Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående revision af de författningar, som afse priskur anters och markegång staxors upprättande.

1905-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1905:51, Skrifvelse till Konungen, angående revision af de författningar, som afse priskur anters och markegång staxors upprättande.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

13

Ä:o 51.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 31 mars 1905.

— — —. ■ — Andra Kammaren den 31 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående revision af de författningar,

som afse priskur anters och markegång staxors

upprättande.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 1.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 11.)

Till Konungen.

I särskilda inom Riksdagens kamrar väckta motioner bär framhållits

behofvet af revision af de författningar, som afse priskuranters och markegångstaxors

upprättande.

I motionerna anföres, bland annat, hurusom industri, handel och näringar

betydligt förändrats sedan år 1855, då kungörelsen angående priskurantsättningarna

utfärdades. De förbättrade kommunikationsförhållanden,

som sedan nämnda år utvecklat sig, hade på ett verksamt sätt utjämnat

varuvärdet.

Vidare syntes den apparat, som i nyssnämnda kungörelse föreskrefves,

och de kostnader, som däraf förorsakades, vara alltför stora och för öfrigt

numera onödiga. Det borde jämväl uppmärksammas, att då den efter

1855 genomförda reformen i beskattningsafseende medfört, att en mängd

olika räntepersedel- genom förvandling öfverförts till några få hufvud
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

persedlar, vore det nyttigt och nödigt, att jämväl åtskilliga i markegångstaxorna

förekommande persedlar därifrån utgallrades.

Eu med anledning af förevarande fråga inom Riksdagen vidtagen

granskning af. de markegångstaxor, som upprättades af de markegångsdeputerade,

hvilka sammanträdde i november månad 1904, har visat,

att högst betydande skiljaktigheter förefinnas i de värden, hvilka inom

olika, stundom närgränsande län åsatts vissa persedlar. Dessa säkerligen

icke af ortförhållandena betingade skiljaktigheter torde till väsentlig del

bero pa sättet för priskuranternas och markegångstaxornas upprättande.

Äro inom ett markegångsdistrikt (län eller landskap) ett flertal städer

belägna, blifva merendels i ett motsvarande antal priskuranter jämförelsevis

höga pris upptagna och markegångsprisen, som åsättas efter medeltalet

af de i priskuranterna upptagna pris, äfvenledes tämligen höga; äro

däremot städerna få till antalet, blir det slutliga priset oftast jämförelsevis

lågt.

Riksdagen, som ingalunda förbiser de svårigheter, hvilka möta att

bringa markegångstaxorna i full öfverensstämmelse med nutida förhållanden,

och som väl inser vikten af att full trygghet vinnes för att

prissättningen å markegångspersedlarna blir så riktig som möjligt, anser

dock fog icke saknas för yrkandet på en revision af nu gällande bestämmelser

rörande markegångssättningen. Redan för tjugufem år sedan

gjorde sig inom Riksdagen den åsikt gällande, att det borde ske eu

undersökning och utredning, huruvida en del räntepersedlar skulle kunna

ur markegångstaxorna uteslutas samt en förenklad uppställning af desamma

åstadkommas. De reformer i beskattningshänseende, som sedan

den tiden blifvit genomförda, samt de förändrade förhållanden, som i

många andra afseenden sedan dess inträda göra önskvärdheten att bringa

markegångstaxan i närmare öfverenstämmelse med nutida begrepp än

mer framträdande, hvarvid dock utan tvifvel stor varsamhet måste iakttagas

och grundlig utredning föregå, innan sådan reform utan olägenhet

kan genomföras.

Riksdagen anser äfven, likasom i motionerna framhållits, att med

nutidens snabba och bekväma förbindelser samt lättheten att erhålla

noggranna uppgifter på gängse priser å de i markegångstaxorna upptagna

viktigare varuslag något mindre omständlig föregående procedur

för prisbestämmelserna än hvad nu är föreskrifvet skulle kunna vara till

fyllest, titan att noggranheten äfventyras, ehuru naturligtvis äfven i detta

hänseende noga bör tillses, att förfaringssättet blir fullt betryggande för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 51. 15

att såväl skattskyldiges som skattemottagares rätt i alla hänseenden må

blifva tillgodosedd.

På grund af hvad Riksdagen nu anfört, får Riksdagen anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i

hvad mån en del räntepersedlar skulle kunna ur markegångstaxorna uteslutas,

samt efter föranstaltad granskning af de författningar, som hafva

afseende på priskurantuppgifterna och sättet för markegångstaxornas upprättande,

taga i nådigt öfvervägande, huruvida eu förändring i de förberedande

åtgärderna för markegångstaxornas upprättande i syfte att

åstadkomma en förenkling i det nu föreskrifna förfaringssättet skulle

kunna vidtagas, utan att noggrannheten äfventyras, samt sedermera till

Riksdagen framlägga det förslsg i ämnet, hvartill Eders Kungl. Maj:t

må finna sådan utredning föranleda.

Stockholm den 31 mars 1905.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.