Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner om viss ändring i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker m. rn.

1906-05-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:132, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner om viss ändring i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker m. rn.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 132.

9

N:o 132.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1906.

— — 1— — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner

om viss ändring i förordningen angående tillverkning och

beskattning af maltdrycker m. rn.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 15.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion kar förslag framställts, att Riksdagen

ville besluta, att 2 § i kungl. förordningen angående tillverkning

ock beskattning af maltdrycker den 17 juni 1903 måtte erhålla följande

lydelse :

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt med tolf

öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första

under tillverkningsåret afverkade trettiotusen kilogrammen malt utgår med

fem öre för kilogram, för de nästa fyratiotusen kilogrammen med sju öre

för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen med nio öre för

kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen med elfva öre för

kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.

Vidare bär i annan inom Riksdagen väckt motion föreslagits, att

Riksdagen ville i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om föranstaltande

af en undersökning, om och i hvad mån kontrollväsendet öfver de

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 24 Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

It)

Biksdagens Skrifvelse N:o 132.

extra beskattade näringarna kan tarfva ändring och omläggning, åsyftande

större likformighet och billighet.

Den i förstnämnda motion föreslagna ändring af ifrågavarande bestämmelser

i 2 § maltskatteförordningen innebär, dels att den nuvarande lägsta

skattesatsen af 2 öre skulle bortfalla, dels ock att den högsta skattesatsen,

12 öre, skulle inträda redan efter uppnådd afverkning af 170,000

kilogram malt (i stället för vid 200,000 kilogram enligt nu gällande

stadgande).

Ett af motiven för berörda yrkande är, att det inflytande skattebeloppet

vid ett stort antal skattepliktiga bryggerier är så ringa, att

statsverkets kostnad för utöfvande af kontroll vid desamma icke blir täckt.

Angående detta missförhållande meddelas i båda motionerna åtskilliga

uppgifter, hvilka bestyrkas af upplysningar från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå. Sålunda har meddelats, att under tillverkningsåren

1908—04 och 1904—05 det erlagda skattebeloppet vid respektive

60 och 70 af de i verksamhet varande skattepliktiga bryggerierna understigit

det arfvode, staten haft att utbetala åt kontrollören vid hvarje

bryggeri. Totalsumman af de belopp, som till följd häraf måst af statsmedel

tillskjutas för täckande af ifrågavarande kontrollkostnader, uppgick

för de nämnda tillverkningsåren till respektive 17,000 och 21,000 kronor.

För innevarande tillverkningsår beräknas denna summa komma att ytterligare

stiga, enär flera jämförelsevis små skattefria bryggerier uppgifvas

hafva öfvergått till skattepliktig tillverkning.

Ur synpunkten af en rationellt anordnad beskattning innebära nu

berörda förhållanden enligt Riksdagens förmenande en oegentlighet, som

lärer böra med snaraste rättas, och torde detta lämpligen kunna ske på

det sätt, att den lägsta skattesatsen höjes.

Riksdagen finner emellertid, att det gifves ett annat viktigt skäl för

vidtagande af denna reform. Enligt meddelade upplysningar har ifrågavarande

låga skattesats visat sig i sin mån medverka till att neutralisera

den själfbestämmanderätt i fråga om ordnandet af ölförsäljning, som

kommunerna numera äga. Jämlikt kungl. förordningen den 9 juni 1905

angående försäljning af vin och Öl, hvilken förordning trädt i kraft den

1 januari innevarande år, fordras nämligen för all försäljning af Öl till

afhämtning tillstånd af vederbörande myndighet, med undantag endast för

den försäljning, som bedrifves af tillverkare själf från tillverkningsställe.

Oberoende åt hvad de kommunala myndigheterna kunna hafva uti förevarande

hänseende beslutat, kan sålunda medelst uppsättande inom veder
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 132.

11

börande kommun af ett nytt bryggeri försäljning till afhämtning af skattepliktiga

maltdrycker i obegränsad omfattning äga rum inom kommunen.

Härvid torde i de allra flesta fall ifrågakomma små bryggerier med eu

maltafverkning af högst 30,000 kilogram, för hvilket antagande talar den

hittills vunna erfarenheten.

Af nedanstående tablå, upprättad med ledning af uppgifter från

kontroll- och justeringsbyrån, framgår i hvilken riktning utvecklingen gått

under tillverkningsåret 1904—05.

Af de år 1903—04 i verk- samhet varande skatte- pliktiga bryggerierna

Fördelningen

år 1904—05 af dessa bryggerier var följande

tillhör

skatteklass

de

antal

nedlagda

klass 1

klass 2

’ klass 3

klass 4

klass 5

klass 6

| .

1

50

4

41

5

2

50

—

6

40

4

—

—

—

3

41

—

—

5

31

4

—

1

4

29

—

—

—

5

23

1

—

5

15

1

—

—

—

—

10

4

6

37

—

—

—

—

—

37

Summa

222

5

47

.

50

40

27

11

42

Nytillkomna

1904—05

—

-" ;

9

1

—

—

—

—

Hela antalet

skattepliktiga

bryggerier och

dessas fördel- ning inom de

olika skatte- klasserna var

år 1904—05

227

56

51

40

27

11

42

Tabellen visar alltså, att af de under tillverkningsåret 1904—05

nytillkomna 10 bryggerierna 9 tillhörde första skatteklassen, d. v. s. med

en årsafverkning af högst 30,000 kilogram och med skatt af 2 öre för

kilogram. Innevarande tillverkningsår hafva ytterligare 12 nya bryggerier

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 132.

tillkommit, samtliga, såvidt af deras hittillsvarande maltafverkning kan bedömas,

tillhörande första skatteklassen.

De nu anförda siffrorna gifva vid handen, att antalet småbryggerier,

som drifva skattepliktig tillverkning af maltdrycker, under de sista tillverkningsåren

ganska afsevärdt ökats och att dessa bryggerier nästan undantagslöst

tillhöra första skatteklassen. Skulle detta förhållande fortfara,

torde det med den nya försäljningslagstiftningen afsedda befrämjandet af

nykterhet i betänklig grad motverkas. Uppkomsten af småbryggerier bör

därför enligt Riksdagens uppfattning genom lämpliga bestämmelser inskränkas,

och äfven för vinnande af detta syfte finner Riksdagen den lägsta skattesatsens

höjande vara en lämplig åtgärd.

Denna förändring torde emellertid icke böra vidtagas, utan att åtskilliga,

med det gällande systemet för maltdrycksbeskattningen sammanhängande

frågor därvid äfven komma under ompröfning. Sålunda framträda härvid,

bland andra, spörsmålen om normerandet af den degressiva skatteskalan i

förordningens 2 § samt angående storleken af den i 5 § stadgade minimiafverkningen

för hvarje tillverkningsdygn.

Vidare torde i detta sammanhang böra beaktas, att Riksdagen i sin

skrifvelse den 20 maj 1903 angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

anfört, bland annat, att den af Riksdagen beslutade anordningen

af skattesatserna vidtagits, på det att likställighet mellan skattefria svagdricksbryggerier

och skattepliktiga bryggerier med blandad tillverkning

skulle blifva i möjligaste mån beredd. I skrifvelse den 12 maj 1905

angående vissa ändringar i maltskatteförordningen bär Riksdagen sedermera

ytterligare betonat, att denna grundsats bör upprätthållas. Då den höjning

af den lägsta skattesatsen, för hvilken Riksdagen här ofvan i princip

uttalat sig, i viss mån torde komma att rubba den i gällande lagstiftning

åsyftade likställigheten mellan skattepliktiga och skattefria bryggerier,

lärer det vid frågans afgörande jämväl böra tagas i öfvervägande, huruvida

icke till motverkande af sådan rubbning någon åtgärd bör vidtagas.

Yttermera bör beaktas, att degressionen i gällande skatteskala jämväl

bär till ändamål att bereda de mindre, skattepliktiga bryggerierna en

skattelindring, som ansetts erforderlig för deras bestående i konkurrensen

med de större byggerierna. Vid en förhöjning af den lägsta skattesatsen

torde det därför äfven blifva nödvändigt att öfverväga, huruvida icke hänsyn

till däraf möjligen uppstående menliga återverkningar på den mindre

bryggeriindustrien krafvel’, att öfvergången till den högre skattesatsen för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 132. 13

redan bestående småbryggerier förmedlas genom vissa öfvergångsbestämmelser.

Då förevarande fråga alltså i vissa afseenden synes beröra principala

delar af det nu gällande skattesystemet, har Riksdagen, som finner den

för frågans allsidiga bedömande erforderliga utredning lämpligast böra ske

genom Eders Kungl. Maj:ts försorg — en utredning, för hvars verkställande

icke lärer erfordras tillkallande af särskilde kommitterade — icke velat

nu fastslå de förändrade bestämmelser, som lära betingas af en höjning

af nu fastställda lägsta skattesats. Däremot har Riksdagen, med framhållande

af ofvan anmärkta synpunkter, jämte vikten af att frågan vinner

en snar lösning, funnit sig böra aflåta en skrifvelse i ämnet till Eders

Kungl. Maj:t.

Härvid kan erinras, att under den tid, som må förflyta till dess

förslag i ämnet blir framlagdt för Riksdagen, antalet af dessa småbryggerier

kommer att ytterligare ökas. Riksdagen har emellertid icke funnit denna

invändning böra tillmätas någon större betydelse, då det icke torde vara

sannolikt, att hågen för placering af kapital i dylika företag blir stor inför

eventualiteten af en snar skatteförhöjning, som skulle hårdast träffa de

minsta bryggerierna och kanske föranleda deras upphörande utan möjliglighet

för ägaren att bekomma ersättning för de å företaget nedlagda

kostnader.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla om utarbetande

och framläggande för Riksdagen af förslag till de förändrade bestämmelser

i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

den 17 juni 1903, som kunna betingas af en förhöjning af nu gällande

lägsta maltskattesats.

Riksdagen öfvergår nu till att yttra sig beträffande förslaget om

aflåtande till Eders Kungl. Maj:t af eu skrifvelse med begäran om revision

af gällande bestämmelser angående kontrollen vid brännvins-, socker- och

maltdryckstillverkningarna.

De statsorgan, som under chefen för finansdepartementet handhafva

kontrollen öfver ifrågavarande näringar, äro chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå, hvilken utöfva!'' öfverinseendet öfver kontrollen,

samt de under honom lydande kontroll tjänstemän af olika slag.

I detta sammanhang vill Riksdagen till eu början erinra, hurusom

Riksdagen i sin skrifvelse den 19 maj 1905 angående beskattningen af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 132.

socker gjort följande uttalande i fråga om det nu rådande förhållandet,

att aflöningen till den underordnade kontrollpersonalen fastställes af Riksdagen,

under det att däremot ersättningen åt öfverkontrollörerna bestämmes

af Eders Kungl. Maj:t.

»Från principiell synpunkt synes olikheten mellan det för öfverkontrollörerna

tillämpade aflöningssättet och det, som gäller för den

öfriga kontrollpersonalen icke kunna motiveras. Skäl i öfrig! torde icke

heller kunna anses föreligga, hvarför de grunder, efter hvilka öfverkontrollör

skall äga åtnjuta ersättning, icke skulle blifva föremål för Riksdagens

pröfning. Bestämmanderätten i detta afseende borde så mycket

hellre tillhöra Riksdagen, som de till öfverkontrollörerna utgående ersättningarna

för år uppgå till afsevärda belopp.

På grund häraf och då det tillhör Riksdagen att besluta öfver statsutgifter,

förutsätter Riksdagen, som icke ansett sig för närvarande böra

vidtaga någon ändring i den kungl. propositionen, att Eders Kungl. Maj:t

för Riksdagen framlägger dels förslag till sådan ändring af förevarande

förordning, att bestämmelserna rörande ersättning till öfverkontrollör komma

att intagas i förordningen, dels ock förslag till motsvarande ändringar i

förordningarna angående tillverkning af brännvin samt tillverkning och

beskattning af maltdrycker.»

Enligt gällande praxis kunna öfverkontrollörerna betraktas såsom

anställda för kontroll öfver tillverkningsafgifterna i allmänhet, hvaremot

särskilda lägre kontroll tjänsteni än finnas för hvar och en af brännvins-,

socker- och maltdryckstillverkningarna.

I maltdryckstillverkningsförordningen är emellertid förutsatt det fall,

att åt där omförmäld kontrollör kunde vara anförtrodd tillsynen vare sig

vid mer än ett skattepliktigt bryggeri eller ock vid brännvinsbränneri och

skattepliktigt bryggeri, likasom ock i brännvinstillverkningsförordningen att

kontrollör kunde utöfva tillsyn å två brännerier. Vid sålunda förenad tjänstgöring

äger kontrollör att uppbära icke dubbelt utan endast ett enligt vissa

angifna grunder förhöj dt arfvode. En dylik anordning af kontrollen vore,

därest den blifve i vidsträcktare mån tillämpad, naturligen ägnad att medföra

besparing i statens kontrollkostnader. Enligt hvad Riksdagen inhämtat,

lärer emellertid hittills endast undantagsvis sådan förening af kontrollörstjänster

hafva ifrågakomma, men Riksdagen har icke varit i tillfälle att

närmare utreda anledningen härtill.

På hvad sätt större enhetlighet och besparing med afseende å kontrollen

öfver de särskild beskattning underkastade tillverkningarna må

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 132,

15

kunna vinnas, kan gifvetvis icke afgöras utan föregående undersökning,

med beaktande därvid af lokala, kontrolltekniska ock andra på frågan inverkande

förhållanden. Särskildt med hänsyn till de betydande belopp,

hvartill kostnaden för denna kontroll årligen uppgår, synes det Riksdagen

vara af vikt, att närmare utredning härom blir verkställd, hvilken utredning

torde kunna ske inom finansdepartementet.

Kostnaderna för kontrollen vid brännvins-, socker- och maltdryckstillverkningen

bestridas af sjunde hufvudtitelns ordinarie förslagsanslag för

kontroll å tillverkningsafgifter, hvilket anslag uppförts i riksstaten för etthvart

af åren 1904, 1905 och 1906 med 750,000 kronor. För år 1904

— det sista år, för hvilket fullständigt afslutade räkenskaper i förevarande

hänseende föreligga — hafva, enligt uppgifter, meddelade från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå, de utgifter, Indika äro afsedda

att bestridas med förenämnda anslag jämte de anslaget enskildt tillhöriga

uppbördsmedel, utgörande för nyssnämnda år 73,488 kronor 51 öre och

bestående till öfvervägande del af de bidrag, maltdryckstillverkare äro skyldige

att lämna till kostnaderna för tillsyningsman och kontrollörer, uppgått

till följande belopp, nämligen:

vissa kostnader för finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå ................................. kronor 18,888: 56

kostnader för kontrollen vid brännerier, allmänna

brännvinsnederlag och bryggerier............... » 843,549: 15

hvitbetssockerkontrollörers arfvoden och öfriga

ersättningar i och för hvitbetssockertillverkningen ... » 39,254: —

summa kronor 901,691: 71.

Den förändrade anordning af kontrollen öfver sockertillverkningeu,

som kommer att tillämpas från och med den 1 september 1906, har

emellertid beräknats för statsverket medföra en betydlig ökning af den

årliga kostnaden för nämnda kontroll, hvilken kostnad af chefen för

finansdepartementet ansetts icke kunna sättas lägre än 300,000 kronor.

På grund häraf och då utgifterna å anslaget redan under år 1904

öfverskridit dess i nu gällande riksstat uppförda belopp med öfver

150,000 kronor samt anledning icke funnes till antagande, att de utgifter,

som, förutom de af kontrollen vid sockertillverkningen föranledda, därur

skola utgå, komrae att minskas, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bilisdagens Skrifvelse N:o 132.

dagen att för år 1907 höja ifrågavarande förslagsanslag till 1,100,000

kronor, hvilket förslag Riksdagen bifallit.

Med den nuvarande organisationen af kontrollen öfver ifrågavarande

tillverkningar synes bristande enhetlighet i vissa afseenden vara rådande

inom vårt kontrollväsende. Orsaken härtill torde emellertid, åtminstone i

viss mån, vara att finna i det förhållande, att de olika tillverkningsafgifterna

tillkommit å skilda tider. Möjligt är ock, att, först med den

utveckling denna del af vårt indirekta beskattningssystem nu hunnit,

tidpunkten är inne för en undersökning angående förutsättningarna för

kontrollens ordnande efter mera enhetliga grunder.

Huruvida genom eu ändrad organisation af kontrollsystemet kostnaderna

för kontrollen kunna nedbringas, kan ju icke på förhand med

säkerhet afgöras. Anledning saknas dock icke för antagandet, att sådant

utan minskande af kontrollens effektivitet må kunna äga rum.

Med stöd af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid brännvins-, socker- och

maltdryckstillverkningen i syfte att, med bibehållande af nödig effektivitet,

åstadkomma större enhetlighet i kontrollens organisation och minskade

kontrollkostnader.

Stockholm den 12 maj 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Victor Pettersons A.-B. Tr., Stockholm, 1S06.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.