Skrifvelse till Konungen, angående revision af de författningar, som afse priskur anters och markegång staxors upprättande.
1905-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1905:51, Skrifvelse till Konungen, angående revision af de författningar, som afse priskur anters och markegång staxors upprättande.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 51.
13
Ä:o 51.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 31 mars 1905.
— — —. ■ — Andra Kammaren den 31 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående revision af de författningar,
som afse priskur anters och markegång staxors
upprättande.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 1.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 11.)
Till Konungen.
I särskilda inom Riksdagens kamrar väckta motioner bär framhållits
behofvet af revision af de författningar, som afse priskuranters och markegångstaxors
upprättande.
I motionerna anföres, bland annat, hurusom industri, handel och näringar
betydligt förändrats sedan år 1855, då kungörelsen angående priskurantsättningarna
utfärdades. De förbättrade kommunikationsförhållanden,
som sedan nämnda år utvecklat sig, hade på ett verksamt sätt utjämnat
varuvärdet.
Vidare syntes den apparat, som i nyssnämnda kungörelse föreskrefves,
och de kostnader, som däraf förorsakades, vara alltför stora och för öfrigt
numera onödiga. Det borde jämväl uppmärksammas, att då den efter
1855 genomförda reformen i beskattningsafseende medfört, att en mängd
olika räntepersedel- genom förvandling öfverförts till några få hufvud
-
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 51.
persedlar, vore det nyttigt och nödigt, att jämväl åtskilliga i markegångstaxorna
förekommande persedlar därifrån utgallrades.
Eu med anledning af förevarande fråga inom Riksdagen vidtagen
granskning af. de markegångstaxor, som upprättades af de markegångsdeputerade,
hvilka sammanträdde i november månad 1904, har visat,
att högst betydande skiljaktigheter förefinnas i de värden, hvilka inom
olika, stundom närgränsande län åsatts vissa persedlar. Dessa säkerligen
icke af ortförhållandena betingade skiljaktigheter torde till väsentlig del
bero pa sättet för priskuranternas och markegångstaxornas upprättande.
Äro inom ett markegångsdistrikt (län eller landskap) ett flertal städer
belägna, blifva merendels i ett motsvarande antal priskuranter jämförelsevis
höga pris upptagna och markegångsprisen, som åsättas efter medeltalet
af de i priskuranterna upptagna pris, äfvenledes tämligen höga; äro
däremot städerna få till antalet, blir det slutliga priset oftast jämförelsevis
lågt.
Riksdagen, som ingalunda förbiser de svårigheter, hvilka möta att
bringa markegångstaxorna i full öfverensstämmelse med nutida förhållanden,
och som väl inser vikten af att full trygghet vinnes för att
prissättningen å markegångspersedlarna blir så riktig som möjligt, anser
dock fog icke saknas för yrkandet på en revision af nu gällande bestämmelser
rörande markegångssättningen. Redan för tjugufem år sedan
gjorde sig inom Riksdagen den åsikt gällande, att det borde ske eu
undersökning och utredning, huruvida en del räntepersedlar skulle kunna
ur markegångstaxorna uteslutas samt en förenklad uppställning af desamma
åstadkommas. De reformer i beskattningshänseende, som sedan
den tiden blifvit genomförda, samt de förändrade förhållanden, som i
många andra afseenden sedan dess inträda göra önskvärdheten att bringa
markegångstaxan i närmare öfverenstämmelse med nutida begrepp än
mer framträdande, hvarvid dock utan tvifvel stor varsamhet måste iakttagas
och grundlig utredning föregå, innan sådan reform utan olägenhet
kan genomföras.
Riksdagen anser äfven, likasom i motionerna framhållits, att med
nutidens snabba och bekväma förbindelser samt lättheten att erhålla
noggranna uppgifter på gängse priser å de i markegångstaxorna upptagna
viktigare varuslag något mindre omständlig föregående procedur
för prisbestämmelserna än hvad nu är föreskrifvet skulle kunna vara till
fyllest, titan att noggranheten äfventyras, ehuru naturligtvis äfven i detta
hänseende noga bör tillses, att förfaringssättet blir fullt betryggande för
Riksdagens Skrifvelse N:o 51. 15
att såväl skattskyldiges som skattemottagares rätt i alla hänseenden må
blifva tillgodosedd.
På grund af hvad Riksdagen nu anfört, får Riksdagen anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i
hvad mån en del räntepersedlar skulle kunna ur markegångstaxorna uteslutas,
samt efter föranstaltad granskning af de författningar, som hafva
afseende på priskurantuppgifterna och sättet för markegångstaxornas upprättande,
taga i nådigt öfvervägande, huruvida eu förändring i de förberedande
åtgärderna för markegångstaxornas upprättande i syfte att
åstadkomma en förenkling i det nu föreskrifna förfaringssättet skulle
kunna vidtagas, utan att noggrannheten äfventyras, samt sedermera till
Riksdagen framlägga det förslsg i ämnet, hvartill Eders Kungl. Maj:t
må finna sådan utredning föranleda.
Stockholm den 31 mars 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.