Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

1905-05-20 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1905:147, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

1

N:o 147.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1905.

—• — — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af

utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitel, innefattande

anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

(Statsutskottets utlåtande n:o 11 och memorial n:o 121.)

Till Konungen.

Pensionsstaten.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i

punkten 1 under tionde hufvudtiteln föreslagit, att det å ordinarie stat

uppförda anslaget för bidrag till pensionering af änkor och barn efter

befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 112,703 kronor,

måtte höjas med 1,379 kronor till 114,082 kronor.

Riksdagen har, med anledning af hvad i statsrådsprotokollet anförts,

ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Käft. (N:o 147.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

framställning och har alltså höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget

för bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl

med vederlikar vid armén, nu 112,708 kronor, med 1,379 kronor till

114,082 kronor.

2:o) Uti proposition till Riksdagen af den 4 november 1904 (n:o 17)

bär Eders Rungl. Maj:t, under åberopande af vid propositionen fogadt

utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden för nämnda dag, föreslagit

Riksdagen medgifva, att trumpetarne vid Skånska husarregementet

A. Ekstrand, E. J. Nilsson, L. P. Nilsson, N. O. Ahlström, R.

F. Ekdahl, E. Andersson och E. R. Ahlstedt finge bibehålla sin genom

förutvarande anställning såsom skvadronstrumpetare vid regementet

grundade rätt till pension och fyllnadspension mot erläggande af därför

stadgade afgifter.

Riksdagen, som, med anledning af hvad i statsrådsprotokollet

anförts, ansett ifrågavarande framställning höra bifallas, har alltså medgift,

att trumpetarne vid Skånska husarregementet A. Ekstrand, E. J.

Nilsson, L. P. Nilsson, N. O. Ahlström, R. F. Ekdahl, E. Andersson

och E. R. Ahlstedt må bibehålla sin genom förutvarande anställning

såsom skvadronstrumpetare vid regementet grundade rätt till pension

och fyllnadspension mot erläggande af därför stadgade afgifter.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under tionde

hufvudtiteln i punkt 2 föreslagit Riksdagen att, till höjande af det såsom

bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna

läroverk, pedagogier, seminarier m. in. uppförda anslag, för närvarande

utgörande 82,531 kronor, bevilja ett belopp af 5,232 kronor, hvarigenom

anslaget skulle komma att uppgå till 87,763 kronor.

Aled anledning af hvad till statsrådsprotokollet anförts rörande

behofvet af ökadt statsbidrag till pensionering af änkor och barn efter

lärare vid de allmänna läroverken samt folkskoleseminarierna, har

Riksdagen till höjande af det såsom bidrag till pensionering af änkor

och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier

m. m. uppförda anslag, för närvarande utgörande 82,531 kronor, beviljat

ett belopp af 5,232 kronor, hvarigenom anslaget kommer att uppgå

till 87,763 kronor.

4:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta, att ett årligt bidrag af högst sextio kronor skulle utgå till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

.Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

hvarje vid högre skola för kvinnlig ungdom eller högre sam skola anställd

lärarinna, som ägde delaktighet vare sig i pensionsinrättningen för lärarinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom eller i Svenska lärarinnornas

pensionsförening, med villkor att af eller för henne i endera af

dessa pensionsanstalter under nästföregående år insatts minst sextio

kronor, samt, vid bifall härtill, att det å riksstadens tionde hufvudtitel

uppförda förslagsanslag med rubrik: Bidrag till pensionering af lärarinnor

vid högre Hick- och samskoior måtte höjas till 40,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

»Uppå därom af Kungl. Maj:t framställdt förslag beviljade 1896

års Riksdag till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för kvinnlig ungdom ett årligt bidrag, motsvarande högst 10

kronor för hvar och en af de vid nämnda skolor anställda lärarinnor,

Indika såsom delägare i pensionsinrättningen erlade årsafgift till densamma.

Detta bidrag höjdes af 1902 års Riksdag till högst 30 kronor

för hvarje lärarinna, som erlade årsafgift till pensionsinrättningen. För

denna pensionsinrättning gälla de af Kungl. Magt den 26 maj 1887

fastställda stadgar med däri enligt kungl. resolutionerna den 8 oktober

1897 och den 20 november 1903 gjorda ändringar, enligt hvilka årsafgift

erlägges för lärarinna med 30 kronor af den skola, vid hvilken

hon är anställd, och med 30 kronor af henne själf, hvarförutan lärarinna,

som vid inträdet i pensionsinrättningen är äldre än 25 år, skall

erlägga retroaktiv afgift från lägst 81 kronor 80 öre vid fyllda 26 år

till högst 5,025 kronor 40 öre vid fyllda 54 år. Mot dessa afgifter

erhåller delägande lärarinna från och med kvartalet näst efter det,

under hvithet hon uppnått 55 års ålder, en årlig pension af 400 kronor.

För lärarinnor vid enskilda skolor finnes ytterligare en pensionsanstalt,

nämligen Svenska lärarinnornas pensionsförening, för hvilken

stadgar den 29 maj 1885 af Kungl. Maj:t fastställts. Denna förenings

ändamål är att åt svenska lärarinnor bereda lifränta (pension) vid fyllda

54 års ålder, och beror lifräntans eller pensionens storlek på storleken

af de inbetalningar enhvar delägare under årens lopp verkställt. Det

högsta belopp, som delägare får hafva innestående hos föreningen, är

6,000 kronor och högsta beloppet af lifränta eller pension utgör 540

kronor. För de flesta understiger dock lifräntan 400 kronor. Äfven

denna pensionsförening erhåller bidrag af statsmedel. Enligt Kungl.

Maj:ts förslag har nämligen Riksdagen år 1903 medgifvit, att till pensionsföreningen

finge utgå ett årligt bidrag af 30 kronor för hvarje

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

lärarinna vid högre skola för kvinnlig ungdom eller samskola, som

icke är delägare i pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom, med villkor att af eller för henne i

pensionsföreningen under nästföregående år insatts minst 60 kronor

samt att berörda bidrag tillgodoföres vederbörande lärarinna.

Under år 1904 har Kungl. Maj:t uppå gjorda ansökningar beviljat:

dels pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom för 891 lärår]nnor

å 30 kronor för hvarje...................................................... kronor 11,730

dels Svenska lärarinnornas pensionsförening för 307

lärarinnor å 30 kronor för hvarje .............................. ,, 9,210

eller tillsammans kronor 20,940.

Om också genom den under sistlidet år beslutade skolreformen

flera samskolor inrättats, äro de enskilda högre läroverken för kvinnlig

ungdom fortfarande i lika hög grad som tillförene behöfliga, enär genom

desamma lärjungarne kunna bibringas den undervisning, som fordras

för att kvinnan må kunna fylla sin uppgift inom samhället och familjen.

Att Riksdagen anser dessa skolor för undervisningen äga stor betydelse,

därom vittnar ock det ingalunda obetydliga anslag, som till understöd

för desamma finnes uppfördt å åttonde hufvudtiteln. De pensionsbelopp,

som enligt hvad ofvan är nämndt kunna tillkomma lärarinnorna vid

ifrågavarande undervisningsanstalter, äro uppenbarligen allt för låga,

hvilket än tydligare framgår däraf, att, ehuru kompetensvillkoren för

dessa lärarinnor äro högre än de för folkskollärarinnor fastställda, dessa

senare kunna komma i åtnjutande af en pension till belopp af 750

kronor utan att därför behöfva betala någon årsafgift. För pensionering

af lärare eller lärarinna vid folkskola erlägger nämligen vederbörande

skolområde eller skoldistrikt 5 procent å delaktighetsbel Öppet, hvilket

utgör 1,000 kronor Hvad som därutöfver erfordras bestrides af statsmedel,

för hvilket ändamål är å riksstaten uppfördt ett anslag af 622,873

kronor, eller omkring 89 kronor för hvarje lärare eller lärarinna. Att

af de högre skolorna för kvinnlig ungdom fordra en förhöjning i de

pensionsafgifter, som de erlägga för lärarinnorna, kan med kännedom

om de knappa tillgångar, hvaröfver skolorna förfoga, icke med skäl

ifrågasättas. Ej heller bör af lärarinnorna vid dessa skolor fordras förhöjda

årsafgifter. Om staten för ändamålet bidrager med ett belopp

motsvarande det som af och för lärarinna erlägges eller dubbelt mot

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 5

hvad nu utbetalas, torde pensionerna kunna ökas till något öfver

500 kronor.»

Riksdagen kar beslutat, att ett årligt bidrag af högst sextio kronor

skall utgå till hvarje vid högre skola för kvinnlig ungdom eller högre

samskola anställd lärarinna, som äger delaktighet vare sig i pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom

eller i Svenska lärarinnornas pensionsförening, med villkor att af

eller för henne i endera af dessa pensionsanstalter under nästföregående

år insatts minst sextio kronor, samt med anledning häraf höjt det å

riksstatens tionde hufvudtitel uppförda förslagsanslag med rubrik: Bidrag

till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och samskolor, nu 19,000

kronor, till 40,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under tionde

liufvudtiteln i punkt 3 föreslagit,

att Riksdagen, i afseende å kostnaderna för småskollärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1906,

måtte medgifva:

att Eders Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp,

som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga;

samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter

i öfrigt under samma år erforderliga medel må af Eders Kungl. Maj:t,

i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel

såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter i den

mån de under året ingå, eller, därest dessa afgifter skulle för året befinnas

härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

I sammanhang med denna punkt har Riksdagen förehaft till behandling''

en inom Riksdagen väckt motion, däruti hemställts,

att Riksdagen ville besluta sådan förhöjning af de understödsbelopp,

hvilka efter utgången af år 1905 beviljas från småskollärares

in. fl. ålderdomsunderstöclsanstalt,

att beloppet af helt understöd utgör 250 kronor för år;

att det årliga understödsbelopp, hvilket tillkommer lärare eller

lärarinna, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880, uppnått

en lefnadsålder af minst 55 år samt tjänstgjort minst 20 år och för

hvilken summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 80, utgör 165 kr.;

att om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör

anses på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

hörsel eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt

lämplig att sköta sin tjänst, är o, efter uppnådda 25 tjänstår, lärare,

som fyllt 50 år, och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade att, då han

eller hon om understöd gör ansökning, efter afgång från tjänsten bekomma

afkortadt årligt understöd till följande belopp:

a) lärarinna,

som

fyllt 45 år .......................

.................. 115

kronor

n

11

46 „ ........................

................. 125

11

n

11

47 „ .........................

................. 135

11

''11

11

48 „ .........................

.................. 145

11

11

11

49 „ .........................

.................. 155

11

b) lärare

eller

lärarinna,

som

fyllt 50 år ........................

.................. 165

kronor

11

11

51 „ ........................

.................. 180

51

11

11

52 „ .......................

................. 195

11

ii

11

53 „ ........................

.................. 215

11

ii

11

54 „ ......................

.................. 230

11

att det afkortade årliga understöd, hvilket tillkommer lärare eller

lärarinna, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880 samt,

efter uppnådd lefnadsålder af minst 55 år och tjänstgöringstid af minst

20 år, af förut, nämnda skäl icke vidare anses fullt lämplig att sköta

sin tjänst, utgör, om summan af lefnads- och tjänstår uppgår till

75

år ....................

.................... 115

kronor

76

ii ...................

................. 125

11

77

ii ...................

.................... 135

11

78

ii ...................

................... 145

11

79

ii ....................

................... 155

11

samt att det årliga understöd, till hvilket den lärare eller lärarinna

är berättigad, som ej upphunnit det för erhållande af helt eller afkortadt

understöd bestämda antalet lefnads- och tjänstår, men, sedan han eller

hon tjänstgjort minst 15 år, genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt

att vidare sköta sin tjänst, utgör 115 kronor.

Till stöd för omförmälda framställning har i motionen anförts

följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

»Sedan 1893 års början åtnjuter småskollärarekåren — häri inbegripna

icke blott lärare och lärarinnor vid den egentliga småskolan,

utan äfven lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor äfvensom biträdande

och öfriga icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolan

— rätt till ålderdomsunderstöd.

Genom Ivungl. Maj:ts reglemente den 22 juni 1892 för småskollärares

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt fastställdes helt understöd till

150 kronor för år, oberoende af de löner, som vederbörande åtnjutit

under sin tjänstgöring. Om man granskar de utredningar, på b vil ka

inrättandet af sm åskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt grundat

sig, skall man emellertid finna, att det nämnda beloppet, 150 kronor,

blef vald! med särskild hänsyn därtill, att det var hälften af den då

antagna medellönen eller sannolika lönen — bostadsförmånen oberäknad

— för ifrågavarande lärare. Vi hänvisa i detta afseende till 1891 års

kommittébetänkande angående ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor

vid småskolan m. fl., sid. 33, samt G. Eneströms utredning om

ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor in. fl., sid. 31.

Vid tiden för ålderdomsunderstödsanstalt ens tillkomst var ingen

laglig minimilön för småskollärare m. fl. fastställd, men såsom villkor

för statsbidrags erhållande gällde, att lönen skulle vara minst 200 kronor;

det högsta lönebelopp, efter hvilket statsbidrag utgick, var 300 kronor.

Med ledning af från skolrådens ordförande infordrade statistiska uppgifter

kom G. Eneström till det resultat, att medellönen för samtliga

lärare och lärarinnor kunde beräknas till 300 kronor utom bostad.

På grund af beslut af 1897 års Riksdag fastställdes lönen för

examinerade småskollärare m. fl. från och med 1898 till minst 300

kronor med rätt till förhöjning efter tio tjänstår till minst 350 kronor

förutom bostad och vedbrand. Då i betraktande tages, att i många

skoldistrikt lönen för småskollärarepersonalen utgår med högre lönebelopp

än det lagstadgade minimum, kunde efter 1898 års ingång medellönen

för lärare eller lärarinna, som afgick med ålderdomsunderstöd, beräknas

öfverstiga 350 kronor och närma sig 400 kronor.

Då den grund för bestämmande af understödets storlek, som vid

ålderdomsunderstödsanstaltens inrättande tillämpades, sålunda blifvit

rubbad, väckte herr J. II. G. Fredholm samt undertecknad Hammarlund

vid 1898 års riksdag motion om förhöjning af ålderdomsunderstödens

storlek. Riksdagen beslöt i anledning häraf aflåtande! af en skrifvelse

till Kung! Maj:t med anhållan om utredning i ärendet.

Sedan dylik utredning försiggått, inkom Kung! Maj:t till 1900

års Riksdag med proposition om sådan förhöjning af understödsbeloppen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

som af 1898 års motionärer blifvit ifrågasatt, och Riksdagen godkände

denna proposition.

Efter 1901 års början utgår på grund häraf helt understöd med

200 kronor och de afkortade understöden i proportion härefter.

1 de år 1900 gällande lönebestämmelserna för småskollärarepersonalen

hafva sedan dess tvenne förändringar ägt rum på grund af Riksdagens

beslut. Från och med 1901 tillerkändes examinerade småskollärare

in. fl. ett andra ålderstillägg, så att lönen efter femton tjänstår

skulle utgöra minst 400 kronor. Och från 1905 års början gäller, att

för examinerade småskollärare m. fl. lönen skall vara minst 350 kronor

med förhöjning efter tio tjänstår till minst 400 kronor och efter femton

tjänstår till minst 450 kronor.

Lönen för de lärare och lärarinnor, hvilka afgå med ålderdomsunderstöd,

har sålunda efter år 1900, då understödet fastställdes till sitt

nuvarande belopp, blifvit höjd med i regeln 100 kronor. För att den

ursprungliga proportionen mellan lön och understöd fortfarande skall

bibehållas, bör alltså helt understöd höjas med 50 kronor, d. v. s. från

200 till 250 kronor, och de afkortade understöden i proportion därefter.

Afl tillåta oss erinra därom, att, då fråga förelåg om understödets höjande

från 150 till 200 kronor, direktionen för folkskollärarnes pensionsinrättning

särskilt framhöll i sitt till Kungl. Maj.:t afgifna utlåtande,

att om vid anstaltens inrättande man af vissa orsaker funnit

sig böra bestämma helt understöd till endast hälften af den då beräknade

medellönen eller den sannolika lönen, hvilket otvifvelaktigt måste

anses såsom en för understödstagarna icke särdeles gynnsam beräkningsgrund,

billigheten syntes fordra, att åtminstone denna propox-tion mellan

lön och understöd, då en reglering af understödsbeloppen ifrågasattes,

fortfarande, såvidt möjligt vore, vidmakthölles.

Eu förhöjning i understödet påkallas emellertid icke blott för att

bibehålla den ursprungliga proportionen mellan lön och understöd, utan

ock med hänsyn till de alltjämt stegrade lefnadskostnaderna. Ingen

torde väl vilja förneka, att till och med det högsta understödet, som

för närvarande kan utdelas af anstalten, eller 200 kronor om året,

måste anses otillräckligt för lärare och lärarinnor, hvilka å ena sidan

slitit ut sina krafter på eu för fostexdandet så viktig verksamhet som

barnaundervisningen och å andra sidan härför uppburit en lön, hvilken

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

icke medgifvit dem att göra besparingar för ålderdomen, om man icke

till sådana besparingar vill räkna den årsafgift, som det åligger dem

att erlägga till anstalten.

Härtill kommer en annan betydelsefull omständighet, nämligen

den, att, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, det största antalet

understödstagare icke erhåller helt understöd. Sålunda erhöllo:

G-enom beslut

år

Helt understöd om

150 kr.

Afkortadt understöd om

70 till 140 kr.

1893

10

43

1894

12

46

1895

15

34

1896

15

33

1897

15

39

1898

16

32

1899

12

34

1900

9

25

Helt understöd om

200 kr.

Afkortadt understöd om

70 till 185 kr.

1901

26

43

1902

27

43

1903

38

32

Under de 11 år, för hvilka uppgifter föreligga, hafva alltså endast

195 erhållit helt understöd, under det 404 fått nöja sig med afkortadt

understöd. Medelbeloppet af de understöd, som uppburos från anstalten

under år 1903, torde hafva uppgått endast till omkring 134 kronor.

Vid årets början funnos nämligen 454 och vid dess slut 512 understödstagare,

medeltal alltså 483, och då under året utbetalts 64,545

kronor i understöd, gör detta i medeltal 134 kronor på enhvar.

Om man på grund af hvad sålunda blifvit anfördt måste dela den

uppfattningen, att en förhöjning af ålderdomsunderstödet för småskollärare

och småskollärarinnor är af behofvet påkallad och lämpligen nu

bör vidtagas samt att för bibehållande af den ursprungliga proportionen

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

helt understöd bör sättas till 250 kronor, så blir nästa fråga, med hvilka

belopp de afkortade understöden böra utgå.

Den inverkan, som en förhöjning af helt understöd bör utöfva på

de afkortade understöd, hvilka utgå enligt gällande reglemente, § 7,

öfvergångsstadgandet, § 8 och § 9, kan utan svårighet bestämmas, om

man härvid tillämpar — på samma sätt, som skedde vid ändringen år

1900 — de grunder, hvilka ursprungligen blifvit följda i fråga om dessa

understöd.

Paragraf 8 i gällande reglemente har enligt kungl. kungörelsen

den 15 juni 1900 följande lydelse:

Anses af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör lärare eller lärarinna

på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller annan liknande, oförvållad

anledning icke vidare vara fullt lämplig att sköta sin tjänst, vare, efter

uppnådda 25 tjänstår, lärare, som fyllt 50 år, och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade

att, då han eller hon om understöd gör ansökning, efter afgång från

tjänsten bekomma afkortadt årligt understöd till följande belopp:

a) lärarinna,

som fyllt 45 år........................................... 90 kronor,

» » 46 » 100 »

» » 47 » 105 »

» » 48 » 115 »

» » 49 » 120 »

b) lärare eller lärarinna,

som fyllt 50 år ............................................. 180 kronor,

» » 51 » 145 »

» » 52 » 155 »

» » 58 » 170 »

» » 54 » 185 »

Lärare, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880 och uppnått en

lefnadsålder af minst 55 år, vare, om han tjänstgjort minst 20 år och af förutnämnda

skäl icke vidare anses fullt lämplig att sköta sin tjänst, likaledes berättigad

att efter afgång från tjänsten erhålla afkortadt årligt understöd sålunda:

om summan, af lefnads- och.

tjänstår uppgår till till belopp af

75 år................................................................... 90 kronor,

76 » ....................... 100 »

77 » ................................................................... 105 »

78 » ................................................................... 115 »

79 » .................................................................... 120

De i denna paragrafs hufvudstadgande ursprungligen fastställda beloppen

äro — såsom af ofvannämnda kommittébetänkande, sid. 32—35,

framgår — erhållna på sådant sätt, att man tagit resp. 45, 49, 53, 57,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

61, 66, 72, 78, 85 och 92 procent af 150 kronor (= helt understöd)

och afrundat beloppen. De i öfvergångsstadgandet bestämda beloppen

äro åter genom Riksdagens beslut satta lika med de fem första i hufvudstadgandet.

Om man förfar på samma sätt, utgående från ett helt

understöd af 250 kronor, erhåller man:

a)

45 % af 250

kronor — 112: 50

kronor,

afrundadt till

115

kronor,

49 %

»

))

)) = 122: 50

»

125

»

53 %

)>

»

» = 132: 50

»

»

»

135

))

57 %

»

)) = 142: 50

i’

>>

145

»

61 %

:>>

»

» = 152: 50

»

»

»

155

)>

66 %

>>

5>

» = 165

):>

»

»

165

»

72 %

»

:»

» = 180

))

y>

180

))

78 %

)>

»

» = 195

»

y>

»

195

»

85 %

»

» = 212: 50

))

»

»

215

»

92 %

»

» = 230

»

»

230

)>

Och de i öfvergångsstadgandet nämnda beloppen böra sättas lika

med de fem under a) angifna eller resp. 115, 125, 135, 145 och

155 kronor.

Det i § 7, öfvergångsstadgandet medgifna understödet, som för

närvarande är 130 kronor eller lika med det först anförda i § 8, b),

bör i öfverensstämmelse härmed nu bestämmas till 165 kronor, och det

i § 9 medgifna (vid obotlig sjukdom), som nu utgår med 90 kronor

eller lika med det första i § 8, a), bör nu sättas till 115 kronor.

Några andra understödsgrader förekomma icke i nu gällande reglemente.

På detta sätt skulle understödsbeloppen inom samtliga understödsgrader

ökas med omkring en fjärdedel. Medelunderstödet, som år 1903

var ungefär 134 kronor, skulle efter detta blifva omkring 168 kronor

årligen, motsvarande 46 öre om dagen.

Mot detta kan naturligtvis invändas, att det föreslagna beloppet

är för lågt tilltaget. Helst borde ju understödet utgå i högre proportion

till lönen, än hvad hittills varit fallet. Vi hafva emellertid icke velat

nu ifrågasätta ändring i de af Kungl. Maj:t och Riksdag en gång fastställda

grunderna, utan blott föreslagit sådana ändringar, att dessa grunder

äfven i verkligheten vinna tillämpning och icke ytterligare afprutas.

Beträffande slutligen den tillökning i kostnad, som skulle blifva en

följd af nu föreslagna förhöjning af understöden, så är klart, att denna,

hvad blifvande understödstagaré angår, skulle blifva i proportion till

understödens förhöjning och således belöpa sig till 25 procent. För att

bedöma, om detta bör verka afskräckande för förslaget, får man erinra

sig, att kostnaden för ålderdomsunderstödsanstalten, såvidt hittills kunnat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

visa sig, blifvit mycket mindre, än som från början var beräknadt. Förhållandet

mellan beräknad kostnad och verklig kostnad ställer sig under

anstaltens elfva första år sålunda:

Verksamhetsår

Beräknad understöds- kostuad

Utbetaldtunderstödsbelopp

(öretalen oräknade)

1

l:a

24,000 kronor

3,999

kronor

2:a

29,000 „

10,448

11

3:e

34,000 „

15,119

11

4:e

38,000

20,372

11

5:e

46,000 „

25,575

11

6:e

53,000 „

30,955

11

7:e

60,000 „

35,570

11

8:e

69,000 „

38,503

11

9:e

78,000 „

44,070

11

10:e

89,000

54,108

n

ll:e

98,000 „

64,545

n

Samtidigt hafva skoldistriktens och lärarnes afgifter inbringat betydligt

mera, än man väntat sig, äfven med inbegrepp af dessa senare

eller lärarnes afgifter, hvilka, af Kungl. Maj:t ej ifrågasatta, beslutades

af Riksdagen. Kommittén beräknade skoldistriktens afgifter till 44,000

kronor årligen, men redan år 1899 uppgingo de till dubbla beloppet

och hafva sedan dess ytterligare stigit, så att de år 1902 belöpte sig

till 93,720 kronor.

Följden häraf har blifvit, att, långt ifrån att statsbidrag behöft

anlitas för bestridande af anstaltens utgifter — något som alltid varit

af Riksdagen ifrågasatt, — i stället anstalten till godo i statskontoret

uppsamlats en fond, som uppgick (öretalen oräknade) vid slutet af år

1884 till .................................................... 118,846 kronor

1897 „ ..................................................... 287,674 „

1900 „ ...................................................... 426,565 „

1903 „ ...................................................... 516,340 „

Kommittén beräknade (sid. 45), att fyllnadsbidrag från statsverket

skulle blifva erforderligt efter omkring 7 år från det anstalten började

sin verksamhet. Trots den år 1901 inträdda förhöjningen i understödsbeloppen,

öfverstiga skoldistriktens årliga afgifter allt fortfarande ganska

väsentligt beloppen af de utbetalda understöden. Det torde komma att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

dröja ännu många år, innan statsmedel för ändamålet behöfva tagas i

anspråk, och detta ehuru ingen ränta beräknas på de i statskontoret

uppsamlade medlen. Innan någon utgift från statens sida kan komma i

fråga för detta ändamål, måste först och främst de årliga understödsbeloppen

stiga upp till belopp, som motsvara skoldistriktens årliga afgifter,

och sedan under åtskilliga år öfverskrida sistnämnda utgifter med

sådana belopp, att de i statskontoret samlade öfverskotten varda förbrukade.

Ännu torde detta dröja flera år, äfven om den af oss ifrågasatta

förhöjningen blir genomförd. Det är nämligen att märka, att denna

förhöjning ej kan komma förutvarande understödstagare till godo, ty

Riksdagen håller ju strängt på den principen, att en förbättring i pensionsvillkoren

för en kår icke har retroaktiv verkan.

Ett bifall till vårt förslag kommer alltså icke för närvarande eller

under de närmast kommande åren att medföra någon statsutgift.))

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som öfverensstämmer

med hvad Riksdagen under en följd af år beslutit, har Riksdagen

icke haft något att erinra.

Beträffande ifrågavarande motion har väl Riksdagen funnit en

höjning af ålderdomsunderstöden för småskollärare och småskollärarinnor

kunna vara af behofvet påkallad, men, då Riksdagen anser

nödigt, att frågan om dylik höjning underkastas en allsidig utredning

af vederbörande myndigheter, har Riksdagen funnit motionen allenast

böra föranleda Riksdagen att hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om en

dylik utredning samt om framläggande af det förslag i ämnet, hvartill

utredningen kan gifva anledning.

I fråga om denna utredning synes det böra tagas under öfvervägande,

huruvida icke en ytterligare höjning af understödsbeloppen

kräfver eu höjning af de från skoldistrikten såsom bidrag till bestridande

af pensionsanstaltens utgifter utgående afgifterna samt, i sammanhang

därmed, huruvida icke jämväl den egentliga folkskolans lärare och

lärarinnor böra, i likhet med hvad som gäller för lärarne vid de

allmänna läroverken samt under denna riksdag af Eders Kungl. Maj:t

föreslagits beträffande de vid döfstumskolorna anställda lärare och

lärarinnor, själfva bidraga till sin pensionering.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning.

Därjämte får Riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i hvad mån

de från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt utgående

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Biksdagens Skrifvelse N:o 147.

understödsbeloppen må höra liöjas, samt till Riksdagen inkomma med

den framställning i ämnet, hvartill en sådan utredning må finnas

gifva anledning.

6:o) Uti en den 18 februari innevarande'' år till Riksdagen aflåten

proposition (n:o 94) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af

propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen att godkänna följande

grunder för inrättande af en pensionsanstalt för döfstumlärare:

I) i afseende å anstaltens ändamål:

pensionsanstalten, som benämnes döfstumlärarnas pensionsanstalt

och träder i verksamhet med år 1906, afser beredande af pension åt

ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som

i enlighet med lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 äro

eller varda af skoldistrikten inrättade, dock icke åt särskilda lärare eller

lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd;

önskar styrelse för sådan enskild undervisningsanstalt, som afses

uti nådiga kungörelsen den 5 juni 1896 angående anslag af allmänna

medel till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt

öfverlämnat sinnesslött döfstumt barn, att undervisningsanstaltens ordinarie

lärarpersonal må beredas delaktighet i pensionsanstalten, äger

nämnda styrelse,därom göra ansökan hos Eders Kungl. Maj:t; bifalles ansökningen,

skall om undervisningsanstalten och dess styrelse gälla hvad i

reglemente för pensionsanstalten stadgas angående skoldistrikt och

distriktsskolstyrelse;

kvinnlig föreståndare betraktas i pensionsafseende lika med lärare;

II) i afseende å kostnadernas bestridande:

de för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas

genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt, dels ock vederbörande

tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbiclrag af staten;

III) i afseende å delaktighetsbelopp och pensionsafgifter:

skoldistrikt må för hvarje vid distriktets skolor inrättad sådan

ordinarie tjänst, som i I) afses, vinna delaktighet i pensionsanstalten,

därest det belopp, hvartill aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten,

värdet af bostad och bränsle eller ersättning därför häri icke inberäknadt,

uppgår, utgör minst 3,200 kronor för föreståndartjänst, 1,600 kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

för lärartjänst och 1,200 kronor för lärarinnetjänst; delaktighet kan

icke vinnas för lägre belopp än nn är sagd!, hvaremot distriktet, därest

aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten öfverstiger nämnda belopp,

äger att för pensions höjande vinna delaktighet i pensionsanstalten för

detta högre lönebelopp, dock icke för högre belopp än 4,000 kronor

för föreståndareänst, 2,000 kronor för lärartjänst och 1,G00 kronor

för lärarin netjänst;

sedan rätt till delaktighet i pensionsanstalten för viss tjänst erhållits,

må det för tjänsten fastställda delaktighetsbeloppet sedermera

icke kunna nedsättas, utom i det fall att tjänst, som förut innehafts af

lärare, besättes med lärarinna; för de tjänster, hvilkas innehafvare, då

pensionsanstalten träder i verksamhet, vägra att ingå i densamma, äger

skoldistriktet ej vinna delaktighet, förr än dessa tjänster blifvit besatta

med nya innehafvare;

såsom bidrag till bestridande af pensionsanstaltens utgifter erlägges

en årlig afgift för hvarje i anstalten delaktig tjänst; denna afgift, för

hvars betalande vederbörande skoldistrikt skall ansvara, utgår, vare sig

befattningen under året är besatt eller ledig, med 7 V2 procent af delaktighetsbeloppet,

häraf tjänstinnehafvaren skall erlägga 21/2 procent af

delaktighetsbeloppet, hvilken afgift distriktsstyrelsen må uttaga genom

afdrag å tjänstinnehafvarens aflöning;

då tjänst är ledig, vidkännes skoldistrikt jämväl den afgift, som

det eljest ålegat tjänstinnehafvaren att erlägga;

därest tjänstinnehafvare afgår från sin tjänst med rätt till pension

inom tio år från det pensionsanstalten brådt i verksamhet, skall såväl

skoldistriktet som den pensionerade till pensionsanstalten erlägga en

extra afgift, motsvarande skillnaden mellan de för tio år å enhvar af

dem belöpande afgifter för den tjänst, den pensionerade vid afgången

innehade, och de afgifter, som af dem i och för samma tjänst i verkligheten

utgjorts; denna extra afgift uttages, intill dess densamma blifvit

pensionsanstalten till fullo godtgjord, sålunda att af skoldistriktet årligen

erlägges ett belopp, motsvarande den afgift, som det eljest ålegat skoldistriktet

att för tjänsten betala, samt af den pensionerade därigenom

att å den del af pensionen, som under hvarje år till betalning först

förfaller, afdrages ett belopp, motsvarande den afgift, som tjänstinnehafvaren

senast haft att till pensionsanstalten årligen utgöra; dessa extra

afgifter skola, därest pensionstagaren under tiden dör eller förlorar sin

pensionsrätt, upphöra med den månad, hvarunder detta inträffat;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

IV) i afseende å rätt till pension och pensionens belopp:

rätt till pension från pensionsanstalten tillkommer, under de villkor

i öfrigt som blifvande reglemente bestämmer, hvar och en föreståndare,

lärare och lärarinna, som antingen vid den tid, då pensionsanstalten

träder i verksamhet, är eller därefter varder anställd i sådan befattning,

som i I) afses;

pensionen är hel eller af kortad;

hel pension utgår med 75 procent af delaktighetsbeloppet;

för rätt till hel pension vid afgång från tjänst fordras att hafva

uppnått 60 års ålder samt räkna 30 tjänstår, hvaraf för erhållande af

pension såsom föreståndare minst 10 tjänstår såsom sådan;

till dem af den vid tiden för pensionsanst altens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas

omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid

döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få, enligt

blifvande reglemente för anstalten, räkna tjänstår, utgår hel pension

jämväl i det fall, att de uppnått minst 60 lefnadsår och räkna minst

20 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt

summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 85;

anser vederbörande skolstyrelse, att föreståndare, lärare eller lärarinna

på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller annan

liknande, oförvållad anledning icke vidare är fullt lämplig att sköta sin

tjänst, äro, efter uppnådda 25 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 8

såsom sådan, föreståndare eller lärare, som fyllt 55 år, och lärarinna,

som fyllt 50, berättigade att efter afgång från tjänsten erhålla afkortad

pension till följande belopp för år, nämligen:

för föreståndare

eller lärare, som

fyllt:

för lärarinna, som

fyllt:

med procent af

hel pension:

55 år

50 år

66

56 „

51 „

72

57 „

52 „

78

58 „

53 „

85

59 „

54 „

92

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, Indika varit före skolornas

omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid

döfstumnndervisning i sådan befattning, att de för densamma få enligt

blifvande reglemente för anstalten räkna tjänstår, skall i förevarande

händelse utgå afkortad pension, jämväl då de räkna minst 20 tjänstår,

hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt uppnått en

lefnadsålder föreståndare och lärare af minst 60 år samt lärarinna af

minst 55 år, hvilken pension skall utgå med följande belopp, nämligen:

för föreståndare och

lärare, hvars sam- manlagda lefnads- och tjanstår utgöra:

för lärarinna, hvars

sammanlagda lef- nads- och tjänstår

utgöra:

med procent af

hel pension:

80 år

75 år

66

81 „

76 „

72

82 „

77 „

78

83 „

78 „

85

84 „

79 „

92

föreståndare, lärare eller lärarinna, som ej uppnått det för erhållande

af hel eller sådan afkortad pension, som nyss omförmälts, bestämda

antal lefnads- och tjänstår, men genom obotlig sjukdom blifvit

urståndsatt att vidare sköta sin tjänst, äger att, därest han eller hon

räknar minst 10 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 5 tjänstår

såsom sådan, från pensionsanstalten erhålla årlig sjukpension till belopp

af 45 procent af beloppet af hel pension;

föreståndare, som vid afgång från tjänsten icke innehar det för

erhållande af föreståndarepension bestämda antal tjänstår, men för öfrigt

är pensionsberättigad, skall åtnjuta pension såsom lärare;

tjänstår skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke blott

för ordinarie tjänstgöring i sådan befattning, som i I) afses, utan äfven

för den tid utöfver fem år, under hvilken den pensionssökande varit,

efter att hafva blifvit i döfstumlärareexamen godkänd, anställd vid

döfstumskola af ifrågavarande slag såsom extra lärare eller lärarinna;

af tjänstår, som pensionssökande äger beräkna, skola för erhållande

af hel pension eller afkortad pension på grund af half invaliditet

minst 20 och för erhållande af sjukpension minst 5 vara ordinarie

tjänstår;

Rih. till Riksd. Prat. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

för bestämmande af hvad med fullt tjänstår förstås gälla de uti

lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 gifna stadganden;

de af den vid tiden för pensionsanstaitens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, Indika varit före skolornas

omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid

döfstumskola, lydande under landsting, eller vid annan med statsmedel

understödd döfstumskola eller vid af staten inrättad undervisningsanstalt

för döfstunnna, må jämväl för sådan tjänstgöring räkna ordinarie tjänstår,

så snart det ej är uppenbart, att deras anställning vid sådan skola

äfven efter dåvarande förhållanden varit att anse som extra ordinarie;

därest sådan föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid

omorganisationen till en början erhållit extra ordinarie befattning vid

distriktskola och först senare, men före pensionsanstaitens trädande i

verksamhet vid sådan skola erhållit ordinarie anställning, må tjänstår

räknas jämväl för den extra ordinarie tjänstgöringen under mellantiden;

från tjänstetid, hvarå rätt till pension grundas, må afdrag ej ske

för den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, dock bör den verkliga

tjänstgöringen hafva uppgått till mera än fyra femtedelar af den

för pensions erhållande i hvarje fall bestämda tjänstetiden, och afdrag

icke heller ske för den tid, hvarunder tjänstledighet med behörigtillåtelse

begagnats till utvidgande af den tjänstlediges insikter i yrket

eller för att till följd af särskild! förordnande eller val bestrida allmänt

uppdrag eller offentlig befattning;

den, som för tjänstefel eller brott varit från utöfvandet af sin

tjänst skild, får ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under hvilken han

eller hon icke ägt att utöfva tjänsten;

V) i afseende å pensionsanstaitens förvaltning:

döfstumlärarnas pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning .enligt de närmare föreskrifter, som

meddelas af Konungen;

distriktens och lärarpersonalens utgifter skola, i den mån de ej

åtgå till årets utgifter, samlas till eu fond, hvilken göres räntebärande

mot fullgod säkerhet;

pensionsanstaitens alla utgifter bestridas i första rummet af afgifterna

samt denna fonds afkastning och kapital, så att, först sedan

fonden till fullo åtgått, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fyllnadsbidrag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse K:o 147.

1 sammanhang härmed har Eders Kungl. Maj:t — med tillkännagifvande

dels att Eders Kungl. Maj:t, därest dessa grunder af Riksdagen

godkändes, ämnade för den in''a anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af den i statsrådsprotokollet omförmälda

kommitté därtill uppgjorda förslag, med de ändringar däri, som af

tillämpningen af de nu föreslagna grunderna kunde föranledas, dels att

Eders Kungl. Maj:t, efter det närmare erfarenhet vunnits angående

omfånget af de göromål, som tillhörde anstalten, samt dessa göromåls

lämpliga fördelning, komme att till Riksdagen afgifva förslag till stat

för anstalten, dels ock att Eders Kungl. Maj:t, i den mån särskild! bidrag

från statsverket till anstaltens uppehållande blefve erforderligt, komme

att till Riksdagen aflåta proposition om uppförande i riksstat en af

härtill erforderligt anslag — föreslagit Riksdagen att i afseende å

kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet länder år 1906

medgifva:

att Eders Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som

för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter

i öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kungl. Maj:t, i

den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel

såsom förskott att antingen ersättas al berörda afgifter, i den

mån de under året till anstalten ingå, eller, därest sagda afgifter skulle

för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Härjämte har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i afseende

å pensioneringen af döfstumlärarpersonalens änkor och barn

dels medgifva delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

för ifrågavarande lärarpersonal sålunda, att en hvar manlig föreståndare

eller lärare vid döfstumskola, som, efter det döfstumlärarnas pensionsanst.

alt trädt i verksamhet, tillträdt tjänst, hvarmed följde delaktighet

i döfstumlärarnas pensionsanstalt, skulle vara skyldig till delaktighet

jämväl i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, att rättighet att vara

delägare i kassan skulle tillkomma dels en hvar tjänstinnehafvare, som

vid den tid, då döfstumlärarnas pensionsanstalt trädde i verksamhet,

innehade tjänst, för hvilken vederbörande skoldistrikt kunde vinna delaktighet

i pensionsanstalten, dels ock en hvar kvinnlig föreståndare och

lärarinna, som äfven efter nämnda tidpunkt tillträdde tjänst, som vore

delaktig i pensionsanstalten, under villkor att anmälan om delaktighet

skedde inom tid, som af Eders Kungl. Maj:t bestämdes, äfvensom att för

denna nya grupp af delägare i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

pensionsafgifter och pensionsbelopp skulle utgå i förhållande till de belopp,

efter bvilka vederbörande skoldistrikt för deras tjänster vunnit delaktighet

i döfstumlärarnas pensionsanstalt, samt i öfrigt reglementet för nämnda

änke- och pupillkassa i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

dels ock, för beredande af ifrågavarande delaktighet i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa, öka det såsom bidrag till berörda kassa

å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslag, nu 63,500 kronor, med

3,355 kronor, däraf 600 kronor till bestridande af kostnaden för ökade

förvaltningsbestyr, eller till 66,855 kronor.

Mot de af Eders Kungl. Maj:t efter föregående särskild utredning

nu föreslagna grunder för inrättande af en pensionsanstalt för döfstumlärare

har Riksdagen icke haft något att erinra. Då enligt det föreliggande

förslaget de årliga pensionsbeloppen, beräknade efter 75

procent af delaktighetsbeloppen, komma att utgå med så pass betydande

summor, som 2,400—3,000 kronor för föreståndare, 1,200—1,500 kronor

för lärare och 900—1,200 kronor för lärarinna, synes det Riksdagen

välbetänkt att, på sätt i åberopade statsrådsprotokollet framhållits såsom

önskvärdt, skoldistrikten medgifvas rätt att, därest distriktsstyrelse så

lör godt finner, för tjänst erhålla delaktighet i anstalten för lägre belopp

än som motsvarar den kontanta aflöningen i högsta lönegraden å samma

tjänst, dock ej under delaktighetsminimum.

Äfven hvad Eders Kungl. Maj:t beträffande kostnaderna för ifrågavarande

pensionsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1906 samt

i afseende å pensioneringen af döfstumlärarpersonalens änkor och barn

föreslagit har synts Riksdagen böra bifallas.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen

A) godkänt följande grunder för inrättande af en pensionsanstalt

för döfstumlärare:

I) i afseende å anstaltens ändamål:

pensionsanstalten, som benämnes döfstumlärarnes pensionsanstalt

och träder i verksamhet med år 1906, afser beredande af pension åt

ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som

i enlighet med lagen om döfstumundervisngen den 31 maj 1889 äro

eller varda af skoldistrikten inrättade, dock icke åt särskilda lärare eller

lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd;

önskar styrelse för sådan enskild undervisningsanstalt, som afses

uti nådiga kungörelsen den 5 juni 1896 angående anslag af allmänna

medel till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt öfver
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

lämnat sinnesslött döfstumt bara, att undervisningsanstaltens ordinarie

lärarpersonal må beredas delaktighet i pensionsanstalten, äger nämnda

styrelse därom göra ansökan hos Eders Kung! Maj it; bifalles ansökningen,

skall om undervisningsanstalten och dess styrelse gälla hvad i

reglemente för pensionsanstalten stadgas angående skoldistrikt och

distriktskolstyrelse;

kvinnlig föreståndare betraktas i pensionsafseende lika med lärare;

II) i afseende åt kostnadernas bestridande:

de för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas

genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt dels ock vederbörande

tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbidrag af staten;

III) i afseende å delaktigJictsbelopp och pensions
afgifter:
skoldistrikt

må för hvarje vid distriktets skolor inrättad sådan

ordinarie tjänst, som i I) afses, vinna delaktighet i pensionsanstalten,

därest det belopp, hvartill aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten,

värdet af bostad och vedbrand och bränsle eller ersättning därför häri

icke Oberäknad!,, uppgår, utgör minst 3,200 kronor för föreståndaretjänst,

1,600 kronor för 1 ärartjänst och 1,200 kronor för lärarinnetjänst;

delaktighet kan icke vinnas för lägre belopp än nu är sagdt, hvaremot

distriktet, därest aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten öfverstiger

nämnda belopp, äger att för pensions höjande vånna delaktighet

i pensionsanstalten för detta högre lönebelopp, dock icke för högre belopp

än 4,000 kronor för föreståndaretjänst, 2,000 kronor för lärartjänst

och 1,600 kronor för lärarinnetjänst;

sedan rätt till delaktighet i pensionsanstalten för viss tjänst erhållits,

må det för tjänsten fastställda delaktighetsbeloppet sedermera

icke kunna nedsättas, utom i det fall att tjänst, som förut innehafts af

lärare, besättes med lärarinna; för de tjänster, hvilkas innehafvare, då

pensionsanstalten träder i verksamhet, vägra att ingå i densamma, äger

skoldistriktet ej vånna delaktighet, förr än dessa tjänster blifvit besatta

med nya innehafvare;

såsom bidrag till bestridande af pensionsanstaltens utgifter erlägges

en årlig afgift för hvarje i anstalten delaktig tjänst; denna afgift,

för hvars betalande vederbörande skoldistrikt skall ansvara, utgår, vare

sig befattningen under året är besatt eller ledig, med 7V2 procent af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

delaktighetsbeloppet, däraf tjänstinnehafvaren skall erlägga 272 procent

af delaktighetsbeloppet, hvilken afgift distriktsstyrelsen må uttaga genom

afdrag å tjänstinnehafvarens aflöning;

då tjänst är ledig, vidkännes skoldistriktet jämväl den afgift, som

det eljest ålegat tjänstinnehafvaren att erlägga;

därest tjänstinnehafvare afgår från sin tjänst med rätt till pension

inom tio år från det pensionsanstalten trädt i verksamhet, skall

såväl skoldistriktet som den pensionerade till pensionsanstalten erlägga

en extra afgift, motsvarande skillnaden mellan de för tio år å en hvar

af dem belöpande afgifter för den tjänst, den pensionerade vid afgången

innehade, och de afgifter som af dem i och för samma tjänst i verkligheten

utgjorts; denna extra afgift uttages, intill dess densamma

blifvit pensionsanstalten till fullo godtgjord, sålunda att af skoldistriktet

ärligen erlägges ett belopp, motsvarande den afgift, som det eljest

ålegat skoldistriktet att för tjänsten betala, samt af den pensionerade

därigenom att å den del af pensionen, som under hvarje år till betalning

först förfaller, afdrages ett belopp motsvarande den afgift, som

tjänstinnehafvaren senast haft att till pensionsanstalten årligen utgöra;

dessa extra afgifter skola, därest pensionstagaren under tiden dör eller

förlorar sin pensionsrätt, upphöra med den månad, hvarunder detta inträffat;
-

IV) i afseende å rätt till pension och pensionens belopp:

rätt till pension från pensionsanstalten tillkommer, under de villkor

i öfrigt som blifvande reglemente bestämmer, hvar och en föreståndare,

lärare och lärarinna, som antingen vid den tid, då pensionsanstalten

träder i verksamhet, är eller därefter varder anställd i sådan befattning,

som i I) afses;

pension är hel eller af kortad;

hel pension utgår med 75 procent af delaktighetsbeloppet;

för rätt till hel pension vid afgång från tjänst fordras att hafva

uppnått 60 års ålder samt räkna 30 tjänstår, hvaraf för erhållande af

pension såsom föreståndare minst 10 tjänstår såsom sådan;

till dem af den vid tiden för pensionsanst altens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, Indika varit före skolornas

omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda

vid döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få,

enligt blifvande reglemente för anstalten, räkna tjänstår, utgår hel pension

jämväl i det fall, att de uppnått minst 60 lefnadsår och räkna minst 20

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

tjenstår, hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt

summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 85;

anser vederbörande skolstyrelse, att föreståndare, lärare eller lärarinna

på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller

annan liknande oförvållad anledning icke vidare är fullt lämplig att sköta

sin tjänst, äro, efter uppnådda 25 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst

8 såsom sådan, föreståndare eller lärare, som fyllt 55 år, och lärarinna,

som fyllt 50 år, berättigade att efter afgång från tjänsten erhålla afkortad

pension till följande belopp för år, nämligen:

för föreståndare

eller lärare, som

fyllt:

för lärarinna, som

fyllt:

med procent af

liel pension:

55 år

50 år

66

56 „

51 „

72

57 „

52 „

78

58 „

53 „

85

59 „

54 „

92

till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, livilka varit före skolornas

omorganisation i enlighet med lagen den 31 mai 1889 anställda vid

döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få enligt

blifvande reglemente för anstalten räkna tjänstår, skall i förevarande

händelse utgå afkortad pension, jämväl då de räkna minst 20 tjänstår,

hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstar såsom sådan, samt uppnått en

lefnadsålder föreståndare och lärare af minst 60 år samt lärarinna af

minst 55 år, hvilken pension skall utgå med följande belopp, nämligen:

för föreståndare

och. lärare, hvars

sammanlagda lef- nads- och tjänstår

utgöra:

för lärarinna, hvars

sammanlagda lef- nads- och tjänstår

utgöra:

med procent af

hel pension:

80 år

75 år

66

81 „

76 „

72

82 ,,

77 „

78

83 „

78 „

85

84 „

79 „

92

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

föreståndare, lärare eller lärarinna, som ej uppnått det för erhållande

af hel eller sådan afkorta^ pension, som nyss omförmälts,

bestämda antal lefnads- och tjänstår, men genom obotlig sjukdom blifvit

urståndsätta att vidare sköta sin tjänst, äger att, därest lian eller hon

räknar minst 10 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 5 tjänstår såsom

sådan, från pensionsanstalten erhålla årlig sjukpension till belopp af

45 procent af beloppet af hel pension;

föreståndare, som vid afgång från tjänsten icke innehar det för

erhållande af föreståndarepension bestämda antal tjänstår, men för öfrigt

är pensionsberättigad, skall åtnjuta pension såsom lärare;

tjänstår skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke

blott för ordinarie tjänstgöring i sådan befattning, som i I) afses, utan

äfven för den tid utöfver fem år, under hvilken den pensionssökande

varit, efter att hafva blifvit i döfstumlärareexamen godkänd, anställd

vid döfstumskola af ifrågavarande slag såsom extra lärare eller lärarinna;

af tjänstår, som pensionssökande äger beräkna, skola för erhållande

af hel pension eller afkortad pension på grund af half invaliditet

minst 20 och för erhållande af sjukpension minst 5 vara ordinarie

tjänstår;

för bestämmande af hvad med fullt tjänstar förstås gälla de uti

lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 gifna stadganden;

de af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas omorganisation

i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid döfstumskola,

lydande under landsting, eller vid annan med statsmedel

understödd döfstumskola eller vid af staten inrättad undervisningsanstalt

för döfstumma, må jämväl för sådan tjänstgöring räkna ordinarie

tjänstår, så snart det ej är uppenbart, att deras anställning vid sådan

skola äfven efter dåvarande förhållanden varit att anse som extra

ordinarie;

därest sådan föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid

omorganisationen till en början erhållit extra ordinarie befattning'' vid

distriktsskola och först senare, men före pensionsanstaltens trädande i

verksamhet, vid sådan skola erhållit ordinarie anställning, må tjänstår

räknas jämväl för den extra ordinarie tjänstgöringen under mellantiden;

från tjänstetid, hvarå rätt till pension grundas, må afdrag ej ^ske

för den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, dock bör den verkliga

tjänstgöringen hafva uppgått till mera än fyra femtedelar, af den_ för

pensions erhållande i hvarje fall bestämda tjänstetiden, och afdrag icke

heller ske för den tid, hvarunder tjänstledighet med behörig tillåtelse

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

begagnats till utvidgande af den tjänstlediges insikter i yrket eller

för att till följd af särskildt förordnande eller val bestrida allmänt uppdrag

eller offentlig befattning;

den, som för tjänstefel eller brott varit från utöfvandet af sin

tjänst skild, får ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under hvilken han

eller hon icke ägt att utöfva tjänsten;

V) i afseende å pensionsanstaltens förvaltning:

döfstumlärarnas pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning enligt de närmare föreskrifter, som

meddelas af Konungen;

distriktens och lärarpersonalens afgifter skola i den mån de ej

åtgå till årets utgifter, samlas till en fond, hvilken göres räntebärande

mot fullgod säkerhet;

pensionsanstaltens alla utgifter bestridas i första rummet af afgifterna

samt denna fonds afkastning och kapital, så att, först sedan

fonden till fullo åtgått, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fyllnadsbidrag.

B) medgifvit:

att Eders Ivungl. Maj:t må för år 1906 bestämma de belopp, som

för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga; samt

att de för berörda förvaltarngskostnad och för anstaltens utgifter

i öfrig! under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kungl. Maj:t,

i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga

statsmedel såsom förskott att antingen ersättas af berörda afgifter,

i den mån de under året till anstalten ingå, eller, därest sagda afgifter

skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af

Riksdagen; äfvensom

C) dels medgifvit delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

för ifrågavarande lärarpersonal sålunda, att en hvar manlig föreståndare

eller lärare vid döfstumskola, som, efter det döfstumlärarnas

pensionsanstalt trädt i verksamhet, tillträdt tjänst, hvarmed följer delaktighet

i döfstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara skyldig till delaktighet

jämväl i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, att rättighet

att vara delägare i kassan skall tillkomma dels en hvar tjänstinnehafvare,

som vid den tid, då döfstumlärarnas pensionsanstalt träder i

verksamhet, innehar tjänst, för hvilken vederbörande skoldistrikt vinner

delaktighet i pensionsanstalten, dels ock en hvar kvinnlig föreståndare och

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 37 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

lärarinna, som äfven efter nämnda tidpunkt tillträder tjänst, som är

delaktig i pensionsanstalten, under villkor att anmälan om delaktighet

sker inom tid, som af Eders Kung!. Maj:t bestämmes, äfvensom att för

denna nya grupp af delägare i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

pensionsafgifter och pensionsbelopp skola utgå i förhållande till de

belopp, efter livilka vederbörande skoldistrikt för deras tjänster vunnit

delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt, samt i öfrigt reglementet

för nämnda änke- och pupillkassa i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

dels och, för beredande af ifrågavarande delaktighet i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa, ökat det såsom bidrag till berörda

kassa å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslag, nu 63,500 kronor,

med 3,355 kronor, däraf 600 kronor till bestridande af kostnaden

för ökade förvaltningsbestyr, eller till 66,855 kronor.

7:o) I fråga om beloppen af anslagen under pensionsstaten har i

statsverkspropositionen erinrats, hurusom vid bifall till Eders Kungl.

Maj:ts däri gjorda framställningar angående pensionsstaten eu ökning

skulle inträda med följande belopp, nämligen

höjning af bidraget till pensionering af änkor och barn efter befäl

och underbefäl med vederlikar vid armén............... kronor 1,379: —

höjning af bidraget till pensionering af änkor

och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogi,

seminarier in. in............................................ „ 5,232: —

tillsammans kronor 6,611: —

Om härtill lades summan af de ordinarie anslagen

till pensionsstaten enligt nu gällande riksstat „ 2,071,173: —

skulle, enligt hvad departementschefen anmärkt,

de ordinarie anslagen till pensionsstaten

komma att sluta å ett belopp af .............................. kronor 2,077,784: —

På grund af Riksdagens här ofvan under punkten 6:o) anmälda

beslut om ökning af anslaget till bidrag till folkskolelärarnas änke- och

pupillkassa kommer sistnämnda belopp att ökas med 3,355 kronor till

2,081,139 kronor. Härtill kommer höjningen i punkt 4:o med 21,000

kronor.

Riksdagen har i riksstaten för år 1906 med oförändrade belopp

upptagit samtliga de anslag under pensionsstaten, i afseende å hvilka

förändring ej blifvit här ofvan anmäld.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse No 147.

27

Indragningsstaten.

8:o) Eders Kung!. Maj:t liar i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel i punkt 4 föreslagit Riksdagen, att för tillförordnade verkmästaren

af lista klassen vid fortifikationen Johan Emil Wahlström må

uppföras en årlig pension till belopp af 1,000 kronor, att utgå från och

med månaden näst efter den, hvari Wahlström entledigas från förordnandet

som verkmästare, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta med pensionsmedlen

i främsta rummet lämna godtgörelse för hvad, efter af Eders Kungl.

Maj:t därtill lämnadt bemyndigande, af arméförvaltningen må hafva

blifvit såsom understöd åt Wahlström förskottsvis utbetaldt för tiden

från och med månaden näst efter den, hvari han entledigats från

nämnda förordnande.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet meddelats och särskild!

med hänsyn till att Wahlström under tjänsteutöfning drabbats af olyckshändelse,

som minskat synförmågan hvilken nu är i så hög grad nedsatt,

att han är nödsakad att anlita vård af andra, har Riksdagen bifallit Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 5 under förevarande hufvudtitel,

föreslagit, att förre vaktaren vid Ridö krutdepå Johan Norlin måtte

från och med den 1 oktober 1905 få för sin återstående lifstid från

allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 500 kronor.

Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen

funnit sig böra bereda pension åt Norlin; men har Riksdagen

med hänsyn till beskaffenheten af den syssla, som af Norlin skötts,

ansett pensionens belopp icke böra sättas högre än till 400 kronor.

Riksdagen har därför på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning att förre vaktaren vid Ridö krutdepå Johan

Norlin må från och med den 1 oktober 1905 för sin återstående lifstid

från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 400 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 6, föreslagit,

att vaktmästaren vid generalstaben Per August Forslunds änka

Anna Lovisa Charlotta Forslund. född Nilsson, må för sin återstående

lifstid, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, från allmänna

indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 160 kronor, att

utgå från och med år 1905.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Riksdagen, som icke käft anledning till erinran emot Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under förevarande hufvudtitel, punkt 7,

föreslagit, att vaktmästaren vid landtförsvarsdepartementets afdelning

af Eders Kungl. Mapts kansli Carl August Baner må från och med

månaden näst efter den, hvari han undfår afsked från vaktmästarebeställningen,

under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 500 kronor.

Med hänsyn till hvad statsrådsprotokollet i ämnet upplyser, har

Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel, punkt 8, föreslagit, att till vice korpralen Sven Emil Johansson

Leos änka Anna Lovisa Andersdotter Leo samt till deras barn Karl

Rudolf Joakim, Johan Alfred Hjalmar och Ellen Anny Maria må från

allmänna indragningsstaten utgå årliga understöd från och med år 1905

med 120 kronor till änkan, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd

förblifver, samt 60 kronor till hvart och ett af barnen, till dess det

fyllt femton år.

Med hänsyn därtill att grenadjären Leo omkommit genom olyckshändelse

under tjänstgöring och i betraktande af hans änkas torftiga

omständigheter, har Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har i en till Riksdagen den 3 februari innevarande

år aflåten proposition (n:o 50) föreslagit, att fanjunkaren vid

Västernorrlands regemente Lars Johan Gester må från och med månaden

näst efter den, i hvilken han varder från fanjunkarebeställningen entledigad,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af

1,000 kronor årligen.

Då Riksdagen ansett pension böra, på sätt Eders Kungl. Maj:t

föreslagit, beviljas Gester, har Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning.

14:o) Uti en den 7 nästlidne april aflåten proposition (n:o 128) har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att förrådsförvaltaren

vid Skånska husarregementet, underlöjtnanten i armén Oscar Sandahl

måtte från och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked

från förrådsförvaltarebeställningen, å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,020 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Riksdagen, som icke haft anledning till erinran emot Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har uti en den 7 nästlidne april aflåten

proposition (n:o 130) föreslagit Riksdagen medgifva, att kokerskan vid

Kronprinsens husarregemente Josefina Katarina SjÖbergh måtte från och

med den 1 januari 1906 under sin återstående lifstid från allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 360 kronor årligen.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet meddelats har Riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

16:o) Eders Kungi. Maj:t har uti en den 7 nästlidne april aflåten

proposition (n:o 129) föreslagit Riksdagen medgifva, att vaktaren vid

Kaknäs skjutbanor Carl August Lindblom måtte från och med månaden

näst efter den, i hvilken han blefve från sin berörda befattning entledigad,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 600

kronor årligen.

Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har

Riksdagen funnit sig böra bereda pension åt Lindblom, men ansett

pensionen icke böra bestämmas till högre belopp än det som Riksdagen

plägat i allmänhet bevilja åt innehafvare af å ordinarie stat icke

uppförda vaktmästaresysslor, eller 500 kronor.

På grund häraf har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att vaktaren

vid Kaknäs skjutbanor Carl August Lindblom må från och med månaden

näst efter den, i hvilken han varder från sin berörda befattning entledigad,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af

500 kronor årligen.

17:o) Under punkt 9 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, att Riksdagen, under förutsättning af bifall till ett

under femte hufvudtiteln framlagdt förslag om förbättrade löneförmåner

för lektorerna vid sjökrigsskolan, måtte medgifva vissa grunder för

dessa lärares pensionering.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under femte hufvudtiteln anmäler, har Riksdagen, i sammanhang med

fastställande af lönereglering för lärare och öfrig personal vid sjökrigsskolan,

antagit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för pensionering

af lektorerne vid skolan.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel, punkt 10, föreslagit, att framlidna materialförvaltaren vid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

statens järnvägar Axel Justinus Olsons änka Matilda Charlotta Olson,

född Gjörcke Sw ar flitig, måtte från allmänna indragningsstaten från och

med februari månad 1904, så länge hon lefver ogift, åtnjuta en årlig

pension af 500 kronor.

Riksdagen har visserligen funnit pension skäligen böra beredas

änkan Matilda Charlotta Olson, men har pensionens belopp icke synts

Riksdagen böra sättas högre än hvad af Riksdagen år 1890 beviljades

åt aflidna materialförvaltaren vid statens järnvägsbyggnader Bernh.

Fredrikssons änka eller 400 kronor.

Riksdagen har därför på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att framlidna materialförvaltaren vid statens

järnvägar Axel Justinus Olsons änka Matilda Charlotta Olson, född

Gjörcke Swartling, må å allmänna indragningsstaten från och med

februari månad 1904, så länge hon lefver ogift, åtnjuta en årlig pension

af 400 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har i en till Riksdagen den 3 februari

innevarande år afbiten proposition (n:o 46) föreslagit, att e. o. vaktmästaren

hos länsstyrelsen i Stockholms län Jöns Ohlson måtte för sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten få åtnjuta en årlig pension af 350

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den då hans anställning

hos länsstyrelsen komme att upphöra.

Ehuru Ohlson icke innehaft ordinarie befattning, har dock Riksdagen,

med hänsyn till hans långvariga, väl vitsordade tjänstgöring

och framskridna ålder, ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu

ifrågavarande framställning.

20:o) Uti en till Riksdagen den 7 nästlidna april aflåten proposition

(n:o 111) har Eders Kungl. Maj:t äskat Riksdagens medgifvande

att biträdande läkaren vid Stockholms hospital Ernst Leonard Fagergrens

änka Sofia Charlotta Augusta Fagergren, född Lindblom, samt uppsyningsmannen

vid Vadstena hospital och asyl Per Alfred Hvarfners

änka Augusta Josefina Hvarfner, född Svensson, måtte, en hvar af dem

så länge hon förblefve änka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta

årlig pension, änkan Fagergren från och med februari månad 1905 af

500 kronor och änkan Hvarfner från och med år 1905 af 250 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att häremot erinra, har bifallit

så väl Eders Kungl. Maj:ts framställning i fråga om pension åt biträdande

läkaren vid Stockholms hospital Ernst Leonard Fagergrens änka

Sofia Charlotta Augusta Fagergren, född Lindblom, som ock Eders

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Kung!. Maj:ts förslag om pension till uppsyningsmannen vid Vadstena

hospital och asyl Per Alfred Hvarfners änka Augusta Josefina Hvarfner,

född Svensson.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under förevarande

hufvudtitel, punkten 11, föreslagit, att för docenten filosofie

doktorn Karl Bernhard Wiklund måtte vid universitetet i Uppsala inrättas

en personlig extra ordinarie professur i finsk-ugrisk språkforskning och

att för detta ändamål måtte på allmänna indragningsstaten anvisas årlig

aflöning till belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor såsom lön och

1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för Wiklund till

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor efter fem och tio års väl

vitsordad tjänstgöring.

Med hänsyn till hvad i detta ärende förekommit har Riksdagen

ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

därvid dock Riksdagen velat uttala önskvärdheten af eu bestämmelse

därom, att docenten Wiklunds rätt att för intjänande af ålderstillägg

räkna sig tjänstgöring till godo icke måtte inträda förrän i och med

upprättande åt ifrågavarande professur, d. v. s. först från och med ingången

af nästkommande år.

Riksdagen har alltså, med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, medgifvit, att för docenten filosofie doktorn Karl

Bernhard Wiklund må vid universitetet i Uppsala inrättas eu personlig

extra ordinarie professur i finsk-ugrisk språkforskning och att för detta

ändamål må på allmänna indragningsstaten anvisas årlig aflöning till

belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor

såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för Wiklund till två åldertillägg,

hvartdera å 500 kronor efter fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring,

räknad från och med den 1 januari 1906.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har under tionde hufvudtiteln, punkten

12, föreslagit, att trädgårdsmästaren vid universitetets i Lund botaniska

trädgård Rasmus Christensen må från och med månaden näst efter den,

i hvilken afsked från trädgårdsmästarebefattningen varder honom beviljadt,

under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af

2,000 kronor årligen.

Med hänsyn till hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende

meddelats har Riksdagen visserligen funnit sig böra bevilja pension åt

trädgårdsmästaren Christensen men tillika ansett, att pensionen bör

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

bestämmas till samma belopp som det för Christensens befattning å

stat uppförda årliga arfvodet, eller 1,800 kronor.

Riksdagen bär alltså på det sätt bifallit Eders Ivungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att trädgårdsmästaren vid universitetets i

Lund botaniska trädgård Rasmus Christensen må från ocli med månaden

näst efter den, i hvilken afsked från trädgårdsmästarebefattningen

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära pension

till belopp af 1,800 kronor årligen.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 13,

föreslagit, att portvakten och gårdskarlen vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet Anders Wassander må från och med månaden näst efter

den, hvari han varder entledigad från sina sysslor såsom portvakt och

gårdskarl vid institutet, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 750 kronor årligen.

I betraktande af hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen

funnit pension böra Wassander beredas, men dock ansett densamma

icke böra sättas till högre belopp än Riksdagen vid flera föregående

tillfällen beviljat åt vaktmästare vid de allmänna läroverken, eller 500

kronor.

Riksdagen har därför på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att portvakten och gårdskarlen vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet Anders Wassander må från och

med månaden näst efter den, hvari han varder entledigad från sina

sysslor såsom portvakt och gårdskarl vid institutet, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära eu pension till

belopp af 500 kronor årligen.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 14,

föreslagit, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Yäxjö Carl

Magnus Svensson må från och med månaden näst efter den, hvari afsked

från vaktmästare tjänsten varder honom beviljadt, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp

af 500 kronor årligen.

Riksdagen, som icke haft något att häremot erinra, har bifallit

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under tionde

liufvudtiteln, punkten 15, föreslagit, att lärarinnan vid statens normalskola

för flickor Emilia Aurora Loenbom må från och med månaden

näst efter den, i hvilken hon varder entledigad från sin befattning

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

såsom lärarinna vid omförmälda läroverk, under sin återstående lifstid

uppbära pension till belopp af 2,250 kronor årligen.

Riksdagen bar på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, att lärarinnan vid statens normalskola för flickor

Emilia Aurora Loenbom må från och med månaden näst efter den,

i hvilken hon varder entledigad från sin befattning såsom lärarinna

vid omförmälda läroverk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 1,900 kronor årligen.

26:o) Uti punkten 16 af tionde hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit, att folkskoleinspektören Johan August Wallin må från och med

månaden näst efter den, hvari han frånträder inspektörsuppdraget,

under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 3,000 kronor

årligen.

Med afseende å hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende anförts

har Riksdagen funnit, att pension af statsmedel bör beredas folkskoleinspektören

Wallin, men har emellertid beträffande pensionsbeloppet

ansett detsamma icke böra sättas högre än beloppet af den

pension, som vid 1903 års riksdag beviljats folkskoleinspektören G. B.

Insulander, eller 1,800 kronor.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att folkskoleinspektören

Johan August Wallin må från och med månaden näst efter

den, hvari han frånträder inspektörsuppdraget, under sin återstående

lifstid uppbära pension till belopp af 1,800 kronor årligen.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel, punkt 17, föreslagit Riksdagen, att assistenten vid naturhistoriska

riksmuseets mineralogiska afdelning Gustaf Lindström måtte

från och med månaden näst efter den, i hvilken han afginge från

assistentbefattningen, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 1,600 kronor årligen.

Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

28:o) Uti punkten 18 under tionde hufvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen, att lärarinnorna vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda Desideria Gustaf va Charlotta Schray och Matilda

Elisabet Anstrin må, hvardera från och med månaden näst efter den,

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

under hvilken afsked varder henne beviljadt från innehafvande befattning

såsom handarbetslärarinna vid nämnda institut och förskola, under

sin återstående lifstid uppbära årliga pensioner till belopp af 1,275 kronor

för dem hvar.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet meddelats har Riksdagen

bifallit dels Eders Kungl. Maj:ts framställning i fråga om

pension till lärarinnan vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

Desideria Gustafva Charlotta Schray, dels ock Eders Kungl. Maj:ts

förslag om pension till lärarinnan Matilda Elisabet Anstrin.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har uti punkten 19 af förevarande hufvudtitel

föreslagit Riksdagen medgifva, att förste läraren och föreståndaren

för liandtverksslcolan i Kristinehamn för blinda Sven Götrik Sikström

och lärarinnan vid samma skola Sophie-Louise Halldin må, hvardera från

och med månaden näst efter den, hvari han eller hon frånträder sin

befattning vid handtverksskolan, under sin återstående lifstid uppbära

årliga pensioner till belopp af 1,500 kronor för Sikström och 900

kronor för lärarinnan Halldin.

Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet angående förevarande

ärende meddelats, har Riksdagen ansett pension af statsmedel böra

förste läraren Sikström och lärarinnan Halldin beredas.

Riksdagen, som icke funnit den i statsrådsprotokollet omförmälda,

af statskontoret åberopade jämförelse med de förste läraren Borg och

första lärarinnan Thim af Riksdagen beviljade pensioner vara i förevarande

fall tillämplig, då nämnda personer pensionerats på grund af att deras

tjänster blifvit indragna, har i betraktande af den jämförelsevis korta

tid af omkring 20 år, som Sikström och Halldin innehaft sina befattningar

vid ifrågavarande, å extra stat uppförda blindskola, ansett de

nu föreslagna peDsionerna böra nedsättas under hvad Eders Kungl.

Maj:t föreslagit och i sådant afseende funnit desamma böra bestämmas

till 1,200 kronor för Sikström och 750 kronor för Halldin.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts nu

ifrågavarande framställningar, att Riksdagen medgifvit,

dels att förste läraren och föreståndaren för handtverksskolan

i Kristinehamn för blinda Sven Götrik Sikström må från och med

månaden näst efter den, hvari han frånträder sin befattning vid skolan,

under sin återstående lifstid uppbära årlig pension till belopp af

1,200 kronor,

dels ock att lärarinnan vid samma skola Sophie-Louise Halldin må

från och med månaden näst efter den, hvari hon frånträder sin befatt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 35

ning vid skolan, under sin återstående lifstid uppbära årlig pension till

belopp af 750 kronor.

30:o) I enlighet med hvad Eders Kungl. Maj:t uti punkten 20

under tionde hufvudtiteln föreslagit, har Riksdagen för år 1906 anvisat

ett anslag å 6,650 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst

350 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligt

skött sin tjänst, men därifrån erhållit afsked före år 1867.

31:o) Med bifall till hvad Eders Kung!. Maj:t under denna hufvudtitel

uti punkten 21 föreslagit, har Riksdagen för år 1906 anvisat och

till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställt ett anslag af 18,000 kronor

för beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid

småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare

och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att hafva i minst femton års

tid oförvitligen tjänstgjort, afgått från tjänsten titan att erhålla understöd

enligt kungl. reglementet den 22 juni 1892, samt under enahanda

villkor och bestämmelser i öfrigt, som beträffande det för år 1905 uti

förevarande afseende beviljade anslag blifvit af Riksdagen stadgade,

nämligen:

att lärares eller lärarinnas tjänstgöring afslutats så tidigt, att

ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda reglemente icke kunnat honom

eller henne beviljas, eller före utgången af år 1891;

att sådan från tjänsten afgången lärare eller lärarinna uppnätt

en lefnadsålder af minst femtiofem år;

att han eller hon styrkes befinna sig ibehöfvande omständigheter;

att det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes

till 100 kronor årligen; samt

att Eders Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter

i ämnet, hvilka befinnas erforderliga.

32:o) Uti statsverkspropositionen har Eders Kungl. Magt under

denna hufvudtitel i punkten 22 föreslagit Riksdagen att till beredande af

tjänst- och nådårsförmån för e. o. professorn Karl Fredrik Teodor Pielils

änka och barn måtte anvisas ett belopp af 6,450 kronor att till den

aflidnes stärbhus utgå för tiden september 1904—februari 1906.

Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats och då

framlidne professorn Piehls stärbhusdelägare synts böra, utan hinder

däraf att den aflidnes professur varit af personlig natur, komma i åtnjutande

af enahanda understöd af statsmedel, som tillkommer annat

stärbhus efter afliden akademisk tjänsteman, har Riksdagen ansett före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

varande förslag böra godkännas, och bar Riksdagen alltså bifallit Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 23 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen medgifva, att teckningsläraren vid högre

latinläroverket å Norrmalm i Stockholm Johan Fredrik Constantin Burman

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från teckningslärarebefattningen

varder honom beviljadt, utom det pensionsbelopp,

hvartill han i egenskap af teckningslärare författningsenligt kan finnas

berättigad, under sin återstående lifstid uppbära fyllnadspension till

belopp af 752 kronor 12 öre årligen.

Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kung!. Maj:ts ifrågavarande

framställning, att teckningsläraren vid högre latinläroverket å

Norrmalm i Stockholm Johan Fredrik Constantin Burman må från och

med månaden näst efter den, i hvilken afsked från teckningslärarebefattningen

varder honom beviljadt, utom det pensionsbelopp, hvartill

han i egenskap af teckningslärare författningsenligt kan finnas berättigad,

under sin återstående lifstid uppbära fyllnadspension till belopp

af 502 kronor 12 öre årligen.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel, punkt 24, föreslagit, att änkan Augusta Maria Åhrstedt,

född Jagare, må från och med månaden näst efter den, hvari hon blefve

entledigad från sin syssla såsom portvakt hos musikaliska akademien,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension

till belopp af 500 kronor årligen.

Med anledning af hvad i ärendet upplysts, bär Riksdagen funnit, att

någon pension bör portvakten Augusta Maria Åhrstedt beredas, men

då naturaförmåner icke synas böra läggas till grund för beräkning af

pensionsbelopp, har Riksdagen ansett pensionen i föreliggande fall

böra sättas till ett mot den af henne uppburna kontanta aflöning

svarande belopp, eller 360 kronor.

Riksdagen bär alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, att änkan Augusta Maria Åhrstedt, född Jagare,

må . från och med månaden näst efter den, hvari hon varder entledigad

från sin syssla såsom portvakt hos musikaliska akademien, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension

till belopp af 360 kronor årligen.

35:o) Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 31 mars innevarande år har Eders Kungl. Maj:t i

en samma dag aflåten proposition (n:o 106) föreslagit, att framlidne inten
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

denten vid naturhistoriska riksmuseum, professorn Knut Hjalmar Stolpes

änka Wilhelmina Emerentia Stolpe, född Holmgren, måtte från och med

den 1 februari 1905, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblefve,

få å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 800

kronor årligen.

Riksdagen har, på sätt Eders Ivungl. Maj:t föreslagit, besluta, att

framlidne intendenten vid naturhistoriska riksmuseum professorn Knut

Hjalmar Stolpes änka Vilhelmina Emerentia Stolpe, född Holmgren, må

från och med den 1 februari 1905, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd

förblifver, å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp

af 800 kronor årligen.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har i eu till Riksdagen den 7 nästlidne

april aflåten proposition (n:o i20) föreslagit Riksdagen att för förre läraren

vid tekniska elementarskolan i Örebro (Jarl Gustaf Morén å allmänna

indragningsstaten uppföra en pension till belopp af 1,200 kronor årligen

att utgå från och med månaden näst efter den, då hans tjänstgöringvid

nämnda skola upphört.

Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats har Riksdagen

val funnit pension af statsmedel böra förre läraren Morén

beredas, men med hänsyn till det jämförelsevis ringa antal undervisningstimmar

i veckan, som ålegat Morén vid hans tjänstgöring i

statens läroverk, samt den tidiga ålder af 59 år, hvarunder bemälde,

å stat icke uppförde lärare nu kommer i åtnjutande af pension, ansett

densamma icke böra sättas högre än 1,000 kronor.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att för förre läraren vid tekniska elementarskolan

i Örebro Carl Gustaf Morén å allmänna indragningsstaten må

uppföras eu pension till belopp af 1,000 kronor årligen att utgå från

och med månaden näst efter den, då hans tjänstgöring vid nämnda skola

upphört.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel, punkt 25, föreslagit, att änkan efter svenska mosskulturföreningens

botanist och torfgeolog Robert Tolf, Wilhelmina Albertina

Tolf, född Eländer, måtte, så länge hon förblefve änka, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta eu årlig pension af 400 kronor, att utgå från

och med år 1905.

I betraktande af den för vårt jordbruk synnerligen gagnande

verksamhet, som Tolf utöfvat, har Riksdagen ansett, att pension bör

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

beredas lians änka och har därför bifallit Eders Kung! Maj:ts ifrågavarande

framställning.

38:o) Eders Knngl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 26,

föreslagit, att rit- och koloreringsbiträdet vid rikets allmänna kartverk

Hilda Leontina Klein måtte från och med månaden näst efter den,

hvarunder hon afginge från sin tjänstebefattning vid kartverket, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 1,040 kronor.

Riksdagen, som icke mot ifrågavarande förslag haft annat att

erinra än att pensionsbeloppet synts lämpligen böra, på sätt förut

beträffande kartografer vid rikets allmänna kartverk ägt rum, sättas

till ett mot två tredjedelar af årsarfvodet svarande belopp eller i jämnadt

tal 900 kronor, har alltså på det sätt bifallit Eders Kung! Maj:ts

ifrågavarande framställning att rit- och koloreringsbiträdet vid rikets

allmänna kartverk Hilda Leontina Klein må från och med månaden

näst efter den, hvarunder hon afgår från sin tjänstebefattning vid

kartverket, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 900 kronor.

-39:o) Eders Kungl. Maj:t har under förevarande hufvudtitel, punkt

27, föreslagit, att förre instruktören r boskapsskötsel Fredrik Reinhold

Cederborghs änka Maria Pauline Cederborgh, född Graf ström, måtte, så

länge hon förblefve änka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 400 kronor, att utgå från och med år 1905.

Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

40:o) Eders Kungl. Makt har i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel, punkt 28, föreslagit, att domänintendenten Henrik Jakob

Ljungbeck måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder hans

förordnande såsom domänintendent komme att upphöra, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 2,500 kronor.

Då Riksdagen ansett, att pensionen bör för domänintendenten

Ljungbeck bestämmas till samma belopp, som 1902 års Riksdag beviljade

åt domänintendenten M. Borgström, eller 2,000 kronor, har Riksdagen

på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, att

domänintendenten Henrik Jakob Ljungbeck må från och med månaden

näst efter den, hvarunder hans förordnande såsom domänintendent

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse No 147.

kommer att upphöra, under sin återstående lifstid å allmänna indrägningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 2,000 kronor.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna

hufvudtitel, punkt 27, föreslagit, att assistenten vid kontrollverket Gustaf

Robert Nordgren måtte från och med månaden näst efter den, under

hvilken lian erhölle afsked från assistentbefattningen, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

af 1,600 kronor.

Riksdagen har visserligen funnit pension af statsmedel böra assistenten

Nordgren beredas, men ansett pensionens belopp böra bestämmas

till 1,500 kronor, utgörande i rundt tal tre fjärdedelar af de

aflöningsmedel till belopp af 1,940 kronor, som enligt hvad till statsrådsprotokollet

meddelats, Nordgren under de senaste åren uppburit

vid kontrollverket.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen medgifvit, att assistenten vid

kontrollverket Gustaf Robert Nordgren må från och med månaden näst

efter den, under hvilken han erhåller afsked från assistentbefattningen,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension af 1,500 kronor.

42 :o) Uti eu inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att

Riksdagen måtte bevilja aflidne riksgäldsfullmäktigen Johan Johanssons

från Noraskog änka Maria Johansson, född Hansson, ett årligt understöd

af 600 krpnor, att till henne utgå från den 1 mars 1905, så länge hon

lefver ogift.

På grund af det betydande, förtjänstfulla och högt uppskattade

arbete Johansson nedlagt vid redigerandet och utgifningen af de båda

registren till Rikets Ständers och Riksdagens protokoll med bihang för

tiden 1809—1899 har Riksdagen åt framlidne riksgäldsfullmäktigen

Johan Johanssons änka Maria Johansson, född Hansson, å allmänna

indragningsstaten beviljat en årlig pension af 600 kronor, att utgå från

och med den 1 mars 1905, så länge hon lefver ogift.

43:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att

Riksdagen måtte besluta, att till kungl. sekreteraren Carl Napoleon Sandström

må från och med månaden näst efter den, under hvilken han

uppnått 75 år, från allmänna indragningsstaten utgå under hans återstående

lifstid en pension af 2,200 kronor.

Med anledning af förevarande motion får Riksdagen meddela, att,

enligt hvad Riksdagen inhämtat, Sandström såsom förste notarie hos

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Andra Kammaren i arfvode nppburit under de senaste fem åren i medeltal

2,001 kronor 60 öre; och har Riksdagen mot motionärens framställning

icke haft annat att erinra än att pensionsbeloppet synts lämpligen böra

bestämmas till 1,500 kronor.

Riksdagen har alltså beslutat, att förste notarien hos Andra Kammaren

Carl Napoleon Sandström må från och med månaden näst efter

den, under hvilken han uppnått 75 år, under sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en pension af 1,500 kronor årligen.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 30 af tionde hufvudtiteln

föreslagit, att anslaget till allmänna indragningsstaten måtte höjas med

90,020 kronor, eller från 2,019,817 kronor till 2,109,837 kronor.

Riksdagen har i riksstaten för år 1906 höjt anslaget till allmänna

indragningsstaten från 2,019,817 kronor med ett för jämnande af riksstatens

slutsumma till 90,065 kronor bestämdt belopp eller till 2,109,882

kronor.

Extra anslag.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkten 31 af tionde

hufvudtiteln gjorda framställning och i likhet med hvad årligen allt

sedan år 1894 ägt rum, har Riksdagen å extra stat för år 1906 anvisat

ett förslagsanslag af 1,540,000 kronor, att användas såväl till upprätthållandet

af arméns pensionskassas egen pensionering med fastställda

pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året

densamma tillkommande vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna,

som ock till fyllnadspensioner i enlighet med fastställda

grunder för sådana pensioners utgående.

46:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts uti punkten 32 under

denna hufvudtitel gjorda framställning har Riksdagen till förstärkande

af det i 1905 års riksstat uppförda anslag för bidrag till pensionering

af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén

på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 1,379 kronor.

47:o) Uti punkten 33 af tionde hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen medgifva, att indelt manskap, som afskedas efter

minst 25 års tjänstetid, må åtnjuta underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa

med 36 kronor årligen, samt å extra stat för år 1906 anvisa

50,000 kronor med benämning »för tidigare pensionering af afskedadt ^

indelt manskap», att tilldelas krigsmanshuskassan.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning har synts Riksdagen

böra bifallas. Då det ifrågasatta anslaget, beträffande hvars

användning torde böra uttryckligen stadgas, att detsamma endast får

anlitas för pensionering af indelt manskap med en tjänsteålder vid afskedet

af 25—30 år, enligt hvad af departementschefens anförande

framgår möjligen icke skulle behöfva i dess helhet tagas i anspråk

för nämnda ändamål, synes anslaget lämpligen böra erhålla förslagsanslags

natur.

Riksdagen har sålunda medgifva, att indelt manskap, som afskedas

efter minst 25 års tjänstetid, må åtnjuta underhåll från Vadstena

krigsmanshuskassa med 36 kronor årligen, samt, för pensionering af

dylikt manskap med en tjänsteålder vid afskedet af 25—30 år, å extra

stat för år 1906 anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor med benämning

»för tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap», att

tilldelas krigsmanshuskassan.

Stockholm den 20 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Prof. 1905.

10 Sami,

1 Afd. 1 Band. 37 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

42

Bil. Litt. A.

Allmänna indragnlngsstaten.

Kronor.

ö.

Ny anvisning.

T. f. verkmästaren af l:a klassen vid fortifikationen Johan Emil

1,000

400

Förre vaktaren vid Ridö krutdepå Johan Norlin, pension ................

—

Vaktmästaren vid generalstaben P. A. Forslunds änka Anna Lovisa

Charlotta Forslund, född Nilsson, pension ....................................

160

—

Vaktmästaren vid landförsvarsdepartementets afdelning af Kungl.

Maj:ts kansli, Carl August Bauer, pension ....................................

500

—

v. Korpralen S. E. Johansson Leos änka Anna Lovisa Andersdotter

Leo samt deras barn Karl Rudolf Joakim, Johan Alfred Hjalmar

och Ellen Anny Maria, årligt understöd till änkan 120 kronor

och till barnen 60 kronor hvartdera...............................................

300

Fanjunkaren vid Västernorrlands regemente Lars Johan Gester, pension

1,000

—

Förrådsförvaltaren vid Skånska husarregementet, underlöjtnanten i

armén Oscar Sandahl, pension .......................................................

1,020

—

Kokerskan vid Kronprinsens husarregemente Josefina Katarina Sjö-

360

Vaktaren vid Kaknäs skjutbanor Carl August Lindblom, pension ....

500

—

Materialförvaltaren vid statens järnvägar A. J. Olsons änka Matilda

Charlotta Olson, född Gjörcke-Swartling, pension ........................

400

—

e. o. Vaktmästaren hos länsstyrelsen i Stockholms län Jöns Ohlson,

350

Biträdande läkaren vid Stockholms hospital E. L. Fagergrens änka

Sofia Charlotta Augusta Fagergren, född Lindblom, pension ....

Uppsyningsmannen vid Vadstena hospital och asyl P. A. Hvarfners

änka Augusta Josefina Hvarfner, född Svensson, pension............

500

_

250

—

För inrättande vid universitetet i Uppsala af en personlig extra

ordinarie professur i finsk-ugrisk språkforskning för docenten

filosofie doktorn Karl Bernhard Wiklund......................................

4,500

Trädgårdsmästaren vid universitetets i Lund botaniska trädgård Rasmus

1,800

Portvakten och gårdskarlen vid karolinska mediko-kirurgiska insti- tutet Anders Wassander, pension ....................................................

500

Transport

13,540

_

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

43

Kronor.

ö.

Transport;

Vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Växjö Karl Magnusj

Svensson, pension................................................................................[

Lärarinnan vid statens normalskola för flickor Emilia Aurora Loen-!

bom, pension .....................................................................................

Folkskoleinspektören Johan August Wallin, pension...........................

Assistenten vid naturhistoriska riksmuseets mineralogiska afdelning!

Gustaf Lindström, pension ................................................................|

Lärarinnan vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda!

Desideria Gustafva Charlotta Schray, pension................................

Lärarinnan vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda Matilda!

Elisabet Anstrin, pension...................................................................j

Förste läraren och föreståndaren för handtverksskolan i Kristinehamn

för blinda Sven Götrik Sikström, pension...........................|

Lärarinnan vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn Sophie
Louise

Hallin, pension.......................................................................

Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före 1867 ........

Ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre

folkskola samt biträdande och e. o. lärare och lärarinnor vid

folkskola, hvilka efter minst 15 års oförvitlig tjänstgöring afgått

från tjänsten före utgången af år 1891 ................................,.......I

! Till beredande af tjänst- och nådårsförmån för e. o. professorn K.

F. T. Piehls änka och barn ............................................................!

Teckningsläraren vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm(

Johan Fredrik Constantin Burman, fyllnadspension ....................!

Portvakten hos musikaliska akademien änkan Augusta Maria Åhrstedt,)

född Jagare, pension............................................................................j

Intendenten vid naturhistoriska riksmuseum professorn K. Hj. Stolpes*

änka Wilhelmina Emerentia Stolpe, född Holmgren, pension ....

f. Läraren vid tekniska elementarskolan i Örebro Carl Gustaf Morén,;

pension ................................................................................................

Svenska mosskulturföreningens botanist och torfgeolog R. Tolfs änka!

Wilhelmina Albertina Tolf, född Eländer, pension........................j

Rit- och koloreringsbiträdet vid rikets allmänna kartverk Hilda!

Leontina Klein, pension ....................................................................

Förre instruktören i boskapsskötsel F. R. Cederborghs änka Maria*

Pauline Cedex-borgh, född Grafström, pension ................................

Domänintendenten Henrik Jakob Ljungbeck, pension............................!

Assistenten vid kontrollverket Gustaf Robert Nordgren, pension ....

Riksgäldsfullmäktigen Johan Johanssons änka Maria Johansson, född!

Hansson, pension ................................................................................

Förste notarien hos Andra Kammaren Carl Napoleon Sandström, pension

13,540

500

1,900

1,800 I—|

1.600

1,275

1,275

1,200

750

6,650

18,000

6,450

502

360

800

1,000

400 !

I

900

400

2.000

1.500

600

1.500

T

12

Summa! 64,902 j 12 i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Pensions- och

A. Pensions
Civilstatens

pensionskassa:

Pensionsstaten för civile ämbets- och tjänstemän........................................................................

Dito för deras änkor och omyndiga barn ....................................................................................

Ersättning för mistade löneinnehållningar .....................................................................;..............

Dito för nådårs- och begrafningshjälpsbesparingar ....................................................................

För pensionering af kommissionslandtmätare jämte deras änkor och barn............................

För dito af tjänstemän och betjänte vid skogsstaten och skogsskolorna ................................

För dito af föreståndare, lärare och betjänte vid tekniska högskolan ....................................

För dito af ämbets- och tjänstemän samt betjänte vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

och barn............................................................................................................................................

Arméns pensionskassa:

Ersättning för mistade löneinnehållningar .................................................

Dito för nådårs- och begrafningshjälpsbesparingar ....................................................................

Bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar.

Ökas med ............................................................................................................ A.,.............

Vadstena krigsmanshuskassa .................................v................

Förhöjning i gratialen åt afskedadt indelt manskap.................................i;.;;.;.. ...................

Flottans pensionskassa:

Ersättning för mistade inkomster:

Till pensionsfonden ..............................................................................................

» gratialfonden.........................................................................................................................

Till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, förslagsanslag ................

Till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap (däraf högst 9,030 kronor till den

inrättade invalidstat), förslagsanslag............................................................................................

Invalidhusfonden .....................................................................................................................................

För blesserade öfver- och underofficerare, reservationsanslag ........................................................

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

45

Litt. B.

riksstatens Tionde hufvudtitel.

indragningsstaterna,

staten.

Anvisning

i kontant.

Kronor.

I

hvilka uppbära lön på ordinarie stat, äfvensom af deras änkor

Nuvarande belopp

112,703: —

1,379: —

36,320:

16,650:

37,500

45,000

2,246

6,540

7,200

9,000

3,500

1,300: —

4,640: —

28,080: —

114,082: —

för daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna

52,970:

270,000:

166,500:

112,286 —

146,802

243,640

83,000

489,470 I - 60,350 —

2,400 -

Transport! 1,137,948 j —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

•laJitbuvhirt ^ö/?oiT

För gäldande af statens andel i kostnaden för pensionering af lasarettsläkare, förslagsanslag

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag .................................••••••

Till bestridande af statens bidrag till pensionering af barnro orskor, förslagsanslag ................

Till gäldande af kostnaden för förvaltningen af barnmorskornas pensionsanstalt, förslaganslag,

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt att af tullmedlen direkt utgå, förslagsanslag ........

Bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

Ökas med ..........................................................................................................................................

Bidrag till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och samskolor, förslagsanslag. Nu
Ökas

med .................................................................................................................................

Bidrag till folkskolelärares pensionering............................................................................................

Bidrag till folkskolelärarnes änke- och pupillkassa. Nuvarande belopp ..........,.........................

Ökas med .............................................................—..........................................................................

Bidrag till kungl. teaterns pensionskassor .......................................................................................

Till diverse föremål, förslagsanslag. Nuvarande belopp

Ökas med ...........................................................................

B. Allmänna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

47

Anvisning

i kontant.

Transport

.......................................................................................................................

högst ............................................................................................................................

.................. »-* • • ■ ......................................

seminarier m. m. Nuvarande belopp .................................... 82,531: —^

............................................................................................................... 5.232: -

varande belopp ....... 19,000: —

................................................................................................................ 21,000: —

''ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ......63,5Öö: -

................................................................................................................ 3,355: —

Säger

indragningsstaten.

.....................!..........................................................................i........... 2,019,817: —

.................. 90,065: —

Summa

Kronor.

1,137,948

25.000

6,700

20.000

11,000

78.000

87,763

40.000

622,873

66,855

6,000

2,102,139

2,109,882

4,212,021 ! —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Tionde hufvudtitel.

Pensionsstaten.

För upprätthållandet af arméns pensionskassas egen pensionering

samt till fyllnadspensioner, förslagsanslag ....................................

Kronor.

ö.

1,540,000

1,379

50,000

i

Till förstärkande af det i 1905 års riksstat uppförda anslag till

pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med

vederlikar vid armén .......................................................................

För tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap, förslagsanslag

Summa

1,591,379

—

STOCKHOLM, ISAA.C MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.