Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående en allmän polisförfattning för rikets städer och därmed jämförliga orter.

1906-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:135, Skrifvelse till Konungen angående en allmän polisförfattning för rikets städer och därmed jämförliga orter.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

5

N:o 135.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1906.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående en allmän polisförfattning

för rikets städer och därmed jämförliga orter.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 7).

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 5) utlåtande n:o 12).

Till Konungen.

Inom Riksdagen bär i afgifven motion uppmärksamheten fästats

därå, att vårt land saknar en allmänn polisförfattning för städerna och

därmed jämförliga orter, och med anledning däraf har förslag framställts

om utfärdande af författning härutinnan.

Krafvet på eu dylik polisförfattning för hela riket framträder nu

icke för första gången. Genom verkställda utredningar af vederbörande

utskott, både vid denna och de två nästföregående lagtima riksdagarna,

har utredning åstadkommits därom, att stadganden om polismäns antagande

och entledigande samt instruktioner för deras tjänstgöring i vissa

städer helt och hållet saknas, och i de städer, där sådana finnas, utfärdats

efter skiljaktiga grunder och af olika myndigheter, i de flesta fall

af magistrat, i andra af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, af vederbörande

borgmästare, af stadsfullmäktige, af poliskammare eller ock

af olika myndigheter i förening. För några få städer hafva vissa bestämmelser

om polismäns antagande och afskedande utfärdats af Eders

Kungl. Maj:t.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

Visserligen anställas och aflönas polismännen af kommunerna, kvilka

med hänsyn härtill gifvetvis kunna göra anspråk på ett afgörande inflytande

i fråga om polisens organisation. Men det lärer å andra sidan ej

kunna förnekas, att det ytterst är statens plikt och en af dess förnämsta

angelägenheter att upprätthålla ordning och bereda skydd för medborgares

lif och egendom, och ehuru staten öfverlämnat åt kommunerna att

genom polisväsendet ombesörja denna statsfunktion, kan statsmakten därigenom

icke anses hafva afsagt sig all kontroll härutinnan. Den enklaste

formen för utöfvande af en sådan kontroll skulle just vara utfärdande af

en sådan allmän polisförfattning, hvarom här är fråga.

De organ, som vid ordningens upprätthållande omedelbart komma i

beröring med befolkningen, äro i vårt land för landsbygden fjärdingsmän,

för städerna poliskonstaplar.

Angående fjärdingsmannabestyret har den 29 september 1899 utfärdats

eu lag, däri bestämmelser meddelats rörande utseende af fjärdingsmän,

deras aflöning och entledigande m. m. En samma dag utfärdad

instruktion för fjärdingsmän innehåller närmare bestämmelser angående fjärdingsmäns

åligganden.

Behofvet af bestämmelser rörande polisbetjänte å den egentliga landsbygden

har sålunda blifvit tillgodosedt. Att ett behof af allmänna bestämmelser

jämväl för polisbetjänte i stad och därmed jämförlig ort förefinnes,

anser Eiksdagen framgå af den i ärendet befintliga utredning.

Vid uppgörandet af en allmän polisförfattning bör man enligt Riksdagens

mening hafva för ögonen att tillgodose icke allenast önskemålen

att bringa trygghet och oberoende för polismännen, utan i lika hög grad

det allmännas berättigade intresse, så att genom författningen icke skapas

förhållanden, som skulle kunna menligt inverka på allmän säkerhet

och ordning.

Beträffande de bestämmelser, som hufvudsakligen synas skola meddelas

i en sådan författning, anser Riksdagen, att densamma bör innehålla sådana

stadganden, som för ett behörigt upprätthållande af denna för staten

så viktiga angelägenhet anses böra vara gemensamma för rikets alla

städer och därmed jämförliga orter, men däremot icke upptaga ett detalj

eradt reglemente för polisen, utan i sistnämnda afseende allenast meddela

sådana allmänna bestämmelser, på grund af kvilka instruktioner,

lämpliga för den ena eller andra orten, kunna uppgöras, tillika med tydlig

föreskrift därom, att i hvarje ort, där polismyndighet är anställd, instruktion

för polisen bör finnas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

I författningen synes vidare böra upptagas bestämmelser rörande

polismäns antagande, entledigande och bestraffning samt om deras rätt

till klagan öfver vissa åtgärder eller beslut af förman eller annan öfverordnad

myndighet äfvensom de stadganden i öfrigt rörande polismans

skyldigheter och befogenheter, som böra vara lika för alla de orter, i

hvilka författningen skall äga tillämpning. I detta afseende håller Riksdagen

före, att såväl högre som lägre polistjänstemän böra ej blott vara

underkastade den strängaste kontroll, utan äfven, därest de befinnas för

sin befattning i högre grad olämpliga, kunna från densamma skiljas, utan

att de af domstol blifvit dömda för brott, hvarå afsättning bör följa, eller

åtminstone kunna genast afstängas från sin tjänst, i hvilket sistnämnda

fall förmans beslut jämväl torde böra genast gå i verkställighet, oafsedt

om klagan däröfver anföres. A andra sidan torde dock till betryggande

af polismans rätt i författningen böra angifvas de omständigheter, hvarunder

afsättning eller afstångande från tjänstgöring kan få äga rum, och

synes därjämte böra fordras en föregående undersökning, hvarutaf kan

bedömas, huruvida fullt giltiga skäl förelegat för sådan åtgärd. Den afskedade

torde ock i sådant fall böra hafva utväg att föra klagan öfver

förmans eller myndighets beslut.

Riksdagen får sålunda anhålla, att Eders Kung!. Maj:t ville på de

grunder, som ofvan angifvits, låta utarbeta en allmän polisförfattning för

rikets städer och därmed jämförliga orter.

Stockholm den 12 maj 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.