Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till § 21 i grufstadgan.

1904-04-07 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:33, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till § 21 i grufstadgan.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 33.

1

N:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 april 1904.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

angående tillägg till § 21 i grufstadgan.

(Lagutskottets utlåtande n:o 6.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag bar enskild motionär ifrågasatt sådan

ändring af 21 § i grufstadgan, att utmål för inmutad malmfyndighet

må kunna anvisas på grund af fyndighetens undersökning medelst

diaman tborming.

Med de villkor, som i nämnda lagrum uppställas för rätten att

erhålla utmål, nämligen att fyndigheten skall vara blottad och att prof

af malmen erhållits, åsyftas tydligen att, innan utmål anvisas, visshet

skall hafva vunnits om malmens förekomst och beskaffenhet. Visshet i

detta afseende torde fullt lika väl kunna vinnas genom så kallad diamantborrning

i vittnens närvaro som genom fyndighetens blottande. De

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 5 Haft. (N:is 33-35.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Biksdagens Skrifvelse N:o 33.

cylinderformade bergbitar, som vid diamantborrning utsvarfvas och genom

borröret upptagas ur berget — om så erfordras från betydande djup —

utgöra noggranna prof af den bergart, hvari man borrar. En särskild

fördel beredes därigenom, att borren kan brukas ej allenast i lodrät

ställning utan i nästan hvilken ställning som helst. Då jämlikt 27 § i

gällande grufstadga för utmål, som enligt denna stadga anvisas, grän

serna på djupet skola räknas lodräta, torde det föreslagna tillägget

kunna blifva till gagn särskilt i sådana fall, då två utmål skola utläggas

bredvid hvarandra, och malmen endast i det ena af dessa uppgåi

i dagen, men stupar in under det andra. I dylika fall varder

malmens undersökning till såväl beskaffenhet som läge billigare, ändamålsenligare

och hastigare utförd genom diamantborrning än genom

drifvande af schakt eller annat arbete från dagen.

Att utmål för en fyndighet för närvarande icke kan vinnas på grund

endast af fyndighetens undersökning genom diamantborrning, lärer emellertid

vara fastslaget genom en Eders Kungl. Maj:ts dom den 28

september 1903. Eu lagändring erfordras sålunda för att undersökning

medelst diamantborrning skall berättiga till erhållande af utmål. En

dylik lagändring synes Riksdagen vara nyttig och kunna genomföras

utan olägenhet för någon af de med afseende å grufdrift intresserade

parter. Det kan icke befaras, att något intresse vare sig för det allmänna

eller för inmutaren åsidosättes genom den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden.

Ur synpunkten af jordägarens intresse yppas visserligen mot

densamma en betänklighet, nämligen den, att, då profven å malmens

förekomst icke sutte i fast klyft, utan frigjorts från fyndigheten och

sålunda kunde undanskaffas, jordägaren vore utsatt för faran att icke

kunna bilda sig en så fullständig och tillförlitlig kännedom, som under

motsatt förhållande angående de omständigheter, hvilka inverka vid bedömande,

huruvida det är fördelaktigt för honom eller icke att med

begagnande af sin jordägareandel ingå såsom intressent i grufföretaget.

Men denna betänklighet lärer kunna undanröjas därigenom, att jordägaren

tillförsäkras möjlighet att inhämta fullständig kännedom om diamantborrningens

resultat. Hänsynen till jordägaren krafvel- sålunda, i Riksdagens

tanke, att i samband med en bestämmelse af nu ifrågavarande innehåll

gifva stadganden i syfte att diamantborrning i ändamål att erhålla

utmål icke må företagas, utan att full offentlighet därvid iakttages och

nödig kontroll utöfvas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 33. d

På grund af hvad sålunda anförts anhåller Riksdagen, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida och under

hvilka villkor utmål för inmutad malmfyndighet må kunna tilldelas mmutare

på grund allenast af fyndighetens undersökning medelst diamantborrning,

samt för Riksdagen framlägga det förslag till lagändring,

hvartill den verkställda utredningen kan föranleda.

Stockholm den 7 april 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.