Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående lagstadgad - stängningstid för handelsbutiker.

1906-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:13, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående lagstadgad - stängningstid för handelsbutiker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nio 13.

1

N:o 13.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 februari 1906

— — — — Andra Kammaren den 20 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt

motion angående lagstadgad - stängningstid för handelsbutiker.

(Lagutskottets utlåtande n:o 5).

Till Konungen.

Inom Riksdagen hafva enskilda motionärer ifrågasatt meddelandet af

lagbestämmelser angående den dagliga tiden för handelsbutikers stängning.

Det nu rådande tillståndet i fråga om tiden för öppenhållande af minuthandelsbutiker

medför enligt Riksdagens åsikt afsevärda olägenheter för

såväl butikägare som deras biträden, icke blott beträffande hvilotiden utan

jämväl i afseende å tillfälle för ifrågavarande personer att förskaffa sig

intellektuell utbildning eller sådan förströelse, som tjänar att befordra deras

allmänna välbefinnande så i andligt som kroppsligt hänseende. Därför

anser Riksdagen af behofvet påkalladt, att åtgärder vidtagas för åvägabringande

af ett bättre sakernas tillstånd. I detta afseende framställer

sig såsom den närmast liggande och mest tilltalande utvägen, att sådant

skedde genom frivillig sammanslutning af dem, som af saken närmast

beröras. Men erfarenheten gifver dess värre vid handen, att en tillräckligt

omfattande sammanslutning i angifvet syfte i ej kan antagas komma till

Bill. till Biksd.Prot. 1906. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 3 Käft. (N:is 13,14). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BiJcsdagens skrifvelse N:o 13.

stånd. Vid sådant förhållande anser Riksdagen tillkomsten af lagbestämmelser

för ändamålets vinnande vara både nödig och nyttig. Några betänkligheter

mot lagstiftning i den föreslagna riktningen från synpunkten

af arbetsgifvares och arbetares själfbestämmanderätt torde desto mindre möta,

som redan från nu gällande lag bevis kunna hämtas för lämpligheten i vissa fall

af lagbestämmelser rörande användande af den personliga arbetskraften, samt,

såvidt det kunnat inhämtas, bland såväl arbetsgivare som arbetstagare inom

minuthandelsyrket det öfvervägande flertalet hyser en allvarlig önskan om lagbestämmelser

i det angifna syftet, hvadan den föreslagna lagstiftningen

endast för ett fåtal handelsidkare skulle innebära ett ingrepp i deras

personliga frihet att utsträcka arbetstiden efter behag, ett ingrepp, hvaraf

för öfrigt någon afsevärd olägenhet icke torde kunna befaras. Ej heller

från allmänhetens sida kunna, såvidt Riksdagen kan finna, några befogade

erinringar göras emot den ifrågasatta lagstiftningen, om densamma blott

anordnas så, att behörig hänsyn tages till olika förhållanden i ena eller

andra afseendet å olika orter.

Då det gäller spörsmålet, huru en sådan lagstiftning närmare bör

anordnas, framträda olika möjligheter. Riksdagen har haft sin uppmärksamhet

fästad å de lagar i ämnet, hvilka äro gällande i Tyskland och

Norge. Den tyska lagen påbjuder en ovillkorlig stängningstid för alla

butiker, utom för särskildt uppräknade fall, samt lämnar dessutom åt de

särskilda kommunerna att under vissa förutsättningar bestämma om ytterligare

inskränkning af den tid butikerna sålunda få hållas öppna. Lagen

gör också i vissa afseenden skillnad mellan samhällen med större och

mindre folkmängd. Den norska lagen åter öfverlämnar helt och hållet åt

kommunerna själfva att afgöra frågan om införande af viss stängningstid

för handelsbutiker.

Ehuru förevarande fråga har sitt hufvudsakligaste intresse för de

större stadssamhällena, där den alltjämt växande konkurrensen uppdrifver

arbetstiden, håller Riksdagen före, att det icke är lämpligt att lagstifta

uteslutande för dessa samhällen eller att öfver hufvud vid en lagstiftning

af ifrågavarande art göra åtskillnad på städer och landsbygd.

Då emellertid behofvet af viss stängningstid uppenbarligen är olika

för olika orter, synes det Riksdagen lämpligare, att, såsom i Norge, genom

lag stadgades, att på orter, där behofvet af en bestämd stängningstid för

handelsbutiker särskildt gjorde sig gällande, sådan kunde åvägabringas

genom de kommunala myndigheternas försorg. Det synes dock Riksdagen

angeläget, att en lag i nu förevarande ämne icke lämnade kommunerna

obegränsad beslutanderätt i fråga om stängningstid för handelsbutiker, utan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 13.

3

innehölle — jämte de allmänna förutsättningar, under hvilka eu obligatorisk

stängningstid för viss ort antingen i fråga om alla eller blott vissa

slag af handelsbutiker skulle kunna komma till stånd — stadgande om

vissa gränser, inom bvilka kommunens beslutanderätt finge utöfvas, och

garantier mot missbruk af densamma. Det kan eljest måhända vara att

befara, att den kommunen tillerkända beslutanderätten kan komma att utöfvas

i syfte, som icke vore därmed afsedt, eller på ett sätt, som kunde

innebära ett verkligt förtryck.

I sammanhang med en lagstiftning angående bestämd stängningstid

för handelsbutiker böra enligt Riksdagens åsikt bestämmelser meddelas om

gatuhandeln under den tid butikerna skola hållas stängda.

På grand af det anförda hemställer Riksdagen, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t taga under öfvervägande, huruvida och på hvilka villkor

kommun må berättigas att bestämma viss tid, under hvilken inom kommunen

belägna handelsbutiker skola hållas stängda, samt för Riksdagen

framlägga det förslag till lagbestämmelser, hvartill utredningen kan gifva

anledning, äfvensom i sammanhang därmed förslag till erforderliga ändringar

i gällande lagstiftning rörande gatuhandeln.

Stockholm den 20 februari 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.