Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående beräkning af stats• verkets inkomster.

1905-05-20 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1905:174, Skrifvelse till Konungen angående beräkning af stats• verkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

1

X:o ili,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1905.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående beräkning af stats•

verkets inkomster.

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts den 14 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för

den tid nästa statsreglering omfattar eller år 1906 och intill dess ny

statsreglering vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit

de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 33,160,000 kronor och de

extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 133,820,000.

Riksdagen, som icke haft något att emot Eders Kungl. Majds

förstnämnda inkomstberäkning erinra, får alltså anmäla, att Riksdagen

i öfverensstämmelse med hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beräknat

statsverkets ordinarie inkomster för år 1906 på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Haft. (N:o 174.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

Arrendemedel..................................

Mantalspenningar............................

Bötesmedel....................................

Kontrollstämpelmedel...................

Fyr- och båkmedel ......................

Telegrafmedel.................................

Järnvägstrafikmedel......................

Skogsmedel .....................................

Terminsafgifter från läroverken

Extra uppbörd ..............................

........ kronor

1,700,000

—

........ 3)

780,000

—

3)

400,000

•—

....... 3)

60,000

—>-

3)

1,600,000

—

3)

8,000,000

—

....... 3)

12,500,000

—

3)

7,500,000

—

3)

420,000

—

....... ))

200,000

—-

nma kronor

33,160,000

—

1 afseende å bevillningarnes belopp får Riksdagen anföra följande:

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 54,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

4r 1901 kronor 49,341,561: —

» 1902 ........................................................................ » 55,125,196

» 1903 ............................................................................... » 56,225,031

eller i medeltal för dessa tre år ............................. » 53,563,929

samt år 1904 .................................................................... » 60,178,775

I skrifvelse den 12 december 1904 angående inkomstberäkningen

för år 1906, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till

innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, har statskontoret anfört, bland annat, att ehuru ifrågavarande

statsinkomst vore i hög grad beroende af konjunkturerna och alltså

icke kunde tillförlitligt bedömas för den tid, 1906 års statsreglering

afsåge, syntes med hänsyn till de alltjämt stegrade belopp, med hvilka

tullmedlen influtit under de närmast gångna åren, inkomsttiteln böra i

1906 års riksstat upptagas med ett förhöjdt belopp, hvilket statskontoret

dock, med afseende på de omständigheter, som löranledt statskontoret

att, såsom här nedan synes, upptaga hvitbetssockertillverkmngsafgiften

med ett belopp, betydligt öfverstigande de senaste årens afkastning af

sistnämnda skattetitel, ansett sig icke böra sätta högre än till 57,000,000

kronor.

Vidkommande nu ifrågavarande bevillning har, enligt det vid

Eders Kungl. Maj:ts förberörda proposition angående statsverkets tillstånd

och behof fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den

14 januari innevarande år, chefen för finansdepartementet hemställt, att

densamma måtte upptagas till det belopp, statskontoret föreslagit. Eders

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 17å.

-3

Kung}. Maj:t har ock i statsregleringen upptagit inkomsterna af denna

skattetitel till sistnämnda belopp, 57,000,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att häremot erinra, har Riksdagen

beräknat tullmedlen för år 1906 till 57,000,000 kronor.

Postmedlsn. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 16,245,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde

år 1901 ........................................i.''..................................... kronor 12,842,134: —

» 1902 ..............:................................................................. » 14,007,635: —

» 1903 ............................................................................... » 15,893,760: —

eller i medeltal för dessa tre år ......... » 14,247,843: —

samt belöpte sig år 1904 till....................................... » 16,563.956: —

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda

skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t uppgifvit, för år 1906 af generaipoststyrelsen

beräknade till 16,770,000 kronor och jämväl af statskontoret

med nämnda belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Kungl.

Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen har visserligen beslutit nedsättning af vissa postafgifter,

men då den minskning i postverkets inkomster, som af dessa åtgärder

kan varda eu följd, vid Eders Kungl. Maj:ts beräkning varit i allt

väsentligt förutsedd, torde anledning icke förefinnas att i omförmälda

beräkning vidtaga någon ändring.

Riksdagen har alltså beräknat postmedlen för år 1906 till

16,770,000 kronor.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner

ter hafva utgjort:

år 1901 .....................................................................

» 1902 .....................................................................

3) 1903 ........................................................................

eller i medeltal för dessa tre år .........................

samt år 1904 ................................................................

och rättigheter. Dessa afgif
.

..... kronor 1.184,147: —

3) 975,787: —

» 506,288: —

3) 888,741: —

33 273,162: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret i sin ofvan

omförmälda, den|12 december 1904 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

3>Med anledning däraf att, till följd af föreskrift i lagen för Sveriges

riksbank den 12 maj 1897 § 41, samtliga enskilda banker vid innevarande

års början skulle upphöra med sin sedelutgifning och förty den

under förevarande titel bokförda inkomst af bankbolag med sedelutgif
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Mksdagsrw Shrifvdss N:o 174,

mngsrätt bortfalla, beräknades inkomsttiteln för år 1904 till endast 250,000

kronor, hvilket belopp jämväl upptogs i riksstaten för år 1905. Då

efter senast afgifna inkomstberäkning icke inträffat någon omständighet,

som påkallar ändring i förevarande titels slutsumma, hemställer statskontoret,

att densamma måtte i riksstaten för år 1906 upptagas med

oförändradt belopp.»

I enlighet med statskontorets berörda hemställan har Eders Kungl.

Maj:t upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter

för år 1906 med ofvannämnda belopp, 250,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att mot denna beräkning erinra,

har Riksdagen alltså beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter för år 1906 till 250,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 6,600,000

kronor, hafva utgjort:

år 1901 ............................................

» 1902 ............................................

» 1903 ..........................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1904

kronor 6,103,024

» 7,365,797

» 7,414,119

j> 6,960,980

» 7,174.830

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1901,1902 och

1903 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar,

uppgått till följande belopp:

1901.

1902.

1903.

handlingar till lag-

fartsprotokoll......

2,030,280

25

2,694,601

70

2,885,014

50

handlingar till in-

teckningsproto-

kol!.........................

429,856

20

486,626

45

585,688

37

handlingar till äk~

tenskaps förords-

protokoll..............

4,700

—

5,270

—

5,316

—

handlingar till bo-

uppteckningspro-

lokoll..................

1,592,487

18

2,086,285

91

1,460,567

35

Summa

4,057,323

63

5,272,784

06

4,936,586

22

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 174. 5

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öro för hvarje

kortlek, har inbragt:

år 1901 .................................................................................... kronor 145,854: —

» 1902 .................................................................................... » 100,446: —

B 1903 .................................................................................... » 128,587: —

» 1904 ................................................................................... » 128,867: —

Enligt hvad statskontorets ofvanberörda skrifvelse utvisar, har

statskontoret funnit sig böra på grund af hvad sålunda förekommit föreslå

denna inkomsttitels beräkning för år 1906 till 7,000,000 kronor; och i

denna beräkning har Eders Kung!. Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen, som icke heller haft något att emot densamma erinra,

har alltså beräknat stämpelmedlen för år 1906 till 7,000,000 kronor.

Brännvinstillverkning sslcatten. Brännvinstillverkningen i riket har

enligt uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den 12 december

1904 utgjort:

år 1899 ................................................................................... liter

» 1900 .............................................................................

b 1901 ...............................................................................

» 1902 .................................................................................

j) 1903 .................................................................................

eller i medeltal för dessa fem år

Medeltalet för femårsperioden 1898-

46,208,645: —

43,743,887: —

48,084,865: —

43,949^174: —

» 38,466,698: —

b 44,090,654: —

-1902 utgjorde 44,128,280 liter.

B

B

B

Enligt hvad Riksdagens inhämtat från finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå har tillverkningen under år 1904 uppgått till

34,670,550 liter och under de tre första månaderna af innevarande år

till 16,680,655 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden 1899—1903:

År.

Influten skatt,

Restituti

denatureradt

brännvin.

on för

för högt

erlagd

skatt.

Statsverket

behållet.

1899...............................................

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

1900.................................................

21,708.416

1,285,504

8,686

20,414,226

1901..............................................

21,854,169

1.306,523

4,537

20,543,109

1902...............................................

19,550,923

1,407,016

6,088

18,137,819

1903............................................

20,850,392

1,243,088

26,242

19,581,062

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagen£ Skrifvelse N:o 17i.

Under år 1904 belöpte sig skatten till 24,453,895 kronor cell utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt

och skattefritt brännvin med 1,973,230 kronor, i följd hvaraf statsverkets

behållna inkomst af denna skattetitel under år 1904 utgjort 22,480,665

kronor. Denna statsinkomst har i medeltal för åren 1901—1903 uppgått

till 19,420,663 kronor.

I sin ofvan omförmälda, den 12 december 1904 dagtecknade skrifvelse

har statskontoret — under erinran hurusom Riksdagen genom

beslut den 29 januari 1903, med bifall till en af Eders Kungl. Magt

därom aflåten proposition, höjt brännvinstillverkningsskatten från 50 iill

65 öre för liter och att Riksdagen för åren 1904 och 1905 beräknat

denna inkomsttitel till 25,700,000 kronor — vidare anfört, att under de

senast förflutna två åren brännvinstillverkningsafgiften icke influtit med

de belopp, till hvilka den i riksstaterna beräknats, i det att en brist

uppstått år 1902 af 1,362,180 kronor 70 öre och år 1903 af 918,938

kronor 26 öre, att vidare år 1904 en brist af icke mindre än omkring

2,800,000 kronor kunde beräknas komma att uppstå, samt att dessa

förhållanden utan tvifvel påkallade en nedsättning i beräkningen af denna

inkomsttitel.

Därvid borde emellertid erinras, att under de senaste åren betydande

rubbningar i brännvinstillverkningens normala fortgång orsakats

af väntade skatteförhöjningar. Sålunda vore kändt, att den högst betydliga

stegringen i tillverkningen år 1901 hufvudsakligen var att tillskrifva

den omständighet, att en förhöjning af skatten tämligen allmänt motsågs

komma att äga rum vid följande års riksdag. Skattehöjningen

uteblef då, men väntades med så mycket större visshet komma att beslutas

vid 1903 års riksdag, hvilket hade till följd, att, oaktadt den stora

tillverkningen under år 1901, äfven 1902 års tillverkning utvisade eu

betydande siffra. De stora inneliggande lagren från dessa båda år nedtryckte

helt naturligt tillverkningskvantiteten år 1903 och kunde med

all säkerhet antagas hafva utöfvat ett starkt inflytande i enahanda riktning

äfven på innevarande års tillverkning. Då nämnda lager blifvit

förbrukade, kunde tillverkningen åter väntas stiga.

På grund af nu anförda förhållanden syntes den nedsättning i

beräkningen af förevarande inkomsttitel, som enligt statskontorets mening

borde äga rum, icke böra sträckas så långt, att den motsvarade hela

beloppet af den brist, som, enligt hvad ofvan blifvit nämndt, kunde

beräknas komma att för år 1904 uppstå, utan hemställde statskontoret,

att inkomsttiteln brännvinstillverkningsskatt finge i 1906 års riksstat

upptagas med 24,000,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 174,

I denna statskontorets beräkning har Eders Kung!. Maj:t icke

vidtagit någon förändring.

Riksdagen som icke heller haft något mot den verkställda beräkningen

att erinra, har därför beräknat brännvinstillverkningsskatten för

år 1906 till 24,000,000 kronor.

»

5)

»

kronor 12,605,642

7,775,960

10,485,217

7,919,896

»

»

»

Hvit betssockertillverhiingsafgiften.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:

år 1901...................

» 1902...................

» 1903............... .

» 1904.............................................................................

Under nedannämnda år har vid samtliga fabriker inom landet afverkats

följande myckenhet hvithetor:

år 1899—1900.............................................................. 622,047 ton.

1900—1901....................................................................................... 875,911 »

1901 — 1902....................................................................................... 903,792

1902— 1903..................................................................................... 505,808

1903— 1904...................................................................................... 748 445

® 1904—1905...;.................................................................................. 556,881 ..

För all tillverkning af hvitbetssocker skall enligt gällande föreskrifter

erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte af råsocker,

som de för tillverkningen använda hvitbetor antagas lämna; och

skall skatten utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker

af mörkare färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna holländska

standard eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för

kilogram.

»

»

I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret — efter erinran

att enligt 1902 års Riksdags beslut sockerutbytet af betorna från

och med den 1 september samma år beräknats till 12 procent — vidare

anfört, att enligt en af statskontoret med stöd af uppgifter från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå verkställd beräkning denna

inkomsttitel skulle komma att för år 1904 utvisa en brist af 2,108,153

kronor 46 öre. Detta förhållande vore att tillskrifva det otillfredsställande

utfallet af sagda .års betskörd. Emellertid syntes omförmälda brist

komma att uppvägas af en ungefärligen motsvarande ökning i tullbeloppet

för utifrån infördt socker. I sockertull hade nämligen, enligt

hvad statskontoret inhämtat, under månaderna januari—oktober 1904

influtit ett belopp af 1,734,428 kronor, medan sockertullen under hela

år 1903 influtit med endast 228,584 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

Statskontoret ansåge sig sakna anledning att ifrågasätta någon

förändring i beräkningen af förevarande inkomsttitel och hemställde

därför, att densamma måtte äfven i riksstaten för år 1906 upptagas med

12,000,000 kronor.

Af det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition rörande statsverkets

tillstånd och behof fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för

den 14 januari innevarande år inhämtas, att chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t, efter erinran

hurusom förslag till förändrade bestämmelser angående beskattningen

af socker komme att för Riksdagen framläggas, vidare anfört, att, sedan

de nya bestämmelserna hunnit genomföras, en större inkomst visserligen

därigenom skulle beredas statsverket än som med den nuvarande

beskattningen stode att vinna, men att då erforderliga beräkningar icke

kunnat göras så fullständiga, att en bestämd slutsats därutinnan kunnat

dragas, departementschefen ansatt de inkomster, som genom beskattning

af socker komme att tillföras statsverket, icke böra vid uppgörandet

af förslag till statsreglering beräknas till högre belopp än som

enligt nu gällande grunder för sockerbeskattningen kunde påräknas;

och hemställde departementschefen, att nämnda skattetitei finge, i afvaktan

på ett blifvande förslag i ämnet, i förslaget till likståt uppföras

oförändrad till det belopp, statskontoret angifvit. Med omförmälda belopp

har skatten ock blifvit i riksstaten upptagen.

Eders Kungl. Maj:t har sedermera till Riksdagen afgifvit förslag

till förordning angående beskattning af socker. Detta förslag, grundadt

på principen af en konsumtionsbeskattning och afsedt att vinna tillämpning

från och med den 1 september 1906, har med vissa å inkomstens

belopp ej inverkande förändringar blifvit af Riksdagen godkändt.

Med den tidpunkt, som valts för den nya skatteformens trädande

i kraft, eller den 1 september 1906, komme emellertid, enligt hvad

chefen för finansdepartementet erinrat, skatten för nämnda års betskörd

åtminstone till allra största delen icke att inbetalas förr än efter 1906

års utgång. Detta innebure så till vida eu olägenhet, som detpnkomstbelopp,

hvilket i förslaget till riksstat för samma år upptagits under

här ifrågavarande skattetitei, icke under året kunde annat än till en del

påräknas. Hvilken tidpunkt man än valde för den nya_ skatteformens

tillämpning, kunde emellertid en dylik olägenhet svårligen undvikas,

enär olikheten i det nya systemet och det nu gällande alltid vållade

en framflyttning af tiden för skattens inbetalande. Den omständigheten

att skatten inflöte något senare innebure dock icke någon förlust i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 174,

statsinkomst. För täckande af den tillfälliga brist, som emellertid kolmule

att uppstå, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit särskild utväg.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat, hafva för nu instundande afverkningsår

kontrakt afslutats om odling af betor på en sammanlagd areal

af 54,000 tunnland, i hvilken areal dock icke ingår hvitbeteodling i

Väster- och Östergötland. Antages en medelskörd under ett normalt

år af 15,000 kilogram för hvarje tunnland, skulle således hela betskörden

komma att uppgå till 810,000 ton, för hvilken kvantitet betor skatten,

utgörande 14 kronor 10 öre för ton, gifver en inkomst af 11,421,000

kronor. Afverkningstiden räcker omkring 100 dagar, med början omkring

den 1 oktober, och skatten för de under en kalendermånad till

utverkning uppvägda hvitbetorna erlägges före utgången af nästföljande

månad. Således komma under antagande af en normal skörd minst

ungefär 60 procent eller omkring 6,852,600 kronor att inflyta under

innevarande år och återstoden, omkring 4,568,400 kronor, under år 1906.

Riksdagen har dock ansett försiktigheten bjuda, att icke inkomsten

af denna skattetitel upptages högre än till 3,800,000 kronor; och har

alltså beräknat hvitbetssockertillverkningsafgiften i riksstaten för år 1906

till 3,800,000 kronor.

Inkomstskatten. På därom gjorda framställningar har Riksdagen

för hvardera af åren 1903, 1904 och 1905 åtagit sig en inkomstskatt.

Enligt kungl. förordningen den 27 maj 1904 angående inkomstskatt

för år 1905 gälla i fråga om grunderna för skattens utgående

enahanda bestämmelser som enligt den vid 1902 års riksdag antagna

förordningen af den 21 juni samma år angående inkomstskatt för1 år

1903, hvilken sistnämnda förordning varit gällande jämväl för år 1904, dock

att i 1904 års förordning, i olikhet med hvad förut varit föreskrifvet,

stadgats, att skattskyldighet för inkomst af fast egendom skall inträda''

så snart inkomsten uppgår till 600 kronor, och skatt utgå för fastighetsinkomstens

hela belopp, såvida den skattskyldiges behållna inkomst i

dess helhet uppgår till 600 kronor.

Enligt uppgift från statskontoret har inkomstskatten under hvartdera

af åren 1903 och 1904 debiterats med ett sammanlagdt belopp

för hela riket af resp. 10,586,854 kronor och 12,065,029 kronor.

Beträffande denna skatt har statskontoret i sm förut omförmälda

skrifvelse anföit, att därest skatten komme att för år 1906 utgå efter

enahanda grunder, som för närvarande vore gällande, syntes densamma

kunna beräknas till samma belopp som för år 1905, eller 11,000 000

kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 48 Häjt.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o. 174.

Af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Eders

Kungi. Maj:t — efter erinran hurusom nu gällande bestämmelser rörande

inkomstskatten syntes böra undergå en mera fullständig omarbetning,

än dittills kunnat ske, i syfte hufvudsakligen att åstadkomma en jämnare

och rättvisare fördelning af skattebördan — vidare anfört, att förslag

till förändrade bestämmelser i ämnet utarbetats, men att ovisst vore,

huruvida detta förslag, hvilket tarfvade åtskillig ytterligare beredning,

kunde hinna att undergå den ytterligare bearbetning, att därå kunde

grundas någon framställning till innevarande års Riksdag. Vid beräkningen

af statsverkets inkomster hade därför förutsatts, att inkomstskatten

äfven för år 1906 skulle komma att utgå enligt samma grunder

som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för innevarande år åtagit sig.

Hvad anginge skattens afkastning syntes denna, på sätt statskontoret

föreslagit, för år 1906 liksom för innevarande år kunna beräknas till

11,000,000 kronor; och hemställde i följd däraf departementschefen, att

i förslaget till riksstat måtte bland statsverkets inkomster upptagas

skattetiteln inkomstskatt med en beräknad afkastning af 11,000,000

kronor. Med detta belopp har ock ifrågavarande statsinkomst upptagits

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof iör år 1906.

Enligt innevarande års Riksdags beslut skall ifrågavarande skatt

komma att för år 1906 utgå i enlighet med nu gällande förordning om

inkomstskatt. o .

Med hänsyn till hvad som under det senast gångna året influtit

å denna skattetitel, lärer densamma utan olägenhet kunna i nästkommande

års stat upptagas med ett något förhöjdt belopp. Denna förhöjning

synes dock icke böra sättas högre än till 400,000 kronor, hvadan alltså

Riksdagen beräknat inkomstskatten för år 1906 till 11,400,000 kronor.

Punschshatten. Under förutsättning att denna skatt komme att

äfven under år 1906 utgå efter samma grunder, som för närvarande

gälla, har statskontoret i sin förut åberopade skrifvelse hemställt, att

skatten måtte i riksstaten för nämda år upptagas med enahanda belopp

som uti innevarande års riksstat; och har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit

någon förändring i denna beräkning. Enligt uppgift från statskontoret0

hafva å denna skattetitel influtit före 1904 års början 38,774

kronor samt under år 1904 1,296,642 kronor.

Under sådana förhållanden och då enligt beslut af innevarande

års Riksdag ifrågavarande skatt fortfarande skall utgå enligt nu gällande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

grunder, har Riksdagen funnit sig sakna anledning att föreslå någon

förändring i den gjorda beräkningen.

Riksdagen har fördenskull beräknat stämpelafgiften för försäljning

af punsch för år 1906 till 1,300,000 kronor.

Maltskatten. Denna inkomsttitel upptogs, på grund af verkställda

beräkningar, i 1905 års riksstat till 3,000,000 kronor.

Enligt uppgift, från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

utgjorde den debiterade maltskatten under tiden den l'' oktober—

31 december 1903 237,041 kronor samt under sistlidet år 3,112,034

kronor.

I sin förut omförmälda skrifvelse bar statskontoret förklarat sig

sakna anledning att föreslå någon ändring i denna inkomsttitels beräkning

för år 1906. Med 3,000,000 kronor har ifrågavarande statsinkomst

ock upptagits i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

för år 1906.

Då Riksdagen icke halt något att erinra mot beräkningen af

förevarande skattetitel, har Riksdagen alltså beräknat maltskatten för

år 1906 till 3,000,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år

1906 anmäler, bär Riksdagen såsom tillgång vid förevarande statsreglering

beräknat och använd t öfverskott å statsregleringen för år 1903

till belopp af 7,190,000 kronor.

I statsverkspropositionen bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af

riksbankens vinst för år 1904, utgörande kronor 5,705,344: 62, ett belopp

af 5,100,000 kronor måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas

vid den tid under år 1906, som af Riksdagen, bestämdes.

Då Riksdagen ej funnit något att erinra vare sig mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag om öfverlämnande till statsverket af ofvannämnda

belopp af bankovinsten för år 1904 eller vid fullmäktiges i riksbanken

uti skrifvelse den 23 sistlidne februari framställda förslag om disposition

af bankovinstens återstod, får Riksdagen med åberopande af §§" 25 och

26 i lagen för Sveriges riksbank anmäla, att Riksdagen beslutat:

att af riksbankens vinst för år 1904 ett belopp af 5,100,000 kronor

skall öfverlämnas till statsverket;

att statsverkets andel af bankovinsten för år 1904 skall af fullmäktige

i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en

fjärdedel under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och

oktober år 1906;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

att af förenämnda årsvinst ett belopp af 575,000 kronor afsättes

till riksbankens reservfond; samt

att af samma vinst återstående 30,344 kronor 52 öre för riksbankens

räkning bibehållas och tilläggas medel, reserverade till framtida

förfogande.

Stockholm den 20 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

Statsverkets inkomster.

13

Kronor.

Ordinarie inkomster.

lArrendemedel .............................................................................

1,700,000

Mantalspenningar...........................................................................

780,000

Bötesmedel........................................................................................

400,000

Kontrollstämpelmedel .................................................................

60,000

Fyr- och båkmedel.........................................................................

1,600,000

—

Telegrafmedel .............................................................................

8,000,000

—

Ijärnvägstrafikmedel ......................................................................

12,500,000

—

Skogsmedel ...................................................................................

7,500,000

—

iTerminsafgifter från läroverken ..............................................

420,000

Extra uppbörd.................................................................................

200,000

—

Säger

33,160,000

Bevillningar.

Tullmedel......................................................................................

57,000,000

—

Postmedel...........................................................................................

16,770,000

—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

250,000

—

Stämpelmedel ...............................................................................

7,000,000

—

Brännvinstillverkningsskatt...........................................................

24,000,000

—

iHvitbetssockertillverkningsafgift..............................................

3,800,000

—

Iinkomstskatt...................................................................................

11,400,000

—

Punschskatt .....................................................................................

1,300,000

—

Maltskatt ..........................................................................................

3,000,000

——.

(Bevillning af fast egendom samt af inkomst.......................

9,300,000

——

Sägei

133,820,000

—

Summa 166,980,000

—

Bih. till Riksd. Irot. 1905. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 48 Käft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.