Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion rörande tullbehandlingen af vissa för fartygs byggande m. m. afsedda materialier och skeppsförnödenheter.

1906-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:130, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion rörande tullbehandlingen af vissa för fartygs byggande m. m. afsedda materialier och skeppsförnödenheter.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

N:o 130.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1906.

— — — — Andra Kammaren den 12 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

rörande tullbehandlingen af vissa för fartygs byggande

m. m. afsedda materialier och skeppsförnödenheter.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 12).

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har förslag framställts, att i

gällande tulltaxa måtte införas bestämmelse därom, att vid införsel af

sådana för nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg, skeppsdocka,

dockport, ponton eller slip afsedda materialier och skeppsförnödenheter,

för hvilka restitution af eller befrielse från tull är medgifven, skall, där

tullsatsen är bestämd att utgå efter vikt, till grund för förtullningen läggas

importörens af faktura, konnossement eller annan därmed jämförlig handling

bestyrkta uppgift å det införda godsets vikt,

Att skeppsbyggeri är en för vårt land naturlig näring, därom torde

meningarna icke vara delade, liksom icke heller därom, att densamma i

olika hänseenden är af synnerlig betydelse för landet i dess helhet.

Hvarje förslag, som är ägnadt att verksamt bidraga till denna närings

höjande och utveckling, synes därför vara förtjänt af allvarligt beaktande

från statsmakternas sida, Riksdagen har också vid flera tillfällen visat

sig vilja bekjärta och tillmötesgå ifrågavarande närings kraf. Det må

härvid särskild! erinras om de lättnader i tullhänseende, som genom beslut

vid 1904 års riksdag kommo denna näring till del i afseende å villkoren

för åtnjutande af tullrestitution eller befrielse från tullafgift för

tullpliktiga fartygsmaterialier och skeppsförnödenheter och särskild! i fråga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 130. 5

om tiden för åtnjutande af dylik restitution eller befrielse, hvilken tid

utsträcktes från två till tre år.

Om man sålunda kan utgå därifrån, att hvarje lämpligt förslag i

syfte att uppmuntra och understödja skeppsbyggerinäringen bör vinna

behörigt beaktande, måste man dock med nödvändighet tillse, att icke

sådana åtgärder vidtagas, som på något sätt träda statens berättigade intressen

för nära.

Hvad nu angår här ifrågavarande förslag eller att i gällande tulltaxa

införa bestämmelse därom, att vid tull behandling af sådana fartygsmaterialier

och skeppsförnödenheter, för hvilka restitution af eller befrielse från

gäldande af tullafgift är medgifven, skall till grund för förtullningen läggas

importörens af vissa handlingar styrkta uppgift om godsets vikt, vill Riksdagen

erinra, att ett liknande förslag förelåg till behandling vid 1904

års riksdag. Nämnda förslag, hvilket var af väsentligt mindre räckvidd

än det nu föreliggande, blef emellertid af anförda orsaker af bevillningsutskottet

afstyrkt och vann icke heller Riksdagens bifall.

Såsom i motionen framhålles, är det visserligen sant, att, då i fråga

om här afsedda materialier tullen är fastställd att utgå efter vikt, hvilken

alltså måste i hvarje särskildt fall af vederbörande tullmyndighet utrönas,

sådant ofta nog med hänsyn till dessa varors tyngd är förenadt med

ganska stora svårigheter. Särskildt framträda dessa olägenheter, då fråga

är om tullbehandlingen af mera betydande skeppslaster, afsedda för byggande

af större fartyg, ty, utom det att en dylik tullbehandling vållar

importören ej obetydliga direkta kostnader, föranleder den ock tidsförlust,

som naturligtvis i sin mån ej oväsentligt bidrager att öka dessa kostnader.

De kraf på lättnader i berörda afseenden, som framföras i motionen, torde

därför få anses vara synnerligen behjärtansvärda.

På hvilket sätt de ifrågavarande olägenheterna må kunna i möjligaste

mån aflägsnas, lärer emellertid onekligen vara ganska svårt att afgöra.

Men det synes åtminstone icke böra ske på den väg motionären föreslagit,

ty detta skulle leda till alltför betänkliga konsekvenser. De skäl, som

af 1904 års bevillningsutskott anfördes och hvilka af generaltullstyrelsen

i ett öfver motionen afgifvet yttrande åberopats för afstyrkande af det

föreliggande förslaget, äro af så tungt vägande art, att Riksdagen ansett

sig icke böra biträda detsamma.

Riksdagen föreställer sig emellertid, att motionärens syfte skulle kunna

nöjaktigt tillgodoses på annat sätt, och vill Riksdagen i sådant afseende

erinra, att genom föreskrift i Eders Kung!. Maj:ts skrifvelse till general
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

tullstyrelsen angående ändringar i gällande bestämmelser rörande tullbehandlingen

af från utrikes ort inkommande varor den 12 oktober 1889

medgifvits, att vid packhusbehandling af åtskilliga i skrifvelsen uppräknade

varor vikten under vissa närmare angifna villkor icke behöfde utrönas

genom vågning af hvarje kolli för sig, utan allenast genom profvägning

af ett större eller mindre antal kolli, som vederbörande tullförvaltning

ägde bestämma. Då det sålunda visat sig möjligt att i fråga om

andra artiklar vid tullbehandlingen åstadkomma afsevärda lättnader, föreställer

sig Riksdagen, att den möjligheten ej skulle vara utesluten, att

vare sig genom profvägning eller genom andra åtgärder för beräkning af

vikten jämväl med afseende å far tygsm aterialier och skeppsförnödenheter

lättnader i förevarande syfte kunde genomföras. De föreskrifter, som därför

erfordras, torde emellertid redan på grund af sin natur under inga

förhållanden böra inrymmas i tulltaxan eller därmed sammanhängande

bestämmelser, utan lärer det böra öfverlämnas åt Eders Kungl. Maj:t att

vidtaga de åtgärder, som i förevarande afseende må befinnas ändamålsenliga.

Riksdagen har därför, behjärtande frågans vikt och betydelse,

ansett sig böra aflåta en skrifvelse i ämnet till Eders Kungl. Maj:t.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida genom

profvägning eller på annat ändamålsenligt sätt lättnader i tullbehandlingshänseende

må kunna medgifvas vid införsel för innehafvares af skeppsvarf

eller mekanisk verkstad räkning af sådana i § 8 tulltaxeunderrättelserna

omförmälda materialier och skeppsförnödenheter, hvilka icke äro till

husgerådssaker hänförliga, äfvensom därefter vidtaga de åtgärder, hvartill

en dylik undersökning kan gifva anledning.

Stockholm den 12 maj 1906.

Med underåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.