Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beskattningen af socker.

1905-05-19 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1905:178, Skrifvelse till Konungen, angående beskattningen af socker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

1

N:o 178.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1905.

— — — — Andra Kammaren 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beskattningen af

socker.

(Bevillningsutskottets betänkanden n:is 21 och 22 samt memorial n:is 33, 34 och 39.)

Till Konungen.

Genom proposition, n:o 76, af den 6 mars innevarande år har

Eders Kungl. Maj it föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogadt förslag till förordning om beskattning af socker. Ifrågavarande

författningsförslag är grundadt på principen af en konsumtionsskatt, och

har i detta afseende likasom i fråga om storleken af den föreslagna

skattesatsen Riksdagen icke haft något att mot förslaget erinra. Däremot

har Riksdagen vid granskning af förslaget i öfrigt funnit skäl

till följande erinringar.

I 4 § af ifrågavarande förordning meddelas stadgande om villkoren

för export af socker.

Enligt hvad artikeln 6 i Brysselkonventionen af den 5 mars 1902

gifver vid handen, kunna bestämmelserna i konventionen, såvidt de

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 51 Höft. (N:o 178.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

angå Sverige, uppdelas i två olika klasser, nämligen dels sådana, livilkas

tillämpning är beroende däraf, huruvida export af socker från Sverige

kommer att äga rum, och dels sådana, som skulle träda i kraft omedelbart

efter det konventionen blifvit af Sverige ratificerad.

Till förstnämnda klass höra bestämmelserna i artikel 1 om afskaffande

af direkta eller indirekta premier, som tillverkning eller

utförsel åtnjuter, vidare föreskrifterna i artikel 2 om skyldighet att

ställa råsockerfabriker och sockerraffinaderier under ständig kontroll

samt slutligen stadgandet i artikel 3 angående skyldighet att till visst

belopp begränsa tilläggsafgiften eller den s. k. surtaxe, d. v. s. skillnaden

mellan beloppet af de afgifter och skatter, som påföras utländskt socker,

och beloppet af de afgifter och skatter, som drabba inhemskt socker.

Samtliga dessa föreskrifter skola icke vara för Sverige gällande, så

länge Sverige icke exporterar socker. I konventionen finnes emellertid

icke någon bestämd föreskrift om utsträckningen af den export, som

må förekomma utan att Sveriges undantagsställning i berörda hänseende

skall anses hafva upphört. Afgörandet af denna fråga är öfverlämnadt

åt den med anledning af konventionen inrättade ständiga kommissionen

i Bryssel. Export torde dock, enligt hvad af de vid konferensen förda

protokoll framgår, anses föreligga redan vid upprepad utförsel af ett

kvantum af några tusental kilogram. Därest kommissionen skulle

förklara Sverige tillhöra de sockerexporterande länderna, skulle följaktligen

för Sverige inträda skyldighet att i enlighet med konventionens

bestämmelser ordna sin sockerlagstiftning. Sverige hade därvid att

välja mellan antingen att nedsätta surtaxen till högst 6 francs (4,3 2

kronor) för 100 kilogram för raffineradt och därmed likställdt slag af

socker samt högst 5,5 0 francs (3,9 6 kronor) för annat socker, hvilket

under den nya ordningen vore liktydigt med en sänkning af tullen,

till resp. 4,3 2 och 3,9 6 öre för kilogram räknadt, eller ock att frånträda

sin nuvarande ställning till konventionen och få sin export belagd

med särskild tilläggstull, motsvarande den premie, som skall anses

ligga i den högre surtaxen.

Hvad angår den förstnämnda åtgärden eller tullens sänkning,

lärer industrien icke kunna bestå utan ett vida högre skydd, än som

efter en dylik nedsättning skulle kvarstå, och genom den senare af

om förmälda båda åtgärder torde sockrets afsättning i utlandet komma

att omöjliggöras. Det lärer ock med allt skäl kunna ifrågasättas, huruvida

inom en öfverskådlig framtid en förmånlig export verkligen kan

tänkas komma till stånd här ifrån landet. Under sådana förhållanden torde
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

de i nu omförmälda afseende föreslagna bestämmelserna, såvidt de innefattas

i förra delen af paragrafen, icke böra äga tillämpning, så länge

Brvsselkonventionen är för Sverige gällande, och bär därför en tilläggsbestämmelse

härom införts i §.

Hvad härefter beträffar stadgandet i senare delen af denna paragraf,

torde detta för närvarande hafva betydelse endast med afseende å

punsch, men väl är det af vikt att så ordna förhållandena, att till denna

ingalunda obetydliga exportartikel svenskt socker må kunna användas.

Såsom framdeles möjliga exportartiklar, hvilka skulle beröras af stadgandet,

märkas tillverkningar af våra skogsbär äfvensom kondenserad

mjölk.

Beträffande artikeln punsch gäller för närvarande jämlikt § 9

mom. 5 tulltaxeunderrättelserna och generaltullstyrelsens med stöd däraf

meddelade resolutioner, att restitution vid utförseln beviljas för den

tull, som erlagts för de till exportvaran använda kvantiteter socker

och arrak, hvilken restitution beräknas och utgår med visst belopp

för liter utförd vara.

Med hänsyn härtill och med afseende å hvad nu föreliggande

författningsförslag i öfrigt innehåller i fråga om tidpunkten och ordningen

för sockerskattens erläggande lärer det kunna ifrågasättas, huruvida ej

lämpligast vore, att socker, som användes vid tillverkning af punsch,

afsedd för export, blefve i vanlig ordning beskattadt, med rätt för tillverkaren

att sedermera vid varans utförsel erhålla restitution af skatten

för sockret likaväl som af den tull, som kan belöpa på de vid tillverkningen

använda ingredienser. Därest utländskt socker användes

vid exportvarans framställning, blefve det inkonsekvent, om, såsom

Eders Ivungl. Maj:ts förslag synes afse, befrielse från skatten skulle äga

rum medelst skatteafföring, under det att belöpande tull skulle erläggas

för att efter exporten rest!tueras. Samma inkonsekvens komme

äfven i viss mån att göra sig gällande vid användning af svenskt

socker, då i detta fall tullrestitution för arraken skulle ifrågakomma.

Önskligt vore väl, att ett likartadt förfarande med afseende å tull och

skatt i hvilketdera fallet som helst kunde vinna tillämpning. Därest

tullmedlen icke borde definitivt vidkännas en eventuell utgift för sockerskattens

restituerande, kunde väl svårighet icke möta att vederbörligen

godtgöra tullverket af det på 7:de hufvudtiteln uppförda anslag till

restitutioner. Kontrollen borde dock ankomma på tullverket, som

ju i hvarje fall hade att anordna kontroll med afseende å arraken

samt äfven i fråga om sockret, därest detta vore importeradt. Men

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

denna omständighet och det förhållande, att med afseende å tullrestitution

åtminstone för en i varan ingående ingrediens (arraken) bestämmelser

innehållas i de af Riksdagen beslutade tulltaxeunderrättelserna,

böra emellertid föranleda, att hufvudgrunderna för en eventuell skatterestitution

blifva Riksdagen underställda.

Med afseende å sådana artiklar som ofvan omförmälda tillverkningar

af skogsbär samt kondenserad mjölk — därest öfver hufvud

taget det kan anses vara af behofvet påkalladt att i förevarande lagstiftning

redan nu taga hänsyn till dessa eller andra dylika tillverkningar

— torde förhållandena gestalta sig något annorlunda, beroende

därpå, att därvid oftast icke kunde blifva fråga om tullrestitution samtidigt

med skatterestitutionen och att följaktligen kontrollen icke i

regeln kunde läggas å tullverket.

Förevarande fråga synes sålunda tarfva en närmare utredning,

och lärer i afbidan därpå med afgörandet så mycket hellre kunna anstå,

som Riksdagen hinner att ännu en gång sammankomma, innan den

nya sockerbeskattningsformen träder i kraft.

Riksdagen har därför ansett nu ifrågavarande del af paragrafen

höra ur förordningen utgå och i stället funnit sig böra anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa närmare utredning angående

lämpligaste formen för beviljande af frihet från sockerskatt för socker,

som användes vid tillverkning af vissa slag af exportvaror, samt för

Riksdagen framlägga förslag till de grunder, hvilka därvid böra tilllämpas.

5 § i förslaget innehåller föreskrift bland annat därom, att tillverkare

eller nederlagsinnehafvare må för en tid af två månader åtnjuta

anstånd med skattens erläggande samt i fråga om importeradt

socker att sockerskatt skall samtidigt med tullen till tullverket erläggas.

Riksdagen bär emellertid ansett ifrågavarande tidrymd lämpligen kunna

utsträckas till tre månader.

10 och 11 §§ i förordningen lämna närmare föreskrifter för fabriks

bevakning. Beträffande sådan fabrik, som ligger vid öppen plats eller

gata vare sig i stad eller inom område, tillhörande station å statens

järnvägar, eller vid allmän hamn, vid hvilka platser bevakning lätt

kan ske, har Riksdagen ansett eftergift i föreskrifterna om afstängningen

kunna medgifvas; och har dylikt medgifvande synts böra lämnas

af chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå. I anledning

häraf har Riksdagen beslutit ett tillägg till 1 mom. i 11 §.

Med hänsyn till det begränsade antalet ingångar och genomgångar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

till fabriken, som enligt bestämmelserna i 10 och 11 §§ äro medgifna,

har det ansetts nödigt att till förebyggande af fara vid uppkommen

eldsolycka föreskrifva, att fabrik må hafva en eller flere lätt tillgängliga

förseglade eller plomberade reservutgångar. En bestämmelse härom

har intagits såsom särskildt moment i 12 §.

På sätt af 15 § 1 mom. i förslaget framgår, är tillverkare, innan

arbete ''första gången må i fabrik taga sin början, skyldig att till öfverkontrollören

öfverlämna beskrifning och planritning öfver fabriken och

fabriksområdet. I 16 § har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att byggnader,

lägenheter m. in., som icke upptagits i nyssnämnda beskrifning

eller som förändrats, icke få användas, förrän de blifvit af öfverkontrollören

skriftligen godkända. Någon anledning att i detta fall åt

öfverkontrollör inrymma någon vidsträcktare befogenhet än den, som i

15 § medgifves, synes icke förefinnas, utan har därför 16 § omarbetats

i syfte att bringas i full öfverensstämmelse med 15 §.

Den i 17 § af förslaget omförmälda driftsanmälan skall innehålla

uppgift om, bland annat, det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall

företräda honom inför kontrolltjänstemännen, en bestämmelse, som

hämtats från nu gällande förordning i ämnet. Med afseende härå har

framhållits att då, såsom nu blefve fallet, sådana fabriker, som vore i

verksamhet året om, komme att underkastas kontroll, syntes lämpligt,

att tillverkaren finge hafva flere än ett ombud. Redan för närvarande

lärer emellertid driftsanmälan i detta hänseende vanligen affattas så, att

tillverkaren uppgifver dels ett ombud, dels ock en ersättare för detsamma

att i händelse af förfall för ombudet inträda i dettas ställe.

Något hinder att där så är nödigt uppgifva vare sig ett eller flera

ombud synes väl näppeligen förefinnas. Till imdamröjande af hvarje

tvekan i detta hänseende har emellertid den ändring vidtagits i §:n,

att ordet »det» framför ordet »ombud» uteslutits; och har i öfverensstämmelse

härmed motsvarande ändring vidtagits i 23 §.

Enligt bestämmelserna i mom. 2 af 25 § skola öfverkontrollörerna

förordnas af Eders Kungl. Maj:t, som jämväl bestämmer dem tillkommande

ersättning. Samma befogenheter äro enligt gällande brännvinsoch

maltdryckstillverkningsförordningar tillerkända Eders Kungl. Maj:t.

De till öfverkontrollörerna utgående ersättningsbeloppen finnas

bestämda i de ordningsföreskrifter, som blifvit af Eders Kungl. Maj:t utfärdade

rörande brännvinsbrännerierna den 13 juli 1887, § 50 och för

maltdrycksbryggerierna den 26 juni 1903, 52 §. Enligt dessa föreskrifter

erhåller dylik tjänsteinnehafvare, då han är inkallad i tjänstgöring, där ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

Eders Kungl. Maj:t för särskilda fall annorlunda förordnar, dels arfvode beräknadt

för öfverkontrollör vid brännvinstillverkningen efter 3,000 kronor

om året och för öfverkontrollör vid maltdrycksberedningen efter 4,000

kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden ersättning för reseoch

expeditionskostnader med 250 kronor i månaden, hvilket sistnämnda

belopp dock, hvad angår öfverkontrollör vid brännvinstillverkningen, höjes

till 5Ö0 kronor i månaden för tiden från och med den 16 september till

och med den 15 maj.

Hvad den öfriga kontrollpersonalen angår, finnas i båda ofvannämnda

förordningar och jämväl i nu föreliggande förslag de grunder

angifna, efter hvilka ersättning till denna personal skall utgå.

Häraf framgår alltså, att aflöningen till den underordnade kontrollpersonalen

fastställes af Riksdagen, under det att däremot ersättningen

åt öfverkontrollörerna bestämmes af Eders Kungl. Maj:t.

Från principiell synpunkt synes olikheten mellan det för öfverkontrollörerna

tillämpade aflöningssättet och det, som gäller för den

öfriga kontrollpersonalen, icke kunna motiveras., Skäl i fiffigt torde

icke heller kunna anses föreligga, hvarför de grunder, efter hvilka öfverkontrollör

skall äga åtnjuta ersättning, icke skulle blifva föremål för

Riksdagens pröfning. Bestämmanderätten i detta afseende borde så

mycket hellre tillhöra Riksdagen, som de till öfverkontrollörerna utgående

ersättningarna för år uppgå till afsevärda belopp.

På grund häraf och då det tillhör Riksdagen att besluta öfver

statsutgifter, förutsätter Riksdagen, som icke ansett sig för närvarande

böra vidtaga någon ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att Eders

Kungl. Maj:t för Riksdagen framlägger dels förslag till sådan ändring

af förevarande förordning, att bestämmelserna rörande ersättning till

öfverkontrollör komma att intagas i förordningen, dels ock förslag till

motsvarande ändringar i förordningarna angående tillverkning af brännvin

samt tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Hvad härefter förste kontrollörerna angår, skulle dessa, enligt

sockerbeskattningskommitténs förslag, utses af Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande efter förslag af vederbörande öfverkontrollör och

efter hörande af chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid ansett, att dessa kontrollörer

borde förordnas af chefen för nämnda departement.

Det synes emellertid icke stå i öfverensstämmelse med andan i vår

författning att åt chefen för ett statsdepartement öfverlämna tillsättandet

af tjänstebefattningar, något som för öfrig! i detta fall torde medföra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

en onödig centralisation af förste kontrollörinstitutionen. Då härtill

kommer, att Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i regeln torde kunna

förutsättas äga större personlig kännedom om de sökande än chefen

för finansdepartementet samt enligt kommitténs förslag chefens för kontroll-

och justeringsbyrån yttrande i hvarje fall skall inhämtas, har Riksdagen

ansett sistnämnda förslag vara att föredraga framför det af

Eders Kungl. Maj:t framlagda. 3 och 4 momenten i 25 § hafva vid

sådant förhållande sammanförts till ett, på sätt kommittén föreslagit.

1 fråga om aflöningen åt kontrollpersonalen har enligt 25 § 5 mom.

i förslaget Eders Kungl. Maj:t ansett denna böra utgå åt förste kontrollör

med 12 och åt annan kontrollör med G kronor om dagen under

tj änstgöringstiden.

Mot det föreslagna arfvodet till kontrollörerna har Riksdagen icke

något att erinra.

Hvad åter angår förste kontrollörernas aflöning synes med skäl

kunna ifrågasättas, huruvida icke denna i vissa fall blefve väl hög.

De förste kontrollörer, som äro anställda vid raffinaderierna och följaktligen

i olikhet mot hvad som äger rum vid råsockerbruken tjänstgöra

året om, skulle enligt den bär ofvan angifna beräkningsgrund

komma att uppbära en ersättning af tillhopa 4,380 kronor. Detta synes

emellertid i förhållande till det arbete, som åligger dessa tjänstemän,,

och de kompetensvillkor, som å dem ställas, vara,, en något för hög aflöning

och torde därför tåla vid en minskning. Med eu ersättning beräknad

till 8 kronor om dagen för tjänstgöringstid, som öfverstiger

6 månader, skulle aflöningen komma att uppgå till 3,640 kronor om

året; och torde detta fä anses fullt tillräckligt. Riksdagen har fördenskull

vidtagit den ändring af paragrafen, som häraf påkallas.

Vidkommande härefter de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna

om reseersättning till förste kontrollör håller Riksdagen före,

att det ej torde möta svårighet att erhålla till förste kontrollör lämplig

person, boende inom det län, där fabriken är belägen, eller i dess närhet,

särskild! då, såsom Riksdagen beslutit, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

erhåller i uppdrag att utse nämnda tjänstemän. Då härtill

kommer, att den första kontrollörerna tillerkända dagaflöningen torde

vara ganska riklig, har Riksdagen ansett, att reseersättning åt förste

kontrollör bör fastställas till 10 kronor för hvarje gång han inträder i

tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.

6 mom. af ifrågavarande § i Eders Kungl. Maj:ts förslag innehåller

bestämmelser rörande förhållandet mellan tillverkare och den vid fabrik

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

anställda kontrollpersonalen. I fråga om detta moment kar Riksdagen

upptagit hvad kommittén i förevarande afseende föreslagit, hvadan i

den af Riksdagen beslutade förordningen stadgandet i fråga erhållit den

affattning, kommittén föreslagit.

Enligt bestämmelserna i inom. b af 47 § skall beträffande i gång

varande fabriker Eders Kungl. Maj:t äga att efter omständigheterna

meddela särskilda undantagsföreskrifter. I fråga om dessa föreskrifter

har Riksdagen funnit det ligga i sakens natur, att kontrollanordningarna

icke göras för näringsidkare mera betungande eller mera hindrande

än som för kontrollen är nödigt, och Riksdagen förutsätter därför, att

Eders Kungl. Maj:t lämnar tillverkarne erforderliga lindringar, där

sådant kan ske utan någon skada för staten eller utan risk för kontroll
-

säkerheten.

Enligt 14 § i förslaget skall tillverkare äga att äfven utom fabriksområdet

men i fabrikens närhet upplägga obeskattadt socker i magasin,

som uteslutande användes till förvarande af sådant socker; och skall

sådant magasin räknas till fabriken. Då vid en af de skånska sockerfabrikerna

för närvarande finnes ett sockermagasin, som, ehuru beläget

på mindre än en kilometers afstånd från fabriken, genom sin belägenhet

i öfrigt till äfventyrs icke skulle anses ligga i fabrikens närhet,

har ett öfvergångsstadgande beträffande redan befintliga magasin ansetts

böra i förordningen inflyta; och har i följd häraf ett tillägg gjorts

till 47 §.

Slutligen har, i öfverensstämmelse med såväl förordningen angående

villkoren för tillverkning af brännvin som ock förordningen angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker, den af Eders Kungl.

Maj:t i förevarande förslag använda benämningen tillståndsbref ansetts

böra å samtliga ställen i förslaget utbytas mot tillståndsbevis.

Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag oförändradt; hvaremot Riksdagen, med iakttagande af här ofvan

omförmälda beslut jämte ytterligare några mindre väsentliga ändringar,

antagit en förordning om beskattning af .socker af den lydelse, bilagan

A. till denna skrifvelse utvisar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Riksdagens Skrifvelse N:o 178,

Vidare har i en till Riksdagen afiåten proposition, n:o 77, af den

6 mars innevarande år Eders Kungd. Maj:t föreslagit Riksdagen att

besluta:

dels att tullsatsen å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-,

kandi- och kak- samt krossadt eller pulveriseradt socker, skall från

och med den 1 januari 1906 utgå med 30 öre för kilogram;

dels att tullsatsen å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare

ån n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska standard, likaledes

från och med den 1 januari 1906 skall utgå med 30 öre för

kilogram;

dels att den i 9 § i underrättelser om hvad vid tulltaxans

tillämpning iakttagas bör under vissa villkor medgifna restitution af

tullmedlen vid utförsel sjöledes från stapelstad af raffineradt socker,

topp-, kandi- och kak-, hvithet tillverkats inom riket af utländskt

råämne, skall från och med den 1 januari 1906 utgå med 26 öre för

kilogram sådant socker;

dels att den i nyssnämnda § medgifna restitution af tullmedlen

för karameller och andra konfityrer från och med den 1 januari 1906

skall utgå med 27 öre för kilogram;

dels — under förutsättning af bifall till Eders Kungl. Maj:ts

ofvanberörda proposition med förslag till förordning om beskattning af

socker —

a) att tullsatserna å nedannämnda slag af socker från och med

den 1 september 1906 skola utgöra följande belopp, nämligen:

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kaksamt

krossadt eller pulveriseradt socker, 17 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än ofvannämnda

i världshandeln gällande standardnummer, likaledes 17 öre för kilogram;

å socker, till färgen mörkare än samma standardnummer, äfven

om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, 11,75 öre för

kilogram;

b) att från och med den 1 september 1906 den jämlikt 9 § i ofvan

omförmälda underrättelser under vissa villkor medgifna restitution af

tullmedlen vid utförsel af förenämnda där angifna slag af inom riket

utaf utländskt råämne tillverkadt socker skall utgå med 13 öre för

kilogram; samt

c) att den i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna förekommande

bestämmelse om restitution af tullmedlen för karameller och andra

konfityrer från och med den 1 september 1906 skall upphöra att gälla;

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. Öl imf t. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

dels ock att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande

tullsatser å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskildt

angifna länder, skola beräknas i förhållande till de, enligt hvad

ofvan sagts, för hvarje tid bestämda tullsatser.

Eders Kungl. Mäj:ts nu ifrågavarande proposition har icke vunnit

Riksdagens bifall, såvidt den rör tiden från och med den 1 januari

1906 till den 1 september samma år. Däremot har Riksdagen, med godkännande

i öfrigt af nyssnämnda proposition, beslutit,

a) att tullsatserna å nedannämnda slag af socker från och med

den 1 september 1906 skola utgöra följande belopp, nämligen:

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kaksamt

krössaft eller pulveriseradt socker, 17 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än n:o 18 af den

i världshandeln gällande holländska standard, likaledes 17 öre för kilogram;
å

socker, oraffineradt, till färgen mörkare än samma standardnummer,

äfven om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd,

11,75 öre för kilogram;

b) att från och med den 1 september 1906 den jämlikt § 9 i underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör under

vissa villkor medgifna restitution af tullmedlen vid utförsel sjöledes

från stapelstad af raffineradt socker, topp-, kandi- och kak-, hvilket

tillverkats inom riket af utländskt råämne, skall utgå med 13 öre

för kilogram sådant socker;

c) att den i § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna förekommande

bestämmelse om restitution af tullmedlen för karameller och andra

konfityrer från och med den 1 september 1906 skall upphöra att gälla;

samt

d) att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande

tullsatser å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskilt

angifna länder, skola beräknas i förhållande till de, enligt hvad ofvan

sagts, bestämda tullsatser.

Slutligen har genom proposition, n:o 78, af den 6 sistlidna mars

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta,

dels att § 2 i förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket den 19 maj 1893, sådan nämnda § lyder enligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178. 11

• kungörelsen den 12 augusti 1902, skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Det enligt § 1 beskattningspliktiga råsockret beräknas efter de

för tillverkningen använda betornas vikt sålunda, att etthundra kilogram

råa (ej torkade) hvitbetor antagas lämna ett utbyte af tretton

kilogram socker;

dels ock att berörda § i dess sålunda förändrade lydelse skall lända

till efterrättelse från och med den 1 september 1905.

Denna proposition har icke vunnit Riksdagens bifall; hvaremot

Riksdagen, i anledning af eu inom Riksdagen väckt motion, för sin del

beslutit, att § 2 i nyssnämnda förordning skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Det enligt § 1 beskattningspliktiga råsockret beräknas efter de

för tillverkningen använda betornas vikt sålunda, att etthundra kilogram

råa (ej torkade) hvitbetor antagas lämna ett utbyte af tolf kilogram

socker; dock att för de inom Östergötland och Västergötland den 16

maj 1905 anlagda eller under anläggning varande hvitbetssockerfabriker

utbytet af etthundra kilogram råa (ej torkade) hvitbetor från och med

den 1 september 1905 beräknas utgöra tio kilogram socker.

Stockholm den 19 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

Bil. A.

Förordning om beskattning af socker.

KAP. I. Om skattens beräkning och erläggande.

1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,

skall, på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets

utlämnande till fritt bruk erläggas skatt med tretton öre för hvarje

kilogram. För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas

tull enligt tulltaxan.

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och

maltsocker (maltos) samt ej heller sirap eller melass, i hvilka den genom

direkt polarisation utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent af

torrsubstansens vikt.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Magt vill meddela,

gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges

ej skatt.

Intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,

utlämnas till fritt bruk, skall detsamma stå under statens kontroll.

Denna kontroll utöfvas dels af tullverket öfver infördt socker, tills det

öfverföres till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller utlämnas

till fritt bruk, dels ock, på sätt i denna förordning och särskild af

Kungl. Maj:t fastställd ordningsstadga närmare bestämmes, vid fabriker,

i hvilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

13

3 §•

På Kungl. Maj:ts pröfning skall bero, om och under hvilka villkor

och kontroller samt mot hvilken afgift allmänt nederlag för obeskattadt

socker utan sammanhang med sockertillverkning må medgifvas.

4 §• i3vy ■ ■ . .

i rån fabrik, som står under kontroll, eller från allmänt sockernederlag

må socker, utan erläggande af sockerskatt, från riket utföras,

om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de villkor,

som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods, dock att,

hvad sålunda är stadgadt, icke skall äga tillämpning, så länge den i

Bryssel den 5 mars 1902 afskräde konventionen angående beskattningen

af socker är för Sverige gällande.

5 §■

1. Innan socker från fabrik eller allmänt sockernederlag utlämnas

till fritt bruk, skall den därå belöpande skatt inbetalas till landtränteriet

i det län, där fabriken eller nederlaget finnes, eller, hvad fabrik eller

sockernederlag i Stockholm angår, till öfverståthållareämbetet; dock

att, därest tillverkaren eller nederlagsinnehafvaren ställer säkerhet, som

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, han må för en tid af

tre månader åtnjuta anstånd med erläggande af skatt.

2. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehafvare att inbetala

förfallen skatt, skall all ogulden skatt genast utmätas, och hafve den

försumlige förlorat rätten att under det tillverkningsår åtnjuta anstånd

med skatts erläggande.

3. Då socker från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall sockerskatt

samtidigt med tullen till tullverket erläggas. Om betalningsanstånd,

ställande af säkerhet samt påföljd för fördröjd eller uteblifven

betalning gälle hvad i tullstadgan beträffande tullafgifter stadgas.

6 §•

Har socker, som utlämnats till fritt bruk, innan köparen mottagit

det, blifvit så skadadt, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma, må

under den kontroll, chefen för finansdepartementets kontroll- och juste
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

ringsbyrå föreskrifver, sockret för omarbetning åter införas i den fabrik,

hvarifrån det ntförts, och socker till lika mängd och af samma slag

titan erläggande af ytterligare skatt från densamma utlämnas till fritt

bruk. Sockrets mängd och slag bestämmas af den vid fabriken anställde

förste kontrollören eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom

sakkunnige, som chefen för nämnda byrå tillkallar.

KAP. II. Om tillverkare och hvad honom åligger.

7 §•

1. Med tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken

såsom ägare, innehafvare, verkställande direktör eller disponent eller i

annan egenskap har högsta inseendet öfver sockerfabriks skötsel och för

hvilken därför tillståndsbevis för tillverknings utöfvande skall utfärdas.

2. Ej må tillståndsbevis utfärdas för den, som blifvit dömd till

ansvar för brott, som omförmäles i 34 eller 35 § i denna förordning.

8 i
Tillverkningsår

räknas från och med den 1 september till och

med den 31 augusti.

9 §■

Fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker, skall

vara så byggd och inrättad, att, enligt de närmare föreskrifter, som i

denna förordning eller i ordningsstadgan meddelas, en betryggande

bevakning af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet

kan äga rum.

10 §.

1. Vid råsockerfabrik skall fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, och må icke, med undantag för kontorslokal,

innehålla andra lägenheter än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen.

De lägenheter, i hvilka råsockrets centrifugering och

uppvägning försiggå, skola bilda en särskild afdelning af byggnaden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178. 15

(sockerhuset), så att de, om så erfordras, må kunna afstängas från öfriga

delar af densamma.

2. Mellan sockerliuset och den öfriga delen af fabriken må endast

finnas en genomgång. Vid denna genomgång skall för de vid fabriken

anställde kontrollörer finnas vaktrum med åt genomgången vettande

fönster. Om magasin för sockers uppläggande gränsar till sockerhuset,

må genomgång finnas äfven till magasinet.

3. Fönstren på centrifugrummets ytterväggar skola vara försedda

med järngaller samt fönstren till öfriga lägenheter i sockerhuset äfvensom

gluggarna till under detsamma belägna källare med järngaller eller nät

af järntråd på sätt i ordningsstadgan föreskrifves.

11 §•

1. Vid fabrik för framställning af raffineradt socker skall antingen

fabriksbyggnaden ligga fritt, utan samband med andra byggnader, samt

hafva samtliga utåt vettande fönster försedda med järngaller eller nät af

järntråd, eller ock skall fabriksområdet vara fullständigt omgifvet af ett

minst två meter högt stängsel, där ej på grund af särskilda förhållanden

Kungl. Maj:t finner mindre fullständig anordning kunna medgifvas.

Till stängslet må räknas brandmur så ock till fabriken hörande byggnad,

som till fabriksområdets utsida ej har annan öppning än sådan ingång,

som är bevakad eller ställd under kronans lås, eller fönster, försedda

med järngaller eller nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att detsamma ej ligger på mindre än

fem meters afstånd från byggnad, som ligger inom och ej utgör del

af stängslet.

För fabrik, som ligger vid öppen plats eller gata vare sig i stad

eller inom område, tillhörande station å statens järnvägar, eller vid allmän

hamn, må eftergift i föreskrifterna angående afstängningen kunna

medgifvas af chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

2. För trafiken till och från fabriken må i stängslet kring densamma

i regel ej hållas öppna mer än två ingångar om dagen och en

om natten. Alla andra ingångar skola vara stängda med kronans lås,

och få de vid behof öppnas allenast i kontrolltjänstemans närvaro.

3. Vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall

finnas vaktstuga eller vaktrum för de till ingångens bevakning anställde

kontrollörer. Från vaktrummet skall finnas fönster, vettande åt ingången

till fabriken.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.-

12 §.

1. Utan hinder af bestämmelserna i 10 och 11 §§ må i fabrik

jämväl finnas förseglade eller plomberade reservutgångar för att begagnas

i händelse af eldfara.

2. I hvarje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen

afsedt expeditionsrum med minst tjugu kvadratmeters golfyta.

3. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet och de

i 10 och 11 §§ omnämnda vaktrummen med erforderliga möbler samt

bekosta deras belysning och uppvärmning.

4. Vederbörande öfverkontrollör och förste kontrollör eller dennes

ställföreträdare äge tillträde till fabrikens laboratorium för utförandet af

behöfliga undersökningar.

13 §.

De i 9, 10, 11 och 12 §§ meddelade föreskrifter afse ej sådan

sockerfabrik (saftstation\), där arbetet inskränker sig därtill, att saften

afvinnes betor och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare

bearbetning.

Vid saftstation utöfvas kontrollen af vederbörande öfverkontrollör

på sätt ordningsstadgan föreskrifver.

14 §.

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens

närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes

till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken

och skall stå under kronans lås.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till magasin,

där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid kontrolltjänsteman

vara närvarande.

15 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering af socker första

gången må i fabrik “taga sin början, skall tillverkare låta i två exemplar

upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna dels en enligt de närmare

föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas, affatta^ beskrifning å

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

fabriken med tillhörande område, dels ock planritning öfver fabriksområdet

och samtliga fabrikslokalerna med tydligt angifvande af det ändamål, hvartill

hvarje lokal är afsedd. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras

vid fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontrolloch

justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik chefen

för kontroll- och jnsteringsbyrån anser ritningen öfver densamma icke

vidare vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny

ritning och beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

16 §.

Öfver byggnader, lägenheter, anordningar, fasta apparater och

fasta kärl, som icke blifvit upptagna i den i 15 § omnämnda beskrifning

eller som där upptagits men sedermera ändrats, skall, förr än desamma

må användas vid tillverkning eller raffinering af socker, tillverkare

låta i två exemplar upprätta beskrifning och ritning, med hvilka,

förfares på sätt i 15 § stadgas.

17 §•

1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att

minst tio dagar förr, än rörelsen må börja, till Kung!. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras utom fabriksområdet, samt

e) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänstemännen,

hvarjämte, därest fabriken ej står under kontroll, då anmälan göres,

vid densamma skall fogas intyg af vederbörande öfverkontrollör, att

anordningarna vid fabriken icke strida mot denna förordnings eller

ordningsstadgans föreskrifter.

2. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl.

Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis.

3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, ändra lämnad uppgift,

vare han pliktig därom ofördröjligen göra skriftlig anmälan hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Bill. till Riksd. Prat. 1905. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 51 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

4. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt 3 mom. skall irigifvas

i två exemplar, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande behåller

det ena och ofördröjligen öfverlämnar det andra till vederbörande öfverkontrollör.

18 §.

Då arbetet vid fabrik afslutats, skall tillverkaren ofördröjligen

därom göra anmälan hos förste kontrollören; och åligger det denne

att lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan äfvensom att, så fort

ske kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande, kontrolloch

justeringsbyrån samt öfverkontroliören.

Vill tillverkaren, sedan anmälan om arbetets afsittande blifvit gjord,

under tillverkningsåret åter upptaga rörelsen i fabriken, göre ny anmälan

på sätt i 17 § är stadgadt. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande nytt tillståndsbevis.

19 §.

Till kontroll- och justeringsbyrån skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

första helg-fria dag i hvarje vecka insända uppgift å de tillståndsbevis,

som under föregående vecka utfärdats, och å de anmälningar,

som under samma tid må hafva gjorts enligt 17 § 3 mom.

20 §.

Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 13 §, arbete för

sockertillverkningen ej företages inom fem helgfria dygn efter den i

driftsanmälan uppgifna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den

tid, hvarunder arbete icke ägt rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inbetala det förste kontrollör och öfriga kontrollörer vid fabriken

tillkommande arfvode, vid äfventyr, om betalning ej sker, att Kungl.

Maj:ts befallningshafvande låter hos honom utmäta detsamma.

Har under den del af året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,

icke vid fabriken tillverkats i medeltal femtusen kilogram socker

för hvarje helgfritt dygn, åligger det tillverkaren att till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande inbetala hela det förste kontrollör och öfriga kontrollörer

vid fabriken tillkommande arfvode, vid äfventyr, som i

föregående mom. är sagd!.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

19

21 §.

Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,

att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor ytvidd varit använd för

odling af de betor, som inom fabriken afverkats, huru stor mängd

råämnen vid tillverkningen användts, betornas sockerhalt, huru mycket

af särskilda fabrikater i fabriken vunnits, samt huru mycket socker,

sirap eller melass bortförts från fabriken, äfvensom i öfrigt sådana upplysningar

erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig statistik öfver

sockerindustrien erfordras; och vare tillverkare skyldig att i afseende å

bokens anordning och förande ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som chefen för kontroll- och justeringsbyrån meddelar. Nämnda bok

skall, när helst så påfordran, hållas tillgänglig för den öfverkontrollör

och den förste kontrollör, under hvilkas inseende fabriken är ställd.

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan innehåller

om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för kontrolloch

justeringsbyrån, eller vederbörande kon troll tjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

23 §.

Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka

sirap eller melass, hvarom i 1 § 2 mom. förmäles, göre för hvarje

tillverkningsår, minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälan därom, med angifvande af

det ställe, där tillverkningen skall bedrifvas, och ombud som i yrkesutöfvarens

frånvaro skall företräda honom inför den, som skall utöfva

kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis. När tillverkningen

upphört, göre yrkesutöfvaren ock anmälan hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande. Om inkommen anmälan underrätte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande skyndsamt kontroll- och justeringsbyrån och vederbörande

öfverkontrollör.

Finnes inom fabrik, hvarom i denna § är fråga, anordning för

framställning af kristalliserad! socker, skall densamma sättas under

kronans läs eller försegling.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

Yrkesutöfvare i sådan fabrik vare ock skyldig att föra bok, i

tillämpliga delar så inrättad som i 21 § sägs. Nämnda bok skall, när

helst det påfordras, hållas tillgänglig för den öfverkontrollör, under

hvars inseende fabriken är ställd, äfvensom för den, hvilken eljest äger

anställa undersökning i fabriken.

Hvad i öfrigt i denna förordning är stadgadt om tillverkare och

fabrik, äger icke tillämpning å yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i denna

§ förmäles.

Såsom ersättning för kontrollkostnaden skall yrkesutöfvaren för

hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala tio kronor

för hvarje helgfritt dygn, hvarunder arbetet enligt anmälan kunnat

under månaden pågå. Betalas ej afgiften inom utgången af den påföljande

månaden, varde densamma utmätt.

KAP. III. Om kontrollen.

24 §.

Öfverinseendet öfver kontrollen vid sockerbeskattningen, för så

vidt denna kontroll icke ankommer på tullverket, utöfvas af chefen för

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

25 §.

1. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,

utöfvas den i 24 § afsedda kontrollen af öfverkontrollör er, förste kontrollörer,

kontrollörer och tillsyningsmän.

2. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

3. Förste kontrollörer och kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande efter förslag af vederbörande öfverkontrollör samt,

hvad förste kontrollörerna angår, efter chefens för kontroll- och justeringsbyrån

hörande.

4. Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste

kontrollör med tolf och till annan kontrollör med sex kronor, dock att,

där förste kontrollör varit inkallad till tjänstgöring mer än sex månader

om året, arfvodet för Överskjutande tjänstetid bestämmes till åtta kronor

om dagen; och erhåller förste kontrollör dessutom, om resa förekommer,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

reseersättning med tio kronor för hvarje gång han inträder i tjänstgöring

eller från en till annan fabrik förflyttas.

5. År fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle,

vare tillverkaren pliktig att på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

åt en hvar af den vid fabriken anställda kontrollpersonal

till ett pris af en krona om dagen upplåta ett eldadt, städadt samt

med nödiga möbler och sängkläder försedt boningsrum, beläget i fabrikens

närhet. Oafsedt fabrikens belägenhet vare tillverkare ock skyldig

att, på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt en hvar af

kontrollpersonalen, som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot en

ersättning af två kronor om dagen. De i detta mom. omförmälda ersättningsbelopp

afdragas från det vederbörande tillkommande arfvode

och tillhandahållas tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

6. Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts i

magasin under kronans lås, skola förste kontrollör och kontrollörer

återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande utsedd tillsyningsman, hvilken i arfvode af

statsmedel erhåller tio kronor för hvarje dag hans verksamhet vid

magasinet påkallats. Påkallas tillsyningsmannens åtgärd under tillverkningsåret

mer än trettiofem särskilda dagar, skall ersättningen för de

öfverskjutande dagarna gäldas af tillverkaren.

26 §.

För uppvägning af socker vare tillverkare skyldig att anskaffa

och underhålla våg äfvensom nödiga vikter.

Allt arbetsbiträde, som erfordras för vägningen, lämnas af tillverkaren.

27 §.

Allt socker, som i fabrik införes, där tillverkas eller raffineras

eller därifrån utföres, skall till vikten bestämmas på sätt ordningsstadgan

föreskrifver.

28 §.

1. När socker skall uttagas från fabrik, göre tillverkaren hos

förste kontrollören eller tillsyningsmannen skriftlig anmälan därom, med

angifvande af sockrets slag och vikten af hvarje kolli, äfvensom huru
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 178,

vida sockret skall utlämnas till fritt bruk eller försändas till annan fabrik,

allmänt sockernederlag eller tullkammare.

2. Utlämnas socker till fritt bruk, skall, sedan vikten däraf blifvit

bestämd samt skatt erlagd eller säkerhet därför ställd, förste kontrollören

eller tillsyningsmannen utfärda vågsedel i två exemplar, af hvilka det

ena öfverlämnas till tillverkaren och det andra, försedt med kvitto af

tillverkaren eller hans ombud, bilägges kontrollhandlingarna.

3. Föres socker till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare,

skall, sedan vikten däraf blifvit bestämd, försändelsen i öfrigt

ske under de villkor och bestämmelser, som meddelas i ordningsstadgan.

29 §.

1. Innan sirap eller melass utlämnas från fabrik, bestämmes dess

sockerhalt på sätt i 1 § 2 mom. är sagdt. År denna sjuttio procent

eller däröfver af torrsubstansens vikt, förfares med varan på sätt om

socker är stadgadt; är sockerhalten mindre än sjuttio procent af torrsubstansens

vikt, äger tillverkaren att fritt förfoga öfver varan.

2. År tillverkaren ej nöjd med undersökning, som enligt 1 mom.

blifvit i fabriken verkställd å sirap eller melass, tages däraf prof, som,

försedt med förste kontrollörens och tillverkarens sigill, insändes till

kontroll- och justeringsbyrån för verkställande af ny undersökning,

hvars resultat blir afgörande.

30 §.

Där så nödigt aktas, må inventering och uppvägning af allt i

fabrik eller magasin befintligt socker äga ram. När fabrik eller magasin

står under tillsyn af tillsyningsman, äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande

men eljest chefen för kontroll- och justeringsbyrån förordna om

inventering.

.31 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, för undersökning

äga tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till

boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan

nio eftermiddagen, äfvensom hafva rätt att anställa undersökning å

personer, som lämna, eller varor, som bortföras från fabriken.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

23

32 §.

ÖfverJcontrollör äge när som helst tillträde till sådan fabrik, som

i 23 § omförmäles, och att där taga prof af tillverkningen för dess

undersökande. Till boningsrum äge han dock ej tillträde mellan klockan

nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.

/

33 §.

Allmän åklagare äger anställa undersökning för upptäckande af

förbrytelser mot denna förordning.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro, och bör

förrättningsmannen för att tillgodonjuta det skydd, som honom därvid

tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjänstetecken

eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt eller förordnande.

Bor förrättningsmannen inom orten eller är där allmänt känd,

vare lian frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.

KAP. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

34 §.

Ben, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker, böte

från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med

fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde den i

1 § stadgade skatt, hvilken i sådant fall beräknas efter den tillverkning,

som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid densamma må

hafva varit i bruk och hvad i öfrigt i målet förekommit kan antagas

hafva ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirup eller melass, straffes med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

35 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt

från fabrik, där tillverkning eller raffinering af socker på grund af

tillståndsbevis bedrifves, eller från lägenhet, där obeskattadt socker

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

förvaras under kronans lås, eller under transport af obeskattadt socker

undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering af socker eller i allmänt

sockernederlag eller under transport af obeskattadt socker olofligen bryter

försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjänsteman

eller tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, hvarom ofvan sagts, vidtager åtgärd,

hvarigenom vid uppvägning af socker mindre än sockrets rätta vikt af

vågen angifves,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år..

Den sakfällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.

36 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af arbetare eller annan vid sockerfabriken

anställd person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Hvad i denna § är stadgadt om tillverkare äge motsvarande

tillämpning å innehafvare af allmänt sockernederlag.

37 §.

1. Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gifna föreskrifter,

föra den bok, som omförmäles i 21 §, eller vägrar han öfverkontrollör

eller förste kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande

kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,

där undersökning må ske, eller till ritning och beskrifning öfver fabriken,

straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen

kronor.

2. Underlåter yrkesutöfvare, hvarom i 23 § sägs, att i enlighet

med därom gifna föreskrifter föra bok, som omförmäles i 21 §, eller

vägrar han öfverkontrollör eller den, hvilken eljest äger anställa undersökning

i fabriken, tillgång till nämnda bok eller tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske, vare underkastad enahanda ansvar,,

som i 1 mom. är stadgadt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

25

38 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehafvare att ställa sig till

efterrättelse något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga

rörande sockerbeskattningen föreskrifves eller de föreskrifter i

fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och justeringsbyrån,

vederbörande kontrolltjänsteman eller tillsyningsman i enlighet med denna

förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes, där ej särskildt

ansvar är bestämdt, med böter från och med fem till och med etthundra

kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande att vid lämpligt vite

ålägga den tredskande att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid

fullgöra eller ock att låta tillsvidare afbryta tillverkningen.

39 §.

Tillverkare, nederlagsinnehafvare eller sådan yrkesutöfvare, som i

23 § omförmäles, hvilken åt kontroll tjänsteman, som öfver hans fabrik

eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder,

böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåfvan mottager, vare underkastad lika ansvar och

miste därjämte befattningen.

40 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid sockerbeskattningen,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller

affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna,

att. han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom

å tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en mån }d

till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöranden

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

41 §.

Anställes undersökning, hvarom i 33 § förmäles, mellan klockan

nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen

då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Samt. 1 Åfd. 1 Band.'' 51 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

42 §.

Böter, som enligt denna förordning åd ömas, skola, om tillgångtill

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

43 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvänd! ingsstraff.

44 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock

ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos

hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

45 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän

åklagare.

Finner den, som med kontrollen har befattning, öfverträdelse

begången, som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

KAP. Y. Öfvergångsstadganden.

46 §.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 september 1906, då

kung! förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen den

19 maj 1893 med däri gjorda ändringar upphör att gälla; dock att de

i denna förordning meddelade föreskrifter om anmälan och om förordnande

af kontrolltjänstemän för det tillverkningsår, som börjar den 1 september

1906, därförut skola lända till efterrättelse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

27

47 §.

Beträffande de fabriker, inom hvilka arbete bedrifvits under tillverkningsåret

1904—1905 och som skola vara i gång under tillverkningsåret

1906—1907, skall dock särskild! till efterrättelse lända:

a) De i 10 och 11 §§ omförmälda galler och järntrådsnät samt de

i 11 § omförmälda vaktstugor skola första gången bekostas af staten.

Detsamma galle om de i 11 § omförmälda stängsel, såvida de utgöras

af träplank, men om tillverkaren önskar uppföra stängslet af annat

material, erhåller han af statsmedel såsom bidrag därtill ett belopp,

motsvarande kostnaden för ett stängsel af träplank.

b) Därest afsevärda svårigheter möta att inskränka antalet af

fabrikens ingångar till två eller att i öfrigt vidtaga föreskrifna anordningar

vid fabrik, vill Kungl. Maj:t på framställning af tillverkaren och

efter vederbörandes hörande för fabriken meddela de förändrade bestämmelser,

som af omständigheterna kunna påkallas.

c) Senast den 1 oktober 1905 skall tillverkare till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ingifva ritningar till de stängsel och vaktstugor

samt beskrifning å de galler och nät, som vid fabriken erfordras, jämte

kostnadsförslag samt förklaring, till hvilket pris han är villig utföra

arbetet. Till ledning vid förslagens bedömande skall han därjämte ingifva

den i 15 § omförmälda beskrifning öfver fabriken med tillhörande

planritning, försedd med öfverkontrollörens intyg om verkställd

besiktning. Efter infordrande af yttrande från öfverkontrollör

och en i byggnadsfrågor och ortens pris förfaren person har Kungl.

Maj:ts befallningshafvande att med eget utlåtande insända handlingarna

till Kungl. Maj:t, som beslutar i ämnet. Vill tillverkaren ej utföra arbetet

till det pris, Kungl. Maj:t bestämmer, skall arbetets utförande utbjudas

på entreprenad.

d) För det i 14 § omförmälda ändamål må redan befintligt, före

år 1905 till förvaring af socker användt magasin, äfven om det icke

anses ligga i fabrikens närhet, fortfarande begagnas, för så vidt det

icke är beläget på längre afstånd än eu kilometer från fabriken.

48 §.

Vill tillverkare, att socker, som före den 1 september 1906 tillverkats

eller förtullats, efter nämnda dag skall kvarligga inom fabrikens område,

göre före den 1 augusti 1906 anmälan därom hos Kungl. Maj:ts

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

befallningshafvande, som förordnar förste kontrollör och kontrollörer att,

mot arfvode enligt 25 §, utöfva bevakning vid fabriken, sätta sockret

under kronans lås och i vissa fall, på sätt här nedan sägs, bestämma

detsamma till vikt och amendement. Härvid iakttages följande:

a) Socker, som är eller före utgången af augusti månad blir färdigt

till förbrukning, sättes den 31 augusti under kronans lås och må af

tillverkaren uttagas utan erläggande af den skatt, som i denna förordning

stadgas.

b) Råsocker sättes den 31 augusti under kronans lås. Under

september månad äger tillverkaren att i mån af behof häraf för raffinering

vid egen fabrik eller försändning till annan fabrik uttaga större

eller mindre partier, som till vikt och rendement bestämmas, på sätt i

mom. e och g sägs. Det råsocker, som den 1 oktober finnes kvar, skall

omedelbart på enahanda sätt till vikt och rendement bestämmas.

c) Den 29, 30 och 31 augusti får smältning af socker ej äga

rum inom raffinaderi. Det socker, som ännu den 31 augusti är under

arbete, bestämmes till vikt och rendement enligt mom. e, f och g.

d) Efter hand som det i mom. b och c omförmälda socker till

vikt och rendement bestämmes, skall tillverkaren i vederbörande räkenskap

föras till godo den utrönta mängden af rendementssocker med

därå belöpande skatt enligt 1 § eller ock må, där tillverkaren det

begär, detsamma tillgodoföras tillverkare vid annan fabrik.

e) Vid den i mom. b och c omförmälda inventering uppväges

sockret, dock att, där sockret är packadt i kolli med lika vikt, räkning

af antalet kolli och pröfvägning af två på hundradet må vara tillfyllest,

därest ej anledning1 finnes till antagande, att sockrets vikt ej uppgår

till den uppgifna.

f) Vid inventering af sådana sockerprodukter, som förvaras å

fasta reservoarer och kärl, utröues vikten genom mätning och bestämmande

af specifika vikten.

g) Vid inventering uttages ur hvarje likartad! parti prof, därvid i

intet tall ett prof må representera mer än femtiotusen kilogram. De

uttagna profven underkastas kemisk undersökning, hvarvid sockerhalten

bestämmes genom polarisation samt askhalten utrönes genom profvets

inaskning med svafvelsyra, hvarefter rendementet bestämmes genom att

från polarisationen afdraga fem gånger askhalten. Härefter uträknas

ior hvarje parti den vikt rendementssocker det innehåller. För verkställande

af den kemiska undersökningen äger förste kontrollören att

på statens bekostnad anlita biträde af sakkunnige.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.