Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner i fråga om proportionellt valsätt vid val af Riksdagens utskott m. m.

1905-05-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1905:184, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner i fråga om proportionellt valsätt vid val af Riksdagens utskott m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 184,

5

N;0 m.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1905.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta

motioner i fråga om proportionellt valsätt vid val af

Riksdagens utskott m. m.

(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 16.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen hafva i särskilda motioner framställningar

gjorts om införande af proportionellt valsätt vid val af Riksdagens

utskott m. in.

Redan vid den första riksdagen efter det nuvarande representationsskickets

antagande väcktes, i sammanhang med upprättande af

arbetsordning för Andra Kammaren, förslag om det proportionella

valsättets tillämpning vid val af ledamöter till konstitutions-, statsoch

bevillningsutskotten, men, ehuru frågan då endast af formella

skäl ej kunde komma under Riksdagens pröfning, fick den likväl

sedermera hvila ända till 1878 års riksdag. Då väcktes inom Andra

Kammaren af herr IT. L. Rydin en motion om införande i § 75

riksdagsordningen af ett tillägg, genom livilket de olika meningsgrupper,

som kunde inom kamrarne förefinnas, skulle beredas utväg

att, i ett visst förhållande till hvarje sådan grupps personantal,

i Riksdagens utskott insätta medlemmar, samt såmedelst skulle kunna

förebyggas, att utskottsvalen ginge uteslutande i den riktning, soin

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

eu enda menings flertal funne för godt bestämma. Konstitutionsutskottet

afstyrkte emellertid motionen, och denna hemställan Idel''

af båda kamrarna bifallen. Frågan återkom vid 1896 års riksdag,

då ledamoten af Andra Kammaren herr B. Palme uti afgifven

motion föreslog eu skrifvelse till Eders Kung! Maj:t med begäran

om utredning angående det proportionella valsättets användande

vid val inom Riksdagens kamrar. Icke heller detta förslag lyckades

tillvinna sig någondera kammarens bifall. Vid 1897 års riksdag

väcktes inom Andra Kammaren ånyo motion i samma syfte af herr

J. Nydal. Dennes förslag anslöt sig i hufvudsak till den vid 1896

års riksdag af Eders Kung! Maja för vissa riksdagsmannaval föreslagna

valmetoden, hvilken utgjorde eu i någon mån modifierad

tillämpning af det valsätt, som intill år 1891 användes vid val af

ledamöter i danska riksdagens landsting och i dess utskott. Äfven

denna motion blef af Riksdagens båda kamrar afslagen. Frågan fick

härefter anstå till 1902 års riksdag, då herr Ernst Carlson uti eu

inom Andra Kammaren afgifven motion föreslog eu sådan ändring

af § 75 riksdagsordningen, att vid val, som af kammare förrättades,

proportionellt valsätt, byggd! på den i Danmark tillämpade s. k.

An droska valmetoden, skulle användas, därest minst eu tiondedel

af kammarens ledamöter därom gjorde framställning. Motionen blef

af konstitutionsutskottet afstyrkt och Första Kammaren biföll utskottets

hemställan, medan Andra Kammaren för sin del antog eu

af friherre Barneko w med flere vid utlåtandet fogad reservation,

åsyftande sådana ändringar i riksdagsordningen, att det af motionären

föreslagna proportionella valsättet skulle användas vid utskottsval

och val af sådana deputerade, som i 50 § riksdagsordningen

afsåges, därest minst en femtedel af kammarens ledamöter sådant

begärde. Vid 1904 års riksdag förelågo inom Andra Kammaren

två motioner i ämnet, nämligen af herr G. Lindgren i Islingby och

herr J. Ericsson i Vallsta. Båda motionerna anslöto sig till ofvanuämnda

af Andra Kammaren bifallna reservation med den skillnaden,

att herr Lindgren uttalade sig för, att användandet af det

proportionella valsättet skulle göras fakultativt, medan herr Ericsson

föreslog eu obligatorisk tillämpning af dylikt valsätt. Konstitutionsutskottet

afstyrkte båda motionerna och Första Kammaren biföll

hvad utskottet hemställt. Andra Kammaren däremot biträdde en

af samma kammares utskottsledamöter afgifven reservation, innefattande

bifall till herr Ericssons motion.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

Den nu ånyo upptagna fråga angående det proportionella

valsättets tillämpning vid val inom Riksdagens kamrar finner Riksdagen

förtjänt af synnerligt beaktande. Uppenbart är, att, livad

utskotten beträffar, såväl rättvisa som billighet tala för, att de olika

meningsgrupperna inom kamrarna blifva i förhållande till sin numerära

styrka i utskotten företrädda, äfvensom att partierna beredas

tillfälle att i dem invälja personer, som de själfva anse för sig

representativa. Visserligen hafva redan under nuvarande förhållanden,

och särskild! sedan partierna inom kamrarna blifvit mera jämnstarka,

dessa synpunkter i viss män vunnit beaktande. Men då

någon garanti icke finnes för att så alltid skall komma att ske,

utan en ändring härutinnan kan, såsom erfarenheten från en icke

alltför aflägsen tid gifvit vid handen, tänkas komma att inträda,

när sådana frågor stå på dagordningen, i hvilka partimotsatserna

göra sig starkt gällande, har Riksdagen funnit redan detta förhållande

innebära tillräckligt talande skäl för vidtagande af eu sådan

ändring i nu gällande valsätt, att minoritetens billiga anspråk på

att få deltaga i ärendenas beredning under alla omständigheter

varder fullt tryggad.

Icke blott ur nu angifna synpunkter finner Riksdagen erforderligt,

att det proportionella valsättet införes vid utskottsvalen.

Äfven rent praktiska skäl tala för eu dylik anordning. Utskottens

uppgift att förbereda de olika frågor, som komma under Riksdagens

pröfning, så ock att jämka mellan kamrarna, då dessa stannat i

olika beslut, gör det synnerligen önskvärd!, att redan vid ärendenas

förberedande behandling minoritetens män lämnas tillfälle att, med

den sakkunskap och erfarenhet de måste antagas äga i ej mindre

män än majoritetens, framföra de skäl och grunder, som från deras

ståndpunkt böra blifva de bestämmande vid ärendenas slutliga afgörande.

Gifvet är, att utredningen af de olika frågorna därigenom

måste vinna i allsidighet och grundlighet på samma gång som större

möjlighet skulle förefinnas för en sammanjämkning af de olika

åsikter, som äro inom Riksdagen representerade.

Hvad ofvan anförts synes Riksdagen jämväl kunna i tilllämpliga

delar göras gällande i fråga om val af de särskilda deputerade,

som i § 50 riksdagsordningen afses.

Föreligga sålunda enligt Riksdagens mening fullgiltig^, skäl

för införande af proportionellt valsätt vid utskottsval och val af

nyssnämnda särskilda deputerade, finner sig Riksdagen däremot icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

öfvertygad om lämpligheten af att låta detta valsätt komma till

användning vid utseendet af sådana nämnder, hvilka af Riksdagen

tillsättas med rätt att i vissa angifna fall besluta eller förrätta val

i Riksdagens ställe, äfvensom af andra Riksdagens delegationer än

utskott. Dessa nämnders och delegationers uppgift är nämligen af

den från utskottens ändamål skilj aktliga natur, att det med fog kan

göras gällande, att de inom Riksdagens kamrar rådande majoriteterna

böra på dylika val kunna utöfva det afgörande inflytandet.

Riksdagen bär på grund häraf icke ansett sig böra förorda det

proportionella valsättets införande vid val af ifrågavarande nämnder

och delegationer.

Vidkommande den valmetod, som för utskottsvalen bör

komma till användning, finner Riksdagen uppenbart, afflå densamma

måste ställas fordran på enkelhet och lättfattlighet på samma gång

som den på ett fullt tillfredsställande sätt fyller sitt ändamål. Med

biträde af sakkunnig person hafva inom konstitutionsutskottet

utarbetats tvenne särskilda valmetoder (Bil.), hvilka sinsemellan

förete den likheten, att de bygga på den s. k. D’Hondtska fördelningsregeln.

Medan den ena af dessa metoder, med vissa af valens

natur påkallade förenklingar, nära ansluter sig till den af Eders

Kungl. Majd för val af ledamöter till Riksdagens Andra Kammare

föreslagna listmetoden, karaktäriseras den andra metoden särskild!

däraf, att den i möjligaste män anpassar sig efter den vid utskottsvalen

numera rådande praxis samt därjämte bereder de olika partierna

tillfälle att, på samma gång de blifva representerade i förhållande

till sin styrka, i utskotten insätta de ledamöter, partiet anser böra

i främsta rummet ifrågakomma, äfvensom att under valens fortgångtaga

hänsyn till resultatet af redan förrättade val. Då emellertid

vissa detaljer af dessa båda valmetoder ansetts böra ytterligare

utarbetas, och det dessutom synts Riksdagen lämpligt, att jämtäl

andra för ifrågavarande val lämpade metoder göras till föremål för

pröfning, har Riksdagen funnit sig böra hemställa, att eu fullständig

utredning i berörda afseende måtte genom Eders Kungl. Maj ds

försorg verkställas.

Slutligen vill Riksdagen såsom sin åsikt framhålla, att det

måste anses vara principiellt oriktigt att införa de närmare bestämmelserna

angående det proportionella valsättet i de reglementarisk»

föreskrifterna för Riksdagen, öfver hvilka denna ensam äger be-.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

9

slutanderätt. Dylika bestämmelser äro nämligen af den vikt, att

de böra i grundlag intagas.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det

Eders Kung! Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till införande af proportionellt valsätt vid de i §§ 37 och

50 riksdagsordningen föreskrifna val.

Stockholm den 19 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

Bil.

Förslag

till proportionellt valsätt vid val af Riksdagens utskott ra. m.

Alternativ 1.

Riksdagsordningen.

§ 75.

1. Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,

så framt de skola blifva gällande,

böra vara enkla, slutna, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas namn,

som från oxaktighet i anseende till deras

antal. Mellan personer, som vid val

undfått lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfordras.

2. Vid val, som enligt 37 och 50

§§ af kammare förrättas, skall förfaras

på följande sätt. Af hvai’je röstande

afgifves en sedel, innehållande allenast

ett namn och afseende val af såväl

ledamöter som suppleanter, där bägge
Bih.

till Biksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd.

Alternativ 2.

Riksdagsordningen,

§ 75.

1. Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,

så framt de skola blifva gällande,

böra vai’a enkla, slutna, hopnxllade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas namn,

som från oriktighet i anseende till deras

antal. Mellan personer, som vid val

undfått lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfoi*dras.

2. De i 37 och 50 §§ föreskrifna

val skola föri''ättas efter proportionell

valmetod, så snart valet afser mer än

en person. Närmare regler om huru

härvid skall förfaras meddelas i reglementariska

föreskrifter för Riksdagen.

1 Band. 53 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

dera skola väljas. De platser, som äro

att besätta, fördelas, särskild! för val

af ledamöter och särskild! för val af

suppleanter, mellan de olika sedlarne

efter den grund, att, då någon sedel

tillerkännes plats för viss röstmängd,

samma röstmängd medför lika rätt för

hvarje annan sedel, och på det sätt,

att platserna, en efter annan, tilldelas

den af de olika sedlarne, som för hvarje

gång uppvisar det största jämförelsetalet.

Jämförelsetalet är för hvarje sedel dess

rösttal, så länge sedeln ännu icke fått

någon plats sig tillerkänd, halfva rösttalet,

så länge sedeln erhållit allenast

en plats, tredjedelen af rösttalet, så

länge sedeln erhållit allenast två platser,

och så vidare i fortsatt följd. Aro, i

fråga om någon plats, två eller flera

af jämförelsetalen lika, äge den sedel

företräde, hvars rösttal är störst. Äro

äfven rösttalen lika, afgör lotten företrädet

mellan sedlarna. De platser,

som sålunda tillkomma en sedel, besättas

på det sätt, att den, hvars namn finnes

uppfördt å sedeln, i främsta rummet

förklaras vald, hvarefter denne eller

den ledamot af kammaren, han för händelse

af förfall befullmäktigad på talmannens

anmodan å väljarnes vägnar

nämner dem, som skola intaga de öfriga

platserna, och dessa äfvenledes förklaras

valda. Den ordning, i hvilken talmannen

framställer sådan anmodan, som

nu nämnd, är, bestämmes af de olika

sedlarnes rösttal, så att ett högre rösttal

har företräde framför ett lägre, samt,

där rösttalen äro lika, genom lottning.

3. Mellan de enligt mom. 2 valde

bestämmes ordningen, därest de förut

tillhört ifrågavarande utskott eller

nämnd, efter det antal riksdagar, de

inom samma varit ledamöter eller suppleanter,

men eljest, eller i händelse detta

antal är lika, medelst lottning; dock

att, då ledamot är hindrad tjänstgöra, af

samma väljare utsedd suppleant skall

Reglementariska föreskrifter för

Riksdagen.

§ 4. De i R.O. 37 och 50 §§ omförmälda

val skola förberedas och utföras

på sätt här nedan och i §§ 5 till

och med 11 sägs.

Innan dylikt val företages, utsätter

hvarje kammare för sin del tid, då förslagslistor

å sådana ledamöter af kammaren,

som anses böra vid valen ifrågakomma,

skola till talmannen inlämnas.

Förslagslistorna må innehålla huru

många eller huru få namn som helst.

Sedan desamma inkommit, anslås

de af talmannen, med angifvande af

förslagsställarnas namn.

§ 5. Kammarledamot, som blifvit

föreslagen till samma uppdrag å mer

än en förslagslista, må kunna, vare sig

muntligen eller skriftligen, hos talmannen

fordra sitt namn uteslutet från alla

listor utom en; dock att sådan framställning

må göras senast å det här

nedan omförmälda sammanträde.

§ 6. Senast dagen före valet sammanträder

kammaren för slutjustering

af förslagslistorna. Å detta sammanträde

må endast följande jämkningar

göras i de föreslagna listorna:

l:o) anmäler talmannen de utslutningar,

som på grund af till honom

ingångna framställningar enligt § 5 äro

att företaga å listorna;

2:o) äger kammarledamot, som står

upptagen å mer än en förslagslista, rätt

att göra dylik framställning;

3:o) äger jämväl förslagsställare rätt

att utesluta från den af honom föreslagna

listan namn, som befinnes upptaget

äfven å annan förslagslista;

4:o) äger förslagsställare, hvilkens

förslagslista blifvit ändrad genom sådan

uteslutning, som här ofvan under l:o)

till och med 3:o) sägs, rätt att fullständiga

sitt förslag genom uppförande

å detsamma af namn å lika många

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 184,

i hans ställe inträda, där sådan är kammarledamöter, som de från förslaget

tillstädes. uteslutna, skolande härvid iakttagas, att

endast namn å sådana kammarledamöter

må upptagas, som icke redan äro upptagna

å de ursprungliga förslagslistorna,

och att de nya namnen på listan få

sin plats efter dem, som förut äro upptagna

därå.

De justerade förslagslistorna anslås

så fort ske kan.

§ 7. De vid valet afgifna röstsedlarna

skola öfverensstämma med någon

af de justerade förslagslistorna, vid

äfventyr att röstsedeln eljest kasseras.

§ 8. Sedan de för hvarje särskild

förslagslista afgifna röster sammanräknats,

fördelas de utskotts- eller delegationsplatser,

som valet afser att besätta,

mellan listorna sålunda, att platserna,,

en efter annan, tilldelas den af de olika

listorna, hvilken för hvarje gång uppvisar

det största af nedan angifva jämförelsetal.

Jämförelsetalet är för hvarje lista

dess rösttal, så länge listan ännu icke

fått någon plats sig tillerkänd; därefter

halfva rösttalet, så länge listan erhållit

allenast en plats; därefter tredjedelen

af rösttalet, så länge listan erhållit

allenast två platser: och så vidare i

fortsatt följd.

Äro i fråga om någon plats två eller

flera af jämförelsetalen lika, äge den

lista företräde, hvars rösttal är störst.

Äro äfven rösttalen lika, skilje lotten.

Har en lista redan erhållit så många

platser, som listan upptager kammarledamöter,

varde den från vidare jämförelse

utesluten.

§ 9. Allt efter som, enligt det i

föregående paragraf angifna förfarande,

en plats tilldelas viss lista, uppföres

den kammarledamot såsom vald till

ledamot af utskottet eller delegationen,

hvilken efter ordningen å förslagslistan

är därtill närmast berättigad. Skulle

härvid inträffa, att den närmast berät
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 184.

tigade redan förut blifvit antecknad

såsom vald, tages i stället från samma

lista den efter honom närmast berättigade.

§ 10. Sedan enligt ofvan beskinna

förfarande valen af utskottsledamöter

äro afslutade, ske suppleantvalen utan

ny omröstning genom upprepande, förmedelst

samma röstsedlar, af samma

förfarande, som vid valen af ledamöter

iakttagits, hvarvid listorna anses omfatta

endast de personer, som icke

redan blifvit valda till utskottsledamöter.

§ 11. Vid inkallande af suppleanter

iakttages, att vid förfall för ledamot inkallas

så vidt möjligt suppleant, som

varit upptagen å samma förslagslista

som den frånvarande ledamoten. I

öfrigt äga suppleanterna företräde i den

ordning, i hvilken de antecknats såsom

valda.

Stockholm, Oskar Eklunds boktr., 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.