Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om köp och lyte af lös egendom, lag om ändrad lydelse af 166 § sjölagen, lag om ändring i vissa delar af 9 kap. handelshalken och lag om ändrad lydelse af 38 § utsökning slag en.

1905-05-29 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1905:112, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om köp och lyte af lös egendom, lag om ändrad lydelse af 166 § sjölagen, lag om ändring i vissa delar af 9 kap. handelshalken och lag om ändrad lydelse af 38 § utsökning slag en.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

N:o 112.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 april 1905.

— — — — Andra Kammaren den 29 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om köp och lyte af lös

egendom, lag om ändrad lydelse af 166 § sjölagen, lag

om ändring i vissa delar af 9 kap. handelshalken och lag

om ändrad lydelse af 38 § utsökning slag en.

(Lagutskottets utlåtande n:o 50.)

Till Konungen.

Genom proposition af den 27 sistlidne januari har Eders Kungl.

Maj:ts föreslagit Riksdagen antaga propositionen bilagda förslag till

l:o) lag om köp och byte af lös egendom;

2:o) lag om ändrad lydelse af 166 § sjölagen;

3:o) lag om ändring i vissa delar af 9 kap. handelsbalken; samt

4:o) lag om ändrad lydelse af 38 § utsökningslagen.

Vid granskning af förslaget till lag om köp och byte af lösegendom

har Riksdagen, som i allt väsentligt biträdt förslaget, beträffande några

få detaljbestämmelser funnit skäl till vissa mindre betydande förändringar,

af hvilka ingen är af beskaffenhet att i någon mån öka de skiljaktigheter,

hvilka förefinnas mellan förevarande förslag samt motsvarande norska

och danska förslag.

I fråga härom må anföras:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

7

17 §.

Förevarande paragraf har till uppgift att bestämma, huruvida säljaren

eller köparen skall vidkännas följderna af eu olyckshändelse, hvarigenom

godset förstöres, försämras eller minskas, eller, såsom man plägar

uttrycka sig, stå faran för godset. I regel är det enligt förslaget säljaren,

som står denna fara, intill dess godset är aflämnadt; därefter ligger

faran å köparen. Andra punkten i samma paragraf utvisar emellertid

att vid köp af bestämdt gods, som skall af köparen afhämtas, denne under

särskilda förutsättningar står faran redan innan godset blifvit aflämnadt,

samt att köparen förty i sådant fall är pliktig att gälda köpeskillingen,

änskönt godset må hafva förstörts, försämrats eller minskats. Hvad

sålunda stadgats angående köpares skyldighet att utan hänsyn till eu inträffad

olyckshändelse erlägga fulla köpeskilfingen äger emellertid sin giltighet

icke blott vid de köp, som i andra punkten afses, utan i hvarje

fall, då faran för godset ligger å köparen. Det gods, som blifvit försändt

till köparen, är, enligt hvad 10 § gifver vid handen, därmed att anse såsom

aflämnadt, och det är följaktligen på köparens risk som transporten

sker. I syfte att tydligare utmärka, att köparen jämväl i andra fall än

de i andra punkten af 17 § nämnda, kan vara pliktig att gälda köpeskillingen,

ehuru han måhända aldrig bekommer godset, synas böra uteslutas

de i paragrafens senare del förekommande orden »i sådant fall»,

hvilka ock sakna motsvarighet i den danska texten.

Syftet med det i denna paragraf intagna stadgandet angående rätten

till teckning af ny aktie är, enligt hvad motiven utmärka, att tillförsäkra

köparen den teckningsrätt, som må vid tiden för köpet förefinnas eller

sedermera uppkomma. Om alltså aktieköp sker, efter det beslut om utsläppande

af nya aktier blifvit fattadt men innan tiden för teckningsrättens

utöfvande gått till ända, äger köparen, där ej annat öfverenskommits

eller af omständigheterna i det särskilda fallet framgår, rätt att fordra en

aktie, för hvilken teckningsrätten icke utöfvats. Skulle säljaren redan före

försäljningen hafva begagnat sig af teckningsrätten, är han följaktligen

pliktig att därom upplysa köparen, såvida icke köpet afser en viss bestämd

aktie och köparen af dess utseende (afstämpling), kan finna, att teckningsrätten

för densamma är utöfvad. Afl den formulering, stadgandet i propo
-

19

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

positionen erhållit, framgår enligt Eiksdagens förmenande icke med full

tydlighet denna dess innebörd. Det kan svårligen sägas, att någon teckningsrätt

åtföljer den sålda aktien, i händelse säljaren redan före försäljningen

utöfva! denna rätt. Riksdagen har alltså funnit nödigt att genom

en förändrad affattning af stadgandet antyda, att jämväl i senast berörda

fall teckningsrätten tillkommer köparen.

56 §.

Bland de i denna paragraf angifna förutsättningarna för att köparen

vid distansköp skall vara pliktig att för säljarens räkning omhändertaga

det gods, som han vill afvisa, namnes i det svenska förslaget i första

rummet, att godset skall hafva kommit köparen till hända. Härmed afses,

enligt hvad motiven upplysa, att godset framkommit till bestämmelseorten

under sådana förhållanden, ’att det skall af fraktföraren utlämnas till köparen.

Enligt Riksdagens mening framgår denna innebörd af stadgandet

vida klarare af de norska och danska texterna, och Riksdagen har därför

ansett sig böra åt paragrafen gifva en lydelse, som närmare ansluter sig

till dessa. Genom densamma framstår ock tydligare skillnaden mellan

de fall, som afses i 55 §, och dem som i förevarande paragraf behandlas.

Mot de af hufvudförslaget föranledda, i propositionen innefattade

förslagen angående ändring i vissa delar af sjölagen, handelsbalken och

utsökningslagen bär Riksdagen icke funnit anledning framställa någon

anmärkning.

Under åberopande af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla:

a) att Riksdagen, som icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts ofvanberörda

under l:o) upptagna förslag i oförändrad! skick, för sin del antagit

följande

Lag

om köp och byte af lösegendom.

Med upphäfvande af 1 kap. 2, 3, 4, 6 och 7 §§ handelsbalken

äfvensom 38 § konkm-slagen förordas som följer:

Allmänna bestämmelser.

1 §•

De i denna lag gifna stadganden om säljares och köpares rättigheter

och skyldigheter lände till efterrättelse, såvidt ej annat är uttryck
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

ligen öfverenskommet eller eljes må anses aftaladt eller ock följer af

handelsbruk eller annan sedvänja.

Hvad i denna lag är stadgadt om köp skall i tillämpliga delar gälla

i fråga om byte.

2 §.

Betingar man sig af annan, att ban skall mot vederlag i penningar

något förfärdiga och ämnet därtill bestå, den beställning vare såsom köp

af lös egendom ansedd, dock ej där fråga är om uppförande af bus,

vattenverk eller annan byggnad.

3 §.

Köp, som ej afser bestämdt gods utan allenast viss myckenhet af

angifvet slag, kallas i denna lag leveransaftal,''ehvad det skall af säljaren

fullgöras genast eller först å senare tid.

Har någon sålt viss myckenhet att ur bestämdt gods uttagas, det

köp vare ock under leveransaftal inbegripet.

4 §•

Köp, som är slutet mellan köpmän i och för deras rörelse, kallas i

denna lag handelsköp.

Med köpman förstås i denna, lag enhvar, som, enligt hvad särskild!

finnes stadgadt, är pliktig att föra handelsböcker,

Om köpeskillingens bestämmande i vissa fall.

5 §•

t''J £tji , •''iy i.‘, it (MiiJn i •"> fj

År köp slutet utan att priset blifvit bestämdt, erlägge köparen hvad

säljaren fordrar, där det ej kan anses oskäligt.

6 §•

Yarder vid handelsköp räkning å godset köparen tillställd, och meddelar

ban ej så snart ske kan säljaren, att det i räkningen upptagna pris

icke godkännes, vare han pliktig att det pris gälda, där det ej visas,

att lägre pris blifvit bestämdt, eller ock det som fordrats är uppenbart

orimligt.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. I Band. 16 Raft

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N.-o 112.

7 §•

Skall köpeskillingen beräknas efter godsets myckenhet, värde till

grund för beräkningen lagd den myckenhet godset utgör, då faran för

dess förstörelse öfvergå!* å köparen.

8 §•

I de fall, då köpeskillingen skall beräknas efter godsets vikt, varde

vikten af förpackning (taravikt) afräknad.

Om platsen för godsets aflämnande

9 §•

Godset skall aflämnas, där säljaren vid köpet hade sitt hemvist,

eller, om han idkade handel eller annan rörelse och köpet därmed ägde

samband, där rörelsen idkades; dock att, där godset veterligen fanns

annorstädes,-faflämnandet skall äga rum där det fanns.

10 §.

Skall godset af säljaren försändas från en ort till eu annan att där

af köparen mottagas, vare det att anse såsom ailämnadt, då det omhändertagits

af någon, som åtagit sig dess forslande från den ort, hvarifrån

försändandet bör ske, eller, så framt det skall afsäudas med fartyg,

då det är bragt innanför dess sida.

11 §•

Har säljaren att ombesörja godsets forslande till köparen utan att

likväl försändande från en ort till en annan ifrågakommer, må ej godset

anses aflämnadt, förr än det kommit i köparens besittning.

Om tiden för köpets fullgörande.

12 §.

Är ej tid utsatt för fullgörande af hvad enligt köpet åligger säljaren

eller köparen, och framgår ej af omständigheterna, att det skall verkställas

utan uppskof, varde det fullgjordt vid anfordran.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 112. 11

13 §.

Där viss tidrymd är utsatt, inom hvilket godset bör atlämnas, skall

rätten att närmare bestämma tiden för aflänmandet tillkomma säljaren,

med mindre af omständigheterna framgår, att det varit af hänsyn till

köparen, som tiden ej blifvit närmare bestämd.

Om rätt att innehålla godset eller köpeskillingen.

14 §.

Säljaren vare berättigad att hålla godset inne, till dess köpeskillingen

gäldas, och köparen att innehålla köpeskillingen, till dess godset hålles

honom till hända.

15 §.

Skall godset försändas från den ort, där det bör atlämnas, vare

säljaren ej på grund af hvad i 14 § är stadgadt beiättigad att undandraga

sig dess afsändande, men äge i stället hindra, att det å bestämmelseorten

utgifves till köparen.

16 §.

Utfärdas i fall, som i 15 § afses, för godsets försändande fram till

bestämmelseorten konnossement eller ock fraktsedel, som är så inrättad,

att säljaren efter dess utgifvande till köparen ej äger öfver godset förfoga,

och är köpet att hänföra till handelsköp, skall godset anses såldt

att betalas emot nämnda handling efter ty i 71 § sägs.

Om faran för godset.

17 §.

Intill dess godset är aflämnadt stånde säljaren faran för att det af

våda förstöres, försämras eller minskas. Dock ligge vid köp af bestämdt

gods, som skall af köparen afhämtas, faran å denne, så framt den tid är

inne, då han äger påkalla godsets aflämnande, samt godset hålles redo;

och vare förty köparen, änskönt godset ma hafva af vada förstörts, föisämrats

eller minskats, pliktig att köpeskillingen gälda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o llä.

Om godsets afkastning.

18 §.

Faller af godset afkastning, förrän det skall aflämnas, den tillfälle

säljaren; dock vare köparen berättigad till afkastningen, där den, efter

hvad med fog kunnat beräknas, skolat först efter nämnda tid falla.

Afkastning, som faller efter det godset skolat aflämnas, tillfälle köparen,

där det ej kunnat med fog beräknas, att den skolat tidigare falla.

19 §.

Köp af aktie skall anses omfatta den utdelning, som vid köpet ännu

ej förfallit till betalning, så ock den rätt till teckning af ny aktie, som

åtföljer eller kan komma att åtfölja sådan aktie, som köpet afser.

20 §.

År köp slutet om räntebärande papper, äge köparen uppbära den

ränta, som vid köpet eller, där handlingen skall ä senare tid aflämnas,

vid den tid var upplupen men ännu ej förfallen; och åligger köparen att

jämte den för handlingen bestämda köpeskillingen gälda hvad mot sagda

ränta svarar, med mindre fordringen uppenbarligen blifvit såld såsom

osäker.

Om dröjsmål å säljarens sida.

21 §.

Yårder godset ej i rätt tid aflämnadt, och beror ej sådant af köparen

^ eller af händelse, för hvilken han står faren, stånde till honom,

huruvida han vill kräfva godsets afkunnande eller bäfva köpet.

Aar dröjsmålet af ringa betydelse för köparen, eller hade säljaren

grundad anledning att sådant antaga, må ej köpet häfvas, utan så är

att köparen betingat sig noggrant iakttagande af tiden för godsets aflämnande;

dock skall vid handelsköp hvarje dröjsmål medföra rätt till

köpets häfvande, med mindre det, som fördröjdt är, utgör allenast eu

ringa del af godset.

22 §.

Skall godset aflämnas efter hand i särskilda poster, och varder någon

af dem fördröjd, vare köparen ej på grund af hvad i 21 § är stadgadt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

13

berättigad att hafva köpet i vidare mån, än såvidt rörer sagda post.

Kan upprepande af dröjsmålet skäligen befaras, äge köparen strax afvisa

jämväl hvad senare skolat atlämnas. Stå posterna i det sammanhang,

att det skulle lända köparen till förfång att delvis vidblifva köpet, må

det i sin helhet häfvas.

23 §.

Afser köpet bestämdt gods, och lider köparen skada genom dröjsmål

med godsets aflämnande, njute han ersättning af säljaren, med mindre

det visas, att dröjsmålet icke kan tillräknas denne såsom försummelse,

24 §.

Är köpet att hänföra till leveransaftal, och uppstår skada genom

dröjsmål å säljarens sida, varde, ändå att dröjsmålet ej kan tillräknas

säljaren såsom försummelse, skadan af honom ersatt, utan så är att han

på grund af förbehåll vid köpet är från ersättningsskyldighet befriad,

eller ock möjligheten att fullgöra aftalet må anses utesluten i följd af

omständighet, som ej bort af säljaren vid köpets afsilande tagas i beräkning,

såsom förstörelse af allt gods af det slag eller det parti köpet

afser, eller krig, införselförbud eller därmed jämförlig händelse.

25 §.

Varder, ifall då köp häfves och enligt 23 eller 24 § ersättning talskada

må utgå, utredning angående skadan ej förebragt, skall ersättningen

sättas till belopp, hvarmed vid den tid, då aflämnandet bort ske,

priset å sådant gods, som köpet afser, må hafva öfverstigit köpeskillingen.

26 §.

Är godset ej aflämnadt, änskönt tiden, då sådant skolat ske, är förfluten,

och varder köparen af säljaren tillspord, huruvida han oansedt

dröjsmålet vill mottaga godset, gifve han utan oskäligt uppehåll säljaren

därom meddelande eller hafve förlorat sin rätt att kräfva godsets aflämnande.

Har säljaren ej framställt förfrågan, hvarom nu är sagdt, vare

köparen likväl förlustig rätten att kräfva godsets aflämnande, där han ej

inom rimlig tid meddelat säljaren, att han vill den rätt utöfva.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

27 8.

Finnes, då godset kommer köparen tillhanda eller han af säljaren

underrättas om dess afsändande, att det är aflämnadt senare än ske bort,

och vill köparen å dröjsmålet tala, gifve han säljaren därom meddelande,

vid handelsköp genast och vid annat köp utan oskäligt uppehåll. Sker

det ej, vare köparen all talan förlustig. Till på grund af dröjsmålet

köparen hafva köpet, meddele han det säljaren utan oskäligt uppehåll

eller hafve förlorat sin rätt att köpet hafva.

Om dröjsmål å köparens sida.

28 §.

Varder ej i rätt tid köpeskillingen erlagd eller åtgärd, hvaraf dess

utbekommande må bero, af köparen vidtagen, stånde till säljaren, huruvida

han vill hafva köpet eller kräfva dess fullgörande; dock må, där

dröjsmålet är af ringa betydelse, köpet ej häfvas, med mindre det är att

till handelsköp hänföra.

Är godset kommet i köparens besittning, hafve säljaren ej makt att

hafva köpet efter ty nu är sagdt, så framt han ej därom gjort förbehåll

eller godset blifvit af köparen afvisadt.

29 §.

Är vid köp af gods, som skall aflämnas efter hand i särskilda poster,

köparen pliktig att erlägga betalning särskildt för hvarje post, och inträffar

i afseende å betalningen för någon post dröjsmål, som enligt 28 § första

stycket kan komma i betraktande, äge säljaren hafva köpet beträffande de

poster, som senare skolat aflämnas, dock ej där all anledning saknas att

befara dröjsmålets upprepande.

30 §.

Där köp af säljaren liäfves efter ty här förut är sagdt, skola i fråga

om hans rätt till skadeersättning de i 24 § gifna stadganden äga motsvarande

tillämpning. Saknas utredning angående skadan, varde ersättningen

satt till belopp, hvarmed vid den tid, då dröjsmålet inträdde, köpeskillingen

må hafva öfverstigit priset å sådant gods som köpet afser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

31 §.

Är köpeskillingen ej erlagd eller annan köparens åtgärd, som i 28 §

afses, ej vidtagen, änskönt tiden, då sådant bort ske, är inne, och är ej

godset kommet i köparens besittning, vare säljaren, där han af köparen tillspörjes,

huruvida han oansedt dröjsmålet vill vidblifva köpet, pliktig att utan

oskäligt uppehåll gifva köparen meddelande därom. Underlåtes det, hafve

säljaren förlorat sin rätt att kräfva köpets fullgörande. Har köparen ej

framställt förfrågan, hvarom nu sagdt är, vare säljaren likväl förlustig rätten

att vidblifva köpet, där han ej inom rimlig tid meddelat köparen, att han vill

den rätt utöfva.

32 §.

Yarder senare än ske bort köpeskillingen erlagd eller annan åtgärd,

som i 28 § sägs, vidtagen, och vill säljaren utöfva den rätt till köpets

häfvande, som på sådan grund må honom tillkomma, meddele han det köparen

vid handelsköp genast och vid annat köp utan oskäligt uppehåll.

Gör han det ej, hafve förlorat sin rätt att hafva köpet.

33 §.

Underlåter köparen att i rätt tid afhämta eller mottaga godset, eller

varder i följd af annat dröjsmål från hans sida godset ej till honom ut

gifvet, vare säljaren pliktig att om godset taga vård intill dess dröjsmålet

upphör eller han utöfvar den rätt att bäfva köpet, som enligt 28 § må

honom tillkomma; dock att, där godset blifvit försändt, det ej åligger

säljaren att å bestämmelseorten taga det i sin vård, med mindre där finnes

någon, som äger å hans vägnar omhändertaga godset, och sådant kan ske

utan väsentlig kostnad eller olägenhet.

34 §.

Kan, i fall som i 33 § afses, säljaren ej utan väsentlig kostnad eller

olägenhet fortfara med godsets vårdande, eller förfogar ej köparen öfver

godset inom skälig tid efter det han blifvit därom tillsagd, äge säljaren

låta det för köparens räkning säljas å offentlig auktion; gifve dock, såvidt

ske kan, köparen i god tid underrättelse om tid och plats för auktionen.

Kan ej försäljning sålunda ske, eller är uppenbart, att de med försäljningen

förenade kostnader ej skulle kunna ur köpeskillingen utgå, äge

säljaren bortskaffa godset.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

35 §.

Är gods, som säljaren enligt 33 § har att vårda, utsatt för förskämning

eller snar förstörelse, eller fordrar det alltför kostsam vård, vare

säljaren pliktig att låta godset för köparens räkning säljas efter ty i 34 §

är sagdt.

36 §.

Har i följd af dröjsmål å köparens sida säljaren haft kostnad för

godsets vård eller annan särskild utgift, njute han af köparen ersättning:

äge ock rätt att till säkerhet för den ersättning godset innehålla.

37 §.

Yårder i följd af dröjsmål från köparens sida godset ej i rätt tid

aflämnadt, och låg ej faran redan tillförene å köparen, skall den å honom

öfvergå, vid leveran saftal dock endast såvidt gods är för hans räkning afskildt.

Om ränta å köpeskillingen.

38 §.

T fråga om köpares skyldighet att gälda ränta skola i de 9 kapitlet

10 § handelshalken stadgade grunder äga tillämpning; dock att vidliandeisköp,

där ej viss tid för köpeskillingens gäldande är utsatt, ränta efter sex

för hundra om året skall utgå från den tid godset aflämnades eller, i händelse

dess afiänmande blifvit af köparen fördröjdt, från det dröjsmålet inträdde.

Om köparens obestånd.

39 §.

Har, i fall då anstånd med köpeskillingens erläggande är medgifvet,

köparen efter köpets afsilande

blifvit försatt i konkurstillstånd

eller vid utmätning funnits sakna tillgång att betala sin gäld

eller, om han är köpman, inställt sina betalningar

eller eljes funnits vara på sådant obestånd, att det måste antagas,

att köpeskillingen ej varder rätteligen erlagd;

vare säljaren berättigad att, intill dess betryggande säkerhet ställes

för köpeskillingens gäldande, hålla godset inne eller, där det är försändt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

men ej kommit i köparens besittning, hindra dess utgifvande. Är tiden för

godsets aflämnande inne, och vill säljaren hafva köpet, kåfve ock därtill lof,

så framt ej ofördröjligen efter anmaning säkerhet ställes för köpeskillingens

gäldande.

40 §.

Har köparen kommit i konkurstillstånd, och är ej tid inne vare sig för

godsets aflämnande eller för köpeskillingens erläggande, äge säljaren kräfva

besked, huruvida konkursboet vill köpet tillträda. Gifves ej sådant besked

utan oskäligt uppehåll, äge säljaren bäfva köpet.

41 §.

Varder, efter det köparen kommit i konkurstillstånd, godset utgifvet

till konkursboet, och är ej köpeskillingen erlagd, äge säljaren kräfva godset

åter, med mindre boet gifver köpeskillingen ut eller, så framt den ej är

till betalning förfallen, förklarar sig vilja den gälda och ställer betryggande

säkerhet, där sådan af säljaren äskas.

Har boet afyttrat godset eller eljes däröfver för egen räkning förfogat,

så att det ej kan återställas i väsentligen oförändradt skick, äge

boet ej draga sig från köpet undan.

Om fel eller brist i godset.

42 §.

Är bestämdt gods såldt och finnes däri fel, äge köparen hafva köpet

eller fordra sådant afdrag å köpeskillingen, som mot felet svarar. Är

felet att anse såsom ringa, må ej köpet häfvas, utan så är att säljaren

svikligen förfarit.

Saknade godset vid köpet egenskap, som kan anses tillförsäkrad, eller

har felet efter köpet uppkommit i följd af säljarens vanvård eller försummelse,

eller ligger svikligt förfarande säljaren till last, vare han pliktig

att ersätta köparen dennes skada.

43 §.

Finnes fel i gods, som till fullgörande af leveransaftal aflämnats, äge

köparen hafva köpet eller kräfva gillt gods; vare ock, där han ej vill sålunda

afvisa godset, berättigad att fordra det afdrag å köpeskillingen, som

mot felet svarar. Är felet att anse såsom ringa, må ej godset afvisas,

Bill till Riksd. Prut. 1905. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 16 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

med mindre säljaren svikligen, förfarit eller ock afvetat felet å sådan tid,

att han utan oskälig kostnad eller svårighet kunnat till köpets fullgörande

anskaffa felfritt gods.

Säljaren vare, ändå att felet ej kan anses bero af försummelse från

hans sida, pliktig att ersätta köparen dennes skada; dock skall hvad i 24

§ är för där afsedt fall stadgadt angående befrielse från ersättningsskyldighet

äga motsvarande tillämpning.

44 §.

Fråga, huruvida fel vidlåder godset, skall, så framt ej felet uppkommit

genom säljarens vållande, bedömas med hänsyn till godsets beskaffenhet

vid den tid, då faran för dess förstörelse öfvergick på köparen.

45 §.

Hvad i 25 § är stadgadt angående beräknande af skadeersättning, då

köp häfves på grund af dröjsmål med godsets aflämnande, äge jämväl tilllämpning

då köp varder häfdt i följd af fel i godset.

46 §.

Finnes, i fall då godset skall aflämnas efter hand i särskilda poster,

någon af dem behäftad med fel, vare köparen ej på grund af hvad här

förut är stadgadt berättigad att håfva köpet i vidare mån, än såvidt rörer

sagda post. Ivan det skäligen befaras, att senare poster ock skola befinnas

felaktiga, må jämväl dessa strax afvisas. Stå posterna i det sammanhang,

att det skulle lända köparen till förfång att delvis vidblifva köpet, må

det i sin helhet häfvas.

47 §.

Har köparen före köpet undersökt godset eller utan giltig anledning

undandragit sig att efterkomma anmaning därom, eller har han satts i

tillfälle att före köpet undersöka prof å godset, må fel, som han vid undersökningen

bort märka, ej af honom åberopas, med mindre säljaren svikligen

förfarit.

48 §.

År gods såldt å auktion, äge köparen ej tala å fel i godset, med

mindre säljaren svikligen förfarit eller godset ej motsvarar den beteckning,

hvarunder det utbjudits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

Hvad nu är stadgadt äge dock ej tillämpning, där köpman låter å

auktion försälja lager af handelsvaror.

49 §.

Vill säljaren afhjälpa fel i godset eller vid leveransaftal aftömma gill!

gods i stället för det, som felaktigt är, läte köparen sig med sådan rättelse

nöja, där den kan äga rum, innan han enligt 21 § skulle varit berättigad

att hafva köpet, och uppenbart är, att han ej skulle hafva kostnad eller

olägenhet af att låta rättelsen ske; dock njute han i hvarje fall den rätt

till skadeersättning, som enligt här förut gifna stadganden må honom

tillkomma.

50 §.

Hvad här förut är föreskrifvet om fel i godset skall i tillämpliga

delar gälla, där godset ej uppgår till full myckenhet men, efter hvad köparen

måste antaga, är af säljaren aflämnadt såsom fullt. Yill köparen

kräfva det felande ut, kåfve därtill lof, ehvad bristen är större eller mindre.

51 §.

Vid handelsköp läte köparen, då godset aflämnats, eller, så framt det

är försändt, då det kommit honom till banda, så att han enligt 56 § skulle

vara pliktig att därom taga vård, föranstalta om sådan undersökning af

godset, som efter godt handelsskick kan ifrågakomma.

Skall prof å det gods, som såldt är eller af säljaren afses till köpets

fullgörande (utfallsprof), tillställas köparen, läte denne, så snart profvet

kommit honom till banda, det undersöka efter ty nyss är i fråga om godset

stadgadt.

52 §.

Yppas fel eller brist i godset, och vill köparen därå tala, gifve därom

säljaren meddelande, vid handelsköp genast och vid annat köp utan oskäligt

uppehåll. Gifves ej sådant meddelande, änskönt köparen märkt eller bort

märka felet eller bristen, vare köparen all talan förlustig.

A7ill köparen häfva köpet eller vill han kräfva annat gods, meddele

han sådant säljaren utan oskäligt uppehåll. Underlåtes det, må ej godset

afvisas eller felande gods utkräfvas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N;o 112.

53 §.

Hvad i 52 § är stadgadt om förlust af rätten att tala å fel eller

brist äge ej tillämpning, där säljaren svikligen förfarit, ej heller där han

visat grof vårdslöshet och felet eller bristen länder köparen till märklie

skada.

54 §.

Har köparen ej inom ett år från det godset af honom mottagits

gifvit säljaren meddelande, att han vill tala å fel eller brist, hafve sin talan

förlorat, utan så är att säljaren åtagit sig att jämväl efter nämnda tid

svara för godset, eller svikligt förfarande ligger säljaren till last.

Bestämmelser i fråga om afvisande af gods ocli häfvande af köp.

55 §.

Åt godset kommet i köparens besittning, vare denne, så framt han

vill enligt denna lag afvisa godset, pliktig att därom för säljarens räkning

taga vård, och njute han af säljaren ersättning för vården. Hvad i 34

och 35 §§ är stadgadt i fråga om såldt gods, som skall af säljaren vårdas

för köparens räkning, äge motsvarande tillämpning beträffande det gods

köparen efter ty nu är sagdt har i sin vård.

56 §.

År godset försändt till köparen, och har denne satts i tillfälle att

på . bestämmelseorten komma i besittning däraf, vare han, där han vill

afvisa godset, pliktig att taga det i besittning för säljarens räkning, där

sådant. kan ske utan erläggande af köpeskillingen, så ock eljes utan

väsentlig kostnad eller olägenhet. Hvad sålunda är stadgadt äge dock

ej tillämpning, så framt säljaren är tillstädes å bestämmelseorten eller där

finnes någon, som på grund af konnossement eller eljes äger att för

säljarens räkning omhändertaga godset.

Tager köparen godset i besittning, äge stadgandena i 55 § tillämpning.

57 §.

Vard er köp häfdt enligt denna lag, äge säljaren ej återbekomma

godset med mindre han återbär hvad han å köpeskillingen uppburit, men

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

vare ej heller pliktig att gifva köpeskillingen ut med mindre han återbekommer

godset väsentligen oförändradt och oförminskadt.

År, då köp sålunda häfves eller gods eljes afvisas, köparen berättigad

till ersättning af säljaren, äge han hålla godset inne till dess den ersättning

gäldas eller betryggande säkerhet ställes för dess gäldande.

58 §.

Hvad i 57 § är stadgadt om säljarens rätt att vid köpets häfvande

återbekomma godset utgöre ej hinder för köparen att bäfva köpet, så framt

godset är af våda förstördt, försämradt eller minskadt, ej heller där det

undergått förändring allenast genom sin egen beskaffenhet eller till följd

af åtgärd, som för dess undersökande varit nödig, eller som eljes|af

köparen vidtagits, innan fel eller brist, på grund hvaraf han vill håfva

köpet, märkts eller bort märkas.

Om hemul »skyldighet.

59 §.

Finnes godset hafva vid köpet tillhört annan än säljaren, vare denne,

ändå att han var i god tro, pliktig att ersätta köparen skada, som af

sagda anledning må honom tillskyndas.

Yar, då köpet slöts, köparen ej i god tro, äge hvad nu är sagd!

icke tillämpning.

Om öppet köp.

60 §.

År öppet köp aftaladt, och har godset blifvit af säljaren aflämnadt,

vare köparen ej berättigad att draga sig från köpet undan, med mindre

han inom bestämd tid eller, där bestämmelse om tiden ej träffats, utan

oskäligt uppehåll gifver säljaren till känna, att han ej vill godset behålla.

Intill dess godset återlämnas, stånde köparen faran för dess förstörelse,

försämring eller minskning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

Om vissa meddelanden enligt denna lag.

61 §.

År sådant meddelande från köparens sida, som afses i 6, 26, 27,

52 eller 54 §, inlämnadt för befordran med post eller telegraf eller eljes

på ändamålsenligt sätt afsändt, och varder det försenadt eller kommer

det icke fram, må ej den omständighet föranleda, att afsändaren förlorat

talan eller rättighet. Lag samma vare i fråga om meddelande från

säljarens sida, hvarom i 31 eller 32 § är sagdt.

Om betydelsen af vissa vid köp brukliga uttryck.

62 §.

År gods såld! fritt ombord (fob) med angifvande af viss ort, skall

på köparen ankomma att befrakta fartyg eller tinga skeppsrum, som erfordras

för godsets fortskaffande från sagda ort.

Säljaren åligger att på egen bekostnad försända godset till lastningsorten

samt vidtaga de åtgärder i afseende å godsets inlastning, som enligt

lag eller sedvänja där ankomma på aflastare.

Godset skall anses aflämnadt, då det kommit innanför fartygets sida,

och stånde, intill dess sådant skett, säljaren faran, ehvad köpet afser

bestämdt gods eller är att till leveransaftal hänföra.

Den omständighet, att fartyget är af köparen befraktadt eller skeppsrum

af honom tingadt, medföre icke skyldighet för köparen att före godsets

framkomst till bestämmelseorten det undersöka, ocli utgöre ej heller

hinder för säljaren att utöfva sådan rätt, som i 15, 28 eller 39 § är nämnd.

Köparen åligger att erlägga betalning mot konnessement efter ty

i 71 § sägs, ändå att sådan betalning ej är utfäst.

63 §.

Varder gods såldt fraktfritt (cost and freight, c dt f c f) med angifvande

af viss bestämmelseort, åligger säljaren att på egen bekostnad försända

godset till den ort.

Godset skall anses aflämnadt, då det blifvit för befordran omhändertaget

såsom i 10 § sägs.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

Köparen åligger att erlägga betalning mot konnossement eller fraktsedel

efter ty i 71 § sägs, ändå att sådan betalning ej är utfäst.

Köparen vare, ändå att köpeskillingen icke är till betalning förfallen

då godset framkommer, pliktig att i afräkning å köpeskillingen erlägga

frakt, som ej är af säljaren gulden. Ej må den omständighet, att köpeskillingen

sålunda till en del erlagts i förtid, medföra rätt för köparen

att vid återstodens gäldande njuta ränteafdrag.

64 §.

De föreskrifter, som enligt 63 § gälla för köp, som där afses, äge

jämväl tillämpning, då gods blifvit med angifvande af viss bestämmelseort

såldt eif (cost, Insurance, freight) eller caf feout, assurans, fret).

Utöfver hvad i sagda paragraf är stadgadt åligger vid köp, hvarom

nu är fråga, säljaren att, efter ty sedvanligt är, försäkra godset mot fara,

för hvilken det under vägen är utsatt. Underlåtes det och varder ej i

följd häraf köpet häfdt, njute köparen ersättning för skada, som i följd

af underlåtenheten uppstår; vare ock berättigad att själf taga försäkring

och låta kostnaden därför afräknas å köpeskillingen.

65 §.

År gods, som skall försändas från ort till annan, snidt- fritt (franco)

eller levererad''t, eller fritt leverera^- å angifven ort, må ej godset anses aflämnadt

förr än det framkommit till sagda ort.

Varder ordet levereradt brukadt i förening med något af uttrycken

fraktfritt, eif eller caf, skall utan hinder däraf hvad om dessa senare

uttryck är i denna lag sagdt till alla delar äga tillämpning.

66 §,

År vid le ver ans aftal godsets myckenhet angifven med uttryck, som

lämnar utrymme för val [cirka, från—till eller dylikt), ankomme på säljaren

att träffa valet, där ej af omständigheterna framgår, att det varit

af hänsyn till köparen, som myckenheten ej blifvit bestämdt angifven.

År beteckningen cirka brukad, skall den afvikelse från angifven

myckenhet, som må anses medgifven, utgöra, där fråga är om hel fartygslast,

tio för hundra och eljes fem för hundra.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

67 §.

Har vid köp af gods, som skall sjöledes tillsändas köparen, godset

betecknats såsom fartygslast, och varder jämväl annat gods af säljaren

inlastadt, vare köparen, där sådant kan lända honom till olägenhet, berättigad

att bäfva köpet; njnte oek, ehvad köpet häfves eller icke, ersättning

för skada.

68 §.

Är tiden för vidtagande af åtgärd i afseende å godsets aflämnande

eller mottagande bestämd till början (primo) af en månad, varde åtgärden

vidtagen sist å månadens tionde dag. Med midten (medio) af en månad

förstås månadens elfte till och med tjugonde dag samt med månadens

slut (ultima) dess återstående dagar.

Vid köp af värdepapper skall med början af en månad förstås dess

första helgfria dag, med midten af eu månad dess femtonde dag eller, om

den infaller å helgdag, nästa helgfria dag, och med månadens slut dess

sista helgfria dag.

69 §.

Har säljaren förbundit sig till afskeppning eller aflastning inom viss

tid, skall det åtagande anses fullgjordt, då godset blifvit före den bestämda

tidens utgång inlastadt,

Yarder konnossement utfärdadt, och framgår ej af konnossementet,

att inlastningen är i rätt tid verkställd, äge köparen afvisa godset.

70 §.

Är gods såldt att betalas kontant, vare säljaren ej pliktig att låta

godset utgifvas till köparen, med mindre köpeskillingen gäldas. Yarder

det ändock utgifvet, åligger köparen att genast sin betalningsskyldighet

fullgöra.

71 §.

Har köparen förbundit sig att erlägga betalning mot konnossement

eller att mot erhållande af konnossement godkänna växel, som af säljaren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 112.

dragés, vare han ej berättigad att undandraga sig betalning eller godkännande

på den grund, att godset ej framkommit eller ban ej haft tillfälle

att det undersöka.

Då betalning eller godkännande kräfves, skall säljaren hålla köparen

till banda, förutom konuossementet, räkning å godset samt, där det skall

af säljaren försäkras, jämväl försäkringsbref.

Hvad sålunda är föreskrifvet äge motsvarande tillämpning, där köparen

förbundit sig att mot sådan fraktsedel, som i 16 § är nämnd, erlägga

betalning eller godkänna växel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906.

b) att Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts under 2:o) upptagna

förslag till lag om ändrad lydelse af 166 § sjölagen;

c) att Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts under 3:o) upptagna

förslag till lag om ändring i vissa delar af 9 kap. handelsbanken;

d) att Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts under 4:o) upptagna

förslag till lag om ändrad lydelse af 38 § utsökningslagen.

Stockholm den 29 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Haft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.