filipstad,

Sala, Skellefteå, Strömstad, Trelleborg, Åmål, Ängelholm och Örnsköldsvik

samt de tvåklassiga pedagogierna i Köping och Södertälje ombildas till sexklassiga

samskolor, under förutsättning att vederbörande kommun åtager

sig ej blott att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad

eller hyresersättning åt rektor utan äfven att till statsverket årligen inbetala

ett belopp, motsvarande en fjärdedel af den vid samskolan anställda,

nedan angifna lärarepersonalens begynnelselöner;

att det femklassiga läroverket i Haparanda ombildas till sexklassig

af staten bekostad samskola, under förutsättning att kommunen åtager

sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad eller

hyresersättning åt rektor;

att, därest kommunalstyrelsen i något af de i nästföregående två

moment nämnda samhällen icke före den 1 juli 1906 förklarat sig villig

att ingå på de af staten erbjudna villkoren, läroverket i sådant samhälle

indrages;

att kommunalstyrelse i samhälle, hvars läroverk ombildats till samskola

med kommunalt bidrag, äger att af lärjungarna i samskolan upptaga

terminsafgifter, dock ej till högre belopp eller under strängare villkor för

befrielse, än som stadgas rörande de afgifter, som af realskolornas lärjungar

erläggas till statsverket;

att vid samskola, förutom rektor, tre adjunkter och öfningslärarepersonal,

anställas en första lärarinna och två ämneslärarinnor;

att samskola ställes under inseende af en lokal styrelse med den

befogenhet och de åligganden, som af Kungl. Maj:t bestämmas, skolande

denna styrelse utgöras af en af eforus för en tid af fyra år utsedd ordförande,

samskolans rektor och första lärarinna samt två af kommunalstyrelsen

för fyra år utsedda ledamöter eller, därest landstinget bidrager till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

skolans underhåll, en af kommunalstyrelsen och en af landstinget för

samma tid utsedd ledamot.

ninq afdäro- ''^:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva,

verk. att de treklassiga läroverken i Marstrand, Söderköping, Sölvesborg

och. Vimmerby, den tvåklassiga pedagogien i Nora och den enklassiga pedagogien

i Simrishamn indragas.

Beträffande det treklassiga läroverket i Vimmerby har i väckta

motioner framhållits, att sedan läroverket höstterminen 1901 på kommunens

bekostnad utvidgats till femklassigt, lärjungeantalet ökats till öfver 50,

som vore den minimisififra läroverkskommittén ansett böra kräfvas vid ett

läroverk för att det skulle ombildas till sexklassig samskola, och sedan

stigit, så att antalet innevarande vårtermin uppginge till 67. Äfven andra

omständigheter, såsom innevånareantalets i staden jämna tillväxt in. m.,

talade enligt motionärernas mening för att läroverket ej borde indragas,

utan i stället ombildas till sexklassig samskola.

Med. anslutning i hufvudsak till nämnda grunder har Riksdagen ansett

lämpligt, att det treklassiga läroverket i Vimmerby ombildas till

sexklassig samskola.

Riksdagen har alltså medgifvit:

att det treklassiga läroverket i Vimmerby ombildas till sexklassig

samskola: under i föregående punkt angifna villkor samt med där fastställda

bestämmelser i fråga om terminsafgifter, lärarepersonal och lokal

styrelse; samt

att de treklassiga läroverken i Marstrand, Söderköping och Sölvesborg,

den tvåklassiga pedagogien i Nora och den enklassiga pedagogien i

Simrishamn indragas.

Ang. läroverket

i Ystad.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva:

att det femklassiga läroverket i Ystad utvidgas till högre allmänt

läroverk, under förutsättning att kommunen åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor.

Då Riksdagen häremot intet haft att erinra, har Riksdagen bifallit

Eders Kungl. Maj:ts proposition i förevarande punkt.

allm h{aro- ^:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva:

verk med följande högre allmänna läroverk, nämligen i Falun, Gäfle, Halm
htingymwts^’■

Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,

stum. Kristianstad, Linköping, Luleå,! Lund, Malmö, Norrköping, Nyköping,

Skara, Stockholm: läroverket å Södermalm, Umeå, Uppsala, Visby, Väners
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

borg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund, erhålla, jämte realskola, både

real- och latingymnasium.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva:

att följande högre allmänna läroverk, nämligen i Göteborg: real-verk medenläroverket,

Stockholm: realläroverket å Norrmalm och realläroverket å dast real~

Östermalm, Sundsvall, Västervik och Ystad, erhålla, jämte realskola, endast ^mnttSlumrealgymnasium.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande punkt.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva: Ang. högre

att följande högre allmänna läroverk, nämligen i Göteborg: latin-veriTmeTenläroverket,

Hudiksvall, Stockholm: latinläroverket å Norrmalm och Strängnäs, däst latinerhålla,

jämte realskola, endast latingymnasium. gymnasium.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att Ang. öfvermedgifva,

. . . Ȁt.

att den föreslagna ombildningen, utvidgningen och indragningen af vid ombildläroverk

och pedagogier samt de förändringar, som därmed stå i samband,g*™£''

försiggå i enlighet med de grunder, som af departementschefen till stats- dragning af

rådsprotokollet angifvits, såvida ej Kungl. Maj:t i särskilda fall, där om- larorerkständigheterna

sådant påkalla, pröfvar skäligt annorlunda förordna.

Då Riksdagen föreslagit en nedsättning i kommunernas bidrag till ett

belopp, motsvarande endast en fjärdedel af lärarepersonalens begynnelselöner,

bör uppenbarligen det under öfvergångstiden för hvarje nyinrättad samskoleklass

utgående terminliga bidraget i öfverensstämmelse därmed ändras, och

har synts skäligen kunna sättas till 400 kronor. Om sålunda Barnundervisning

införes vid ett läroverk i en klass åt gången, skall, enligt Riksdagens

beslut, kommunen första året erlägga 400 kronor, andra året

1,200 kronor, tredje året 2,000 kronor, sjätte året, då den sjätte samskoleklassen

tillkommer, 4,400 kronor och från och med påföljande kalenderår

full afgift.

På grund häraf har Riksdagen medgifvit:

a) att kommun, hvars läroverk skall ombildas till samskola, må under

öfvergångstiden till statsverket årligen inbetala ett belopp, motsvarande

400 kronor för termin för hvarje vid läroverket inrättad samskoleklass, till

dess alla klasserna blifvit inrättade, hvarefter från och med påföljande

kalenderår full afgift skall erläggas; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

b) att den föreslagna ombildningen, utvidgningen och indragningen

af läroverk och pedagogier samt de förändringar, som därmed stå i samband,

i öfrigt försiggå i enlighet med de grunder, som af departementschefen

till statsrådsprotokollet angifvits, såvida ej Kungl. Maj:t i särskilda

fall, där omständigheterna sådant påkalla, pröfvar skäligt annorlunda förordna.

III. Angående läsårets längd och lärotidens fördelning.

Ang. läs- ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,

aioch läro-d att> i Sammanhang med ny lönereglering för lärarne vid de allmänna

tidens för- läroverken och med afskaffande af det nu stadgade obligatoriska feriedelmng.

arbetet, läsårets längd bestämmes till 38 veckor, påsk- och" pingstlof däri

inräknade.

Riksdagen har icke ansett frågan om en förlängning af läsåret vara

af den art, att den bör förknippas med frågan om ny lönereglering för

lärarne vid de allmänna läroverken. I öfrigt har Riksdagen, i öfverensstämmelse

med sin år 1890 uttalade mening, funnit önskvärdt, att tiden

för de vid höstterminens början försiggående inträdes- och flyttningspröfningarna

icke måtte inräknas i det stadgade antalet läsveckor och har

sålunda medgifvit,

att, i sammanhang med afskaffande! af det nu stadgade obligatoriska

feriearbetet, läsårets längd bestämmes till 38 veckor, påsk- och pingstlof

däri inräknade; dock att höstterminens inträdes- och flyttningspröfningar

skola vara verkställda före läsårets början.

IV. Angående öfverstyrelse för de allmänna läroverken.

Ang. öfver- 12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels med
styrelse

för .

de allmänna g1*™''

läroverken. att till biträde vid öfvervakande af examina och utöfvande af den

ecklesiastikdepartementet tillkommande uppsikt öfver de allmänna läroverken

och därmed jämförliga undervisningsanstalter samt för handläggning

af vissa läroverksärenden må, enligt närmare föreskrifter i särskild af

Eders Kungl. Maj:t utfärdad instruktion, inrättas en öfverstyrelse, bestående

af en ordförande och fyra ledamöter, hvilka af Eders Kungl.

Maj:t förordnas för en tid af fem år i sänder;

att för öfverstyrelsen må årligen utgå till arfvode åt ordföranden

3,000 kronor, till arfvode åt enhvar af ledamöterna 2,000 kronor, till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

arfvode åt en notarie 4,000 kronor samt för tillfällig adjunktion, hyra för

lokal och expenser 7,000 kronor eller sammanlagdt 22,000 kronor;

att innehafvare af tjänst å stat, som förordnas till ordförande eller

ledamot af öfverstyrelsen, må under tiden för förordnandet, förutom omförmälda

arfvode, uppbära lön och tjänstgöringspenningar för sin ordinarie

tjänst; samt

att ordföranden och ledamöterna af öfverstyrelsen må vid resor i

tjänsteärenden åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt samma grunder,

som gälla för censorer i mogenhetsexamen;

dels ock, under förutsättning af bifall till förslaget om inrättande

af en öfverstyrelse för de allmänna läroverken, ur aflöningsstaten för

ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli utesluta lön

och tjänstgöringspenningar åt en byråchef, tillhopa 6,400 kronor, samt i

stället å ordinarie stat uppföra ett anslag å 500 kronor till arfvode åt den

kanslisekreterare, som af Eders Kungl. Maj:t förordnas att på eget ansvar till

föredragning bereda vissa ärenden, som skola föreläggas Riksdagen;

vid bifall hvartill ordinarie anslaget till ecklesiastikdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 86,500 kronor, kommer att

minskas med 5,900 kronor eller till 80,600 kronor.

Riksdagen har i princip gillat förslaget om upprättande af en öfverstyrelse

för de allmänna läroverken.

I fråga om det i sammanhang härmed tilltänkta fullständiga afskaffandet

af lärareprofven hafva dock inom Riksdagen betänkligheter uttalats.

Måhända kunde tillfälle till afläggande af sådana prof fortfarande beredas

åt de lärare, som sådant önska, på det sätt, att öfverstyrelsen, efter därom

gjord ansökan, i hvarje särskilt fall hänvisade den sökande till för dylikt

ändamål lämpligt läroverk.

Riksdagen har äfven funnit sig böra göra några erinringar i fråga om

de för ordföranden och ledamöterna föreslagna aflöningsbeloppen och sättet

för deras utgående.

I likhet med en motionär har Riksdagen ansett, att de föreslagna aflöningsbeloppen

i vissa fall kunna blifva för höga. Enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag skulle nämligen en lektor i högsta lönegraden, under förutsättning

af bifall till den föreslagna löneregleringen, komma att såsom ordförande

i styrelsen uppbära en aflöning af 9,000 kronor och såsom ledamot en

aflöning af 8,000 kronor, hvilka belopp öfverstiga hvad som inom andra

områden förekommer eller blifvit ifrågasatt för motsvarande befattningar;

och en ordinarie professor, som erhölle ett sådant förordnande, skulle få

uppbära en ännu högre aflöning. Den för reglering af statens ämbetsverks

och myndigheters löneförhållanden m. m. tillsatta kommittén har i sitt

Bill. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

den 18 november 1903 afgifna betänkande föreslagit en lön af 8,000 kronor

för öfverdirektörsbefattningar och 7,000 kronor för rådstjänster, och

har Riksdagen i likhet med motionären ansett nämnda aflöningsbelopp lämpligen

kunna bestämmas för öfverstyrelsens ordförande och ledamöter.

Vidare skulle af Eders Kungl. Maj:ts förslag följa, att en lärare, som

befunne sig i en lägre lönegrad, finge såsom ordförande eller ledamot i öfverstyrelsen

uppbära en mindre aflöning än en lärare, som vore i en högre

lönegrad, hvilket Riksdagen med hänsyn därtill, att den förre hade att utöfva

samma verksamhet och ägde att utföra enahanda arbete som den

senare, ej funnit med rättvisa och billighet förenligt.

Slutligen skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, i strid mot hvad

af Riksdagen vid löneregleringar eljest föreskrifves, ordföranden och ledamöterna,

under den tid de innehade förordnande i öfverstyrelsen, uppbära

tjänstgöringspenningar för ordinarie tjänstebefattning, som af dem innehades,

ehuru de icke tjänstgjorde i denna befattning. Giltiga skäl för ett

sådant undantag hafva icke synts Riksdagen föreligga.

En lämplig utväg att afhjälpa de olägenheter, hvilka sålunda äro

förenade med det föreslagna sättet för ifrågavarande aflöningsförmåners

bestämmande, har Riksdagen ansett kunna beredas genom motionärens förslag,

att, i likhet med den form för aflöning, som gäller med afseende å byråchefen

för lagärenden i justitiedepartementet, innehafvare af förordnande

i öfverstyrelsen berättigas att jämte arfvodet, bestämdt något högre än

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, uppbära af sin aflöning för den ordinarie

tjänsten ett så stort belopp, som behöfves för uppnående af förutnämnda 8,000

kronor för ordföranden och 7,000 kronor för ledamot. I sådant afseende

hafva de af motionären föreslagna arfvoden af 5,000 kronor för den

förstnämnde och 4,000 kronor för den senare, med rättighet för såväl

ordförande som ledamot att af aflöningen för innehafd ordinarie tjänst

uppbära 3,000 kronor, synts Riksdagen vara lämpligt afvägda.

Då den rese- och traktamentsersättning, som uppbäres af censorer i

mogenhetsexamen, utgår enligt tredje klassen i gällande resereglemente,

har Riksdagen ansett lämpligast, att i Riksdagens beslut tydligen uttalas,

att för ordförande och ledamot i öfverstyrelsen nämnda ersättning skall utgå

enligt denna klass.

Enär af uttrycket »de allmänna läroverken och därmed jämförliga

undervisningsanstalter» ej med full klarhet framgått, att tekniska elementarskolor

icke äro inbegripna bland de undervisningsanstalter, hvilka skulle

falla inom området för öfverstyrelsens uppsikt, har formuleringen af första

stycket i denna afdelning af Riksdagen förtydligats.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

11

På grund af det sålunda anförda har Riksdagen, som i öfrigt intet

haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande punkt,

a) dels medgifvit,

att till biträde vid öfver vakande af examina och utöfvande af den

ecklesiastikdepartementet tillkommande uppsikt öfver de allmänna läroverken,

enskilda läroverk med dimissionsrätt, statsunderstödda flickskolor och

samskolor samt för handläggning af vissa läroverksärenden må, enligt närmare

föreskrifter i särskild af Eders Kungl. Maj:t utfärdad instruktion, inrättas

en öfverstyrelse, bestående af en ordförande och fyra ledamöter,

hvilka af Eders Kungl. Maj:t förordnas för en tid af fem år i sänder;

att för öfverstyrelsen må årligen utgå till arfvode åt ordföranden

5,000 kronor, till arfvode åt enhvar af ledamöterna 4,000 kronor, till arfvode

åt en notarie 4,000 kronor samt för tillfällig adjunktion, hyra för lokal

och expenser 7,000 kronor, eller sammanlagdt 32,000 kronor;

att innehafvare af tjänst å stat, som förordnas till ordförande eller

ledamot af öfverstyrelsen, må under tiden för förordnandet af den med

hans innehafvande ordinarie tjänst förenade aflöning behålla 3,000 kronor;

samt

att ordföranden och ledamöterna af öfverstyrelsen må vid resor i

tjänsteärenden åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen

i gällande resereglemente;

b) dels ock, på grund af sitt bifall till förslaget om inrättande

af en öfverstyrelse för de allmänna läroverken, ur aflöningsstaten för

ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli uteslutit

lön och tjänstgöringspenningar åt en byråchef, tillhopa 6,400 kronor, samt i

stället å ordinarie stat uppfört ett anslag å 500 kronor till arfvode åt

den kanslisekreterare, som af Eders Kungl. Maj:t förordnas att på eget ansvar

till föredragning bereda vissa ärenden, som skola föreläggas Riksdagen;

vid bifall hvartill ordinarie anslaget till ecklesiastikdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Majrts kansli, nu 86,500 kronor, kommer att

minskas med 5,900 kronor eller till 80,600 kronor.

V. Angående terminsatgifter till statsverket.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva:

att lärjungarne i de af staten helt och hållet bekostade klasserna af

de allmänna läroverken skola, förutom nu utgående afgifter, från och med

vårterminen 1905, hvar för sig terminligen till statsverket erlägga: i de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

fem lägre klasserna och i den blifvande realskolan 20 kronor samt i de

fyra högre årsklasserna och i det blifvande gymnasiet 30 kronor; samt

att befrielse från eller nedsättning i dessa afgifter skall enligt de

närmare föreskrifter, som af Eders Kungl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af departementschefen till statsrådsprotokollet angifna grunder

utfärdas, för hvarje läroverk bestämmas af en uppskattningsnämnd, bestående

af fem ledamöter, nämligen läroverkets rektor såsom ordförande,

ett af öfverståthållareämbetet eller Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förordnadt kronoombud, klassföreståndaren i den klass eller afdelning, som

frågan i hvarje särskild! fall gäller, samt två ledamöter, utsedda, i Stockholm

af stadsfullmäktige och å öfriga orter en af kommunalstyrelsen och

en af vederbörande landsting.

I fråga om en af de i statsrådsprotokollet angifna grunderna för nedsättning

i dessa afgifter, nämligen lindring för bröder, som undervisas vid samma

läroverk, har Riksdagen funnit sig böra göra en erinran. Det härom af departementschefen

gjorda uttalandet skulle kunna tolkas sålunda, att half

afgift skulle erläggas äfven af yngre bröder i familjer, hvilkas förmögenhetsförhållanden

vore sådana, att de med lätthet kunde betala full afgift

för två eller flera barn. En sådan omfattning af befrielserätten har synts

Riksdagen icke vara behöflig. Den utsträckning, i hvilken nedsättning från

sådan synpunkt bör medgifvas, har Riksdagen funnit vara tillräckligt

tydligt angifven i det uttalandet, att hänsyn skall tagas ej blott till taxeringen

utan, bland andra omständigheter, äfven till barnens antal i familjen.

Inom Riksdagen har uttalats farhåga, att den i läroverkskommitténs

betänkande af år 1902 för gruppen »mindre bemedlade» begagnade beräkningsgrunden

— en inkomst mellan 3,000 och 1,500 kronor — skulle

genom Riksdagens bifall till de i statsrådsprokollet angifna grunderna

komma att anses fastslagen. Med anledning häraf har Riksdagen ansett

sig böra erinra, att en dylik begränsning icke blifvit af föredragande departementschefen

upptagen bland grunderna för beviljande af befrielse

eller nedsättning i fråga om terminsafgifter, utan tvärtom att af honom

framhållits, att jämte inkomst andra omständigheter därvid borde tagas i

betraktande. Vid sådant förhållande har det icke synts Riksdagen med

skäl kunna befaras, att ett visst inkomstbelopp skulle blifva betraktadt

såsom en ovillkorlig gräns mellan de olika förmögenhetsgrupperna.

Riksdagen har funnit lämpligt, att de hufvudgrunder, i enlighet

med hvilka befrielse från eller nedsättning i terminsafgifterna till statsverket

böra medgifvas, intagas i Riksdagens beslut.

Slutligen har Riksdagen ansett, att ordet »Stockholm» bör utbytas

mot »städer, som ej deltaga i landsting».

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

Riksdagen, som i öfrigt intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

framställning i denna punkt, har alltså medgifvit:

a) att lärjungarne i de af staten helt och hållet bekostade klasserna

af de allmänna läroverken skola, förutom nu utgående afgifter, från och

med vårterminen 1905, hvar för sig terminligen till statsverket erlägga:

i de fem lägre klasserna och i den blifvande realskolan 20 kronor samt

i de fyra högre årsklasserna och i det blifvande gymnasiet 30 kronor;

b) att befrielse från eller nedsättning i dessa afgifter skall för

hvarje läroverk bestämmas af en nämnd enligt de närmare föreskrifter, som

af Eders Kungl. Maj:t utfärdas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med följande

grunder:

att såsom villkor för befrielse eller nedsättning erfordras fallenhet

för studier, samt flit och godt uppförande;

att lärjunge som är obemedlad, helt och hållet befrias och den,

som är mindre bemedlad, skall erlägga hälften af afgiften;

att vid bestämmandet, hvilka lärjungar skola anses för obemedlade

eller mindre bemedlade, hänsyn skall tagas icke blott till föräldrarnes

eller, där lärjunge har egna medel, hans egen inkomst, utan äfven till

andra omständigheter, såsom barnens antal inom familjen, lefnadskostnaden

å platsen och särskildt till det förhållandet, huruvida lärjunge

har sitt hemvist i eller utom det samhälle, där läroverket är beläget; samt

c) att. nämnden skall bestå af fem ledamöter, nämligen läroverkets

rektor såsom ordförande, ett af öfverståthållareämbetet eller Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande förordnadt kronoombud, klassföreståndaren i

den klass eller afdelning, som frågan i hvarje särskildt fall gäller, samt två

ledamöter, utsedda, i städer, som ej deltaga i landsting, af stadsfullmäktige

och å öfriga orter en af kommunalstyrelsen och en af vederbörande landsting.

VI. Angående löne- och pensionsreglering för lärarepersonalen.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva: Ang

att för ordinarie lärare vid de allmänna läroverken må bestämmas

följande löneförmåner att gälla från och med år 1905: n<

för adjunkter: fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350 kronor,

3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor, 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgörings
penningar

å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för lektorer: fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,

3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor, 5) 4,000 kronor, jämte tjänstgörings
penningar

å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

för rektorer: a) vid realskola två lönegrader å 1) 3,400 kronor, 2)

3,900 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 1,600 kronor; b) vid högre

allmänt läroverk två lönegrader å 1) 4,000 kronor, 2) 4,500 kronor, jämte

tjänstgöringspenningar å 2,000 kronor; hvarförutom rektor skall af vederbörande

kommun åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för teckningslärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,

2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader

å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000 kronor;

för gymnastiklärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,

2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader

å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000

kronor;

för musiklärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 550 kronor,

2) 650 kronor, 3) 750 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader

å 1) 1,100 kronor, 2) 1,300 kronor, 3) 1,500 kronor, 4) 1,700

kronor;

att teckningslärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen

tjänstgöra vid realskola 8 timmar och vid högre allmänt läroverk 15 timmar

i veckan, samt att musiklärare skall vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra vid realskola 6 timmar och vid högre allmänt läroverk

12 timmar i veckan, men att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas

tecknings- och musiklärare mot en årlig ersättning för hvarje veckotimme

af 80 kronor i första, 95 kronor i andra, 110 ki-onor i tredje och, vid

högre allmänt läroverk, 125 kronor i fjärde lönegraden, dock under iakttagande

däraf, att ersättning för extra tjänstgöring ej må utgå för högre

antal veckotimmar än 24 till teckningslärare vid realskola, 17 till teckningslärare

vid högre allmänt läroverk och 3 till musiklärare;

att gymnastiklärare, som fått sig ålagd en mera ansträngande eller

omfattande tjänstgöring, må åtnjuta skäligt tilläggsarfvode till det belopp,

som med hänsyn till omständigheterna i hvarje särskildt fall af Eders

Kungl. Maj:t bestämmes;

att öfningslärare skall vid tjänstledighet på grund af sjukdom äga

uppbära tre fjärdedelar af de löneförmåner, som han skulle hafva uppburit,

om han själf bestridt sin tjänst;

att tjänstgöringspenningar skola för alla lärare, rektorerna undantagna,

beräknas utgå för läsår med 38 läsveckor; att de i rektorernas aflöning.

ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,

men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser,

som af Eders Kungl. Maj:t fastställas; samt att tjänstgöringspenningar

icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under det han åtnjuter full

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

15

tjänstledighet, utom i det fall att tjänstledigheten beviljas på grund af

offentligt uppdrag, dock att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,

endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöroinålen, afdrag å

tjänstgöringspenningarna icke må ske;

att för adjunkt, lektor, teckningslärare, gymnastiklärare eller musiklärare

uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum efter förloppet

af fem kalenderår, därest han med nit och skicklighet tjänstgjort

mera än fyra femtedelar af den under denna tid infallande tjänstgöringstiden,

samt att rektor må vinna uppflyttning från första till andra lönegraden

efter förloppet af tio kalenderår, därest han med nit och skicklighet

tjänstgjort såsom rektor mera än fyra femtedelar af samma tid, med

iakttagande härvid att rektor vid högre allmänt läroverk endast må räkna

sig till godo den tid, han såsom rektor vid sådant läroverk tjänstgjort, att

lektor må tillgodoräkna sig jämväl den tid efter 1904 års utgång, han

efter vunnen lektorskompetens tjänstgjort såsom ordinarie adjunkt, samt

att öfningslärare vid öfvergång till realskola må tillgodoräkna sig den tid,

han tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid lägre läroverk;

att lärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till ordinarie

tjänst, må för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid

utöfver fem år, han efter afläggande af de för tjänsten föreskrifna kunskapsprof

och genomgående af praktisk utbildningskurs, där sådan för

behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och skicklighet efter 1904

års utgång tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid allmänt läroverk

med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande ordinarie

lärare, med iakttagande härvid, att, då fråga är om lektor, honom må

tillgodoräknas den tid, han efter vunnen lektorskompetens tjänstgjort såsom

extra ordinarie lärare, oafsedt inom hvilket stadium af läroverket denna

tjänstgöring ägt rum;

att genom bestämmelserna i nästföregående två moment ingen ändring

göres i fråga om det antal lönetursår, som lärare på grund af nu gällande

bestämmelser intjänat vid utgången af år 1904, dock att öfningslärare vid

öfvergång till realskola må tillgodoräkna sig den tid före 1904 års utgång,

häri efter vunnen kompetens tjänstgjort såsom vikarierande lärare vid lägre

läroverk, med undantag af de två första åren af hans så beskaffade verksamhet;
att

nu gällande bestämmelser angående rätt för docenter vid universiteten,

lärare vid enskilda läroverk, lektorer vid sjökrigsskolan, lärare

vid högre lärarinneseminariet och lärare vid folkskoleseininarierna att, efter

vunnen befordran vid de allmänna läroverken, räkna sig föregående tjänstgöring

till godo för uppflyttning i högre lönegrad må ändras i öfverens
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

stymmelse med nyss angifna grunder beträffande tjänstgöring såsom extra

ordinarie lärare;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

denna lönereglering kommer lärare till del, skall gälla såsom villkor, att

den genom nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december

1860 stadgade skyldighet för vissa lärare att, i händelse de genom inträffande

förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk, där de äro

anställda, inträda i tjänstgöring vid annat läroverk skall åligga vid högre

läroverk yngste lektorn och de två yngsta adjunkterna samt vid realskola

de två yngsta adjunkterna, allt efter senaste fullmakts datum, dock att

ordinarie lärare, som genom vederbörande myndighets beslut förflyttas till

en icke högre aflönad plats vid annat läroverk, må vara berättigad att af

statsverket erhålla skälig flyttningshjälp till det belopp, Eders Kungl. Magt

för hvarje särskildt fall bestämmer;

att lärare, som varder utnämnd till tjänst, med hvilken rätt till särskilda

förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning i aflöning

från statsverket, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt besluta, till

ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda

förmåner efter skålig uppskattning sig belöpa;

att för ordinarie ämneslärarinnor vid statens samskolor må bestämmas

följande löneförmåner:

för första lärarinna: två lönegrader å 1) 1,400 kronor, 2) 1,900

kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 600 kronor;

för lärarinna: två lönegrader å 1) 1,000 kronor, 2) 1,500 kronor,

jämte tjänstgöringspenningar å 500 kronor;

att för nämnda lärarinnor må i fråga om lönetursberäkning och

uppflyttning i högre lönegrad, tjänstgöringspenningars uppbärande samt

skyldighet att vara underkastad förflyttning stadgas samma villkor som för

adjunkter vid de allmänna läroverken;

att för extra ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor vid de allmänna

läroverken må fastställas följande arfvoden att utgå från och med år 1905:

för extra ordinarie lärare, hvilken aflagt sådan akademisk examen,

som medför rätt att söka lärarebefattning vid allmänt läroverk, samt

genomgått profårskurs, ett årligt arfvode af 2,000 kronor;

för extra ordinarie lärare, som icke fullgjort de i nästföregående

moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,800 kronor;

för extra ordinarie lärarinna, som aflagt godkänd afgångsexamen

från högre lärarinneseminariet eller fullgjort hvad beträffande examen och

profårskurs för behörighet till ämneslärarebefattning vid de allmänna läroverken

är stadgadt, ett årligt arfvode af 1,400 kronor;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

17

för extra ordinarie lärarinna, som icke fullgjort de i nästföregående

moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,200 kronor;

för lärarinna, som förordnas att upprätthålla första lärarinnas åligganden,

ett årligt tilläggsarfvode af 300 kronor;

att för timlärarinna i kvinnligt handarbete må fastställas ett arfvode

af 1 krona 50 öre i timmen.

Beträffande fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar har Riksdagen

icke funnit något skäl, hvarför realskolerektorer skulle blifva gynnsammare

ställda än öfriga rektorer och ämneslärarne, samt har därför ansett,

att tjänstgöringspenningarna för realskolerektorer böra bestämmas till

1,800 kronor.

I fråga om ersättning åt gymnastiklärare för drygare tjänstgöring

har Riksdagen ansett ett maximibelopp böra fastställas. Då enligt uppgift

i statsrådsprotokollet sådan ersättning för läsåret 1902—1903 utgick

med högst 650 kronor, har detta belopp synts lämpligen kunna bestämmas

såsom maximum.

Det har vidare synts Riksdagen vara med billighet öfverensstämmande

att, på sätt af en motionär blifvit föreslaget, de extra ordinarie eller

vikarierande lektorer, som för närvarande på grund af dyrtidstillägg uppbära

ett högre arfvode, än de enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle

komma att åtnjuta, bibehållas vid sina nuvarande aflöningsförmåner, respektive

2,200 och 1,980 kronor, under förutsättning att dyrtidstillägg kommer

att beviljas äfven för innevarande år. Såsom villkor för åtnjutande af

denna förmån har dock Riksdagen ansett böra uppställas, att sådan lärare

under år 1904 varit minst en termin anställd vid allmänt läroverk.

Om lärarne vid de allmänna läroverken i afseende på aflöningsbeloppen

och deras fördelning i lön och tjänstgöringspenningar likställas

med andra tjänstemän, har Riksdagen ansett en gifven följd böra blifva,

att inga särskilda förmåner beviljas de förra, utan att lärarne i tillämpliga

delar böra underkastas de villkor och förbehåll, som i senast af Riksdagen

beslutade löneregleringar blifvit intagna.

En förmån af stor betydelse äga lärarne för närvarande i rätten

att för uppflyttning i högre lönegrad såsom ordinarie räkna sig till godo

viss extra ordinarie tjänstgöring vid läroverken. Af föredragande departementschefen

liar erinrats därom, att ämneslärarne, under afvaktan på en tillfredsställande

lönereglering och inrättande af ett tillräckligt antal ordinarie

platser, erhållit eu småningom alltmer vidgad rätt att, efter vunnen befordran,

i och för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo vissa

år, som de efter vunnen fullständig kompetens att till ordinarie lärare utBili.

till Riksd. Prot. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Ifiift. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

nämnas med nit och skicklighet vid läroverken tjänstgjort. En sådan

lönetursrätt medgafs redan från och med år 1861 extra lärare och duplikanter

för tjänstgöring utöfver fem år före genomförandet af 1858 års

lönereglering. År 1863 fingo förutvarande vikarier enahanda rätt och

extra ordinarie lärare, som aflagt filosofie kandidatexajnen, lönetursrätt för

framtida tjänstgöring, utom för de tre första åren. År 1877 erhöll hvarje

extra ordinarie lärare med full kompetens lönetursrätt för sin tjänstgöring

från och med året näst efter det, då han blifvit kompetent, en lönetursrätt,

som efter hand kommit att omfatta äfven lärare vid vissa enskilda

läroverk, docenter, seminarielärare och lektorer vid sjökrigsskolan, allt dock

med vissa villkor och begränsningar. År 1890 utsträcktes denna rätt till

lektorer, som varit ordinarie adjunkter med lektorstjänstgöring och lektorskompetens.

Enligt läroverkskommitténs förslag skulle lönetursrätten borttagas

för två års tjänstgöring, hvilka skulle erfordras för behörighet till

ordinarie befattning, och Eders Kung!. Maj:t har föreslagit borttagande af

sådan lönetursrätt för fem år.

På grund af den uppfattning, som af Riksdagen nyss blifvit uttalad

i fråga om borttagandet af särskilda förmåner såsom en gifven följd af

likställigheten i löneförmåner mellan lärarne och öfriga tjänstemän, har Riksdagen

ansett, att den rätt lärarne för närvarande åtnjuta att för uppflyttning

i högre lönegrad som ordinarie räkna sig till godo viss tjänstgöring som

extra ordinarie icke bör för dem bibehållas. Den i statsrådsprotokollet

uttalade farhågan, att lärarnes befordringsutsikter framdeles ånyo kunde

blifva alltför små genom otillräckligheten af antalet ordinarie platser, har

Riksdagen funnit för de närmaste åren förebyggd genom det nu i utsikt

ställda inrättandet af ett ganska afsevärdt antal ordinarie platser, och instämmande

med föredragande departementschefen i hans uttalade mening, att

det endast finnes ett effektivt sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnes

ställning, nämligen att förse läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie

platser, har Riksdagen ansett sig kunna förutsätta, att äfven framdeles

för sådant ändamål komma att beviljas nödiga anslag, så att de för lärarnes

befordran ogynnsamma förhållanden, som tidtals varit rådande, ej

må åter inträda. I sammanhang härmed vill Riksdagen erinra därom,

att Rikets ständer år 1858 funno det böra bland annat föreskrifvas, att

läroverksstyrelsen i hvarje stift måtte tilläggas rättighet att för hvarje gång

lärjungeantalet vid ett läroverk ökades med 30 eller 40, om så lämpligt

pröfvades, inkomma med anmälan om behofvet af ännu en ny lärare.

Med upphörandet af rätten för lärarne vid de allmänna läroverken

att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo viss tjänstgöring

som extra ordinarie bör, med nyss nämnda förbehåll, sådan vid öfvergång

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

i de allmänna läroverkens tjänst medgifven lönetursrätt bortfalla äfven

för lärare vid vissa enskilda läroverk samt, för så vidt det gäller tjänstgöring

såsom extra ordinarie, för lektorer vid sjökrigsskolan, lärare vid

högre lärarinneseminariet och lärare vid folkskoleseminarierna.

Men då det äfven för de allmänna läroverken måste vara en fördel,

att bland deras personal förekomma sådana lärare, hvilka. varit i tillfälle

att efter aflagd licentiatexamen under någon tid utöfva lärareverksamhet

vid universiteten och därunder fortsätta vetenskapliga studier och forskning

i sina hufvudämnen, samt då den kostnad för statsverket, som

skulle förorsakas genom ett bibehållande af ifrågavarande rättighet för

docenter till lönetursberäkning, uppgår till en obetydlighet, har Riksdagen

ansett, att den docenter vid universiteten enligt nådiga cirkulären den 1

juni 1877 och den 18 maj 1878 tillkommande rätt till lönetursberäkning

vid de allmänna läroverken fortfarande må gälla så till vida, att nämnda

docenter må vid öfvergång i de allmänna läroverkens tjänst för uppflyttning

i högre lönegrad räkna sig till godo högst tre år af den tid de deltagit

i undervisningen vid universitetet.

Beträffande lektorer vid sjökrigsskolan, lärare vid högre lärarinneseminariet

och lärare vid folkskoleseminarierna har Riksdagen ansett,

att de vid öfvergång till de allmänna läroverken böra. för uppflyttning i

högre lönegrad få tillgodoräkna sig föregående ordinarie tjänstgöring enligt

enahanda grunder, som stadgas angående ordinarie ämneslärare vid

de allmänna läroverken, sålunda utan den nu stadgade inskränkningen till

högst tio år.

På grund af sin åsikt om önskvärdheten af likställighet mellan läroverkslärarne

och andra statens tjänstemän har Riksdagen ej kunnat i

vidsträcktare mån bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, att lektor må för

uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo jämväl den tid han efter

vunnen lektorskompetens tjänstgjort som ordinarie adjunkt, än att, därest

ordinarie adjunkt, som befordras till lektor, redan intjänat högre aflöning

än lektors begynnelseaflöning, honom böra omedelbart tillgodoföras så

många ålderstillägg som lektor, att hans aflöning i sistnämnda befattning

blir lika hög som den aflöning han senast åtnjöt som adjunkt, och att

därjämte adjunkt, som vid befordran till lektor icke erhåller högre aflöning

än den han som adjunkt uppburit, för uppflyttning i närmast högre lektorslönegrad

må tillgodoräknas den tid, hvarunder han innehaft adjunktsbefattningen,

efter det han i denna befattning senast uppflyttades till högre lönegrad.

Eldigt de bestämmelser i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t i sammanhang med

löneregleringen föreslagit, skulle enligt Riksdagens uppfattning läroverkslärarne

komma att i vissa afseenden intaga en annan och gynnsammare ställ
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

ning än statens tjänstemän i allmänhet vid inträdet å en ny lönestat. Vid

senast af Riksdagen fastställda löneregleringar, för post- och telegrafstaten,

för landsarkiven, tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna, fiskeriadministrationen

m. fl., hafva nämligen vissa bestämmelser upptagits, såsom

angående skyldighet att vara underkastad vidsträcktare tjänstgöring,

förbud att med innehafvande befattning förena viss annan tjänst, uppbärande

af lön under tjänstledighet m. in., och har Riksdagen ansett, att

dessa villkor, Indika icke förekomma i propositionen, i tillämpliga delar äfven

böra upptagas i löneregleringen för lärarne vid de allmänna läroverken.

Dessa bestämmelser hafva jämväl blifvit upptagna i det förslag, som den

18 november 1903 afgafs af kommittén för reglering af statens ämbetsverks

och myndigheters löneförhållanden m. m.

Sålunda böra enligt Riksdagens uppfattning, utöfver de i Eders Kungl.

Maj:ts förslag upptagna villkoren för åtnjutande af lärarelön enligt nya

staten, upptagas bestämmelserna:

att innehafvare af ordinarie lärare- eller rektorsbefattning skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af de allmänna

läroverken eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; samt

att med ordinarie äinneslärare- eller rektorsbefattning icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjänstebefattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes

icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid läroverket.

Sist angifna bestämmelse har Riksdagen, i likhet med hvad i Riksdagens

skrifvelse den 15 maj 1902 uttalats, ansett innebära, att nämnda lärare

icke äga mottaga stadigvarande eller regelbundet återkommande, aflönadt

uppdrag, som af bolag lämnas, med mindre uppdraget vid pröfning i vederbörlig

ordning befinnes icke vara för tjänstgöringen hinderlig^

Af ofvannämnda grunder har Riksdagen vidare ansett böra bland

ifrågavarande bestämmelser upptagas följande föreskrifter:

att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, eller från tjänstgöring i behörig

ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att befattningen sköta,

kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att vid uppflyttning i högre lönegrad den högre aflöningen icke får

tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsterIdern blifvit uppnådd; samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

att lärare eller rektor, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda denna förhöjning.

Äfven har det synts Riksdagen bland ifrågavarande bestämmelser böra

tydligt angifvas, att i den tjänstgöringstid, som berättigar till uppflyttning

i högre lönegrad, må inräknas den tid läraren på grund af förordnande

bestridt annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag.

Slutligen bör den i propositionen föreslagna bestämmelsen utgå, enligt

hvilken tjänstgöringspenningar skulle af tjänstens innehafvare få uppbäras,

ifall tjänstledighet beviljats på grund af offentligt uppdrag. En sådan

föreskrift skulle nämligen strida mot hvad eljest vid löneregleringar stadgas.

Riksdagen har ansett, att de villkor och förbehåll, Riksdagen beslutat

för ämneslärare, böra i tillämpliga delar föreskrifvas äfven för öfningslärare.

Beträffande villkoren för behörighet till lärarebefattning i teckning

och i musik har Eders Kungl. Maj:t. under hänvisning till läroverkskommitténs

utlåtande, uttalat sig för bland annat den höjning i fordringarna,

att lärare i nämnda ämne skulle hafva aflagt student- eller åtminstone

realskol examen.

Riksdagen hyser emellertid den åsikten, att afläggande af realskolexamen

eller motsvarande kunskapsprof bör i detta afseende anses tillfyllestgörande,

enär uppställande af högre kraf på allmänbildning lätt kan från

banan utestänga de genom speciella anlag för densamma bäst kvalificerade.

Riksdagen är vidare af den meningen, att genom uppställande af nämnda

kompetensvillkor någon inskränkning i rätten att söka och erhålla teckningslärarebefattning

icke bör göras för dem, som redan aflagt examen

från teckningslärarekurs eller för närvarande äro sysselsatta med genomgående

af sådan kurs.

För lärarinnor i samskolor har Riksdagen, som delar den i statsrådsprotokollet

uttalade åsikten, att ordinarie ämneslärarinna, som träder

i gifte, skall vara skyldig afgå från sin befattning, i öfrigt ansett böra

gälla samma villkor och förbehåll för åtnjutande af ofvannämnda löneförmåner,

som för adjunkter vid de allmänna läroverken blifvit föreslagna.

Af en motionär hade hemställts, att vissa lärarinnor, som ej innehafva

den af Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande af det högre aflöningsbeloppet,

1,400 kronor, föreslagna kompetensen, måtte tillerkännas behörighet

till extra ordinarie lärarinnebefattning vid samskola, och framgår af motiveringen,

att denna hemställan gjorts med hänsyn till de flickskolelärarinnor,

som ej innehafva den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna kompetensen och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

som genom inrättande af samskola skulle kunna gå miste om sin anställning.

Riksdagen, som funnit syftet med motionen behjärtansvärdt, har velat

instämma i följande uttalande af läroverkskommittén:

»Svårare och mera behj ärtans värd blir lärarinnornas ställning i de

städer, där flickskolorna skulle komma att upphöra. Visserligen tillskapas

nya lärarinnebefattningar i samskolorna, men dessa motsvara endast en

del af de platser, som komma att indragas. För att underlätta tillträdet

till desamma föreslår kommittén, att åt de indragna skolornas mera er
farna

och bäst vitsordade lärarinnor må, därest de ej äga den för ifrågavarande

sysslor fastställda examenskompetensen, genom kungl. dispens

beredas möjlighet att fortfarande gagna i ett kall, hvaråt de förut med

framgång ägnat sina krafter. Kommittén anser jämväl önskligt, att sådana

lärarinnor, som därtill befinnas lämpliga, må på liknande sätt erhålla

rätt att innehafva folkskolelärarinnebefattningar. För öfrigt må här tagas

i betraktande, att den ifrågasatta omorganisationen ej kan genomföras i

ett slag, utan kommer att försiggå successivt och taga åtskilliga (6—8) år

i anspråk, hvarigenom lärarinnorna få tid och rådrum att se sig om efter

platser i flickskolor å andra orter, där dessa skolors antal och behof af

lärarekrafter ständigt ökas, eller ock inom andra verksamhetsområden.

Det är jämväl att hoppas, att de icke själfförvållade svårigheter, hvari en

en del lärarinnor komma att vid en omorganisation försättas, skola vid

platsers tillsättande af vederbörande hvar i sin stad behjärtas. Kommittén

anser sig därför kunna uttala den förväntan, att olägenheterna af dess

förslag i här berörda afseende i allmänhet skola utan större svårighet låta

sig öfvervinna.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen, som i öfrigt

intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning i förevarande

punkt, medgifvit:

a) att för ordinarie lärare vid de allmänna läroverken må bestämmas

följande löneförmåner att gälla från och med år 1905:

för adjunkter: fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350 kronor,

3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor, 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för lektorer: fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,

3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor, 5) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor;

för rektorer: a) vid realskola två lönegrader å 1) 3,200 kronor,

2) 3,700 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 1,800 kronor; b) vid

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse JV:o 172.

högre allmänt läroverk två lönegrader å 1) 4,000 kronor, 2) 4,500 kronor,

jämte tjänstgöringspenningar å 2,000 kronor; hvarförutom rektor skall af

vederbörande kommun åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för teckningslärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700 kronor,

2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader

å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor, 4) 2,000

kronor;

för gymnastiklärare: a) vid realskola tre lönegrader å 1) 700

kronor, 2) 800 kronor, 3) 900 kronor; b) vid högre allmänt läroverk

fyra lönegrader å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor, 3) 1,800 kronor,

4) 2,000 kronor;

för musiklärare: a) vid realskola tre lönegrader ål) 550 kronor,

2) 650 kronor, 3) 750 kronor; b) vid högre allmänt läroverk fyra lönegrader

å 1) 1,100 kronor, 2) 1,300 kronor, 3) 1,500 kronor, 4) 1,700

kronor;

att teckningslärare skall vara skyldig att för den fastställda lönen

tjänstgöra vid realskola 8 timmar och vid högre allmänt läroverk 15

timmar i veckan, samt att musiklärare skall vara skyldig att för den

fastställda lönen tjänstgöra vid realskola 6 timmar och vid högre allmänt

läroverk 12 timmar i veckan, men att ytterligare tjänstgöring må kunna

åläggas tecknings- och musiklärare mot en årlig ersättning för hvarje

veckotimme af 80 kronor i första, 95 kronor i andra, 110 kronor i

tredje och, vid högre allmänt läroverk, 125 kronor i fjärde lönegraden,

dock under iakttagande däraf, att ersättning för extra tjänstgöring ej

må utgå för högre antal veckotimmar än 24 till teckningslärare vid

realskola, 17 till teckningslärare vid högre allmänt läroverk och 3 till

musiklärare;

att gymnastiklärare, som fått sig ålagd en mera ansträngande eller

omfattande tjänstgöring, må åtnjuta skäligt tilläggsarfvode till det belopp,

som med hänsyn till omständigheterna i hvarje särskildt fall af Eders

Kungl. Maj:t bestämmes, dock ej till högre belopp ån 650 kronor;

att öfningslärare skall vid tjänstledighet på grund af sjukdom äga

uppbära tre fjärdedelar af de löneförmåner, som han skulle hafva uppburit,

om han själf bestridt sin tjänst;

att innehafvare af ordinarie lärare- eller rektorsbefattning skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af de allmänna läroverken eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med ordinarie ämneslärare- eller rektorsbefattning icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

nan tjänstebefattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning

befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid läroverket;
att

tjänstgöringspenningar skola för alla lärare, rektorerna undantagna,

beräknas utgå för läsårets antal läsveckor; att de i rektorernas aflöning

ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,

men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda

bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas; att tjänstgöringspenningar

icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under det lian åtnjuter

full tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå till den, som förrättar

tjänsten; samt att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot, endast

åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å tjänstgöringspenningarna

icke må ske;

att äraneslärare eller rektor, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen, men att lärare, som undfår ledighet för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller

från tjänstgöring i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att för adjunkt, lektor, teckningslärare, gymnastiklärare eller musiklärare

uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum efter förloppet

af fem år, därest han under mer än fyra femtedelar af den tjänstgöringstid,

som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning, med nit och

skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens

tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag; och att rektor må vinna

uppflyttning från första till andra lönegraden efter förloppet af tio år, därest

han med nit och skicklighet tjänstgjort såsom rektor mera än fyra femtedelar

af samma tid, med iakttagande härvid, att rektor vid högre allmänt

läroverk endast må räkna sig till godo den tid, han såsom rektor vid

sådant läroverk tjänstgjort, samt att öfningslärare vid öfvergång till realskola

må tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom ordinarie lärare

vid lägre läroverk;

att därest ordinarie adjunkt, som befordras till lektor, redan intjänat

högre aflöning än lektors begynnelseaflöning, honom skola omedelbart

tillgodoföras så många ålderstillägg som lektor, att hans aflöning i sistnämnda

befattning blir lika hög som den aflöning han senast åtnjöt som

adjunkt; skolande, där adjunkt vid befordran till lektor icke erhåller

högre aflöning än den han som adjunkt uppburit, för uppflyttning i närmast

högre lektorslönegrad honom tillgodoräknas den tid, hvarunder han

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

25

innehaft adjunktsbefattningen, efter det han i denna befattning senast uppflyttades

till högre lönegrad;

att vid uppflyttning i högre lönegrad den högre aflöningen icke

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att lärare eller rektor, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att hvad nu gällande bestämmelser innehålla angående rätt för

lärare vid de allmänna läroverken att, utöfver hvad ofvan blifvit bestämdt,

för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig föregående tjänstgöring till

godo skall upphöra att gälla;

att lektorer vid sjökrigsskolan, lärare vid högre lärarinneseminariet

och lärare vid folkskoleseminarierna må, vid öfvergång till de allmänna

läroverken, för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna sig till

godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie lärare enligt enahanda grunder,

som här ofvan angående ämneslärare blifvit stadgade; skolande den

rätt i detta afseende, som i öfrigt hittills tillkommit lärare vid ifrågavarande

läroanstalter äfvensom lärare vid enskilda läroverk upphöra;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och 18 maj 1878 omförmälda

docenter vid universiteten må äga att efter befordran vid de

allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet deltagit i

undervisningen vid universitet, såvidt de vunnit behörighet till anställning

vid allmänt läroverk;

att genom förestående bestämmelser ingen ändring göres i fråga om

det antal lönetursår, som ordinarie och extra ordinarie lärare vid de

allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och högre lärarinneseminariet

samt öfriga i nästföregående två stycken omförmälte befattningshafvare

intjänat vid utgången af år 1904, och att öfningslärare vid öfvergång

till realskola må tillgodoräkna sig den tid före 1904 års utgång, han efter

vunnen kompetens tjänstgjort såsom vikarierande lärare vid lägre läroverk,

med undantag af de två första åren af hans så beskaffade verksamhet;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

denna lönereglering kommer lärare till del, skall gälla såsom villkor,

att den genom nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december

1860 stadgade skyldighet för vissa lärare att, i händelse de genom inträffade

förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk, där de äro

anställda, inträda i tjänstgöring vid annat läroverk skall åligga vid högre

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

läroverk yngste lektorn och de två yngsta adjunkterna samt vid realskola

de två yngsta adjunkterna, allt efter senaste fullmakts datum, dock att

ordinarie lärare, som genom vederbörande myndighets beslut förflyttas till

en icke högre aflönad plats vid annat läroverk, må vara berättigad att

af statsverket erhålla skälig flyttningshjälp till det belopp, Eders Kungl. Maj:t

för hvarje särskild! fall bestämmer;

att lärare, som varder utnämnd till tjänst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning i

aflöning från statsverket, som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt besluta,

till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda

förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa;

b) att för ordinarie ämneslärarinnor vid statens sainskolor må bestämmas

följande löneförmåner:

för första lärarinna: två lönegrader å 1) 1,400 kronor, 2) 1,900

kronor, jämte tjänstgöringspenningar å 600 kronor;

för lärarinna: två lönegrader å 1) 1,000 kronor, 2) 1,500 kronor,

jämte tjänstgöringspenningar å 500 kronor;

att i fråga om skyldighet att vara underkastad förflyttning skall

för lärarinnor vid samskola gälla hvad i sådant afseende för adjunkter

vid realskola blifvit stadgadt;

att för nämnda lärarinnor må i öfrigt gälla samma villkor och förbehåll

för åtnjutande af ofvannämnda löneförmåner, som för adjunkter vid

de allmänna läroverken blifvit stadgade;

c) att för extra ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor vid de

allmänna läroverken må fastställas följande arfvoden att utgå från och

med år 1905:

för extra ordinarie lärare, hvilken aflagt sådan akademisk examen,

som medför rätt att söka lärarebefattning vid allmänt läroverk, samt genomgått

profårskurs, ett årligt arfvode af 2,000 kronor;

för extra ordinarie lärare, som icke fullgjoi*t de i nästföregående

moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,800 kronor;

för extra ordinarie lärarinna, som aflagt godkänd afgångsexamen från

högre lärarinneseminariet eller fullgjort hvad beträffande examen och profårskurs

för behörighet till ämneslärarebefattning vid de allmänna läroverken

är stadgadt, ett årligt arfvode af 1,400 kronor;

för extra ordinarie lärarinna, som icke fullgjort de i nästföregående

moment stadgade villkor, ett årligt arfvode af 1,200 kronor;

för lärarinna, som förordnas att upprätthålla första lärarinnas åligganden,

ett årligt tilläggsarfvode af 300 kronor;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

27

d) att vikarierande eller extra ordinarie lektor, som under minst en

termin af år 1904 på grund af gällande bestämmelser uppburit arfvode

efter 2,200 kronor eller 1,980 kronor för år, dyrtidstillägg inberäknadt,

må, så länge han innehar enahanda förordnande, fortfarande åtnjuta samma

arfvode som år 1904, för år räknadt;

e) att för limlärarinna i kvinnligt handarbete må fastställas ett arfvode

af 1 krona 50 öre i timmen;

15:o) Eders Kungl. Maj:t, har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva:
att

ordinarie lärare eller lärarinna vid allmänt läroverk, som ingår

på den nya lönestaten eller som utnämnes efter det kungörelse i ämnet

utkommit, skall hafva rättighet och skyldighet att, ämneslärarinna vid

uppnådda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, gymnastiklärare vid uppnådda 60

lefnadsår och 30 tjänstår samt annan lärare vid uppnådda 65 lefnadsår

och 35 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten från tjänsten

afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och

så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för ordinarie ämneslärare eller

ämneslärarinna oafkortad lön, men för ordinarie öfningslärare tre fjärdedelar

af de löneförmåner, han under de tio sista åren i medeltal för år

uppburit eller skulle hafva uppburit, i den händelse han hela tiden själf

bestridt sin tjänst, dock att pensionsbeloppet för öfningslärare icke i något

fall må öfverstiga 3,000 kronor;

att tillförordnad rektor, som fullgjort de i fråga om ämneslärare

för pensions erhållande stadgade villkor och i minst 15 år innehaft rektorsförordnande,

skall vara berättigad att i pension uppbära sin lön såsom

rektor oafkortad; samt

att ordinarie lärare eller lärarinna skall vara skyldig att vid inträde

å den nya lönestaten underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande

pensionering, som kunna varda stadgade.

Den för gymnastiklärares erhållande af afsked med pension stadgade

lefnadsåldern 60 år har Riksdagen ansett böra höjas till 62 år och hänvisar

såsom stöd för denna sin åsikt till Eders Kungl. Maj:ts proposition vid

1899 års riksdag angående civile tjänsteinnehafvares rätt till pension in. in.

och senaste pensionskommittés förslag den 7 november 1902.

Beträffande pensionsbeloppen har Riksdagen icke kunnat tillstyrka

den för öfningslärare i propositionen föreslagna beräkningsgrunden, utan

ansett, att denna bör ändras i öfverensstämmelse med den vid löneregle
-

Ang. pensionsreglering

för

lärarepersonalen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse JV:o 172.

ringar under senaste tiden följda principen, att för tjänst, där aflöningen

icke är delad i lön och tjänstgöringspenningar, pensionsbeloppet skall utgöra

två tredjedelar af aflöningen, såsom ock af en motionär yrkats. Då

emellertid pensionsbeloppet för de öfningslärare, som icke åtnjutit arfvode

för öfverarbete, härigenom skulle blifva något knappt och till och med

understiga hvad som hittills varit stadgadt eller i särskilda fall af Riksdagen

beviljats för öfningslärare, som ej haft pensionsrätt sig tillerkänd,

har Riksdagen, i likhet med motionären, funnit skäligt, att nämnda belopp

ej må utgå med mindre belopp än lönen oafkortad. Härigenom beredes

lärarne vid de mindre besökta läroverken, där arfvode ej kan påräknas,

en afsevärd fördel, hvilken därjämte, hvad teckningslärarne beträffar,

är ägnad att utjämna den stora skillnad i pensionsbelopp, som genom

Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle kunna uppstå mellan lärare, som endast

uppbära lön, och lärare, som åtnjuta både lön och arfvode.

Angående lärarnes bidrag till sin egen pensionering har Eders Kungl.

Maj;t ej funnit tiden vara inne att därom framlägga förslag. I statsrådsprotokollet

uttalas, att det enda, som för närvarande i denna sak torde

kunna åtgöras, vore fastställandet af sådana villkor för rätt att åtnjuta de

föreslagna lönerna, att lärarne blefve skyldiga att lämna pensionsbidrag,

när beslut angående dylika blefve fattade. Emellertid har i statsrådsprotokollet

lämnats en beräkning af beloppet för eventuella sådana bidrag,

därest de skulle bestämmas med ledning af de grunder, som den senaste

pensionskommittén uppställt.

Hänvisande till sin i skrifvelse den 17 maj 1897 uttalade mening,

att lärarne böra bidraga till sin egen pensionering, har Riksdagen icke

funnit lämpligt, att lärarne, i afvaktan på antagandet af ny allmän författning

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, uppbära de belopp,

som kunna antagas motsvara de blifvande pensionsbidragen. Fastmer

har Riksdagen ansett, att sådant afdrag bör äga rum från och med det

första år den nya löneregleringen tillämpas. Vid bestämmande af beloppen

för lärarnes årsafgifter har Riksdagen i tillämpliga delar följt, de grunder,

som föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet angifvit, dock

med afgiftsbeloppens afrundande nedåt till jämna fem- eller tiotal af kronor.

På grund af det sålunda anförda har Riksdagen, som i öfrigt intet

haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande punkt, medgifvit

att ordinarie lärare eller lärarinna vid allmänt läroverk, som ingår

på den nya lönestaten eller som utnämnes efter det kungörelse i ämnet

utkommit, skall hafva rättighet och skyldighet att, ämneslärarinna vid

uppnådda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, gymnastiklärare vid uppnådda 62

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

lefnadsår och 30 tjänstår samt annan lärare vid uppnådda 65 lefnadsår

och 35 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten från tjänsten

afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och

så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för ordinarie ämneslärare eller

ämneslärarinna oafkortad lön, men för ordinarie öfningslärare två tredjedelar

af de löneförmåner, han under de tio sista åren i medeltal för år

uppburit eller skulle hafva uppburit, i den händelse han hela tiden själf

bestridt sin tjänst, dock icke lägre belopp än lönen oafkortad;

att tillförordnad rektor, som fullgjort de i fråga om ämneslärare

för pensions erhållande stadgade villkor och i minst 15 år innehaft rektorsförordnande,

skall vara berättigad att i pension uppbära sin lön såsom

rektor oafkortad;

att ordinarie lärare eller lärarinna skall vid inträde å den nya lönestaten

vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande

pensionering, som kunna varda stadgade; samt

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, å de i föregående punkt bestämda

löneförmånerna för enhvar af ordinarie lärare och lärarinnor skall afgå

och åt statsverket besparas följande belopp, nämligen

för adjunkt:

i första lönegraden......

» andra » ......

» tredje » ......

» fjärde » .....

» femte » ......

för lektor:

i första lönegraden......

» andra » ......

■» tredje » ......

» fjärde » ......

» femte » ......

för rektor vid realskola:

i första lönegraden......

» andra » ......

för rektor vid högre allmänt läroverk:

i första lönegraden......

d andra » ......

65

kronor,

75

»

90

»

100

»

115

»

100

»

115

130

\>

145

160

115

135

180

200

»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

för teckningslärare och gymnastiklärare vid realskola:

i första lönegraden................

y> andra » ................

» tredje » ................

för teckningslärare och gymnastiklärare vid högre allmänt

läroverk:

i första lönegraden................

y> andra » .......•........

j> tredje * ................

» fjärde » ................

för musiklärare vid realskola:

i första lönegraden.................

» andra » .................

» tredje » .................

för musiklärare vid högre allmänt läroverk:

i första lönegraden................

» andra » ................

» tredje » ................

» fjärde » ................

för första lärarinna:

i första lönegraden................

» andra » ................

för ämneslärarinna:

i första lönegraden...............•

» andra » ................

20 kronor.

20 >

25 >

40 kronor.

45 »

50 »

60 >

15 »

15 »

20 »

30 »

35 »

45 >

50 >

40 »

55 »

30 »

45 >

VII. Angående de allmänna läroverkens stat.

männa^äro 16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:

verkens stat. att af de för fyllande af den af departementschefen till statsråds
protokollet

framlagda normalstaten erforderliga läraretjänsterna på ordinarie

stat bevilja anslag till 8 lektors- och 26 adjunktsbefattningar att på

de olika läroverken fördelas i enlighet med de af departementschefen angifva

grunder;

att öka anslaget till arfvoden åt bibliotekarier med 1,000 kronor eller

från 7,000 kronor till 8,000 kronor;

att öka anslaget till arfvoden till skrifbiträden åt rektorerna vid de

högre läroverken samt vid vissa femklassiga läroverk med 3,000 kronor

eller från 12,000 kronor till 15,000 kronor;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

31

att öka anslaget till arfvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken

med 600 kronor eller från 7,900 kronor till 8,500 kronor;

att öka anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande

af ammunition för målskjutning m. in. med 9,000 kronor eller

från 64,000 kronor till 73,000 kronor;

att öka anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken med 17,000 kronor eller från 40,000 kronor till 57,000

kronor;

att öka anslaget till extra arfvoden åt musiklärare med 3,000 kronor

eller från 1,500 kronor till 4,500 kronor;

att öka anslaget till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk med 4,000 kronor eller från 6,000 kronor till 10,000 kronor;

att öka anslaget till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskildt vid de läroverk, där profårskurs är anordnad, med 2,000

kronor eller från 4,000 kronor till 6,000 kronor;

att till en öfverstyrelse för de allmänna läroverken på ordinarie stat

bevilja ett anslag å 22,000 kronor;

att dels på grund häraf, dels för genomförande af lönereglering för

lärare och lärarinnor vid de allmänna läroverken enligt de af departementschefen

till statsrådsprotokollet närmare angifna grunder, dels ock under

förutsättning af bifall till nådiga propositionen den 11 december 1903

angående upphörande af öfver Selö pastorats prebendeegenskap höja reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med ett belopp af 1,596,788

kronor eller från 3,344,761 kronor till 4,941,549 kronor;

att till främjande af slöjdundervisningen vid de allmänna läroverken

på ordinarie stat bevilja ett förslagsanslag med titel: »Undervisning i slöjd

vid de allmänna läroverken» å 10,000 kronor, att användas sålunda, att

vid läroverk, som visat sig äga på ändamålsenligt sätt anordnad slöjdundervisning,

årligen må utgå för hvarje slöjdafdelning af femton lärjungar vid

realskola för gossar 150 kronor och vid samskola 100 kronor;

att för tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk och

pedagogier, som enligt förslaget skola ombildas till samskolor eller indragas,

på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 103,700 kronor; samt

att till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna

läroverken på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 150,000 kronor.

Då det treklassiga läroverket i Vimmerby i den för år 1905 af Eders

Kungl. Maj:t föreslagna staten upptagits med samma antal lärare, som

läroverket för närvarande äger, och då någon ändring härutinnan ej kan

beräknas under år 1905 följa af Riksdagens beslut om läroverkets ombild
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

ning till sexklassig samskola, förorsakar Riksdagens nämnda beslut ingen

ändring i den i propositionen för år 1905 föreslagna staten.

Med hänsyn till det maximibelopp af 650 kronor, som Riksdagen

fastställt i fråga om arfvode åt gymnastiklärare, kunde visserligen minskning

i det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till extra arfvoden åt

gymnastiklärare samt till anskaffande af ammunition för målskjutning m. in.

ifrågasättas. Men då någon tids erfarenhet af denna bestämmelses verkningar

torde vara erforderlig, innan ändring vidtages, har Riksdagen ansett

nämnda anslag böra upptagas i staten med det i propositionen föreslagna

beloppet. På samma gång vill Riksdagen uttala önskvärdheten däraf, att i

stället för nämnda anslag må upptagas skilda anslag, det ena till extra

arfvoden åt gymnastiklärare, det andra till anskaffande af ammunition för

målskjutning m. m.

I fråga om den för ordföranden och ledamöterna i öfverstyrelsen föreslagna

aflöningen och sättet för dess utgående, har Riksdagen beslutit

sådan ändring, att de skulle uppbära i form af arfvode 2,000 kronor

mera än Eders Kungl. Maj:t föreslagit, men behålla mindre del af sin ordinarie

aflöning. På grund häraf bör anslaget för öfverstyrelsen i staten höjas

med 10,000 kronor. Från synpunkten af statsverkets verkliga utgifter

torde emellertid Riksdagens beslut i jämförelse med Eders Kungl. Maj:ts

förslag i regeln icke komma att innebära någon ökning utan i stället minskning,

hvilken minskning blir större, i den mån de till innehafvarne af ifrågavarande

förordnanden utgående aflöningsförmåner i den ordinarie tjänsten

uppgå till högre belopp.

Angående förslagsanslaget till undervisning i slöjd har en motionär

anfört, att då fråga vore om en undervisning, som vore afsedd hufvudsakligast,

om än ej uteslutande, för gossar, det syntes vara med billighet öfverensstämmande,

att för uppehållande af slöjdundervisningen i samskolor

måtte af statsmedel beviljas lika anslag som till uppehållande af slöjdundervisningen

i realskolor för gossar.

1 likhet med motionären och hufvudsakligen på af honom anförda

grunder har Riksdagen ansett, att för hvarje slöjdafdelning vid samskola

bör utgå samma belopp som vid realskola för gossar, nämligen 150 kronor.

Då Riksdagen på grund af väckt motion bestämt högre arfvode åt

vissa extra ordinarie och vikarierande lektorer, kan ifrågasättas, huruvida

icke anslaget å extra stat till arfvoden åt extra och vikarierande lärare

borde förhöjas. Då emellertid å ena sidan svårighet förefinnes att beräkna

den höjning, som härför erfordras, och då å andra sidan en minskning i

anslaget kan påräknas på grund däraf, att arfvoden till vikarierna för de

lärare, som komma att erhålla förordnande i öfverstyrelsen, böra i främsta

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

33

rummet bestridas med den del af dessas aflöning, som de enligt af Riksdagen

fastställda bestämmelser äro skyldiga att afstå, har Riksdagen ansett

ifrågavarande anslag kunna upptagas med oförändradt belopp.

Den enda ändring i det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, hvartill Riksdagens beslut synts

böra föranleda, är sålunda en ökning af 10,000 kronor på grund af beslutet

om aflöning åt ordföranden och ledamöterna i öfverstyrelsen för de

allmänna läroverken.

Hvad slutligen beträffar statsverkets beräknade inkomst af terminsafgifter,

har Riksdagens beslut angående villkoren för befrielse eller nedsättning

icke synts böra föranleda till någon höjning, då denna höjning

med tillgängligt statistiskt material icke kan beräknas.

Riksdagen, som i öfrigt intet haft att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

framställning i förevarande punkt, har alltså beslutit,

a) att af de för fyllande af den af departementschefen till statsrådsprotokollet

framlagda normalstaten erforderliga läraretjänsterna på ordinarie

stat bevilja anslag till 8 lektors- och 26 adjunktsbefattningar, att

på de olika läroverken fördelas i enlighet med de af departementschefen

angifna grunder;

b) att öka anslaget till arfvoden åt bibliotekarier med 1,000 kronor

eller från 7,000 kronor till 8,000 kronor;

c) att öka anslaget till arfvoden till skrifbiträden åt rektorerna vid

de högre läroverken samt vid vissa femklassiga läroverk med 3,000 kronor

eller från 12,000 kronor till 15,000 kronor;

d) att öka anslaget till arfvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken

med 600 kronor eller från 7,900 kronor till 8,500 kronor;

e) att öka anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till

anskaffande af ammunition för målskjutning m. m. med 9,000 kronor

eller från 64,000 kronor till 73,000 kronor;

f) att öka anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de

allmänna läroverken med 17,000 kronor eller från 40,000 kronor till 57,000

kronor;

g) att öka anslaget till extra arfvoden åt musiklärare med 3,000

kronor eller från 1,500 kronor till, 4,500 kronor;

h) att öka anslaget till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk med 4,000 kronor eller från 6,000 kronor till 10,000 kronor;

i) att öka anslaget till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna

läroverken, särskildt vid de läroverk där profårskurs är anordnad, med

2,000 kronor eller från 4,000 kronor till 6,000 kronor;

Bill. till Riksd. Prof. It!04. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Håft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 172.

k) att till en öfverstyrelse för de allmänna läroverken på ordinarie

stat bevilja ett anslag å 32,000 kronor;

l) att dels på grund af de här ofvan i mom. a)—k) omnämnda

särskilda anslagen, dels för genomförande af lönereglering för lärare och

lärarinnor vid de allmänna läroverken enligt ofvan närmare angifna grunder,

dels ock på grund af Riksdagens beslut angående upphörande af öfver

Selö pastorats prebendeegenskap höja reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med ett belopp af 1,606,788 kronor eller från 3,344,761 kronor

till 4,951,549 kronor;

m) att till främjande af slöjdundervisningen vid de allmänna läroverken

på ordinarie stat bevilja ett förslagsanslag med titel: »Undervisning

i slöjd vid de allmänna läroverken» å 10,000 kronor, att användas sålunda,

att vid läroverk, som visat sig äga på ändamålsenligt sätt anordnad slöjdundervisning,

årligen må utgå för hvarje slöjdafdelning af femton lärjungar

vid realskola för gossar och vid samskola 150 kronor;

n) att för tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk

och pedagogier, som enligt Riksdagens beslut skola ombildas till samskolor

eller indragas, på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 103,700 kronor;

samt

o) att till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna

läroverken på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 150,000 kronor.

Stockholm den 18 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1904. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.