Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 6 § i lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd af järnvägs drift och till lag om ändrad lydelse af 25 § i lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige, dels ock en med föranledande af nämnda proposition väckt motion.

1904-04-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:67, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 6 § i lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd af järnvägs drift och till lag om ändrad lydelse af 25 § i lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige, dels ock en med föranledande af nämnda proposition väckt motion.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 07.

9

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 april 1904.

__ — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl.

Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

af 6 § i lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet

för skada i följd af järnvägs drift och till lag om ändrad

lydelse af 25 § i lagen den 1 juli 1898 om de svenska

lapparnes rätt till renbete i Sverige, dels ock en med föranledande

af nämnda proposition väckt motion.

(Lagutskottets utlåtande n:o 23.1

Till Konungen.

Genom proposition af den 31 december nästlidot år har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagda förslag

till

l:o) lag om ändrad lydelse af 6 § i lagen den 12 mars 1886

angående ansvarighet för skada i följd af järnvägs drift;

2:o) lag om ändrad lydelse af 25 § i lagen den 1 juli 1898 om

de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige.

Dessa lagförslag hafva föranledts af Riksdagens skrifvelse den 22

maj 1901, däri Riksdagen anhöll, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta

utreda, under hvilka villkor rätt till ersättning kunde tillerkännas lapp

för renar, som blifvit. af järnvägståg öfverkörda och dödade, samt till

Riksdagen inkomma med det förslag i ämnet, hvartill utredningen

kunde föranleda.

T denna skrifvelse uttalade Riksdagen såsom sin uppfattning, att

Bill. Ull Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 AJd. 1 Band. 12 Htlft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N;o 67.

ersättning icke borde ifrågakomma, om den öfverkörda renens ägare

själf uppsåtligen eller genom grof vårdslöshet vållat skadan. Eders

Ivungl. Maj:ts förslag innehåller emellertid, att järnvägens innehafvare

är fritagen från .skyldighet att. gälda skadestånd, därest den, hvilken

vård om renen alegat, uppsåtligen eller genom vårdslöshet vid bevakningen

varit till skadan vållande.

Inom Riksdagen har nu enskild motionär föreslagit den ändring

af den genom propositionen föreslagna nya lydelsen af 6 § i lagen

angående ersättning för skada i följd af järnvägs drift, att ordet vårdslöshet

utbytes mot grof vårdslöshet; och Riksdagen har funnit sig böra

biträda detta förslag.

Visserligen innebär redan det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

stadgandet en utvidgning för vissa fall af den ersättningsplikt, som för

närvarande pahvilar järnvägs innehafvare, men de säregna förhållanden,

som ansetts böra föranleda denna afvikelse från hittills gällande skadeståndsregler,

lära äfven betinga, att skyldigheten för järnvägs innehafvare

att i förevarande fall gälda skadestånd, i enlighet med Riksdagens

förut uttalade mening, utsträckes på sätt motionären föreslagit. Eljest

torde det vara att befara, att det skydd, man afser att bereda lapparne

mot skada å renar i följd af järnvägs drift, i många fall blifver föga

effektivt. En sådan grundsats som den af motionären i förevarande

hänseende förordade ar ock redan af lagstiftningen i flera fall antagen,

i hvilket afseende ma erinras om bestämmelserna i 3 § af ifrågavarande

lag, i 1 § af lagen den 5 juli 1901 om ersättning i följd af olycksfall

i arbete samt i 7 § af lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa

bestämmelser om elektriska anläggningar.

. ^ ifrigt har Riksdagen ej funnit något att erinra mot de i propositionen

innefattade lagförslag.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, som icke kunnat

bifalla det under mom. .bo) härofvan omnämnda lagförslag i oförändradt

skick, för sin del antagit dels följande

Lag

om ändrad lydelse af 6 § i lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet

för skada i följd af järnvägs drift.

Härigenom förordnas, att 6 § i lagen den 12 mars 1886 angående

ansvarighet för skada i följd af järnvägs drift skall erhålla följande

ändrade lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Varder annorledes, än i 5 § sägs, gods, som icke af järnvägens förvaltning

eller betjäning för befordran mottagits, i följd af järnvägens

drift skadadt, och ligger vållande därtill järnvägens^ förvaltning eller

betjäning till last, ersätte järnvägens innehafvare skadan.

Har ren, tillhörig den, som har rätt till renbete enligt lagen om

de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige, blifvit annorledes än i

5 § sägs, i följd af järnvägs drift, skadad eller dödad, och skedde det

å trakt, där lapparne vid tiden för skadans timande ägde uppehålla sig

med sina renar, vare, ändå att icke järnvägens förvaltning eller betjäning

vållat skadan, järnvägens innehafvare skyldig gälda skadestånd,

där ej den, hvilken vård om renen ålegat, uppsåtligen eller genom grof

vårdslöshet vid bevakningen varit till skadan vållande; och dels

det i propositionen innefattade förslaget till lag om ändrad lydelse

af 25 § i lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnes rätt till renbete

i Sverige.

Stockholm den 13 april 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.