Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde liufvudtiteln gjorda framställning om anslag till handelsstipendier. Statsutskottets utlåtande n:o 8, punkten 20 och memorial n:o 59.)

1904-05-04 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1904:89, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde liufvudtiteln gjorda framställning om anslag till handelsstipendier. Statsutskottets utlåtande n:o 8, punkten 20 och memorial n:o 59.)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bilisdagens Skrifvelse N:o 89.

1

N:o 89.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 maj 1904.

— — — — Andra Kammaren den 4 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde liufvudtiteln

gjorda framställning om anslag till handelsstipendier.

Statsutskottets utlåtande n:o 8, punkten 20 och memorial n:o 59.)

Till Konungen.

I den till Riksdagen den 14 januari 1904 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i

punkten 18 under sjunde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1905 anvisa ett anslag å 20,000 kronor till handelsstipendier.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har yrkats, det Riksdagen

måtte besluta, att omförmälda af Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslag

till handelsstipendier skulle för år 1905 utgå med 30,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Det torde vara obestridligt, att många af de uppoffringar, som

göras för utvecklingen af landets näringar, kunna gifva mångdubbelt

Bill. till liiksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1''Afd. 1 Band. 17 Höft. {Niis 89—93.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

gagn igen. Särskild gäller detta för sådana understöd, som grundas

på ernående af ökad yrkesutbildning i ändamål att därefter med större

framgång och till mera allmän båtnad utöfva rörelse.

Regering och Riksdag hafva också med stor beredvillighet ägnat

sin uppmärksamhet häråt och sökt att på mångahanda sätt medelst

anslag till handelns och industriens bästa främja landets näringar, då

behofven gifvits till känna och blifvit fullt ådagalagda.

Bland de extra anslag till förmån för vår kommersiella utveckling,

som 1904 års statsverksproposition upptager, finnes under sjunde

hufvudtitelns n:is 17 och 18 ett par poster, som under de senare åren

väckt särskildt intresse i landet och äfven upprepade gånger varit föremål

för Riksdagens speciella handläggning.

Jag åsyftar härmed anslagen

n:o 17 till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar, af Kungl. Maj:t föreslaget till

18.000 kronor;

samt n:o 18 till handelsstipendier, af Kungl. Makt föreslag-et till

20.000 kronor.

Beträffande det förstnämnda torde väl tidpunkten icke nu vara

inne att kunna ernå en behöflig ökning af anslaget, då förra årets

Riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition, beslöt en höjning

från förutvarande 15,000 kronor till 18,000 kronor, hvilket senare belopp

jämväl återfinnes i Kungl. Majrts proposition till innevarande Riksdag,

men jag afser i stället härmed att söka intressera Riksdagen för

en höjning af anslaget till handelsstipendier, enär detsamma torde vara

i behof af att ökas, då det belopp af 20,000 kronor, som de senare 6

åren härför utgått, numera kan anses vara alltför knapp för ändamålet.

I den mån behofvet af ökade omsorger om handelsstipendiatsinstitutionen

gör sig gällande, bör gifvetvis höjning i anslaget ske.

Frågan om inrättande af handelsstipendier väcktes år 1888 af

styrelsen för Sveriges allmänna exportförening, men föranledde icke till

någon Kungl. Maj:ts åtgärd, förrän kommerskollegium år 1894 i underdånig

skrifvelse återupptog frågan och hemställde om anvisande af

15.000 kronor för ändamålet.

Kungl. Maj:t föreslog i anledning däraf 1895 års Riksdag att besluta

sådan höjning af anslaget till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svensk industri och svenska näringar, att af

detsamma kunde utgå 15,000 kronor till handelsstipendier, men Riksdagen

biföll icke denna Kungl. Maj:ts proposition. Vid 1896 års riksdag

väcktes af herr O. R. Themptander motion i Andra Kammaren om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilisdagens Skrifvelse N:o 89. o

extra anslag af 20,000 kronor till handelsstipendier; och beslöt Riksdagen

i anledning häraf att för ändamålet anvisa 10,000 kronor, men

skulle samtidigt det förutvarande anslaget 20,000 kronor till befrämjande

af svensk export minskas till 15,000 kronor.. Enahanda belopp

för bägge anslagen anvisades jämväl af 1897 års Riksdag.

Samma år hade Sveriges kontoristförening hemställt om höjande

af anslaget till handelsstipendier från 10,000 kronor till 20,000 kronor,

och kommerskollegium hade äfven tillstyrkt denna åtgärd, men Ivungl.

Maj:t fann ej skäl göra sådan framställning till Riksdagen.

Påföljande år — 1898 — beslöt emellertid Riksdagen på enskilda

motioner (af herr John Rettig i Första och af herr O. A. Brodin i Andra

Kammaren) att höja anslaget för handelsstipendier till 20,000 Kronor,

och har sedan dess detta belopp årligen utgått och återfinnes jämväl

nu i föreliggande statsverksproposition.

Angående villkoren för åtnjutande af handelsstipendier kan det

måhända vara på sin plats att här intaga hvad gällande bestämmelser

härom omförmäla.

Kungl. Maj:ts nådiga bref till kommerskollegium den 2 i november

1896 stadgar följande:

att stipendiers fördelning bestämmes af Kungl. Maj:t efter förslag

af kommerskollegium;

att för kompetens till erhållande af dylikt stipendium skall erfordras

att styrka sig ej mindre hafva med göda betyg genomgått antingen

handelsinstitut eller högre tekniskt läroverk eller ock på annat sätt

förskaffat sig motsvarande teoretiska förkunskaper än äfven hafva förvärfvat

praktiska insikter i handelsväsendet antingen genom sjanständig

agenturverksamhet med artiklar, som kunna blifva af någon betydelse

för svensk export, eller genom någon tids väl vitsordad kontorsverksamhet

på handelskontor eller vid industriell anläggning, helst

sådan, där verksamheten omfattar artiklar af nyssberörda slag;

att vid stipendiums fördelning hänsyn företrädesvis skall tagas till

de sökandes praktiska duglighet och förfarenhet i handel och industri;

att stipendiat må antingen uppehålla sig å någon viss handelsplats

i det land, där han önskar vinna vidare utbildning, eller besöka flera

länder och handelsplatser, likasom han ock må taga anställning pa utländskt

handelskontor, vare sig såsom volontär eller mot lön;

att stipendiebeloppet, som i regel må utgöra tvåtusen till femtusen

kronor för år, skall i hvarje särskildt fall bestämmas med hänsyn till,

bland annat, aflägsenheten af och lefnadskostnaderna i det eller de

länder, stipendiat skall besöka;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

**tt stipendiat skall vara skyldig att inom tid, som vid stipendiets

tilldelande bestämmes, inställa sig i det land eller något af de länder,

dar han skall uppehålla sig under stipendietiden, samt i öfrigt ställa

sig till efterrättelse hvad vid stipendiets tilldelande blifver bestämdt i

fråga om såväl den eller de utrikes platser, han skall besöka, som ock

föremålet för hans verksamhet med mera;

att stipendiat skall vara skyldig att för hvarje hälft år af stipendietiden

^ rörande sin verksamhet och sina iakttagelser beträffande handelsförhållanden,

afsättningsmöjligheter för svenska varor med mera i

det främmande land, där han vistats, eller det land eller de länder,

han under sina resor besökt, afgifva berättelse, som skall till kommerskollegium

insändas senast inom två månader efter utgången af den tid,

berättelsen skall omfatta, samt vara åtföljd af intyg, att stipendiaten

uppehållit sig i. det land eller de länder, som i berättelsen afses, äfvensom,

därest stipendiaten vunnit anställning hos affärsman i utlandet,

af intyg därom samt rörande arten af den tjänstgöring, som därvid

varit honom ålagd;

att af stipendiebeloppet må af stipendiat eller hans befullmäktigade

ombud lyftas en tredjedel vid utresan eller, därest stipendiat redan

vistas i det land, där han tänker vidare uppehålla sig, genast efter

stipendiets beviljande, den andra tredjedelen efter det den första samt

den sista tredjedelen efter det den andra halfårsberättelsen afgifvits och

godkänts; samt

att sökande till ifrågavarande stipendier hafva att å tid, som

kommerskollegium bestämmer, till kommerskollegium ingifva sina till

Konungen ställda ansökningar i ämnet, hvilka böra vara åtföljda af

prästbevis jämte de betyg och intyg i öfrigt, som må kunna företes,

samt innehålla uppgift å det land eller de länder, dit sökanden ämnar

begifva sig, och den plan för sin verksamhet, sökanden tänker under

vistelsen utomlands följa.

Anslaget till handelsstipendier har äfven varit föremål för handelsoch

sjöfartskommitténs af år 1898 uppmärksamhet, i det att nämnda

kommitté hos Kungl. Maj:t framställt förslag om detsammas höjning

från 20,000 kronor till 40,000 kronor med samtidigt förenande af exportanslaget

15,000 kronor till ett gemensamt årligt anslag af 55,000

kronor, för att däraf skulle kunna utdelas stipendier,

dels för inhämtande utrikes af kännedom om villkoren för svenska

alsters afsättning,

dels för verksamhet utrikes för sådan afsättning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

dels ock för studier utrikes af sättet och villkoren för skeppsrederirörelsens

bedrifvande.

Kommerskollegium, som år 1901 infordrat yttranden i ärendet från

åtskilliga handels- och sjöfartsnämnder i riket, har emellertid i underdånig

skrifvelse till Kungl. Maj:t, med förmälan att vilja förorda syftet

med kommitténs förevarande förslag, förklarat sig icke kunna biträda

handels- och sjöfartskommitténs uppfattning, att de för ifrågavarande

ändamål erforderliga medel borde anvisas i form af förhöjning af anslaget

till handelsstipendier och båda slagen utgå af ett gemensamt

anslag, utan ansett, att, därest stipendier för rederinäringens befrämjande

skulle anordnas, detta måtte ske i form af särskildt anslag.

Af de hittills utgående anslagen till handelsstipendier hafva följande

dispositioner blifvit gjorda:

Årsanslag.

Antal

Tilldelade stipendier

Summa

Medeltal

stipendie-

sökande.

Nya.

Fortsättnings-

tilldelade

belopp

stipendier.

Kronor.

1897 ....

............................ 10,000

kronor

13

3

_

3

3,333

33

1898 ....

............................. 10,000

>

22

2

2

4

2,500

—

1899 ....

............................. 20,000

Tf

14

5

3

8

2,500

—

1900 ....

............................. 20,000

T>

23

4

3

7

2,857

15

1901 ....

............................. 20,000

13

2

7

9

2,222

22

1902 ....

............................. 20,000

»

31

4

4

8

2,500

—

1903 ....

............................. 20,000

»

26

5

3

8

2,500

—

1904 ....

............................. 20,000

>

40

(Ännu ej

behandlade.)

Under de två senaste åren hafva följande stipendier för verksamhet

i angifna länder blifvit utdelade:

Fortsättning sstipendier.

1902. 1903.

Ryssland................................. 2,000 kr. La Plataländerna............ 3,000 kr.

Ostasien ............................... 2,000 » Sydöstra Europa ............ 3,000 »

Vladivostok........................... 3,000 » Ryssland ........................... 2,500 )>

Kina och Japan.................. 1,500 »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

JSfya stipendier.

1902.

1903.

La Plataländerna .

Sydöstra Europa .

Ryssland...................

Nordamerika ...........

3,000 j> Nordamerika

Transvaal ...

3,000 » Ryssland

2,500 » Ryssland

3,000 kr. Siarn

4.000 kr.

2.000 »

2,000 »

1,500 »

4,000 »

Extra från exportanslaget:

1902.

1903.

Ryssland

1,500 kr, Ryssland

1,500 kr.

Summa 21,500 kr.

Summa 23,500 kr.

(Bemärkas bör, att år 1903 uppkom en tillfälligtvis ökad tillgång

pa grund af att tilldeladt stipendium upphört att utgå, hvadan nämnda

år af denna besparing användts 2,000 kronor till nytt stipendium.)

Ehuruväl stipendierna, för att kunna motsvara afsedda ändamålet,

af Kungl. Maj:t bestämts skola i regel utgöra 2,000 kronor till 5,000

kronor, framgår det af förestående tabeller, dels att de tilldelade beloppen

på ett par undantag när ligga under medeltalet af gränssummorna,

dels att ett par stipendier blifvit satta under 2,000 kronor.

Detta, jämte det att blott ett fåtal stipendiater kunnat utses bland

det stora antalet sökande, tyder obestridligen därpå, att det af Riksdagen

under de senaste sex åren till 20,000 kronor årligen fastställda

anslaget till handelsstipendier numera får anses för lågt och därför

gärna borde ökas, på det att det afsevärda gagnet för svensk utrikes

handel och exportutveckling må i tillbörlig grad kunna vinnas.

Den för handelsstipendierna hittills gällande och synnerligen ändamålsenliga

principen, att så kallade »fortsättningsstipendier» tilldelas

dem, som däraf gjort. sig förtjänta, betingar ovillkorligen ett rikligt

tilltaget årsanslag, om icke utsikterna för nya, meriterade sökande att

undfå handelsstipendier skola än ytterligare förminskas.

Att af 142 sökande till och med år 1903 blott 47 kunnat undfå stipendier,

visar tydligt anslagets knapphet. Den ringa sannolikheten för

nyanmälda (för innevarande års stipendier hafva icke mindre än 40

sökande anmält sig) att komma i åtnjutande af stipendium, lär nog

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

icke vara så särdeles fördelaktigt för stipendiatinstitutionen och lär

jämväl kunna medföra den olägenheten, att personer med lust och

fallenhet för svensk exportverksamhet genom bristande understöd härtill

bringas in på andra banor, där de måhända icke utöfva det gagn,

som annars genom deras egenskaper kunnat vinnas för Sveriges exporthandel.

Det torde därför få anses gynnsamt för landets näringar, om en

väsentlig ökning af anslaget till handelsstipendier kunde åvägabringas.

Att en ökning från 20,000 kronor till 30,000 kronor icke, i betraktande

af anslagets produktiva natur, bör anses orimlig, får man

hysa berättigad öfvertygelse om. Det kunde fastmera förefinnas anledning

att framställa begäran om ännu högre anslag, då därigenom

landet skulle kunna med desto större effekt draga nytta af utsända

handelsadepter för den ökning i exportverksamheten, som är så eftersträfvansvärd

i syfte att bringa handelsbalansen i gynnsammare läge,

än hvad fallet varit under de senare åren.

Till stöd för den här anförda åsikten om stipendieanslagets otillräcklighet

tillåter jag mig anföra, hvad styrelsen för Sveriges allmänna

exportförening nyligen härom nämnt i en skrifvelse till kommerskollegium.

Styrelsen skrifver bland annat följande:

Styrelsen är öfvertygad om att stipendiastinstitutionen, oafsedt det

gagn och den verksamhet den skänker de unge männen, synnerligen

bidrager till upplysning om exportmöjligheter å den utländska marknaden

och till spridande af kännedom om våra industrialster i främmande

land; och får styrelsen därför uttrycka sin lifliga förhoppning,

att det för handelsstipendiater afsedda anslaget måtte väsentligt höjas,

hvarigenom äfven större stipendier kunde utdelas, och som en följd

däraf större anspråk ställas på handelsstipendiaterna, än hvad man nu

i flera fall rimligtvis kan begära.

Såsom af ofvanstående uppgift om handelsstipendieutdelningen

framgår, ha icke på grund af anslagets knapphet kunnat utgifvas högre

handelsstipendier än 4,000 kronor, och detta endast i två fall under

alla sju åren från 1897.

Det torde emellertid vara uppenbart, att vistelsen i mycket aflägsna

länder ställer sig väsentligt dyrare än i de mera närbelägna, på samma

gång kännedomen om svensk industri och svensk exportförmåga gifvetvis

är mindre i de förra länderna än i de sistnämnda och äfven där

fordrar större omkostnader för att på ett verksamt sätt spridas.

Det borde därför vara i hög grad ensidigt för vår export, om

anslaget till handelsstipendier vore så rikligt, att meriterade unga affärs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

män, som vilja ägna sig åt verksamhet i sådana aflägsna länder, där

svenska varor med fördel kunna finna ny eller vidgad marknad, kunde

ernå så höga stipendier, att deras verksamhet icke på något vis bragtes

i trångmål. Med höjande af stipendierna för vissa fall till det af Kungl.

Maj:t angifna maximum skulle, såsom exportföreningens styrelse jämväl

påpekat, större anspråk kunnat ställas på stipendiaterna, än hvad

man nu kan begära.»

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda framställning samt med bifall till den i samma

ämne väckta motionen, på extra stat för år 1905 anvisat till handelsstipendier

ett belopp af 30,000 kronor.

Stockholm den 4 maj 1904.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.