Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riks statens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1905-05-16 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1905:144, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riks statens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

1

N:o 144.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 16 maj 1905.

—. — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af

utgifterna under riks statens sjunde hufvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 8, 83 och 118 samt memorial n:is 41 och 94.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde

hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Tullverket.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t under

sjunde hxtfvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen dels att, med godBih.

till Biksd. Prof. 1905. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. (N:o 144.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

kännande af det enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma

dag förordade förslag till utgiftsstater för tullverket, för år 1906 bestämma

anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp

af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,

hvarigenom nämnda anslagstitel, i nu gällande riksstat upptagen

till 3,849,000 kronor, komme att höjas med 3,100 kronor, dels

ock att i sammanhang därmed medgifva, att, i afvaktan på definitiv

reglering af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tills vidare under

år 1906, så länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen

i Stockholm kvax*stode i tjänsten, till aflöning åt honom

finge, utöfver det enligt förenämnda förslag å tullverkets indragningsstat

för honom uppförda lönebelopp, af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande

tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års aflönings-

och ålderstilläggsstater.

Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle tullverkets ordinarie

utgiftsstater för år 1906 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten.....................................................................

ålderstilläggsstaten .........................................................

öfvergångsaflöningsstaten ............................................

indragningsstaten ..........................................................

pensionsstaten för afskedade tjänstemän och be
tjänte

............................................................................

pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns och betjäntes

efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000

kronor bestämdt anslag) ........................................

omkostnadsstaten ..........................................................

kronor 2,816,150: —

)) 250,000: —-

)) 2,700: —

» 10,080: —

» 300,000: —

» 35,000: —

» 438,170: —

summa kronor 3,852,100: —■

De sålunda föreslagna staterna innefatta, i jämförelse med de för

innevarande år fastställda, allenast följande ändringar:

i öfvergångsaflöningsstaten minskning med kronor 1,300: —

i indragningsstaten ökning ................ ,, „ 4,400: —

eller sålunda på det hela ökning med 3,100 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

I sammanhang med Eders Kung!. Maj:ts omförmälda, i statsverkspropositionen

gjorda förslag har Riksdagen till behandling förehaft en af

Eders Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 till Riksdagen aflåten särskild

proposition (n:o 29), hvari Eders Kungl. Maj:f, under åberopande af

propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver finansärenden för

samma dag, föreslagit Riksdagen att medgifva, att till tillförordnade

gränsridaren i Kopparbergs län Per Erik Staffanssons änka Maria Josefina

Staffansson, född Larsson, och makarnas tre minderåriga barn, sonen

Cingal samt döttrarna Svea Margareta och Signe, finge af tullmedlen

utbetalas årliga lifräntor, att från och med den 1 juli 1904 utgå, till

änkan med 300 kronor, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver,

samt till hvart och ett af barnen med 75 kronor, till dess detsamma

uppnått aderton års ålder.

Emot förslaget om årliga lifräntor åt den under tjänsteutöfning

omkomne gränsridaren Per Erik Staffanssons änka och barn har Riksdagen

endast ansett sig höra anmärka, att, då enligt lagen angående ersättning

för skada till följd af olycksfall i arbete af den 5 juli 1901 ersättning

till barn efter arbetare, som aflidit till följd af olycksfall i arbetet,

utgår endast till dess barnet uppnått femton års ålder, samt Riksdagen

vid beviljande i särskilda fall af understöd åt barn efter aflidna statstjänare

icke heller lärer hafva i allmänhet utsträckt rätten till understöd

utöfver nämnda ålder, Eders Kungl. Maj:ts förslag ansetts böra i detta afseende

undergå jämkning. Då emellertid det under tullverkets pensionsstater

uppförda anslag, hvarifrån de ifrågavarande lifräntorna böra

utgå, är af förslagsanslags natur, har någon ändring i slutsumman för

pensionsstaterna icke ansetts böra af Riksdagens beslut i detta ämne

föranledas.

Emot de i statsverkspropositionen föreslagna ändringarna i tullverkets

stater har Riksdagen icke funnit anledning till någon erinran,

och har alltså Riksdagen, med bifall till ifrågavarande af Eders Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar och i anledning

af omförmälda särskilda proposition,

dels medgifvit, att till tillförordnade gränsridaren i Kopparbergs

län Per Erik Staffanssons änka Maria Josefina Staffansson, född Larsson,

och makarnas tre minderåriga barn, sonen Gingal samt döttrarna Svea

Margareta och Signe, må af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor, att från

och med den 1 juli 1904 utgå, till änkan med 300 kronor, så länge

hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, samt till hvart och ett af

barnen med 75 kronor, till dess detsamma uppnått femton års ålder;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

dels med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 14 januari 1905 förordade ändringar i tullverkets stater,

för år 1906 beräknat dessa stater till följande belopp:

aflöningsstaten.................................................................. kronor 2,816,150: —

ålderstilläggsstaten . ............

öfvergångsafiöningsstaten...

indragningsstaten..................

pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänt

o ............................................................................

pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns ochbetjäntes

efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000

kronor bestämdt anslag) .......................................

omkostnadsstaten .........................................................

250,000

2,700

10,080

300,000:

35,000:

438,170:

summa kronor 3,852,100: —

och sålunda för år 1906 bestämt anslaget för tullverket till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen;

dels ock medgifvit, att, i afvaktan på definitiv reglering af kustbevakningen

i Stockholms skärgård, tills vidare under år 1906, så

länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm

kvarstår i tjänsten, till aflöning åt honom må, utöfver det å indragningsstaten

för honom uppförda lönebelopp, af tull medlen disponeras

ett belopp, motsvarande tjänstgöringspenningarna vid tjänsten

enligt 1904 års aflönings- och ålderstilläggsstater.

Statistiska centralbyrån.

2:o) Eders Kung!. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att medgifva,

att i den för statistiska centralbyrån gällande stat uppföres aflöning

för ytterligare en andra aktuariebefattning med enahanda löneförmåner,

som nu äro med sådan befattning i ämbetsverket förenade, med skyldighet

dock för den nya befattningens innehafvare att underkasta sig

de förändrade aflönings villkor, som framdeles må komma att fastställas,

och således för ifrågavarande ändamål höja de under denna anslagstitel

för statistiska centralbyrån nu anvisade aflöningsmedel, utgörande 28,400

kronor, till 31,400 kronor, eller med 3,000 kronor, dels att höja det i

nu gällande riksstat för samma ämbetsverk uppförda reservationsanslaget

till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar från

20,000 kronor till 28,000 kronor, eller med 8,000 kronor, vid bifall

hvartill hela anslagstiteln statistiska centralbyrån skulle komma att höjas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 5

från 69,600 kronor till 80,600 kronor, dels ock att medgifva, att af det

för bestridande af tryckningskostnaderna för en aflönings- och pensionsstatistik

anvisade reservationsanslag måtte få under åren 1905 och 1906

användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande af samma statistik.

Då frågan om statistiska centralbyråns behof af arbetskrafter och

dessas aflöning lärer blifva föremål för utredning af den af Eders Kung}.

Makt den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande af förslag rörande

regleringen af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden

och då dessutom Eders Kung!. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatt en

särskild kommitté med uppdrag att verkställa utredning och till Eders

Kungl. Maj it inkomma med förslag, huru inom rikets officiella statistik

största möjliga enhet och planmässighet i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet

vid publikationen må kunna åstadkommas, har Riksdagen ansett

sig icke kunna nu medgifva någon ökning af byråns ordinarie tjänstemannapersonal

eller någon höjning i det ordinarie anslaget till arfvoden

åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.

Emellertid har Riksdagen, med afseende å den förebragta utredningen,

funnit de af Eders Kungl. Magt äskade medlen vara för fortgången

af byråns arbeten i enlighet med därom nu gällande bestämmelser behöfliga,

hvadan enligt Riksdagens åsikt de ifrågavarande medlen böra på

extra stat för år 1906 beviljas.

Emot det begärda medgifvandet i fråga om användningen af

anslaget för tryckning af en aflönings- och pensionsstatistik har Riksdagen

icke funnit anledning till någon erinran.

Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning,

dels till arfvode åt eu extra tjänsteman i statistiska centralbyrån med

enahanda löneförmåner, som nu äro med befattning såsom andre aktuarie

i ämbetsverket förenade, på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag

å 3,000 kronor;

dels till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden hos

statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie

stat anslagna medel på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag

å 8,000 kronor;

dels ock medgifvit, att af det för bestridande af tryckningskostnaderna

för en aflönings- och pensionsstatistik anvisade reservationsanslag må under

åren 1905 och 1906 användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande

af samma statistik.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Till följd af dessa beslut kommer ordinarie anslaget till statistiska

centralbyrån att i 1906 års riksstat uppföras med oförändradt belopp

af 69,600 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

3:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits,- ait

Riksdagen måtte besluta, att det i årets statsverksproposition under

sjunde hufvudtitelns ordinarie utgifter uppförda anslaget till »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» skulle för år 1906 ökas med 5,000

kronor till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre

industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de själfva

i allmänhet icke deltaga i yrkesarbetet, och som önska att genom inhämtande

i främmande länder af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva

ytterligare insikter och erfarenhet.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre

industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de i allmänhet

icke själfva deltaga i yrkesarbetet, och som önska att genom

inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder in. m. förvärfva

ytterligare insikter och erfarenhet, har Riksdagen år 1902 anvisat ett

ordinarie anslag af 5,000 kronor, som oförändradt utgått under de två

sistförflutna åren.

I min motion n:o 148 vid sistlidna riksdag gjorde jag framställning

om detta anslags höjande till 10,000 kronor, alldenstund det redan

första året visat sig, att anslaget var alltför knappt tillmätt.

Statsutskottets utlåtande med anledning af min motion var af

följande lydelse:

»Till sådana understöd, hvarom i motionen förmäles, har Riksdagen

år 1902 på ordinarie stat uppfört ett anslag af 5,000 kronor,

hvilket belopp, enligt hvad af den då förebragta utredningen framgår,

kommerskollegium ansett lämpligen kunna under dåvarande förhållanden

för ändamålet anslås. Äfven om utskottet icke kan bestrida, att höjning

af anslaget kan komma att visa sig behöflig, synes likväl tillräcklig

erfarenhet härutinnan ännu icke hafva kunnat förvärfvas. På grund

häraf och då i hvarje fall någon förhöjning af anslaget icke synes böra

vidtagas, med mindre behofvet af eu sådan åtgärd blifvit genom utredning

af vederbörande myndigheter ådagalagdt, får utskottet hemställa,

att herr Ljunggrens förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Riksdagen fattade sitt beslut i enlighet med statsutskottets hemställan.

Då i föreliggande statsverksproposition ofvannämnda anslag

under den ordinarie titeln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförts

till oförändradt belopp 5,000 kronor och samma skäl fortfarande

finnes för anslagets ökning, som jag i min förra motion tillät mig anföra,

vågar jag ånyo fästa Riksdagens uppmärksamhet på den allmänna

fördel å handtverkeriernas och den mindre industriens område, som skulle

vinnas därigenom, att staten med tillräckliga medel understödde liandtverksmästarnes

stipendieresor.

Att det nuvarande anslaget 5,000 kronor är för knappt, har sistlidne

höst ådagalagts genom kommerskollegii här nedan intagna underdåniga

utlåtande med anledning af remiss af följande framställning till

Kungl. Maj:t från centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation.

Nämnda under sistlidne september aflåtna underdåniga framställning

var af följande lydelse:

»Till Konungen.

Åt sådana idkare af handtverk och annan mindre industri, hvilka

i allmänhet icke själfva deltaga i yrkesarbetet, ha på Eders Kungl.

Maj:ts nådiga proposition de senare årens Riksdagar beviljat ett årligt,

anslag af 5,000 kronor för att bereda tillfälle till studier i främmande

länder af nyare arbetsmetoder och dymedelst förvärfvandet af ökade

insikter i tekniskt och kommersiellt hänseende o. s. v.

Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation,

som på sin tid gjorde framställning hos Eders Kungl. Maj:t i ofvanberörda

syfte och sedermera fått sig anförtrodt att afgifva förberedande

yttrande om de sökande, har kunnat konstatera det stora intresse, hvarmed

denna sak omfattats i de kretsar, som däraf berörts, och vågar på

grund af vunnen erfarenhet säga, att utbytet af hittills företagna stipendieresor

för de orter och grenar af industri och handtverk, hvilka

nåtts af resultaten af dessa studier och impulser, visat sig godt och

för framtiden löftesbringande.

Med tacksamt erkännande häraf beslöt centralorganisationens för

Sveriges industri och handtverk årsmöte i juli månad innevarande år att

hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om ett ökadt anslag

för detta ändamål — detta under betonande af att om vår inhemska industri

skall kunna tillfredsställa nutidens högt uppdrifna fordringar, måste

dess utöfvare hämta ingifvelse!- från de stora industricentra. Vidare

ansåg årsmötet det alldeles otvifvelaktigt, att de erfarenheter, som själf
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

ständiga yrkesutöfvare äro i tillfälle att inhämta utomlands, bäst komma

den svenska industrien till godo, då de med säkerhet återkomma till

fäderneslandet och där göra sina erfarenheter fruktbärande genom att

inplanta dem hos sina arbetare.

Centralstyrelsen, som nu går att fullgöra årsmötets uppdrag,

erinrar sig därvid det ganska gynnsamma mottagande en enskild motionärs

yrkande i denna riktning rönte af statsutskottet vid detta års riksdag,

och då exempelvis i vårt broderland Norge motsvarande önskemål tillgodosetts

på ett långt frikostigare sätt, än hvad hittills skett i vårt

land, vågar centralstyrelsen hoppas på ett välvilligt tillmötesgående af

årsmötets underdåniga anhållan, det Eders Kungl. Magt behagade till

1905 års Riksdag göra nådig framställning om ett anslag af 25,000 kr.

för ofvan sagda ändamål.

Underdånigst

Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation

C. J. F. LJUNGGREN

Ordförande.

N. J. Welinder.

Sekreterare.»

Kommerskollegii underdåniga utlåtande med anledning af förestående

framställning är afgifvet den 11 oktober 1904 och lydde sålunda:

»Sedan Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kungl. Magt uti

nådig proposition den 14 januari 1902 angående statsverkets tillstånd

och behof föreslagit, under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af

slöjderna» till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre

industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i eu omfattning, att de i allmänhet

icke själfva deltoge i yrkesarbetet, och som önskade genom

inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder m. in. förvärfva

ytterligare insikter och erfarenhet, uppfört ett särskilt anslag af 5,000 kr.,

samt Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref till kommerskollegium den

31 december 1902 uppdragit åt kollegium att årligen ej mindre på

lämpligt sätt meddela allmänheten underrättelse om anslaget med föreläggande

af viss tid, inom hvilken de, som önskade komma i åtnjutande

af ifrågavarande understöd, skulle till kollegium ingifva ansökning

därom samt med tillkännagifvande om de uppgifter, sådan ansökningborde

innehålla, och om de intyg, hvaraf densamma borde vara åtföljd,

än äfven därefter, sedan kollegium inhämtat yttrande från centralstyrel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

sen för Sveriges handtverks- och industriföreningar, eller, som denna

styrelse nu benämnes, centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation,

till Eders Rungl, Maj:t öfverlämna de inkomna ansökningarna

med underdånigt förslag å dem, som företrädesvis böra

komma i åtanke vid anslagsbeloppets fördelning, har i en till Eders

Kungl. Maj:t ingifven skrift centralstyrelsen för Sveriges industri- och

handtverksorganisation efter uppdrag af centralorganisationens för

Sveriges industri- och handtverk årsmöte innevarande år i underdånighet

anhållit, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till 1905 års Riksdag göra

nådig framställning om höjning af ifrågavarande anslag till 25,000

kronor, till stöd för hvilken ansökning anförts hufvudsakligen, att centralstyrelsen

på grund af vunnen erfarenhet vågade uttala, att utbytet

af hittills företagna stipendieresor visat sig godt och för framtiden löftesbringande,

att, om vår inhemska industri skulle kunna tillfredsställa nutidens

högt uppdrifna fordringar, deras utöfvare måste inhämta ingifvelser

från de störa industricentra, samt att det vore otvifvelaktigt, att

de erfarenheter, som själfständiga yrkesutöfvare vore i tillfälle att inhämta

utomlands, komme den svenska industrien till godo, enär ifrågavarande

understödstagare med säkerhet återkomme till fäderneslandet

och där gjorde sina erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem

hos sina. arbetare.

Kommerskollegium, som genom nådig remiss fått sig anbefalldt

att i detta ärende afgifva underdånigt utlåtande, får i sådant afseende

med återställande, af remissakten i underdånighet anföra följande.

Antalet af de för erhållande af understöd från anslaget i fråga

till kollegium inkomna ansökningarna hafva år 1903 — eller det första

år, för hvilket anslaget utgått — uppgått till 70 och under innevarande

år utgjort 39; och har anslaget fördelats sålunda, att reseunderstöd

beviljats år 1903 åt 12 personer och år 1904 åt 11, med belopp, växlande

från 300 kr. till och med 550 kr., därvid i fråga om reseunderstödens

belopp hänsyn tagits till bland annat resornas längd och lefnadskostnaderna

i de länder, där vederbörande sökande skulle uppehålla

sig.

Då med anslagsbeloppets nuvarande begränsning icke alla de

sökande, hvilka visat sig kompetenta, kunnat erhålla reseunderstöd från

ifrågavarande anslag, finner kollegium, med hänsyn härtill samt med

afseende å hvad i förevarande framställning anförts särskilt beträffande

de goda resultaten'' af de med understöd från anslaget hittills företagna

resorna, i likhet med centralstyrelsen eu förhöjning af anslaget af

omständigheterna påkallad.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Beträffande beloppet af den ifrågasatta förhöjningen synes kollegium

emellertid anledning för närvarande icke föreligga att i sådant afseende

föreslå mer än 5,000 kronor, en förhöjning, som i allt fall innebär en

fördubbling af det nuvarande anslagsbeloppet.

Kollegium får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärd, att ifrågavarande med 5,000 kronor nu

utgående anslag till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk och

annan mindre industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i den omfattning,

att de i allmänhet icke själfva deltoge i yrkesarbetet, må varda höjdt

med 5,000 kronor och sålunda för framtiden tills vidare komma att utgå

och å ordinarie stat uppföras med belopp af 10,000 kronor.

I anseende till detta gynsamma uttalande af kommerskollegium och

med stöd af statsutskottets här ofvan intagna utlåtande vid förliden riksdag

hade man ju anledning att göra sig förhoppning, att Kungl. Maj:t

skulle hafva beslutat göra framställning till Riksdagen om nämnda ordinarie

anslags ökning till det belopp, kommerskollegium föreslagit, eller

just samma belopp, hvarom min motion sistliden riksdag rörde sig. Då

nu så icke skett, har jag vågat ånyo motionera i frågan med bibehållande ''

af samma an slagsyrkande som förlidet år. Det kunde för frågans bedömande

hafva sitt särskilda intresse att taga i betraktande, huru pass

omfattande landets handtverksmästarekår i själfva verket är. Enligt senaste

statistik funnos år 1902 icke mindre än 51,08.9 själfständiga handtverksidkare

i riket. Detta är ju ett högst respektabelt antal, som i och för

sig borde kunna vitsorda behofvet af större anslag för resestipendier än

det nuvarande obetydliga beloppet af allenast 5,000 kronor, hvilket belopp

också enligt kommerskollegii åsikt är otillräckligt för att komma alla

kompetenta sökande till del. Och det förhåller sig tyvärr också på det

sättet, att man icke ens för den närmaste framtiden kan se någon möjlighet

att med ett otillräckligt stipendieanslag tillfredsställa ens de mest

kompetenta sökande, då för det första vid upprepade ansökningar en

viss ordningsföljd alltid måste komma att tillämpas, som måhända stundom

sätter många meriterade tillbaka ett eller annat år för andra lika

berättigade, och för det andra det knappast kan vara att förvänta, att

vederbörande skola under eu följd af år vilja upprepa sina ansökningar

om stipendier, till hvilkas erhållande sådan ringa sannolikhet förefinnes,

om än meriterna kunna vara aldrig så utmärkta.

Å andra sidan kan det icke vara tänkbart, att man genom minskning

af beloppet för studieresorna skulle kunna vinna något beträffande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

ökadt antal stipendier, ty de hittills utgrina beloppen äro visst icke för

höga, snarare motsatsen.

Jämför man det för handtverksmästares stipendieresor afsedda beloppet

5,000 kronor med det för arbetares i de särskilda näringsyrkena

i riksstaten uppförda beloppet 35,000 kronor, torde den bristande öfverensstämmelsen

dem emellan oförtydbart framgå icke allenast härutinnan,

att det gifvetvis bland landets handtverksmästare förefinnes ett relativt

större antal personer, som kunna anses lämpliga för åtnjutande af statens

reseunderstöd, än yrkesarbetarnes klass omfattar, utan äfven därutinnan,

såsom också af kommerskollegium vitsordats, att handtverksmästarestipendiaterna

med all säkerhet återkomma till fäderneslandet och där gorå sina

erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem hos sina arbetare, vid

hvithet förhållande sålunda mångdubbelt gagn skulle kunna vinnas af

mästarnes stipendieresor.

Statistiken för år 1902 utvisade, att näringsarbetarne kunde fördelas

sålunda:

handtverksarbetare................................... 45,319 st.

fabriksarbetare .................. 263,244 »

bergsbruksarbetare.................................... 30,750 )>

hvartill kunde läggas mejeriarbetare . 5,500 »

summa 344,813 näringsarbetare.

Af detta stora antal arbetare — som numera får taxeras till cirka

350,000 — lärer man nu kunna frånräkna en stor del, som såsom icke

varande »fackarbetare)) knappast kunna komma att reflektera på sökande

af resestipendier. Blott med approximativ beräkning kan man emellertid

komma till något resultat härutinnan, och torde det sålunda få antagas

tillnärmelsevis riktigt, att antalet fackarbetare utgör cirka 250,000. För

dessas vidkommande är emellertid 35,000 kronor anvisadt till stipendieresor,

under det att för långt öfver 50,000 handtverksmästare blott utgår

5,000 kronor.

För min del behjärtar jag fullt och inser fördelen af tillräckligt

anslag för fackarbetares studieresor och hoppas, att det nu utgående anslaget

måtte vinna ökning i män af näringarnas utveckling, så mycket

snarare som näringarna själfva vinna gagn af arbetarnes ökaae insikt i

yrkena. Jämförelsen, som jäg här gjort, har emellertid tillkommit för

att ådagalägga behofvet af att mästarnes stipendieanslag måtte komma

i bättre öfverensstämmelse med det mycket äldre anslaget för fackarbetarnes

stipendieresor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Då år 1903 mästarestipendier för första gången skulle utdelas,

väckte saken det lifligaste intresse öfverallt i landets handtverkskretsar.

70 sökande anmälde sig, och fördelade sig dessa å 32 yrken och

46 olika platser i riket.

Resultatet blef, att af dessa 70 sökande kunde blott 12 erhålla stipendier,

växlande mellan 300 och 500 kronor, för det mesta dock 400

kronor.

Stipendierna tillkommo följande yrken:

bagare, bildhuggare, bokbindare, fotokemigraf, färgare, körsnär,

metallfabrikör, målare, skomakare, skräddare, snickare och vagnmakare,

d. v. s. en representant för hvartdera af dessa yrken.

Andra året, som stipendier utdelades, funnos emellertid blott 39

sökande. Att minskning inträdt, hade sin giltiga förklaring dels däri,

att det under tiden blifvit bekant i landet angående anslagets obetj^dlighet

och om den ringa sannolikheten, som funnes att utfå resestipendium,

dels ock i den helt naturliga obenägenheten hos sökandena att

utsätta sig för upprepadt afslag, som gifvetvis hos konkurrenter i yrket

skulle kunna framkalla obehagliga reflexioner.

De 11 sökande, som 1904 undfingo stipendier, fördela sig på

följande lika många yrken:

byggmästare, fotograf, formmakare, förgyllare, guldsmed, målare,

smidesfabrikant, svarfvare, snörmakare, tenngjutare och mindre mekanisk

fabrikant.

Stipendiebeloppen blefvo 400—550 kronor, mest dock det lägre

beloppet.

Då man betänker, att det finnes cirka 60 olika yrken bland handtverk

och mindre industri, och att, såsom ofvan anförts, dessa yrkens

representanter uppgå till öfver 51,000 personer, lärer det vara uppenbart,

att dessa näringsidkare för det närvarande icke i anförda hänseende

uppmärksammas på sådant sätt, som man kan säga det är statens plikt

att göra.

Statsutskottet yttrade förlidet år, att någon förhöjning af anslaget

icke synes böra vidtagas, med mindre behofvet af en sådan åtgärd

blifvit genom utredning af vederbörande myndigheter ådagalagdt. Då,

såsom här ofvan anförts, kommerskollegium lifligt förordat ökning af

stipendieanslaget från nuvarande 5,000 kronor till 10,000 kronor, torde

det af statsutskottet önskade officiella vitsordandet af behofvet af förevarande

åtgärd nu förefinnas.

Näringarna äro i behof af all den hjälp och uppmuntran, som

statsintresset kan gifva, och därvid bör då icke förbises den klass

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

näringsidkare, som mera än någon annan behöfver det allmännas understöd

till vinnande af framsteg och ökade insikter i yrket. Särskild!;

torde denna statens medverkan vara nyttig under en tid, då den större

industrien söker att inkräkta på handtverkeriernas område, därvid beklagligen

understödd af den tilltagande utländska konkurrensen och

den sedan länge inrotade smaken för allt utländskt.»

Riksdagen har funnit det vara genom kommerskollegii i motionen

återgifna utlåtande utredt, att det i ordinarie anslaget till »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» ingående, af 1902 års Riksdag beviljade anslag

å 5,000 kronor till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk och

annan mindre industri, hvarom i motionen förmäles, är för sitt ändamål

otillräckligt; och hafva vid sådant förhållande de skäl, som vid 1904

års riksdag af statsutskottet anfördes för afslag å den i enahanda syfte

då väckta motionen, ansetts numera icke böra utgöra hinder för bifall

till motionen.

I anledning häraf och på grund af hvad till stöd för förslaget i

motionen yttrats, har Riksdagen, med bifall till förevarande motion,

ökat det under sjunde hufvudtitelns ordinarie utgifter uppförda anslaget

till »befrämjande i allmänhet af slöjderna» med 5,000 kronor till understöd

åt sådana idkare af handtverk och annan mindre industri, hvilka

bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de själfva i allmänhet

icke deltaga i 3rrkesarbetet, och som önska att genom inhämtande i

främmande länder af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva ytterligare

insikter och erfarenhet.

Genom detta beslut har anslaget till befrämjande i allmänhet af

slöjderna, i nu gällande riksstat upptaget till 73,500 kronor, ökats till

78,500 kronor.

Patent- och registreringsverket.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af det enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den

14 januari 1905 tillstyrkta förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket

för år 1906, medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken

äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

utgifter, Indika i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patentoch

registreringsverket betingas af tillämpning under år 1906 af förordningen

angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen

om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska

bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna

för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande

af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat

betingas af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,

lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag och

lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas betingade

af tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura

tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen

om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

Omförmälda förslag till utgiftsstat är af följande lydelse:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

15

Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1906.

Kronor.

| Tjänst- |

Lön göling»-! Summa

; penningar.

! aflöning, j

A. Aflöningar.

öfverdirektör....................

öfveringenjör....................

öfv eringenjör....................

ledamot och sekreterare

ledamöter och sekreterare

registrator och arkivarie

1 notarie ............................

1 byråingenjör ....................

7 byråingenjörer ................

1 bokhållare ........................

1 förste vaktmästare ''.......

1 vaktmästare ....................

2 vaktmästare ....................

5,000,

3,700

3,700

3.000

6.000

1,800

1,800

1,800

12,600

1,800

800

500

1,000

2,000

1,800

1,800

1,500

3,000

1,200

1,200

1,200

8,400

1,2001

300:

300,

600

7.000

5,500

5.500

4.500

9.000

3.000

3,000

3,000

21,000

3,000

1,100

800

1.600

Lönen kan

efter 5 år

liöjas med 500

kronor.

Lönen lam

liöjas efter 5

år med 500

kronor och

efter 10 år

med ytterligare

500

kronor.

jilöj

Lönen kan

efter 5 år

as med 100

kronor.

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,

skall, så länge denna förmån kvarstår, lönen

minskas med 150 kronor.

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis ....................................

Till

B. Omkostnader.

Förslagsanslag.

adjungerade ledamöter, biträdande ingenjörer, amanuenser,

särskildt tillkallade tekniska biträden, extra

skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar,

renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror,

ved, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. in.................................

böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader,

kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag

af influtna prenumerationsafgifter och dylikt ..............

återställda registreringsafgifter ......................................

bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern..

summa kronor!

68,000

—

6,800

93,000

70,600

3,000

—

1,600

—

74,800 —

168,200 —

243,000-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna utgiftsstaten för år 1906

skiljer sig från den för ämbetsverket nu gällande stat endast i fråga

om beloppet af det däri uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg,

hvilket anslag enligt förslaget skulle höjas från 6,300 kronor till 6,800

kronor, och har denna höjning vidtagits för att möta den ökade utgift,

som kunde under år 1906 tillkomma för beredande af ålderstillägg åt

en ämbetsverkets tjänsteman, hvilken tillträdt sin befattning år 1900

och fördenskull kunde finnas berättigad till åtnjutande af ålderstillägg

med 1906 års ingång.

Riksdagen har, med godkännande af ofvan intagna förslag till

utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1906, medgifvit,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken

äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af

de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för

patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år 1906

af förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken samt

lagen om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska

bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna

för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregisti-en

äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande

af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat

betingas af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,

lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag

och lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas

betingade af tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och

prokura tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda

lag, lagen om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

Rese- och traktamentspennintjar.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å sjunde

hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 18,769 kronor till 22,269 kronor, eller således med 3,500 kronor.

Riksdagen har beslutit, att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

skall i riksstaten för år 1906 uppföras med samma

belopp som i innevarande års riksstat eller 18.769 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Öfriga ordinarie anslag.

17

6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln

har icke någon förändring blifvit föreslagen.

Riksdagen har för år 1906 fastställt samtliga de ordinarie anslag

under denna hufvudtitel, som här ofvan icke blifvit omförmälda, till

samma belopp som i innevarande års riksstat.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva, förutom

de under punkt 2:o här ofvan omförmälda, följande anslag beviljats.

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

7:o) I öfverensstämmelse med Eders Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning, har Riksdagen, i likhet med hvad förut under en följd af

år ägt rum, till beredande af arfvode för en byråassistent å finansdepartementets

bankbyrå på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 4,500

kronor.

Ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för fortsatt

ordnande och registrerande af kammararkivets handlingar bevilja ett extra

anslag af 10,000 kronor att utgå under två år samt däraf för år 1906

anvisa 5,000 kronor, att ställas till kammarkollegii disposition mot den

redovisning och kontroll, som Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt

föreskrifva.

Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i detta ärende

inhämtas, bland annat, att kammarkollegium i skrifvelse till Eders Kungl.

Maj:t den 23 september 1904 meddelat, att det af anförda skäl kunde

förväntas, att, under förutsättning att det ifrågavarande arbetet finge

enligt nuvarande anordning fortgå jämväl efter 1905 års slut, detsamma

skulle vara i hufvudsak afslutadt vid utgången af år 1907.

Med framhållande häraf får Riksdagen anmäla, att på grund af

den utredning, som i ärendet förekommit, Riksdagen, med bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, för fortsatt ordnande och registrerande

af kammararkivets handlingar beviljat ett extra anslag af 10,000

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

kronor, att utgå under två år, samt däraf för år 1906 anvisat 5,000

kronor, att ställas till kammarkollegii disposition mot den redovisning

och kontroll, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

Förstärkning af statskontorets arbetskrafter.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkande

af statskontorets arbetskrafter på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag

af 3,000 kronor.

Ehuru den öfverflyttning till länsstyrelserna af den statskontoret

hittills åliggande granskningen af rektorernas vid de allmänna läroverken

och vissa andra undervisningsanstalters aflöningsrekvisitioner,

som enligt hvad i det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 14 januari 1905 under punkten 1 förmäles

blifvit genomförd genom kungl. kungörelsen den 8 december

1904, medfört en minskning i statskontorets arbetsbörda och vid sådant

förhållande det synes kunna ifrågasättas, att förenämnda anslag numera

skulle vara af behofvet mindre påkalladt, anser sig Riksdagen, då frågan

om statskontorets omorganisation för närvarande är på grund af löneregleringskommitténs

i ärendet afgifna förslag på Eders Kung!. Maj:ts

pröfning beroende, böra hemställa om beviljande af ifrågavarande anslag

äfven för år 1906.

Riksdagen har alltså till förstärkande af statskontorets arbetskrafter

på extra stat jämväl för år 1906 anvisat ett anslag af 3,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande

af utaf statskontoret gjorda förskott, 356,097 kronor 23 öre, å extra stat

för år 1906 anvisa ett belopp, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma

beräknadt till 356,141 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde till

ersättande hos Riksdagen anmälas, vore enligt uppgift från statskontoret:

till anskaffande af en ny furstlig krona .... kronor 12,000: —

,, förstärkning af statskontorets arbetskrafter för år

1903, jämlikt Riksdagens medgifvande i skrifvelse

den 22 maj 1903 ........... ,, 3,000: —

transport kronor 15,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

transport kronor

till ersättning till ägare af skattefrälseliemman,

h vilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst „

„ ersättning för förskott till inlösen af skattefrälse
räntor.

.............. „

„ kommerskolleginm, enligt kungl. brefvet den 17

juni 1893, ntanordnade medel för godtgörande

af vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk

m. in., 22,300 kronor, samt, enligt kungl.

brefvet den 22 januari 1897 angående ordningen

och sättet för gäldande af vissa utgifter, som

föranledas af stadgandena i 319 och 321 §§ i

sjölagen, utanordnade medel, 600 kronor, eller

tillsammans............. „

„ generaltullstyrelsen, jämlikt kungl. brefvet den

8 april 1904, utanordnade medel såsom godtgörelse

för förskjuten kostnad för anbringande

år 1903 af registreringsnummer å svenska fartyg „

„ kostnader för den under den 3 oktober 1902

tillsatta löneregleringskommittén...... „

„ kostnader för den under den 9 juni 1899 tillsatta

kommittén för utredning angående föränd

radt ordnande af det civila pensions väsendet „

„ kostnader för den under den 9 november 1900

tillsatta kommittén för utredning angående förbättradt

pensioneringssätt för sjömän .... ,,

„ kostnader för den under den 21 februari 1902

tillsatta värnskattskommittén....... „

„ kostnader för den under den 7 oktober 1898

tillsatta kommittén för revision af förordningen

angående försäljning af vin och maltdrycker,

11,016 kronor 46 öre, äfvensom för utarbetande

af förslag till förordning angående försäljning

af svagdricka m. in., 1,000 kronor, eller tillhopa „

till kostnader för den under den 4 april 1902 tillsatta

kommittén för förnyad utredning af frågan

om lämpligaste sättet för anordnande af en

maltdrycksbeskattning......... ,,

15,000: —

32,784: 87

12,524: 66

22,900:

311: 55

49,671: 24

39,742: 24

52,652: 44

4,820: 6 0

12,016: 46

6,299: 90

transport kronor 248,723: 9 6

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

transport kronor

till kostnader för den under den 31 oktober 1902

tillsatta hvitbetssockerbeskattningskommittén. . ,,

„ kostnader för verkställande af revision af förordningen

den 12 februari 1864 angående hvad

i afseende å passagerareångfartygs byggnad, utrustning

och begagnande iakttagas bör m. in. „

,, kostnader för revision af förordningen den 22

november 1878 angående befälet å svenska handelsfartyg,

reglementet för navigationsskolorna

i riket den 6 juni 1890 med flera författningar

rörande sjöfartsnäringen......... ,,

„ kostnader för utarbetande af förslag till kontrollföreskrifter

till förekommande af ångpannors

exploderande............. ,,

,, kostnader för utredning angående behöfligheten

af ändringar i gällande bestämmelser rörande

bokföringen i statskontoret och utarbetande af

förslag i ämnet in. in..........

„ kostnader för utarbetande af förslag till bestämmelser

till betryggande af viktigare offentliga

handlingars bestånd m. in......... „

„ ersättning för anställande af vissa undersökningar

rörande artificiella sötämnen äfvensom utarbetande

af förslag till bestämmelser angående importen

af och rörelsen med dylika ämnen..... ,,

,, kostnader för utredning och uppgörande af förslag

i anledning af beslutade tullförhöjningar i

främmande länder........... „

,, kostnader för utredning och utarbetande af förslag

rörande ökad beskattning å tobak och tobaksfabrikat.

............. ,,

summa kronor

248,723: 96

27,672: 09

12,044: 74

8,955: 58

10,608: 38

15,000: —

4,616: 42

996: 86

14,219: 8 9

13,259: 31

356,097: 2 3

Riksdagen har, till ersättning för ofvanberörda, af statskontoret

gjorda förskott, samt för jämnande af liufvudtitelns slutsumma, å extra

stat för år 1906 anvisat ett belopp af 356,191 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

21

Förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.

ll:o) På grund af Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning

liar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till

bestridande af kostnaderna för uppehållande på förordnande under år

1906 af en notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt af två

revisor stjänster och en aktuarietjänst å samma styrelses revisionsbyrå på

extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 12,000 kronor.

Underhåll och reparationer af publika byggnader.

12:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1905 ägt rum, på extra

stat för år 1906 anvisat ett belopp af 50,000 kronor till underhåll och

reparationer af publika byggnader.

Underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utförande

af underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 14 januari 1905 omförmälda plan, på extra stat bevilja

ett anslag af 35,000 kronor, att utgå under sju år, och häraf för år

1906 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Då Riksdagen går att besvara Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, anser sig Riksdagen böra erinra om hvad Riksdagen

år 1901 anförde i anledning af ett af Eders Kungl. Maj:t under

åttonde liufvudtiteln fram ställ dt förslag om beviljande af anslag för utförande

af restaureringsarbeten å Bohus fästningsruin. I skrifvelse

den 29 maj 1901, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitol, ytirade Riksdagen i nämnda fråga, bland, annat:

»Riksdagen bär funnit önskligt, att åtgärder vidtagas i syfte att

de ännu kvarstående delarna af Bohus fästning må bevaras från

ytterligare förstöring, men bar ansett sig på grund af den i statsrådsprotokollet

lämnade redogörelse för ärendets förberedande behandling

böra uttala den mening, att enligt Riksdagens åsikt planen för de

ifrågavarande arbetena bör på det sätt noga begränsas, att något åter
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

ställande af fästningens särskilda delar till deras förutvarande skick

icke bör ifrågakomma i vidsträcktare omfattning, än som för vinnande

af ofvan angifva syfte kan finnas vara oundgängligen nödvändigt. Endast

under förutsättning att arbetena sålunda begränsas, bär Riksdagen ansett

sig kunna för ändamålet bevilja statsanslag, hvilket därför också

synts Riksdagen böra beviljas icke i den form, som af Eders Kung!.

Maj:t föreslagits, utan till utförande af »konserveringsarbeten» å fästningsruinen.

:»

De allmänna grunder, enligt hvilka Riksdagen sålunda ansett

byggnadsarbetena å Bobus fästningsruin böra utföras, synas böra

vinna tillämpning äfven beträffande de ifrågasatta arbetena å Borgholms

slottsruin, hvilken med afseende å sin historiska märklighet och sin

dominerande belägenhet synes väl förtjänt att skyddas från förfall.

Emellertid har Riksdagen af utredningen i ärendet funnit, att den

uppgjorda byggnadsämnen omfattar åtskilliga arbeten, hvilkas syfte

icke inskränker sig till att bevara slottsruinen från ytterligare förstöring,

utan som, på sätt jämväl i Eders Kungl. Maj:ts till Riksdagen gjorda

hemställan uttryckligen angifves, afse att i viss mån »restaurera» ruinen.

Då enligt Riksdagens mening dessa arbeten icke böra komma till utförande,

har Riksdagen ansett anslaget böra minskas till det belopp, som

kan motsvara kostnaden för nödiga underhållsarbeten; och bär Riksdagen

ansett ett belopp af 20,000 kronor, fördeladt på fyra år, vara härför

tillräckligt.

Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, till utförande af underhållsarbeten vid Borgholms

slottsruin på extra stat beviljat ett anslag af 20,000 kronor

samt däraf för år 1906 anvisat ett belopp af 5,000 kronor.

Arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat

för år 1906 anvisa ett anslag af 2,000 kronor, att utgå såsom arfvode

till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

Af hvad i ärendet förekommit synes framgå, att den kommerskollegium

åliggande granskningen af verkställda undersökningar angående

inträffade sjöolyckor, till följd af bristen på sakkunskap inom

kollegium i sjötekniska frågor, icke kunnat medföra afsedt gagn. Det

förslag till afhjkipande af nämnda brist, som den af Eders Kungl. Maj:t

den 1 juli 1898 tillsatta kommitté för behandling af vissa sjöfartsnäringen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 23

och den utrikes handeln rörande frågor framställt och som sedermera

upptagits och förordats af Sveriges allmänna sjöf arfförening och af

kommerskollegium, har nu af Eders Knngl. Maj:t blifvit förelagdt Riksdagen;

och har Riksdagen som i skrifvelse till Eders Kungl. Magt den

17 maj 1904 förordat anställande hos kommerskollegium af ett sjötekniskt

biträde för ombesörjande af ofvannämnda granskning och för vidtagande

af vissa däraf föranledda åtgärder, ansett sig böra bifalla hvad af Eders

Kung!. Maj:t nu i ämnet föreslagits.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år 1906 anvisat

ett anslag af 2,000 kronor att utgå såsom arfvode till ett sjötekniskt

biträde hos kommerskollegium.

Arbetsstatistiska undersökningar i kommerskollegium.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för arbetsstatistiska

undersökningar på extra stat för år 1906 anvisa ett belopp

af 24,852 kronor.

Det begärda anslagets belopp har af föredragande departementschefen

beräknats sålunda:

arfvoden till två tjänstemän, hvartdera till belopp mot
-

svarande aflöning till en första gradens tjänsteman kronor

arfvoden till amanuenser ...................................................... „

arfvoden till extra skrif- och räknebiträden .................. „

vikariatsersättningar och gratifikationer ........................ „

ersättning till ombud i orterna för införskaffande af

primäruppgifter för den allmänna socialstatistiken ,,

ersättning för bekommande af primäruppgifter för de

särskilda specialundersökningarna ................................. „

ersättning till särskilt tillkallade kommitterade och

samt till författarearfvoden........................ „

6,000

3,000

3,240

612

6,000: —

5,000:

sakkunnige

„ 1,000:

Summa kronor 24,852:

Då anslaget till arbetsstatistiska undersökningar för innevarande

år, likasom för hvartdera af åren 1903 och 1904, är bestämdt till

15,000 kronor, belöper sig den nu ifrågasatta ökningen till sammanlagdt

9,852 kronor.

Hvad i statsrådsprotokollet meddelats angående planläggningen

af de arbetsstatistiska undersökningarna inom kommerskollegium för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

de närmaste åren synes gifva anledning befara, att detta arbete

kan blifva så vidtomfattande, att för dess genomförande måste förutsättas

en synnerligen betydande ökning i statens anslag för ändamålet

ocb att dessutom gagnet af arbetet kommer att förringas därigenom,

att bearbetningen och utgifvandet af den planlagda statistiken icke

skall kunna inom skälig tid medhinnas. Eu begränsning af det statistiska

arbetet till endast sådana områden, där detsamma är af verkligt

behof påkalladt, synes därför vara högeligen önskvärd. Då emellertid,

enligt hvad under punkten 2:o) här ofvan meddelats, Eders Kungl. Maj:t

den 20 januari 1905 tillsatt eu kommitté för åvägabringande af utredning

och förslag, huru inom rikets officiella statistik största möjliga

enhet och planmässighet i det officiella statistiska arbetet äfvensom

ökad skyndsamhet vid publikationen må kunna åstadkommas, och sålunda

anledning finnes till antagande, att de af Riksdagen antydda farhågor

skola vinna nödigt beaktande, har Riksdagen ansett sig kunna bevilja

det för år 1906 äskade anslaget,

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, på extra stat för år 1906 anvisat för arbetsstatistiska

undersökningar ett anslag af 24,852 kronor.

Handläggning hos konunerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs

registrering.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1906 anvisa dels till bestridande af kostnader för handläggning hos

kommer skollegium af ärenden rörande svenska fartygs registrering 7,500

kronor, dels ock för bestridande af utgifterna för dylika ärendens handläggning

hos kommerskollegium under innevarande år, utöfver det för

ändamålet vid nästlidna års riksdag anvisade anslag, ytterligare 1,000

kronor.

Till bestridande af kostnaden för handläggning hos kommerskollegium

af ärenden rörande svenska fartygs registrering har 1904 års

Riksdag på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 6,500 kronor,

som af Eders Kungl. Maj:t disponerats sålunda, att till arfvode åt en för

nämnda ärendens behandling adjungerad ledamot af kollegium anvisats

4,500 kronor och till godtgörelse åt en amanuens åt den adjungerade

ledamoten 2,000 kronor. Emellertid har kommerskollegium funnit

ytterligare biträde åt den adjungerade ledamoten vara behöfligt och för

detta ändamål äfvensom till vikariatsersättning under den adjungerade

ledamotens semester åt den som förordnades att under tiden uppehålla

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

befattningen begärt, dels att för år 1905 måtte ställas till kollega förfogande

ytterligare 1,000 kronor, dels ock att anslaget för år 1906 måtte

bestämmas till 7,500 kronor.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet åberopats, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Mapts förevarande framställning, på extra

stat för år 1906 anvisat dels till bestridande af kostnader för handläggning

hos kommerskolleginm af ärenden rörande svenska fartygs registrering

ett belopp af 7,500 kronor; dels ock till bestridande af utgifterna

för dylika ärendens handläggning hos kommefskollegium under innevarande

år, utöfver det för ändamålet redan anvisade anslag, ett belopp

af 1,000 kronor.

Arfvode till en vaktmästare hos kommerskollegium.

17:o) I anledning af Eders Kungl. Mapts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

till beredande af arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium på

extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 800 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

18:o) Med anledning af Eders Kung]. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning och i öfverensstämmelse med hvad under en följd af år

ägt rum, har Riksdagen, på extra stat för år 1906 anvisat dels såsom

bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med villkor att från

Älfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; och dels såsom bidrag

till aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000 kronor, under

villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från nämnda läns

landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

19:o) På grund af Eders Kungl. Mapts därom gjorda framställningar

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1902—1905 ägt rum,

på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag af 28,000 kronor, att af

Eders Kungl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut

Bill. till Riksd. Frat. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut

beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad Frans

Schartaus handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm

fortfarande till instituten lämna årligt understöd till minst samma

belopp som hittills, samt på de villkor i öfrigt, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

20:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt ruin,

på extra stat för år 1906 anvisat dels till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar ett

belopp af 18,000 kronor; och dels till handelsstipendier ett belopp af

30,000 kronor.

21:o) Uti en till Riksdagen den 7 april 1905, afbiten proposition

(n:o 118) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen

bilagdt utdrag af protokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening

fortfarande bedrefve sin verksamhet i hufvudsakligen samma form som

hittills samt att Eders Kungl. Maj:t erhölle rätt att utse eu revisor med

enahanda befogenhet i tillämpliga delar i afseende å föreningen, som

enligt lag tillkommer af aktiebolag utsedd revisor i fråga om bolaget,

såsom bidrag till föreningens verksamhet under innevarande år å extra

stat för år 1906 anvisa ett belopp af 15,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Magt att redan under innevarande år disponera beloppet.

Riksdagen är öfvertygad därom, att behofvet för landets näringsidkare

och affärsmän af tillgång till upplysningar rörande kommersiella

förhållanden i främmande länder lämpligare kan tillgodoses genom eu

enskild förening än genom anordnande, på sätt af den s. k. handelsoch

sjöfartskommittén biff vit föreslaget, af en särskild byrå för sådant

ändamål inom kommerskollegium; och anser Riksdagen såväl från denna

synpunkt som åt andra anledningar den verksamhet, exportföreningen

har att utöfva, vara förtjänt af uppmuntran från statens sida.

Med afseende å behofvet af kontroll från det allmännas sida å

föreningens förvaltning bär Riksdagen ansett det böra såsom villkor

för statsanslagets beviljande föreskrifvas — i stället för att, såsom af

Eders Kungl. Maj:t föreslagits, Eders Kungl. Maj:t skulle äga utse eu

revisor med i propositionen angifven befogenhet — att föreningens

räkenskaper skola efter hvarje räkenskapsår för granskning öfverlämnas

till Riksdagens näst därefter sammanträdande revisorer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Riksdagen, får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders

Kungi. Majfis ifrågavarande proposition, under villkor att Sveriges allmänna

exportförening fortfarande bedrifver sin verksamhet i hufvudsakligen

samma form som hittills samt att föreningens räkenskaper

skola för granskning öfverlämnas till Riksdagens revisorer, såsom bidrag

till föreningens verksamhet under innevarande år å extra stat för år

1906 anvisat ett belopp af 15,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

22:o) På grund af Eders Kungl. Majfis därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, å extra

stat för år 1906 anvisat ett belopp af 23,000 kronor, att till brukssocietetens

fullmäktige i järnkontoret utbetalas såsom bidrag till uppehållande

af undervisningen vid bergsskolorna i FiUpstad och Falun, under

villkor att skolorna under år 1906 fortsätta sin verksamhet i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 12 januari 1904 angifna plan, hvarom Eders Kungl. Maj:t

torde vilja genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa.

Anordnande af fabriksinspektion.

23:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj fin därom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren

1902—1905 ägt rum, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat

för år 1906 anvisat dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000

kronor med 5,000 kronor till enhvar, för år räknadt; dels till arfvode

åt en assistent i kommerskollegium 3,000 kronor; dels till bestridande af

kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter 12,000 kronor; dels och

till Eders Kungl. Majfis förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade

inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 57,000 kronor.

Ersättning til! sjömanshusen.

24:o) I anledning af Eders Kungl. Majfis därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1905 ägt

rum, å extra stat för år 1906 under benämning -»ersättning till sjömanshusen»

anvisat ett anslag af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges

inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska

uppgifter, dock under villkor, att afiöningarna till tjänstemännen vid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

sjömanshus, som erhålla sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii

medgifvande höjas.

Brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm.

25:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart af åren 1900—1905

ägt rum, till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremie för

brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm, anvisat ett extra anslagför

år 1906 af 18,314 kronor.

Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.

26:o) Med bifall till därom inom Riksdagen väckta förslag har

Riksdagen beslutit'' att till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel för år 1906

lämna ett bidrag af 750 kronor.

Dyrtidstillägg.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande,

i enlighet med de i statsrådsprotokollen öfver finansärenden för

den 14 januari 1905 angifna grunder, af dyrtidstillägg för samma år åt

en del tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af

Kungl. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer å extra stat för år 1906 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp

af 50,000 kronor.

På sätt i särskild skrifvelse blifvit anmäldt, har Riksdagen i anledning

af hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, för beredande af

dyrtidstillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän och betjänte inom

finansdepartementet jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater

under sjunde hufvudtiteln på extra stat för år 1906 anvisat såsom

förslagsanslag ett belopp af 30,000 kronor att utbetalas med iakttagande,

att för beräknande af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse

angifna grunder.

Stockholm den 16 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor.

,i/sv . . • ■ ■*":In ■:.ir

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Finans

Departementschefen......................................................:........................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................................................................

Kammarkollegium ...........................................................................................................................

Statskontoret ..........................................................................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................... ...............................................................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag...................................................

Mynt- och kontrollverken ...................................................................................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag ...............................................................................

Kammarrätten .......................................................................................................................................

Ofverintendentsämbetet ............rf........................................................................................................

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp ...........................

Ökas med ..........................................................................................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ...............................................................

Kommerskollegium ...............................................................................................................................

Bergsstaten ..........................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Åflömngsmedel för statistiska centralbyrån...................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ...................................................................................................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar ...................................

Till officiella statistiska trycket ...............................................................................................

Till en statistisk tidskrift ...........................................................................................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik...........................;...............................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande belopp...........................................................

Ökas med ...........................................................................................................................................

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

31

Litt A.

rikssiatens Sjunde

hufvudtitel.

departementet.

3,849,000: —

3,100: —

28,400: —

1,500: —

20.000: —

17,300: —

1,400: —

1,000: —

41,200

73,500

5,000

Anvisning i

kontant.

1 ’i''j

Indelning och

därmed jämför- lig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

17,000

__

''_'' _

17,000

—

68,100

—

- -

68,100

—

122,100

—

- -

—

122,100

—

112,000

—

- -

112,000

—

234,000

—

- -

_

234,000

— i

140,000

—

- -

140.000

—

20,300

—

- - -

20,300

—

10,500

—

- -

—

10,500

—

191,900

—

- -

—

191,900

—

39,100

—

— —

—

39,100

—

3,852,100

_

__

_

3,852,100

2,100,000

—

- -

—

2,100,000

—

85,110

—

- -

—

85,110

—

33,000

|

33,000

69,600

69,600

78,500

---

78,500

Transporti 7,173,310|

|—| 7,173,310 —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.........................................................

j Befrämjande i allmänhet af bergsbruket....................................................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag

Byggnader och reparationer, reservationsanslag........................................................

Städers friheter, förslagsanslag....................................................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag.....................................

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag .........................................................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag, högst

j Restitutioner, förslagsanslag .........................................................................................

: Alderstillägg, förslagsanslag .........................................................................................

1 Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........................................................

| Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.........................................

! Extra utgifter, reservationsanslag .................................................................................

| Kungl. operan .................................................................................................................

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

33

Transport!

Anvisning i

kontant.

Indelning och

därmed jämför- lig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

7,173,310

—

—

—

7,173,310

—

11,500

_

_ _

_

11,500

_

8,700

8,700

—

30,000

—

- -

—

30,000

—

250,000

—

- -

—

250,000

—

21,550

—

30

—

21,580

—

15,000

—

- —

—

15,000

—

750,000

—

- -

—

750,000

—

8,000

—

- -

—

8,000

—

75,000

—

—

—

75,000

—

45,466

—

- -

—

45,466

—

18,769

—

- -

—

18,769

61,568

—

- -

—

61,568

_

32,000

—

- -

—

32,000

60.000

—

—

—

60.000

Summa! 8,560,863j—•[

30-

8,560,893-

Bih. till Riksd. Prof. 1905.

10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå....

. Kammarkollegium:

För fortsatt ordnande och registrerande af kammararkivets handlingar

Statskontoret:

I . .... .

Till förstärkande af statskontorets arbetskrafter............ 3,000: —

» ersättning för af statskontoret gjorda förskott........ 356,191: —

Tullverket:

Öfverintendentsämbetet:

Till underhåll och reparationer af publika byggnader.... 50,000: —

» utförande af underhållsarbeten vid Borgholms, slottsruin

................................................................................ 5,000: —

• j Kommerskollegium:

\

j Till arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommers
|

kollegium........................................................................ 2,000: —

J För arbetsstatistiska undersökningar ............................... 24,852: —

! Till bestridande af kostnader för handläggning hos

kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs

registrering............................................................ 7,500: —

Transport 34,352:

Krono!-.

ö. !

|

4,500

i

j

i

_l

i

5,000

— s

359,191

T

i

12,000

[

55,000

435,691

—

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

35

1

Kronor.

ö. i

. i

Transport 34,352: —

435,691

Till bestridande af utgifterna för dylika ärendens hand- läggning hos kommerskollegium under år 1905 ut- öfver förut anvisadt anslag, ytterligare.................... 1,000: —

» arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium 800: —

36,152

Statistiska centralbyrån:

Till arfvode åt en extra tjänsteman därstädes ................ 3,000: —

» förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden

därstädes m. m. anslagna medel ................................ 8,000: —

11,000

~ 1

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande

af en andre lärare vid samma skola................................................

4,800

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietens

i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handels- institut ............................................................................ 28,000: —

» befrämjande af afsättning i främmande länder af

alster af svensk industri och svenska näringar........ 18,000: —

» handelsstipendier............................................................ 30,000: —

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet

under år 1905 ................................................................ 15,000: —

91,000

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till uppehållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad

och Falun ............................................................................................

23,000

_

Fabriksinspektion:

Till anordnande af fabriksinspektion........................................................

57,000

Diverse anslag:

\ Ersättning till sjömanshusen................................................ 30,000: —

Till brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm .... 18,314: —

1 Bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel ........ 750: —

| » beredande af dyrtidstillägg för år 1905 åt en del

tjänstemän och betjänte i finansdepartementet samt

därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag 30,000: —

79,064

Summa

737,707

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.