Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1906-05-23 · 122 sidor, varav 120 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 120 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:144, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

: Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

1

N:o 144.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 maj 1906.

— — — — Andra Kammaren den 23 -— —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 9, 91, 92 och

95 samt memorial n:o 82).

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet-, får Riksdagen för

Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut:

Ordinarie anslag.

Kungl. biblioteket.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1906 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkten 1

under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att det å kungl. bibliotekets

stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar

åt extra biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m. måtte

höjas från 10,000 kronor till 13,000 kronor, eller med 3,000 kronor; vid

bifall hvartill aflöningsstaten för kungl. biblioteket skulle komma att sluta

lHh. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. (N-.o 144). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

på ett belopp af 47,700 kronor och anslagstitelns slutsumma, nu 78,700

kronor, att ökas till 81,700 kronor.

Den begärda anslagsökningen har afsett dels att bereda någon förhöjning

i årsarfvodena åt de äldre extra ordinarie amanuenserna vid biblioteket, dels

anställande af en kvinnlig tamburvakt, hvarigenom en extra ordinarie vaktmästare,

som nu hufvudsakligen är sysselsatt med mottagande och aflämnande

af de besökandes ytterkläder, skulle blifva tillgänglig för de egentliga

biblioteksgöromålen, dels ock att möjliggöra bibliotekets öppethållande tre

timmar hvarje eftermiddag i stället för två timmar, såsom nu är fallet,

samt att förbättra den särskilda ersättning, som för eftermiddagstjänstgöring

utgår till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare; och har Riksdagen,

på grund af hvad i ärendet förekommit, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, höjt det å kungl. bibliotekets stat uppförda

anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar åt extra

biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m. med 3,000 kronor, eller

från 10,000 kronor till 13,000 kronor.

På grund af detta beslut kommer aflöning?staten för kungl. biblioteket

att sluta på ett belopp af 47,700 kronor och slutsumman af anslagstiteln

»Kungl. biblioteket», nu 78,700 kronor, att ökas till 81,700 kronor.

Lappmarks ecklesiastikverk.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk från 55,000 kronor till 100,000

kronor eller med 45,000 kronor.

Då, enligt hvad den i det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet

lämnade utredningen gifver vid handen, utgifterna å ifrågavarande

förslagsanslag icke kunna antagas hädanefter komma att understiga

100,000 kronor, har Riksdagen, i öfverensstämmelse med Riksdagens i

skrifvelse den 12 maj 1905 gjorda uttalanden angående höjning af förslagsanslag

för beredande af stadga i statsregleringen, med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, höjt förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk med 45,000 kronor, eller från 55,000 kronor till 100,000

kronor.

Universiteten.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat

bevilja dels till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten

vid universitetet i Uppsala ett anslag af 1,500 kronor, dels ock till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse K:o 144.

uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet

i Lund ett anslag af 1,500 kronor, eller tillhopa 3,000 kronor.

Riksdagen, som förutsätter, att till ledare af ifrågavarande kurser komma

att utses personer, Indika äro i den praktiska lagtillämpningen väl förfarne,

får anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, på ordinarie stat beviljat dels till uppehållande af den praktiska

kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala ett anslag

af 1,500 kronor, dels ock till uppehållande af den praktiska kursen

inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund ett anslag af 1,500 kronor,

eller tillhopa 3,000 kronor.

■bo) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen på ordinarie stat beviljat dels till förhöjning af arfvodet

till notarien vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ett belopp af

200 kronor, dels ock till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska

fakulteten vid Lunds universitet ett belopp af 100 kronor, eller tillhopa

300 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en

amanuens vid akademiska sjukhusets i Uppsala afdelning för bröstsjuka

på ordinarie stat uppföra ett anslag af 900 kronor.

På grund af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i ämnet

har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

till arfvode åt en amanuens vid akademiska sjukhusets i Uppsala

afdelning för bröstsjuka på ordinarie stat uppfört ett anslag af 900 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt ytterligare

en amanuens vid den kirurgiska kliniken å det akademiska sjukhuset

i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett anslag af 900 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit anfördt,

har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

till aflöning åt ytterligare en amanuens vid den kirurgiska kliniken

å det akademiska sjukhuset i Uppsala på ordinarie stat beviljat ett anslag

af 900 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till upprättande af

en ordinarie professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala på ordinarie

stat bevilja ett anslag af 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och

2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare

af denna professur till ålderstillägg och pension i enlighet med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

hvad därom för de ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa

särskilda undantag, är stadgadt.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, hade i en vid 1905 års lagtima

riksdag väckt motion föreslagits upprättande af en pedagogisk professur

vid universitetet i Uppsala. 1 sitt utlåtande angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrade statsutskottet rörande

denna motion:

»Frågan om anordnande vid universiteten af undervisning i pedagogik:

anser utskottet vara värd att tagas i allvarligt öfvervägande; och synes i

afseende härå särskildt böra pröfvas, huruvida icke sådan undervisning

bör för de blifvande lärarna vid de allmänna läroverken träda i stället

för den, som nu meddelas vid profårskursens teoretiska afdelning. Men

att utan någon utredning af vederbörande myndigheter eller förslag af

Kungl. Maj:t besluta inrättande vid universitetet i Uppsala af en professur

i pedagogik anser utskottet icke vara tillrådligt».

På dessa skäl hemställde utskottet, att motionen icke måtte af Riksdagen

bifallas; och blef utskottets hemställan af båda kamrarna bifallen.

Den af Riksdagen år 1905 sålunda godkända planen, att undervisning

i pedagogik skulle vid båda universiteten anordnas och att i sammanhang

härmed den för blifvande läroverkslärare nu förekommande undervisningen

vid profårskursens teoretiska afdelning skulle upphöra, har icke varit föremål

för särskild utredning af vederbörande myndigheter, hvilkas utlåtanden

beträffande den ifrågasatta professuren i Uppsala emellertid måste anses

gifva kraftigt stöd åt berörda plan. Med afseende härå och då någon

olägenhet icke lärer vara att befara af ett uppskof med inrättande af

nämnda professur, intill dess frågan om den pedagogiska undervisningens

och den teoretiska lärareutbildningens ordnande må kunna i ett sammanhang

upptagas till afgörande, har Riksdagen ansett sig icke böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med uteslutande

af de nu för Uppsala universitet uppförda anslagen dels till seminarier för

klassiska, nordiska, romanska och germanska språk, historia, statskunskap,

filosofi, estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska språk, tillhopa

5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel för seminariet för sanskrit

och jämförande indo-europeisk språkforskning 150 kronor, på ordinarie

stat för nämnda universitet bevilja till seminarier för klassiska, nordiska

och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, statskunskap,

filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk

samt sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning 6,460 kronor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

cläraf till arfvoden 1,900 kronor samt till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel

äfvensom tillfälliga utgifter 4,560 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af departementschefen

till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari

1906 angifna grunder bestämma dessa anslags fördelning mellan de

olika seminarierna; hvarigenom skulle orsakas en anslagsökning af 1,310

kronor.

Riksdagen, som af utredningen i ämnet funnit, att de språkvetenskapliga

seminarierna vid universitetet i Uppsala äro i behof af ökade anslag för

inköp af böcker och annan undervisningsmateriel, har emellertid ansett,

att ökningen bör kunna begränsas till något lägre belopp, än hvad enligt

statsrådsprotokollet beräknats, och bestämmas till allenast 1,000 kronor.

Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, med uteslutande af de nu för Uppsala universitet uppförda

anslagen dels till seminarier för klassiska, nordiska, romanska och germanska

språk, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria samt

semitiska och slaviska språk, tillhopa 5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel

för seminariet för sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning

150 kronor, på ordinarie stat för nämnda universitet beviljat till

seminarier för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket,

engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,

semitiska och slaviska språk samt sanskrit och jämförande indo-europeisk

språkforskning 6,150 kronor, däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till

inköp af böcker och annan undervisningsmateriel äfvensom för tillfälliga

utgifter 4,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att bestämma dessa

anslags fördelning mellan de olika seminarierna.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till materiel och

uppvärmning vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 6,800 kronor och

sålunda höja årsanslaget till nämnda institution med 6,800 kronor.

Enligt hvad den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen gifver vid

handen, utgår för närvarande af statsmedel 4,000 kronor årligen till institutionen

för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala; och

har den nu begärda förhöjningen i anslaget beräknats på följande sätt:

för komplettering och underhåll af instrumentsamlingen kronor 750: —

» nödtorftigt underhåll af inredningen .............................. » 600: —

» bokinköp.................................................................................... » 250: —

Transport kronor 1,600: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

för vatten .................................................

Transport kronor

»

1,600

200

_

» elektricitet............................................

»

400

—

» belysning ...........................................

»

400

—

» städningshjälp ...................................

»

400

—

» lokalernas uppvärmning ................

»

3,800

—

Summa kronor

6,800

—

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning, till materiel och uppvärmning

vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala på ordinarie stat beviljat ett belopp af 6,800 kronor och sålunda

höjt årsanslaget till nämnda institution med 6,800 kronor.

10:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en

instrumentmakare vid universitetet i Uppsala på ordinarie stat uppföra ett

belopp af 500 kronor.

På grund af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i ärendet

har Riksdagen, med bifall till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning,

till arfvode åt en instrumentmakare vid universitetet i Uppsala på

ordinarie stat uppfört ett belopp af 500 kronor.

ll:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat

för universitetet i Lund bevilja:

till höjning af anslaget till materiel för den medicinska

kliniken.................................................................................... kronor 450: —

» höjning af anslaget till materiel för den kirurgiska

kliniken.................................................................................... » 200: —

» materiel för den obstetrisk-gynekologiska kliniken » 500: —

» materiel för den oftalmiatriska kliniken ..................... »__500: —

eller tillhopa för nämnda ändamål kronor 1,650: —

Emot Eders Ivungl. Maj:ts förevarande framställning har Riksdagen icke

funnit anledning till annan erinran, än att det äskade beloppet 1,650 kronor

lämpligen synts böra beviljas såsom gemensamt anslag till materiel för

ifrågavarande fyra kliniker, med rätt för vederbörande att efter sig företeende

omständigheter bestämma angående anslagets fördelning mellan

klinikerna.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungi. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen till materiel för den medicinska, den kirurgiska,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

den obstetrisk-gynekologiska ock den oftalmiatriska kliniken vid universitetet

i Lund på ordinarie stat beviljat ett anslag af 1,650 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af

årsanslaget till patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund

på ordinarie stat anvisa ett belopp af 1,300 kronor.

Till den ifrågavarande institutionen utgår statsanslag sedan år 1886

till belopp af 2,200 kronor årligen, däraf 1,600 kronor äro afsedda till

inköp och underhåll af materiel samt 600 kronor till arfvode åt vaktmästare.

Då utredningen i ärendet synes visa, att den nu ifrågasatta höjningen

af anslaget till 3,500 kronor är af behofvet påkallad, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för höjning

af årsanslaget till patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet i

Lund på ordinarie stat anvisat ett belopp af 1,300 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till förhöjning af

det till amanuensen å den patologiska afdelningen af den patologiskt-anatomiska

institutionen vid universitetet i Lund utgående arfvodet från dess

nuvarande belopp, 500 kronor, till 900 kronor, på ordinarie stat bevilja

ett belopp af 400 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ärendet anfördt,

har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

till förhöjning af det till amanuensen å den patologiska afdelningen

af den patologiskt-anatomiska institutionen, vid universitetet i Lund utgående

arfvodet från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 900 kronor, på

ordinarie stat beviljat ett belopp af 400 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — med uteslutande

ur riksstaten af det till aflöning åt en laborator i experimentell fysiologi

vid universitetet i Lund beviljade anslaget å 4,500 kronor — till upprättande

vid nämnda universitet af en extra ordinarie professur i farmakologi

på ordinarie stat uppföra ett belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor

såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för

blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg i enlighet med

hvad därom för de extra ordinarie professorerna vid universiteten, med

vissa särskilda undantag, är stadgadt.

Då utredningen i ärendet synes visa ändamålsenligheten af Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, enligt hvilket anslaget till aflöning åt en laborator

i experimentell fysiologi vid universitetet i Lund skulle för framtiden

förändras till ett anslag för en extra ordinarie professur i farmako
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

logi, och då någon annan kostnad för statsverket icke skulle häraf föranledas

än den, som förslagsanslaget till ålderstillägg kan komma att få

vidkännas, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag;

och har alltså Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning — med uteslutande ur riksstaten af det till aflöning

åt en laborator i experimentell fysiologi vid universitetet i Lund beviljade

anslaget å 4,500 kronor — till upprättande vid nämnda universitet af en

extra ordinarie professur i farmakologi på ordinarie stat uppfört ett belopp

af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur

till ålderstillägg i enlighet med hvad därom för de extra ordinarie

professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af

det till den zoologiska institutionen vid universitetet i Lund utgående anslaget

å ordinarie stat bevilja ett belopp af 2,200 kronor.

Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen framgår, att anslaget

till den zoologiska institutionen vid universitetet i Lund från och med år

1877 utgjort 1,800 kronor och sålunda enligt Eders Kungl. Majrts förslag

skulle komma att höjas till 4,000 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för höjning af det till

zoologiska institutionen vid universitetet i Lund utgående anslaget å ordinarie

stat beviljat ett belopp af 2,200 kronor.

16:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte dels till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket

i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag af 2,500 kronor,

hvaraf 1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

dels ock medgifva, att innehafvare af samma amanuensbefattning

må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg

å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett

andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, samt att dessa ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande.

»Af det i statsrådet den 12 januari 1904 förda protokoll öfver

ecklesiastikärenden, hviket åtföljde statsverkspropositionen till samma års

Riksdag, inhämtas, att det större akademiska konsistoriet i Lund, under

åberopande af ett i nämnda protokoll intaget yttrande af Lunds universitets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

9

bibliotekarie, bos kanslern för rikets universitet anhållit om utverkande af

anslag för anställande vid universitetsbiblioteket af ytterligare tvä ordinarie

amanuenser, hvilken hemställan jämväl af kanslern med förord framburits

till Kung! Maj:t, men att vederbörande departementschef, som väl funnit

den förebragta utredningen gifva vid handen, att universitetsbiblioteket i

Lund nått den omfattning, att skötseln af detsamma svårligen läte sig ombesörja

med de arbetskrafter, som stode biblioteket till buds, dock ansett

den stora förstärkning af personalen, som föreslagits, icke för det dåvarande

fullt erforderlig, utan det närmast föreliggande behofvet kunna af hjälpas

genom anställande af ytterligare en amanuens, samt att i enlighet med

departementschefens hemställan beslut fattats om aflåtande till Riksdagen

af framställning om beviljande på ordinarie stat af nödigt anslag till aflöning

åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund. Denna framställning

blef ock af Riksdagen bifallen.

Det kan ju visserligen icke nekas, att i förhållande till den ordinarie

tjänstemannapersonal, som förut var anställd vid universitetsbiblioteket i

Lund, eller en bibliotekarie, en vice bibliotekarie och två amanuenser, den

af akademiska konsistoriet begärda tillökningen i arbetskraft med ytterligare

två amanuenser kunde synas tämligen stor, men då ingen ny tjänstemannabefattning

vid biblioteket inrättats sedan år 1844, intill dess 1904

års Riksdag anvisade medel till aflöning af ytterligare en ordinarie amanuens,

och eu personal af fyra ordinarie tjänstemän redan så tidigt som år 1844

måste hafva ansetts vara för biblioteket behöflig, synes det, som om bibliotekets

utveckling under den angifna sextioårsperioden och förhållandena

vid de öfriga statsbiblioteken hade kunnat erbjuda jämförelsepunkter nog

till belysning af befogenheten af det större akademiska konsistoriets begäran

om arbetskrafternas förstärkning med två ordinarie amanuenser. Universitetsbibliotekariens

ofvan omförmälda yttrande angående bibliotekets behof

af ökade arbetskrafter gifver i båda de nämnda hänseendena en utredning,

hvilken, frånsedt att däri angifna förhållanden undergått någon ändring

under de två år, som förflutit, sedan yttrandet afgafs, fortfarande torde

kunna gifva god ledning för bedömandet af samma behof, hvarför jag

tillåter mig hänvisa till detta såsom bilaga härvid fogade yttrande.

Om man oaktadt den fullständiga utredning, som sålunda förelåg i

universitetsbibliotekariens yttrande, ändock möjligen kunnat i Lund hafva

tvekat att begära så stor förstärkning af arbetskrafterna som den af

bibliotekarien ifrågasatta, förföll likväl denna tvekan inför det förhållandet,

att 1899 års Riksdag visat sig behjärta en framställning om än större

förstärkning af arbetskrafterna vid universitetsbiblioteket i Uppsala, hvarest

sedan 1854 funnits anställda fem ordinarie tjänstemän: bibliotekarie, vice

Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Ajd. 1 Band. 39 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

bibliotekarie och tre amanuenser, hvilken personal år 1899 ökades på eu

gång med ytterligare en vice bibliotekarie och en amanuens, förutom

ytterligare en vaktmästare, hvarjämte samtidigt bibliotekets anslag på extra

stat till extra ordinarie tjänstemän höjdes från 2,500 kronor till 3,500

kronor.

Det större akademiska konsistoriet i Lund, som icke kunnat frångå

sin tidigare uppfattning om behofvet af en förstärkning af universitetsbibliotekets

arbetskrafter med två ordinarie amanuenser, har under sistlidet

år bland sina så kallade riksdagspetita upprepat sin anhållan om ökning

af bibliotekets tjänstemannapersonal till det antal, som två år tidigare

ansetts vara af behofvet påkalladt, och hos kanslersämbetet hemställt om

dess medverkan för erhållande af nödigt anslag till aflöning af ytterligare

en ordinarie amanuens. Efter hvad jag inhämtat, har konsistoriet i denna

sin framställning ej blott åberopat den utredning, som tidigare förelegat,

utan äfven fästat uppmärksamheten på vissa förhållanden, hvilka gjorde

den begärda förstärkningen af arbetskrafterna än mer önskvärd nu än förut.

Redan i sitt förutnämnda yttrande hade universitetsbibliotekarien framhållit,

att tjänstemannapersonalens otillräcklighet framträdt i viss mån

mindre bjärt, därför att två ålderstigna f. cl. tjänstemän, förre vice bibliotekarierna

A. Palm och Fr. Braune, alltjämt efter sitt afskedstagande åt

biblioteket ägnat ett träget arbete, hvars betydelse för institutionen framginge

bland annat däraf, att Braune liksom före sitt afskedstagande ensam

mottog, granskade och bokförde alla från boktryckarna ankommande tryckleveranser,

ett arbete, som måste anses helt utfylla eu ordinarie tjänstemans

dagliga arbetstid. Det har emellertid nu upplysts, att Braune på grund

af hög ålder och försvagad hälsa tillkännagifvit sin afsikt att frånträda

denna funktion; och ehuru Braune förklarat sig villig att efter måttet af

sina krafter medverka vid arbetena inom biblioteket, har det dock funnits

uppenbart, att sådan medverkan ingalunda kan på samma sätt som hittills

bidraga till af hjälpande af bristen på arbetskrafter.

Äfven en annan omständighet, på grund hvaraf det nu ansetts vara

för biblioteket af ännu större betydelse än för två år sedan att erhålla

den ifrågasatta förstärkningen, har af det större akademiska konsistoriet framhållits,

nämligen den, att bibliotekets öfverflyttning till dess nya lokaler

är nära förestående, och att det synts högeligen önskvärdt, att så snart

som möjligt efter flyttningen tiden för bibliotekets öppethållande måtte

kunna utsträckas jämväl till eftermiddagarna, en anordning, som numera

förekomme i de flesta större och mera besökta bibliotek och som vid universitetet

i Lund vore allmänt efterlängtad, men hvars genomförande med

nödvändighet förutsatte personalens förstärkning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Denna det större akademiska konsistoriets förnyade hemställan lär

hafva vunnit kanslersämbetets förord, men Kungi. Maj:t har icke funnit

lämpligt att i statsverkspropositionen göra framställning i ämnet till Riksdagen.

Detta torde icke gärna hafva kunnat bero därpå, att konsistoriets

väl motiverade begäran funnits vara obillig, utan lär orsaken vara att

söka däri, att mängden och storleken af anslagsäskanden ansetts böra

mana till sparsamhet och undanskjutande af sådant, som förmenats kunna

utan skada anstå. Det är naturligtvis mycket svårt för den, som ej är

fackman, att afgöra, huru länge den ifrågasatta förstärkningen af arbetskrafterna

vid universitetsbiblioteket i Lund må kunna undanskjutas, utan

att institutionen däraf tager skada, eller om icke hvarje sådant undanskjutande

innebär fara eller åtminstone synnerlig olägenhet. Såvidt jag af

tillgängliga handlingar och öfriga mig bekanta förhållanden förmår bedöma,

synes det närmast att antaga det senare. Må man blott besinna,

att bibliotekets styresman under nu rådande förhållanden måste vid beräknandet

af möjligheterna för en tillfredsställande skötsel af biblioteket

såsom en viktig faktor medräkna, huruvida detsamma fortfarande må kunna

tillgodogöra sig arbetshjälp af två pensionerade tjänstemän, af Indika den

ene i år uppnår 80, den andre 74 års ålder. Men äfven om den väl behöfliga

förstärkningen af institutionens ordinarie arbetskrafter anses ännu

något kunna uppskjutas, torde vara tydligt, att sådant uppskof måste blifva

af mycket kort varaktighet. Det synes därför böra tagas under öfvervägande,

hvilketdera som bör tillmätas större betydelse, ett eller annat

års uppskof med en jämförelsevis ringa statsutgift eller stora svårigheter

för en viktig statsinstitutions behöriga skötsel. Att den brist på tillräckliga

arbetskrafter, hvilken endast ofullständigt blifvit afhulpen genom anställandet

af en tredje amanuens, till hvars aflöning 1904 års Riksdag anvisat

medel, skall fortfarande bereda stora svårigheter för bibliotekets

skötsel, torde icke kunna förnekas af någon, som vill taga kännedom om

de rådande förhållandena. Dessa svårigheter komma med nödvändighet att

i hög grad ökas efter den nya biblioteksbyggnadens tagande i bruk, hvilket,

efter hvad man meddelat mig, kommer att medföra icke så obetydliga förändringar

i fråga om sättet för boksamlingens uppställning, i syfte att

densamma må kunna med lätthet och i önskvärd utsträckning hållas för

allmänheten tillgänglig. Det torde därför vara af stor betydelse för institutionen,

att den redan tidigt efter inflyttningen i sitt nya hem blifver

utrustad med den personal, som för ett bibliotek af dess storlek måste

anses erforderlig. Det är med tanke såväl härpå som på den stora uppgift,

som våra universitetsbibliotek hafva att fylla ej blott för universiteten,

utan äfven för vidsträckta kretsar utanför universiteten, som jag funnit

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

mig böra hemställa, att det anslag för tillräcklig ökning af bibliotekets

arbetskrafter, som i alla fall nödvändigt måste med det snaraste komma

Lunds universitet till del, redan vid innevarande riksdag måtte beviljas.»

Den i motionen åberopade bilagan är af följande lydelse:

»Om Lunds universitets biblioteks behof af ökade arbetskrafter.

Anförande till det större akademiska konsistoriets i Lund protokoll

den 5 september 1903*

af

Universitetets bibliotekarie.

Under årens lopp hafva de tjänstepersonalen vid Lunds universitets

bibliotek åliggande göromålen, såsom naturligt varit, alltmera ökats. Förvaltningen

och vården af de år från år tillväxande samlingarna hafva alltjämt

kraft mera arbete, och tjänstemännens tid har äfven alltmera tagits

i anspråk för allmänhetens betjänande, i samma mån som biblioteket allt

flitigare anlitats. Behofvet af ökade arbetskrafter är därför numera ytterst

kännbart, och det är ju för öfrigt så godt som själfklart, att den ordinarie

tjänstemannapersonal, som redan år 1844 ansågs för biblioteket behöflig —

sedan dess har ingen ny tjänstemannabefattning inrättats — icke längre

kan vara tillräcklig, äfven om man tager behörig hänsyn därtill, att aflöningsförhållandena

i våra dagar äro relativt bättre, än de voro på 1840- och 1850-talet, och att således äfven mera arbete nu kan af tjänstemännen

kräfva s.

Jag skall tillåta mig att anföra några sifferuppgifter och andra fakta,

ägnade att åskådliggöra den utveckling, som inom biblioteket ägt rum

under de sista 60 åren. Härvid fäster jag mig särskilt vid tvenne tidpunkter

i det förflutna, hvilka i viss man kunna anses som vändpunkter

i bibliotekets historia under förra århundradet, nämligen åren 1844 och

1885. Det förstnämnda året tillträdde E. W. Berling chefskapet för biblioteket,

hvilket några år tidigare hade tagit i besittning de lokaler, som

erhållits genom bibliotekshusets påbyggnad; samma år erhöll biblioteket

* Efterföljande anförande afsåg att närmare motivera en tidigare af universitetsbibliotekarien

gjord hemställan, att större akademiska konsistoriet måtte vidtaga åtgärder

för utverkande af anslag för anställande vid universitetsbiblioteket af ytterligare tvenne

ordinarie amanuenser med samma lönevillkor som åtnjutas af de hittillsvarande, eller en

årlig aflöning af 2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt rätt till

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjänstgöring.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

13

med afseende på 0 ordinarie tjänstemannabefattningar den utrustning, som

det ännu äger. Året 1885 åter var det första året af Elof Tegnérs för

biblioteket så betydelsefulla verksamhet som dettas chef; lokalen hade då

under det näst föregående året utvidgats till sitt nuvarande omfång och i

sammanhang därmed hade en tidsenlig läsesal blifvit inrättad, något, som

ju särskildt måste anses som en epokgörande tilldragelse i institutionens

historia.

Det är ju naturligt, att göromålen inom biblioteket måste hafva ansenligt

ökats sedan 1844; men äfven om man endast jämför förhållandena

i våra dagar med dem, som rådde år 1885, skall man finna eu högst

betydlig stegring.

De till ett biblioteks förvaltning hörande bestyren äro väsentligen

af två slag: dels sådana, som åsyfta samlingarnas förökande och vård,

dels sådana, som stå i samband med deras tillgänglighet för allmänheten.

Vårt biblioteks bokförråd förökas — bortsedt från gåfvor, som naturligtvis

icke låta beräkna sig — dels genom köp, dels genom boktryckarnes

år slev er anser, dels genom byte.

Hvad då angår bibliotekets årliga tillväxt genom köp, så har den

tydligtvis blifvit större, i samma mån som detsammas årsinkomst och

således äfven dess köpförmåga ökats. Jag har med afseende härpå ur

räkenskaperna inhämtat, att till bokinköp i medeltal årligen användes

under 1840-talet omkring 6,400 riksdaler riksgälds, under 1880-talet omkring

11,000 kronor; numera torde ett belopp af omkring 18,000 kronor

kunna årligen för detta ändamål disponeras. Bokinköpens ombesörjande

måste tydligen nu för tiden vara förenadt med vida mera arbete än i

gamla dagar, detta icke blott därför, att större belopp än förr kunna för

ändamålet användas, utan äfven och hufvudsakligen på den grund, att

inköpens förberedande, som krafvel- noggrant genomgående af utländska

bokkataloger och litterära tidskrifter, ofta äfven rådplägning med fackmän,

måste blifva en allt digare uppgift, i samma mån som den vetenskapliga

produktionen ökas och de särskilda vetenskaperna alltmera specialiseras.

En högst betydlig stegring visar äfven bibliotekets accession genom

boktryckarnes år slever anser. Angående det svenska årstryckets omfång år

1844 har jag ej varit i tillfälle att skaffa mig några exakta upplysningar,

men själfklart är, att det måste hafva varit helt obetydligt i jämförelse

med hvad det är i våra dagar: tidningspressens alster på den tiden voro

hvarken till antal eller omfång jämförliga med hvad som nu för tiden

på detta område produceras, och äfven de så kallade småtryckens antal

var ringa. År 1885 uppgick, enligt kungliga bibliotekets årsberättelse för

1886, det svenska boktrycket — accidenstryck, affischer och dylikt dock

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

oräknade — till 9,504 stycken (tidningar och tidskrifter, som utkommit

eu gång i veckan eller oftare, räknade som endast ett tryckalster, under

det att andra dylika publikationer räknats häftesvis). År 1901 — för 1902

saknas ännu uppgift — var antalet i stället 19,560; på 16 år hade det

sålunda mer än fördubblats, och i samma mån har det arbete, som tryckleveransernas

mottagande och granskning krafvel’, ökats. Och kontrollen

däröfver att boktryckarne verkligen fullgöra sin leveransskyldighet har

naturligtvis blifvit vida mödosammare, allteftersom tryckeriernas antal

ökats: detta lär vid början af år 1885 hafva varit 195, och nu uppgår

det till öfver 400.

Angående bibliotekets bytesförbindelser på 1840-talet föreligga, såvidt

jag kunnat finna, inga noggranna uppgifter, men af den tryckta accessionskatalogen

för 1856 framgår, att biblioteket då utbytte skrifter med 21

utländska universitet eller andra läroanstalter, alla i Europa. Det var

först på 1860-talet, sedan universitetets årsskrift börjat utgifvas, som ett

något större antal bytesförbindelser kunde anknytas; år 1885 uppgick

deras antal till 164, nu uppgår det till inemot 300, kringspridda öfver

hela världen. Antalet genom byte med utländska institutioner förvärfvade

skrifter uppgick år 1885 till 2,284, år 1902 till 5,998. Att skötandet af

bytesförbindelserna numera måste kräfva mycket mera arbete än i gamla

tider, framgår ju tydligt af dessa siffror. Universitetets commercium

litterarum har dock enligt min mening ännu icke nått den utveckling,

som kunde vara önskvärd och gagnelig; med bibliotekets nuvarande fåtaliga

personal skulle det emellertid knappast vara möjligt att ordentligt

sköta en vidlyftigare bytesapparat.

Af hvad jag anfört framgår, att bestyren med bokinköpens förberedande

och ombesörjande, årstryckets emottagande och granskning samt

bytesförbindelsernas skötande — med andra ord de göromål, som äro

nödiga i och för bokförvärfvet — numera äro vida mera tidsödande, än

fordom varit fallet. I samma mån som den årliga accessionen ökas, ökas

emellertid äfven det arbete, som erfordras för det förvärfvades inordnande

i samlingarna och — för så vidt det icke är fråga om så kallade småtryclc

— dess katalogisering; äfven inbindningens ombesörjande har naturligtvis

blifvit en vida drygare uppgift än tillförene. I fråga om katalogiseringen

är jämväl att märka, att densamma för att motsvara den moderna

biblioteksteknikens fordringar måste utföras med vida större omfång och

noggrannhet, än man för 30 å 40 år sedan ansåg nödigt.

Om sålunda det arbete, som måste nedläggas på samlingarnas förökande

och vård, är mångdubbelt större, än det var på 1840-talet, och

äfven vid en jämförelse med förhållandena ''år 1885 visar en högst be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

tydlig stegring, så är detta ej mindre fallet med de göromål, som stå i

samband med bibliotekets tillgänglighet för allmänheten.

Angående den tid, under hvilken biblioteket på 1840-talet hölls öppet,

föreligger, såvidt jag vet, för tiden före 1848 ingen säker uppgift, men

antagligen var det en timme om dagen. Enligt ett konsistoriebeslut af

1839 skulle arbetsrummet 2 dagar i veckan, hvarje gång 2 timmar, hållas

tillgängligt för arbete på stället, men detta beslut torde senare hafva blifvit

upphäfdt eller fallit i glömska, ty då universitetskatalogen från och med

1848 meddelar uppgift om bibliotekets öppningstid, angifves denna ända

till 1870 till endast en timme om dagen. Begagnandet på stället torde

i alla händelser på 1840-talet hafva varit mycket obetydligt; utlåningen

uppgick däremot redan 1844 till något öfver 3,500 volymer.

Först höstterminen 1870 infördes med afseende på bibliotekets tillgänglighet

den förändring, att detta, den dagliga utlåningstimmen inberäknad,

för begagnande på stället hölls öppet 3 timmar onsdagar och

lördagar samt 2 timmar under öfriga söckendagar. Då emellertid läsesal

alltjämt saknades och begagnandet således måste äga rum i bibliotekets

arbetsrum, där utrymmet var mycket begränsadt, var antalet af dem, som

drefvo studier på stället, fortfarande mycket ringa. Denna ordning bibehölls

till 1885. — Under ferier hölls biblioteket under nämnda tid tillgängligt

endast 2 gånger i veckan.

Med år 1885 inträdde en stor förändring i fråga om bibliotekets

tillgänglighet. Den 2 januari nämnda år öppnades den nyinredda läsesalen,

och i fråga om öppningstiden infördes den ordning, som ännu

är gällande. Biblioteket hålles således numera, som bekant, öppet såväl

för utlåning som för läsning på stället hvarje helgfri dag klockan 10

f. m.—2 e. m.; under ferierna hålles läsesalen öppen i samma utsträckning

som under terminerna, men på grund af de då disponibla arbetskrafternas

otillräcklighet måste framtagandet af böcker från boksalarna

samt utlåning då »i regeln» inskränkas till 2 dagar i veckan; ofta afvikes

emellertid från denna regel. För öfrigt plägar tillfälle att arbeta i läsesalen

lämnas åt forskare, som därom framställer begäran, på nästan hvad

tid af dagen som helst, såvidt icke belysningsförhållandena lägga hinder

i vägen. Såsom ett önskemål framhålles emellertid ofta, att biblioteket

måtte kunna, liksom kungliga biblioteket i Stockholm och de flesta större

bibliotek i utlandet, regelbundet hållas öppet äfven på eftermiddugarne,

och tydligt är ju, att detta här i Lund som annorstädes skulle blifva till

stort gagn för dem, som önska anlita samlingarna. Jag har också tänkt

mig, att, sedan biblioteket inflyttat i sin nya byggnad, där bristen på belysning

ej kommer att lägga hinder i vägen för öppningstidens utsträck
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

ning i nämnda riktning, detsamma bör under lästermin hållas öppet 6 å 7

timmar dagligen, om ock icke utlåning kan behöfva äga rum under alla

dessa timmar. Äfven vore synnerligen önskvärdt, att jämväl under ferier

expedierande af bokbeställningar dagligen kunde äga rum. Med nuvarande

arbetskrafter äro emellertid ofvannämnda utvidgningar af bibliotekets tillgänglighet

icke möjliga.

Under de år, som förflutit sedan 1885, har den öfver bibliotekets

begagnande förda statistiken visat ett tämligen jämnt stigande. År 1885

besöktes biblioteket sålunda af 4,839 personer (låntagare eller i läsesalen

arbetande), år 1902 af 11,297; förstnämnda år framtogos för begagnande

ur boksalarne omkring 11,600 volymer, af hvilka omkring 4,500 hemlånades;

statistiken för år 1902 upptager 37,308 volymer såsom framtagna

och däraf 13,261 såsom utlånade. Stegringen i fråga om bibliotekets begagnande

under den jämförelsevis korta perioden 1885—1902 är således

högst betydlig, och clen tillökning i arbete, som därigenom vållats personalen,

är det äfven.

För låneexpeditionens föreståndare har dessutom under den nämnda

perioden tillkommit ett göromål, som i gamla tider var så godt som okändt,

men som under de sista 10 å 15 åren blifvit allt drygare: förmedlandet

af boklån från främmande bibliotek, resp. expedierandet af lån till andra

orter. Under år 1902 hafva sålunda 480 lån (omfattande 627 volymer)

för härvarande forskares räkning förmedlats från 27 olika bibliotek i

Sverige och i utlandet; år 1890 — det första år, från hvilket anteckninghärom

finnes — var antalet blott 130 lån från 7 bibliotek. Det är tydligt,

att detta slag af lånerörelse vållar mycket besvär i form af korrespondens

och bokföring.

De fakta jag anfört gifva tydligt vid handen, att under årens lopp

alltmera af de tillgängliga arbetskrafterna måst anslås åt allmänhetens

betjänande. Sedan med år 1885 låneexpeditionen fått särskild lokal, behöfde

sålunda under loppet af åtskilliga år endast en tjänsteman vara där

stationerad för att tillhandagå allmänheten; under 1885 och de närmaste

åren kunde denne tjänsteman till och med, såsom af bibliotekets arbetsjournal

framgår, medhinna att fullgöra åtskilligt annat arbete vid sidan

af det till expeditionen hörande. Numera måste i regeln hans arbete

under de 4 timmar, då biblioteket är öppet, helt och hållet ägnas åt till

expeditionen hörande göromål; vanligen åtgår hans öfriga dagliga tjänstgöringstid,

och ofta eu eller annan timme däröfver, till lånejournalernas

förande samt korrespondensens skötande, och dock är en e. o. tjänsteman

åtminstone under de båda sista timmarne af öppningstiden, då frekvensen

plägar vara starkast, beordrad till hans biträde. Bestyret med framtagande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

af rekvirerade böcker och uppsättande af återställda sådana lägger också

numera på ett helt annat sätt än tillförene beslag på de till sådan tjänstgöring

indelade extra ordinarie amanuensernas krafter och söndersplittrar

deras arbetstid, så att denna icke på långt när i samma grad som för till

exempel ett tiotal år sedan kan tagas i anspråk för katalogiseringsarbeten

och dylikt.

Af hvad jag anfört torde otvetydigt framgå, att mitt påstående om

den vid vårt universitetsbibliotek anställda personalens otillräcklighet ingalunda

innebär någon öfverdrift. Att denna otillräcklighet icke under nuvarande

förhållanden bjärtare framträder, beror i väsentlig mån därpå, att

tvenne sedan resp. 7Y2 och 5 år tillbaka pensionerade tjänstemän, vice

bibliotekarierna A. Palm och Fr. Braune, alltjämt fortsätta att åt detsamma

ägna ett träget arbete. Om den betydelse, som detta arbete har för biblioteket,

kan man göra sig en föreställning, om jag nämner, att bibliotekarien

Palm dagligen ägnar åtskilliga timmar åt revision och katalogisering af

den betydliga samlingen af svenska biografiska småskrifter, hvarvid hans

omfattande personalhistoriska insikter komma biblioteket till godo, samt

att bibliotekarien Braune nu likasom före sitt afskedstagande ensam mottager,

granskar och bokför alla från boktryckarne anländande tryckleveranser, ett

arbete som måste anses fullt utfylla en ordinarie tjänstemans dagliga arbetstid.

Det är ju emellertid mycket ovisst, huru länge dessa båda herrar kunna

befinnas villiga att på detta sätt fortfara, och i alla händelser kommer förr

eller senare den dag, då de vördnadsvärde gamle af rent naturliga skäl

måste inskränka sin verksamhet vid biblioteket eller helt och hållet upphöra

därmed: bibliotekarien Palm har i år uppnått 77 och bibliotekarien

Braune 71 års ålder. Med tanke härpå och jämväl med hänsyn till

vikten däraf att förstärkning af arbetskrafterna kommer till stånd, innan

biblioteket -— enligt hvad jag har skäl att hoppas under 1905 års sommar

— skall öfverflyttas till sin nya byggnad, har jag icke vågat taga

på mitt ansvar att längre dröja att för konsistoriet framhålla behofvet

af nämnda förstärkning. Frågan härom hade tydligen med fog kunnat

väckas långt förr än nu. Att min företrädare icke gjorde detta och att

jag själf icke ansett lämpligt att tidigare ifrågasätta åtgärder för fyllande

af detta behof, har berott därpå, att statsmakternas uppmärksamhet ju

måst tagas i anspråk för andra för biblioteket viktiga anslagskraf, särskilt

för beredande af nödigt utrymme för samlingarna samt för höjande

af årsanslaget.

Att behofvet af ökade arbetskrafter skall af någon bestridas, väntar

jag icke; frågan kan helt visst endast komma att röra sig om huru stor

förstärkning som erfordras. För min del anser jag emellertid efter mogen

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

pröfning, att en ringare förstärkning än den af mig ifrågasatta, eller inrättande

af två nya ordinarie amanuenstjänster, icke kan blifva tillräcklig,

därest biblioteket skall kunna tidsenligt förvaltas och på ett tillfredsställande

sätt fylla de berättigade kraf, som ställas på detsamma. Och

med tanke på förhållandena vid de båda andra stora svenska statsbiblioteken

synes det mig också, som om min begäran vore fullt rimlig, ty i

jämförelse med dessa bibliotek, hvilka båda under de sista decennierna

erhållit betydlig förstärkning af sina arbetskrafter, under det att vid

Lunds bibliotek personalen på nära 60 år ökats med endast en vaktmästare,

är det sistnämnda biblioteket på ett iögonenfallande sätt

vanlottadt, äfven om man tager behörig hänsyn därtill, att de förstnämnda

båda biblioteken på grund af sin storlek och den tydligtvis

större frekvensen vid deras begagnande kunna behöfva större personal

än vårt.

Kungliga bibliotekets stat upptager sålunda från och med år 1902

1 öfverbibliotekarie, 2 bibliotekarier och 5 ordinarie amanuenser, tillsammans

åtta, tjänstemän, samt därtill fem vaktmästare, för hvilka samtliga

funktionärers aflöning, ifrågakommande ålderstillägg oberäknade, årligen

utbetalas 34,700 kronor. Därjämte uppbär biblioteket under rubriken

anslag »till vikariatsersättning, arfvoden och flitpenningar åt extra

biträden, renskrifning, eftermiddagsservis m. m.» ett likaledes på ordinarie

stat uppfördt belopp af 10,000 kronor. Sammanlagda anslaget till aflöningar

utgör således 44,700 kronor.

Universitetsbibliotekets i Uppsala personal består sedan början af år

1900 af 1 bibliotekarie, 2 vice bibliotekarier och 4 ordinarie amanuenser,

tillsammans sju tjänstemän, samt tre vaktmästare, för hvilka samtliga

funktionärer aflöningen, efter första lönegraden beräknad, numera uppgår

till 25,800 kronor; till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser plägar

Riksdagen årligen på extra stat bevilja ett anslag af 3,500 kronor. Aflöningarnas

summa per år uppgår således till 29,300 kronor.

Universitetsbiblioteket i Lund har — sedan år 1844 — 1 bibliotekarie,

1 vice bibliotekarie och 2 ordinarie amanuenser, tillsammans fyra tjänstemän,

samt — från och med år 1901 — två vaktmästare, för hvilka samtliga

aflöningen, efter första lönegraden beräknad, uppgår till 16,200 kronor;

anslag till arfvoden åt extra biträden plägar att af Riksdagen beviljas

till belopp af 2,500 kronor årligen. Aflöningarnas summa per år

uppgår således till 18,700 kronor; om den af mig nu ifrågasatta framställningen

vinner framgång, kommer summan dock endast att stiga till

23,700 kronor.

Det är naturligtvis icke möjligt att exakt beräkna, hvilken propor
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse i\J:o 144. 19

tion mellan tjänstemännens antal vid de nämnda tre biblioteken bör vara

den riktiga. Kung! biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala äro

båda till volymtalet större än vårt bibliotek — huru mycket större är

svårt att säga. Det föreligger visserligen sifferuppgifter härom, men dessa

grunda sig icke på under senaste tiden samtidigt företagna räkningar,

utan bero delvis pa sannolikhetskalkyl; och att för öfrigt det genom räkning

erhållna volymantalet icke är en säker mätare på ett biblioteks omfattning,

vet hvar och en, som är med dylika ting förtrogen. Villigt

medgifver jag emellertid, att vårt bibliotek i anseende till volymtal är de

båda öfriga rätt mycket underlägset; jag håller för troligt, ehuru jag ju

därom ej kan med bestämdhet yttra mig, att Uppsalabibliotekets volymtal

är ungefär hälften större än Lundabibliotekets, och möjligen är kungl.

bibliotekets ännu något större; härom föreligga olika uppgifter. Men på

samma gång vill jag framhålla, att göromålens omfattning i ett bibliotek

på intet vis kan anses stå i någon jämn proportion till volymtalet, icke

så mycket beror på om detta till exempel är 200,000 eller 300,000, utan

fastmera på storleken af den årliga tillväxten och på frekvensen i fråga

om samlingarnas begagnande.

Hvad då den årliga tillväxten angår, så är ju tydligt, att kungl.

biblioteket är i tillfälle att inköpa vida mera utländsk litteratur än

universitetsbiblioteken, då detsamma för köp och inbindning förfogar

öfver 34,000 kronor årligen, under det att hvartdera universitetsbiblioteket

väl knappast kan härtill använda mera än omkring 24,000 kronor. I

fråga om tillväxten af svenska bokpressens alster äro ju de trenne

svenska statsbiblioteken i själfva verket likställda; dock bör härvid ej

förbises, att kungl. bibliotekets egenskap af nationalbibliotek med afseende

på det svenska tryckets fullständigande och vård på detsamma ställer

fordringar, som val icke i fullt så hög grad kunna anses gälla i fråga

om universitetsbiblioteken. Men hvad tillväxten genom bytesförbindelser

angår, står kungl. biblioteket af lätt begripliga skäl långt efter universitetsbiblioteken,

icke blott det uppsaliensiska, utan äfven vårt.

I fråga om tillväxt genom köp och genom tryckleveranser äro de

båda universitetsbiblioteken väl på det hela taget likställda. Men med

afseende på tillväxt genom bjhesförbindelser är Uppsalabiblioteket vårt

vida öfverlägset. Jag har förut nämnt, att våra bytesförbindelser äro till

antalet inemot 300; enligt hvad jag från Uppsala erfarit, uppgå de där

till omkring 1,250. Det är tydligt, att under sådant förhållande själfva

skötandet af bytesförbindelserna i Uppsala kräfver mycket mera arbete

än i Lund. Behandlingen af det genom byte erhållna erfordrar naturligtvis

äfven större arbete på förra stället än på det senare, dock tydligen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

icke i samma proportion som förbindelsernas upprätthållande, ty flertalet

af de med afseende på antalet af sända skrifter mest gifvande förbindelserna,

nämligen de med utländska universitet anknutna, äro ju för Uppsala

och Lund gemensamma. — Den nu befintliga stora skillnaden mellan

de båda biblioteken i fråga om bytesförbindelser kommer tydligtvis att

minskas i samma mån som vårt universitets commercium litterarum, i

enlighet med hvad jag förut framhållit som önskvärdt, utvidgas; men att

vårt commercium någonsin kommer att uppnå de dimensioner, till hvilket

det uppsaliensiska hunnit, måste jag erkänna vara föga sannolikt.

Hvad åter angår frekvensen i fråga om de olika svenska statsbibliotekens

begagnande, föreligga ju i de resp. årsberättelserna åtskilliga statistiska

uppgifter därom. Uppgifter af detta slag kunna tydligen gifva eu

god ledning för bedömande af förhållandenas utveckling inom ett och

samma bibliotek, förutsatt att, såsom här i Lund varit fallet, de statistiska

anteckningarna under en längre följd af år förts efter i det hela taget

samma grundsatser. Men för jämförelse mellan förhållandena inom olika

bibliotek kunna dylika siffror naturligtvis bilda en säker grundval endast

i det fall, att beräkningen på de olika ställena ägt rum efter samma

grunder. Detta är icke händelsen i fråga om de svenska biblioteken, och

till följd af vissa för de särskilda biblioteken egendomliga förhållanden

skulle det helt visst blifva svårt nog att vinna full enhet med afseende

på alla förekommande detaljer, äfven om försök i den riktningen gjordes.

Vid jämförelse mellan förhållandena vid de olika biblioteken böra således

de i dessas årsberättelser meddelade statistiska uppgifter användas med eu

viss varsamhet, så mycket mera som ändamålet med desammas meddelande

icke gärna kan antagas hafva varit att lämna material för dylika jämförelser:

i sådant fall hade väl de respektive biblioteksförvaltningarna sökt

träffa öfverenskommelse om så vidt möjligt gemensamma beräkningsgrunder.

Då jag nu med ledning af statistiska siffror söker belysa frågan om

den olika frekvensen i de svenska statsbiblioteken, så sker detta således

under framhållande däraf, att de siffror som anföras ej böra fattas som

exakta, utan endast som approximativt riktiga uttryck för de förhållanden,

hvilka de åsyfta att åskådliggöra.

De i respektive årsberättelser förekommande sifferuppgifterna rörande

den nämnda frekvensen gifva således för åren 1900—1902 de medeltal,

som jag nu går att angifva. (Att jag ej går något längre tillbaka i tiden

beror därpå, att man med år 1900 började att uti Uppsala följa ett i viss

mån förändradt beräkningssätt, som i en viktig punkt mera än det tidigare

använda öfverensstäxnmer med det i Stockholm och Lund tillämpade.)

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Uti kung!, biblioteket framtogos under de nämnda tre åren i medeltal

74,335 volymer, däraf 63,924 för begagnande i läsesalen och 10,411 för

hemlån. På eftermiddagarna begagnades i läsesalen årligen i medeltal

18,359 volymer.

Uti Uppsala universitetsbibliotek framtogos i medeltal 52,187 volymer,

däraf 37,953 för begagnande i läsesalen och 14,234 för hemlån. Hvad

beträffar de för Uppsala egendomliga leveranserna till institutionerna af

tidskriftshäften omedelbart efter deras ankomst, uppgick volymantalet till

i medeltal 5,344.

Uti Lunds universitetsbibliotek framtogos i medeltal 37,598 volymer,

däraf 24,616 för begagnande i läsesalen och 12,982 för hemlån.

Af de nu anförda siffrorna torde nu kunna dragas den slutsats,

att, såsom förklarligt är, frekvensen i vårt bibliotek är åtskilligt mindre

än i de öfriga; men äfven synes mig framgå, att detta hufvudsakligen

gäller begagnandet i läsesalen. I fråga om utlåning utom bibliotekslokalen

tyckes däremot vårt bibliotek vara öfverlägset kungl. biblioteket; och

om man för Uppsalabibliotekets vidkommande icke fäster mera afseende

än rimligt är vid de nämnda leveranserna till institutionerna, hvilka ju

icke på långt när kunna vara för vederbörande förenade med samma besvär

som annan utlåning, vill det synas mig, som om vårt bibliotek uti ifrågavarande

hänseende icke vore det uppsaliensiska synnerligen underlägset.

Detta torde vara af väsentlig betydelse för uppskattandet af det jämförelsevis

större eller mindre arbete, som åligger de respektive bibliotekens

låneexpeditioner; ty det är ju tydligt, att tillhandahållandet af böcker i

läsesalen vållar vida mindre besvär än deras utlånande, hvilket ju medför

särskild bokföring, kontroll vid återlämnandet med flera bestyr.

Den jämförelse jag gjort mellan förhållandena vid de olika svenska

statsbiblioteken synes mig gifva vid handen, att, därest vårt bibliotek

erhåller den af mig ifrågasatta förstärkningen i arbetskrafter, en rimligproportion

kommer att i detta hänseende äga rum mellan de nämnda

biblioteken.

Kungliga biblioteket komrne då att, utöfver det antal funktionärer,

som funnes i Lund, äga 1 tjänsteman i bibliotekariegraden, 1 amanuens

och 3 vaktmästare samt att (lärjämte till »vikariatsersättning, arfvoden och

flitpenningar åt extra biträden, ren skrifning, eftermiddagsservis m. in.»

årligen förfoga öfver 7,500 kronor mera än som här i Lund stode till

buds för likartade ändamål. Jag äger emellertid icke tillräcklig kännedom

om göromålens utsträckning inom kungliga biblioteket för att jag skulle

våga bestämdt yttra mig, huruvida det nämnda förhållandet mellan de

båda bibliotekens arbetskrafter vore det rättvisaste tänkbara.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Universitetsbiblioteket i Uppsala komme att utöfver clet antal funktionärer,

som funnes i Lund, hafva en vicebibliotekarie och en vaktmästare,

samt att till e. o. amanuensers aflönande årligen förfoga öfver

1,000 kronor mera än vårt bibliotek. Om rimligheten af denna proportion

vågar jag med mera bestämdhet yttra mig; jag har nämligen en

mera säker utgångspunkt för bedömandet i den utredning af Uppsalabibliotekets

behof af arbetskrafter, hvilken meddelas i en af bibliotekarien

Annerstedt med afseende därpå till det större akademiska konsistoriet

i Uppsala år 1898 gjord framställning. (Tryckt i Uppsala

1898; till större delen återgifven i statsverkspropositionen till 1899 års

Riksdag.)

Uti nämnda framställning beräknar bibliotekarien Annerstedt 6 personer

såsom erforderliga för utlåningsbestyrens skötande samt därutöfver

en för tillsynen i läsesalen, tillsammans således 7 personer. Ehuru

jag ju tänkt mig, att biblioteket skulle komma att dagligen hållas öppet

vida längre tid än hittills -— och längre tid än biblioteket i Uppsala

nu hålles öppet — beräknar jag dock endast tillsammans 5 personer såsom

här erforderliga för de nämnda göromålens skötande; jag tager nämligen

hänsyn dels därtill att frekvensen här är mindre än i Uppsala, dels därtill

att expedition sbestyren här torde blifva något enklare på grund af

det nya bibliotekshusets, som jag hoppas, ändamålsenliga inredning; därjämte

beräknar jag, att tillsynen öfver läsesalen under vissa delar af öppningstiden

skall kunna bestridas af låneexpeditionens personal.

Bibliotekarien Annerstedt anför vidare, att i Uppsala »skötseln af

den vidsträckta bytesförbindelsen med däraf följande omfattande korrespondens

och nödig katalogisering fordrar sin egen man». Detta är nog

fullkomligt riktigt för Uppsalabibliotekets vidkommande; här i Lund

anser jag 1/2 arbetskraft böra därför beräknas, men — med tanke på den

stora önskvärdheten af bytesförbindelsernas utvidgning — icke mindre.

I Uppsala har vidare en tjänsteman fullt upp att göra med handhafvandet

af det utländska trycket. För detta ändamål måste här samma

arbetskraft vara erforderlig som i Uppsala.

Likasom i Uppsala kräfver den svenska afdelningen i Lund två arbetskrafter;

accessionen är ju på båda ställena densamma.

Inberäknadt institutionens chef, som väl här lika litet som i Uppsala

bör tagas med i räkningen såsom bunden vid någon af de ofvan uppräknade

funktionerna, erfordras enligt den ofvan gjorda jämförelsen här i

Lund 91/2 arbetskrafter mot 12 i Uppsala, Om nu Uppsalabiblioteket

har 7 ordinarie tjänstemän, och Lund 6, så måste på det förra stället 5

arbetskrafter utfyllas af e. o. tjänstemän, på det senare 33/2. Till extra

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

biträden plägar Uppsalabiblioteket årligen erhålla 3,500 kronor, vårt

2,500; detta innebär i förhållande till det ofvan beräknade behofvet eu

ganska riktig proportion, ty

5:37, = 3,500:2,450.

Huruvida de erforderliga extraordinarie arbetskrafterna erhållas på

det sätt som sker i Uppsala, d. v. s. därigenom att den tillgängliga summan

fördelas på i regeln 5 e. o. amanuenser, som arbeta 4 timmar dagligen

hvardera, eller om, såsom här är brukligt, större delen af beloppet

fördelas på ett jämförelsevis större antal extraordinarier med blott 2

timmars daglig tjänstgöring samt ett mindre belopp (vanligen 300 kronor)

användes till remunererande af ett icke vid biblioteket genom förordnande

fäst skrifbiträde, är naturligtvis af underordnad betydelse, blott den erforderliga

arbetskvantiteten erhålles.»

Genom hvad i motionen och den därvid fogade bilagan blifvit anfördt

har Riksdagen funnit det vara utredt, att universitetsbiblioteket i Lund är

i behof af ytterligare en ordinarie amanuens; och synes ordnandet af

denna angelägenhet så mycket mindre böra uppskjutas, som dels biblioteket

icke lärer kunna för framtiden i afsevärd omfattning påräkna biträde

af två f. d. tjänstemän därstädes, hvilka äfven efter sitt afskedstagande

alltjämt nedlagt ett betydande arbete vid biblioteket, och dels bibliotekets

nära förestående inflyttning i den för detsamma nyuppförda byggnaden

kommer att medföra ökade kraf på arbete af dess tjänstemän.

De af motionären föreslagna aflöningsförmånerna äro desamma, som

åtnjutas af de nuvarande biblioteksamanuenserna.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, med bifall till ifrågavarande

motion, dels till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket

i Lund på ordinarie stat beviljat ett anslag af 2,500 kronor, hvaraf

1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

dels ock medgifvit, att innehafvare af samma amanuensbefattning må efter

fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500

kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg,

likaledes af 500 kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå af

det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Riksdagens i punkterna 7:o) och 14:o) här ofvan anmälda beslut föranleda

icke ändring af anslaget till universiteten.

På grund åter af Riksdagens under punkterna 3:o), 4:o), 5:o), 6:o),

8:o)—13:o) samt 15:o) och 16:o) anmälda beslut har nyssnämnda anslag,

nu 880,824 kronor, ökats med sammanlagdt 21,450 kronor, eller till

902,274 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Allmänna läroverken.

17:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för tillsättande af

vissa utaf de lärarbefattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande af den

1904 ars Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna läroverken, bevilja

på ordinarie stat anslag till 2 lektors-, 27 adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefattningar,

att på de olika läroverken fördelas, på sätt i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 angifvits, samt att

för detta ändamål äfvensom för genomförande af den för lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen

med afseende å i samma statsrådsprotokoll omförmälda 14 rektors-, 34 adjunkts-,

14 teckningslärare-, 14 gymnastiklärare- och 14 musiklärarebefattningar

höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 207,750

kronor.

För inrättande af ofvan omförmälda nya ordinarie lärarbefattningar

erfordras en höjning af ifrågavarande anslag med 110,000 kronor, däraf

2 nya lektorstjänster ä 4,000 kr..................................... kronor 8,000: —

27 » adjunktstjänster » 3,000 » .................................... » 81,000: —-

14 » ämneslärarinnebefattningar ä 1,500 kr................ » 21,000: -—

Summa kronor 110,000: —

Sedan genom särskilda af Eders Kung!. Maj:t under år 1905 fattade beslut

de förutvarande fernklassiga allmänna läroverken i Arboga, Haparanda och

Piteå, de treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Askersund, Falköping,

Sala, Skellefteå, Vimmerby, Amål, Ängelholm och Örnsköldsvik samt pedagogierna

i Köping och Södertälje förändrats till sexklassiga statssamskolor,

har öfverstyrelsen för de allmänna läroverken hos Eders Kungl. Maj:t

föreslagit åtgärder för att, i stället för de hittills på gammal stat kvarstående

ordinarie rektors-, adjunkts- och öfningslärarplatserna, vid dessa

14 läroanstalter måtte från och med år 1907 å ny ordinarie stat upptagas

ett motsvarande antal platser. Under förutsättning att 14 rektorsbefattningar,

29 adjunktsbefattningar samt 14 teckningslärare-, 14 gymnastiklärare-

och 14 musiklärarebefattningar å den nya staten skulle ersätta motsvarande

befattningar vid fem- och treklassiga läroverk samt tvåklassiga

pedagogier, har öfverstyrelsen ansett reservationsanslaget till de allmänna

läroverken böra för ändamålet ökas med 99,250 kronor, på sätt följande

i statsrådsprotokollet intagna beräkning utvisar:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Tabell, utvisande reservationsanslagets tillökning genom föreslagen

öfverflyttning af vissa samskolor på ny ordinarie stat år 1907.

Gamla

staten

Nya staten

Lärarplatser.

för hvarje

tjänst.

tillsammans.

för hvarje

tjänst.

tillsammans.

1. Femldassiga läroverk.

3 rektorstjänster ..............................

3,500

10,500

5,000

15,000

9 adjunktstjänster ...........................

1,500

13,500

3,000

27,000

3 teckningslärarbefattningar.........

600

1,800

700

2,100

3 gymnastiklärarbefattningar ......

600

1,800

700

2,100

3 musiklärarbefattningar...............

450

1,350

550

1,650

2. Treklassiga läroverk.

9 rektorstjänster ..............................

3,000

27,000

5,000

45,000

18 adjunktstjänster ...........................

1,500

27,000

3,000

54.000

9 teckningslärarbefattningar.........

300

2,700

700

6,300

9 gymnastiklärarbefattningar ......

300

2,700

700

6,300

9 musiklärarbefattningar...............

300

2,700

550

4,950

3. Tvåklassiga pedagogier.

2 rektorstjänster ..............................

5,000

10,000

2 adjunktstjänster ...........................

3,000

6,000

2 teckningslärarbefattningar.........

—

700

1,400

2 gymnastiklärarbefattningar ......

—

—

700

1,400

2 musiklärarbefattningar...............

550

1,100

Summa kronor

91,050

—

184,300

Sammandrag: Löner enligt nya staten............................................. kr. 184,300

D:o enligt gamla staten ....................................... » 91,050

Den nya staten öfverskjuter den gamla med ... kr. 93,250.

Anm. Vid två af de här ofvan afsedda treklassiga läroverken äfvensom vid pedagogien i Södertälje

finnas för närvarande ordinarie rektorer. Då emellertid de kvalifikationer, som äro för handen hos en rektor

vid en dylik läroanstalt, ingalunda alltid kunna anses innebära garanti för nödig skicklighet och lämplighet

hos en rektor vid en sexklassig samskola, så böra förenämnda ordinarie rektorer icke utan vidare öfverflyttas

på den nya staten såsom rektorer vid de respektive samskolorna, utan bör rektorstjänsten vid

dessa tillsättas i den ordning, som gällande läroverksstadga i fråga om dylik tjänst föreskrifver. Vid

sådant förhållande kan det inträffa, att forbemälda ordinarie rektorer, därest de icke öfverflyttas till annan

lämplig tjänst eller uppföras å allmänna indragningsstaten, komma att kvarstå å gamla staten med där

uppförda löner. På grund häraf kan staten för de allmänna läroverken minskas endast med 85,050 kronor,

hvadan det för den nya staten erforderliga tillskottet utöfver den gamla staten utgöres af 99,250 kronor.

Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Den sålunda för yissa samskolors öfverflyttning på ny stat beräknade

kostnaden å 99,250 kronor har emellertid departementschefen ansett kunna

minskas dels med 3,000 kronor genom af Eders Kungl. Maj:t föreslagen

öfverflyttning af två adjunkter till indragningsstat, hvarigenom deras

löner å gammal stat skulle blifva disponibla för år 1907, dels ock med

6,000 kronor genom afförande från den gamla staten af de två rektorsbefattningar

vid treklassiga läroverk, som omförmälas i anmärkningen

vid ofvan intagna tabell, hvaremot en ökad kostnad af 7,500 kronor

skulle föranledas däraf att af skäl, som departementschefen angifvit,

fem adjunktsbefattningar utöfver det af öfverstyrelsen i tabellen upptagna

antalet ansetts kunna öfverföras från gammal till ny stat. Enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda kostnaden för genomförande af den

nya löneregleringen med afseende å i förslaget omförm älda 14 rektors-,

34 adjunkts-, 14 teckningslärare-, 14 gymnastiklärare- och 14 musiklärarebefattningar

föranleda en anslagshöjning af 97,750 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit och under erinran, att Riksdagen

för år 1906 på extra stat beviljat 99,200 kronor för tillfällig löneförbättring

åt lärare vid allmänna läroverk och pedagogier, som enligt

Riksdagens beslut skulle ombildas till samskolor eller indragas, men att

anslaget för tillfällig löneförbättring för år 1907 af skäl, som departementschefen

i statsrådsprotokollet anfört, delvis på grund af de i nu förevarande

punkt gjorda förslagen ansetts kunna bestämmas till allenast 26,250 kronor,

får Riksdagen, som beträffande den nya adjunktstjänsten i Västerås förutsätter,

att den i statsrådsprotokollet omnämnda utredning kommer till stånd,

och som godkänner de skäl, hvilka i samma protokoll anförts i fråga om

de ordinarie rektorsbefattningarna vid treklassiga läroverk, anmäla, att

Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

för tillsättande af vissa utaf de lärarbefattningar, hvilka äro erforderliga

för fyllande af den 1904 års Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna

läroverken, beviljat på ordinarie stat anslag till 2 lektors-, 27

adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefattningar, att på de olika läroverken

fördelas, på sätt i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari

1906 angifvits, samt för detta ändamål äfvensom för genomförande

af den för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken fastställda nya

löne- och pensionsregleringen med afseende å förut omförmälda 14 rektors-,

34 adjunkts-, 14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar- och 14 musiklärarbefattningar

höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

207,750 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det för de

allmänna läroverken uppförda anslaget till arfvoden åt skolläkare från

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 27

dess nuvarande belopp, 8,500 kronor, till 9,550 kronor, eller med 1,050

kronor.

På grund af den utredning, som till statsrådsprotokollet blifvit i detta

ärende meddelad, bar Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, ökat det för de allmänna läroverken uppförda anslaget

till arfvoden åt skolläkare från dess nuvarande belopp, 8,500 kronor,

till 9,550 kronor, eller med 1,050 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det för de

allmänna läroverken uppförda anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare

från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller med 38,000 kronor.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts till stöd för detta förslag,

har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

höjt det för de allmänna läroverken uppförda anslaget till extra

arfvoden åt teckningslärare från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller

med 38,000 kronor.

På grund af Riksdagens i punkterna 17:o)—19:o) anmälda beslut har

reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu 5,033,549 kronor, ökats

med 246,800 kronor, eller till 5,280,349 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att de

docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära ersättning

till belopp ungefärligen motsvarande docentstipendium vid universiteten,

så ock därutöfver ett antal af högst 5 docenter vid hvardera högskolan i

den ordning, de vid högskolan sinsemellan intaga efter den dag, hvars

och ens förordnande blifvit af kanslern för rikets universitet stadfäst, må,

såvidt de vunnit behörighet till anställning vid allmänt läroverk, äga att,

enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, efter

befordran vid de allmänna läroverken för uppflyttning i högre lönegrad

räkna sig till godo den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet

deltagit i undervisningen vid vederbörande högskola; och skulle

bifall härtill icke föranleda ökning af reservationsanslaget till de allmänna

läroverken.

På de skäl, som af departementschefen åberopats, har Riksdagen, med

bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgifvit, att de

docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära ersättning

till belopp ungefärligen motsvarande docentstipendium vid universiteten,

så ock därutöfver ett antal af högst 5 docenter vid hvardera högskolan

i den ordning, de vid högskolan sinsemellan intaga efter den dag,

hvars och ens förordnande blifvit af kanslern för rikets universitet stad
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

fäst, må, såvidt de vunnit behörighet till anställning vid allmänt läroverk,

äga att, enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas,

efter befordran vid de allmänna läroverken för uppflyttning i högre

lönegrad räkna sig till godo den tid, dock ej utöfver tre år, de med nit

och skicklighet deltagit i undervisningen vid vederbörande högskola.

Detta beslut har icke föranledt ändring i reservationsanslaget till de

allmänna läroverken.

21:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

ville medgifva, att mom. n) i kungl. kungörelsen den 27 augusti 1904

angående ny löne- och pensions-reglering för lärare och lärarinnor vid

rikets allmänna läroverk finge följande ändrade lydelse:

»att lektorer vid sjökrigsskolan, lektorer vid tekniska elementarskolorna,

lärare vid högre lärarinneseminariet och lärare vid folkskoleseminarierna

må, vid öfvergång till de allmänna läroverken, för tillgodonjutande af

aflöning i högre lönegrad räkna sig till godo föregående tjänstgöring såsom

ordinarie lärare enligt enahanda grunder, som här ofvan angående ämneslärare

blifvit stadgadt; skolande den rätt i detta afseende, som i öfrigt

tillkommit lärare vid ifrågavarande läroanstalter äfvensom lärare vid enskilda

läroverk, upphöra».

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Enligt riksdagsbeslut af 1905 likställdes lektorerna vid de tekniska

elementarskoloxma i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand i

afseende på löne- och pensionsförmåner med lektorerna vid de högre allmänna

läroverken. Det synes under slika förhållanden naturligt, att lektor

vid teknisk elementarskola, som uppfyller kompetensvillkor för lektorat

vid högre allmänt läroverk, bör äga rätt såväl att söka förflyttning från

teknisk elementarskola till högre allmänt läroverk som att därvid för

uppflyttning i högre lönegrad få räkna sig till godo den tid af föregående

tjänstgöring såsom ordinarie, under hvilken han ägt full kompetens att

söka dylikt lektorat.

Då behofvet af lärare vid de högre allmänna läroverken i de matematiska

och naturvetenskapliga disciplinerna till följd af realskolans organisation

och i öfrigt utvidgadt utrymme för dessa ämnesgrupper är i tilltagande,

torde en sådan åtgärd som den af mig här ofvan antydda vara

berättigad äfven från den synpunkten, att tillfredsställandet af detta behof

härigenom i någon mån underlättas.»

Det i motionen gjorda förslaget har synts Riksdagen vara grundadt på

goda skäl. Då emellertid ändringar i de af Riksdagen år 1904 beslutade

bestämmelserna angående lönetursberäkning för lärarne vid de allmänna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o IM.

läroverken icke synas böra genomföras, med mindre vederbörande myndigheter

varit i tillfälle att därom yttra sig, har Riksdagen ansett sig böra

hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att utredning i ämnet måtte förebringas

och att, i händelse denna skulle därtill gifva anledning, förslag till ändring

af ifrågavarande bestämmelser i det i motionen angifna syfte måtte af

Eders Kungl. Magt föreläggas Riksdagen.

Riksdagen får alltså, i anledning af ifrågavarande motion, anhålla, att

Eders Kungl. Magt ville låta utreda, huruvida och under hvilka villkor lektor

vid teknisk elementarskola bör erhålla rättighet att, vid öfvergång till de

allmänna läroverken, för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna

sig till godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie lektor vid teknisk

elementarskola, samt, i händelse utredningen skulle därtill gifva anledning,

till Riksdagen inkomma med förslag i ämnet.

Högre skolor för kvinnlig ungdom.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med ändring

i vissa delar af hithörande af Riksdagen fastställda föreskrifter, stadga, att

för tilldelande af statsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom samt

åt sådana samskolor, hvilka upprättats å orter, där allmänt läroverk för

gossar ej finnes, och före utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor

för erhållande af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom, äfvensom åt sådana samskolor, som upprättas å orter, hvilkas

läroverk enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut underkastats

indragning, skola gälla följande grunder:

a) att skolan, oberäknadt så kallade förberedande klasser, skall meddela

undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder

statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar,

tillhörande sistnämnda årsklasser, eller beträffande nytillkommande skola,

vid den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar

i sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande

skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet;

c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst

45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,

med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med

högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna

tilläggas ett särskild! understöd af högst 500 kronor;

d) att skolan står under inseende af en af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk utsedd inspektor samt att legitimerad läkare är anställd

vid skolan;

e) att det genom intyg af skolans inspektor, till hvilket bör vara

fogadt infordradt yttrande af skolans läkare, blifvit styrkt, att anordningarna

vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen

så ordnad, att öfveransträngning därigenom icke föranledes;

f) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i

veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt

tillfälliga lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till

ordinarie folkskollärarinnas inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring

bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna

eller, om ordinarie folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd,

lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande

af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor

eller veckotimmar i proportion härtill;

g) att lärjungar till det antal, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift,

som icke öfverstiger 50 kronor;

h) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

i) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva;

dels förklara: 1) att åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort,

där enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut statssamskola

upprättas, må, äfven om det under a) upptagna villkoret icke är uppfylldt,

tilldelas statsunderstöd under statssamskolans utveckling, efter hvars slutliga

genomförande understöd ej vidare må utgå; 2) att det under f) upptagna

villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag

till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande däraf,

äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd skola,

endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp än

den då uppbar; samt 3) att understöd icke må för samma skola beviljas

både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom;

dels ock höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från

347,500 kronor till 380,000 kronor, eller med 32,500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

31

De af Eder» Kungi. Maj:t nu föreslagna grunderna för tilldelande af

statsunderstöd åt ifrågavarande skolor skilja sig från de af Riksdagen i berörda

afseende senast fastställda grunder därigenom:

att enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag rättigheten till erhållande af statsunderstöd

skulle utsträckas till sådana samskolor, som upprättas å orter,

hvilkas läroverk enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut

underkastats indragning;

att de nu föreslagna momenten d) och e) skulle träda i stället för

följande i mom. d) af 1902 års Riksdags beslut i ämnet innefattade bestämmelser:
»d)

att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej

mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna

därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid

skolan anställd»;

samt att enligt de föreslagna grunderna statsunderstöd skulle kunna

åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort, där enligt 1904 års

Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut statssamskola upprättas, tilldelas

under statssamskolans utveckling, äfven om det under a) upptagna villkoret

icke är uppfylldt.

Riksdagen har, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd

åt högre skolor för kvinnlig ungdom samt åt sådana samskolor, hvilka

upprättats å orter, där allmänt läroverk för gossar ej finnes, och före

utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor för erhållande af understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, äfvensom åt

sådana samskolor, som upprättas å orter, hvilkas läroverk enligt 1904 års

Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut underkastats indragning, nämligen:

a) att skolan, oberäknad! så kallade förberedande klasser, skall meddela

undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder

statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar,

tillhörande sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola,

vid den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar

i sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande

skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet;

c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst

45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de för
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

beredande, med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med

högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,

som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna

tilläggas ett särskildt understöd af högst 500 kronor;

d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej

mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna

därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid skolan

anställd;

e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning i

veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga

lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie

folkskollärarinnas inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring

bestämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna,

eller, om ordinarie folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd,

lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande

af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor

eller veckotimmar i proportion härtill;

f) att lärjungar till det antal, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en

årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser,

som Eders Kungl. Magt kan finna godt föreskrifva;

dels förklarat: 1) att åt redan befintlig, statsunderstödd flickskola å ort,

där enligt 1904 års Riksdags och Eders Kungl. Maj:ts beslut statssamskola

upprättas, må, äfven om det under a) upptagna villkoret icke är uppfylldt,

tilldelas statsunderstöd under statssamskolans utveckling, efter hvars slutliga

genomförande understöd ej vidare må utgå; 2) att det under e) upptagna

villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag

till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande däraf,

äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd

skola, endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp

än den då uppbar; samt 3) att understöd icke må för samma skola

beviljas både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från

anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom;

dels ock höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från

347,500 kronor till 380,000 kronor, eller med 32,500 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

33

Högre lärarinneseminariet.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva sådan

ändring i nu gällande lönereglering för högre lärarinneseminariet, att

ämneslärarinna vid nämnda läroanstalt må från och med år 1907 åtnjuta

lön i fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor

och 4) 2,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive 750, 900,

1,050 och 1,200 kronor, med iakttagande därvid att, intill dess ny allmän

författning angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension trädt i kraft,

å nämnda löneförmåner skola afgå och åt statsverket besparas, i första

lönegraden 40, i andra lönegraden 50, i tredje lönegraden 60 och i fjärde

lönegraden 70 kronor, dels ock för ändamålet höja anslaget till högre

lärarinneseminariet från 53,500 kronor till 53,900 kronor, eller med 400

kronor.

Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen framgår, att

enligt 1904 års Riksdags därom fattade beslut ifrågavarande ämneslärarinnor

åtnjuta lön i fyra lönegrader å 1) 1,300 kronor, 2) 1,650 kronor,

3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å

respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor, samt att de genom den föreslagna

ändringen skulle blifva i afseende å löneförmåner likställda med

de kvinnliga adjunkterna vid folkskoleseminarierna.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

dels medgifvit sådan ändring i nu gällande lönereglering för

högre lärarinneseminariet, att ämneslärarinna vid nämnda läroanstalt må

från och med år 1907 åtnjuta lön i fyra lönegrader å 1) 1,350 kronor,

2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor och 4) 2,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 750, 900, 1,050 och 1,200 kronor, med iaktta
gande

därvid att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, å nämnda lönefönnåner

skola afgå och åt statsverket besparas i första lönegraden 40, i andra

lönegraden 50, i tredje lönegraden 60 och i fjärde lönegraden 70 kronor,

dels ock för ändamålet höjt anslaget till högre lärarinneseminariet från

53,500 kronor till 53,900 kronor, eller med 400 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att nedsätta anvisningen

i kontant under anslaget till pedagogier och folkskolor från dess nuvarande

Bill. till IWcsd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

belopp, 24,406 kronor, till 4,950 kronor, eller med 19,456 kronor, i följd

hvaraf anslaget till pedagogier och folkskolor, med inbcräkning af det

under rubriken »Indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:

ersättningar» upptagna beloppet, 760 kronor, komme att i sin helhet

uppgå till 5,710 kronor.

Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit Riksdagen

anledning till annan erinran, än att det, på sätt i statsrådsprotokollet blifvit

antydt, synes kunna ifrågasättas, huruvida giltig anledning förefinnes att

för de jämförelsevis obetydliga anslag, som äro afsedda att fortfarande

kvarstå under rubriken pedagogier och folkskolor, för framtiden i riksstaten

bibehålla denna anslagsrubrik.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, nedsatt anvisningen i kontant under anslaget

till pedagogier och folkskolor från dess nuvarande belopp 24,406

kronor till 4,950 kronor, eller med 19,456 kronor.

I följd häraf kommer anslaget till pedagogier och folkskolor, med

^beräkning af det under rubriken »Indelning och därmed jämförlig

anvisning, på förslag: ersättningar», upptagna beloppet 760 kronor, att

i sin helhet uppgå till 5,710 kronor.

Folkundervisningen.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af

ökade anslag till materiel, ved och ljus in. m. vid vissa folkskoleseminarier,

höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med

3,300 kronor.

Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen inhämtas, att af

den begärda anslagshöjningen beräknats

för seminariet i Karlstad............................................................... kronor 600: —

» » Falun .................................................................. » 600: —

» » Skara .................................................................. » 500: —

» » Umeå .................................................................. » 600: —

» » Uppsala............................................................... » 1,000: —

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

för beredande af ökade anslag till materiel, ved och ljus m. m.

vid vissa folkskoleseminarier, höjt anslaget till seminarier för folkskollärares

bildande med 3,300 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af

erforderliga medel till bestridande af kostnaderna för drift och underhåll af

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona höja anslaget till seminarier

för folkskollärares bildande med 600 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit i detta ärende anförd

t, har Riksdagen, med bifall till Eders Kung!. Maj:ts förevarande framställning,

för beredande af erforderliga medel till bestridande af kostnaderna

för drift och underhåll af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona,

höjt anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med 600

kronor.

På grund af de i punkterna 25:o) och 26:o) anmälda beslut har anslaget

till seminarier för folkskollärares bildande från dess nuvarande

belopp, 532,835 kronor, höjts med sammanlagdt 3,900 kronor, eller till

536,735 kronor.

27:o) I anledning af Eders Kungl. Maj ds därom gjorda framställning har

Riksdagen höjt förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland

de i rikets nordligare trakter bosatta finnar från 45,000 kronor till

90.000 kronor, eller med 45,000 kronor.

28:o) I särskild, den 13 januari 1906 till Riksdagen afbiten proposition

(n:o 51) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, bland annat, åt t, för

höjande af lönerna för lärare vid folkskolor m. m. öka förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med 2,150,000

kronor eller från dess nuvarande belopp, 6,350,000 kronor till 8,500,000

kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen, i anledning

af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, ökat förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med

1.750.000 kronor, eller från dess nuvarande belopp, 6,350,000 kronor, till

8.100.000 kronor.

29:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen dels höjt förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor

från 120,000 kronor till 140,000 kronor, eller med 20,000 kronor, dels ock

höjt förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan

från 50,000 kronor till 110,000 kronor, eller med 60,000 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för sin del

godkänna de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1906 angifna grunderna för utdelande af statsbidrag

till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela understöd

af statsmedel för ifrågavarande ändamål, utan hinder däraf, att någon

afvikelse från nämnda grunder ägt rum, dels med ändring af den å riksstadens

åttonde hufvudtitel upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande

af lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande af manlig slöjd

i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola», höja samma förslagsanslag,

nu 240,000 kronor, till 345,000 kronor, eller med 105,000

kronor, dels ock höja det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

med titel »För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola», nu uppgående till 90,000 kronor, till

205,000 kronor, eller med 115,000 kronor.

Omförmälda i statsrådsprotokollet angifna grunder för utdelande af

statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd äro af följande lydelse:

1) Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

anordnat undervisning i slöjd, må för hvarje sådan skola, i hvilken

under ett kalenderår minst tio gossar eller tio flickor varit för deltagande

i slöjdundervisningen vid hvarje lästermins början inskrifna och, så länge

de under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit uti denna undervisning,

af statsmedel erhålla till lärarens eller lärarinnans aflöning ett bidrag för

samma år, när fråga är om slöjd för gossar, efter sextio öre för slöjdtimme

med högst åttioen kronor och, när fråga är om slöjd för flickor,

efter trettio öre för slöjdtimme med högst fyrtio kronor 50 öre, dock

under villkor:

att slöjden för gossar bestått i träslöjd eller annan lämplig slöjdart

och att slöjden för flickor bestått i stickning, linnesömnad, stoppning och

lappning samt, där omständigheterna så medgifvit, klädsömnad, spånad,

väfning och flätningsarbeten,

att, enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör eller i Stockholm

af stadens konsistorium, slöjdundervisningen varit anordnad på ändamålsenligt

sätt, utan att undervisningen i folkskolans öfriga läroämnen därigenom

eftersatts,

att samma undervisning under året pågått minst etthundra timmar,

fördelade på minst tjugusex veckor med två till sex timmar i veckan och

högst fyra timmar om dagen, samt

att tiden för slöjdundervisningen sammanfallit med arbetstiden i den

skola, till hvilken de slöjdande hört, eller ock till en del med denna och

till återstående delen, dock ej mer än en fjärdedel, med arbetstiden i småskola

eller fortsättningsskola inom distriktet.

2) Om i dylik folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola antalet

af de i slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att de för denna

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse 1\:o 144.

undervisning fördelats på två eller flera afdelningar, må skoldistriktet för

hvarje slöjdafdelning, i hvilken antalet slöjdande uppgått till minst femton,

erhålla understöd af statsmedel enligt samma beräkningsgrund och på

samma villkor, som i punkt 1) säges.

3) Statsbidrag enligt föregående bestämmelser må utgå, äfven om antalet

slöjdande gossar eller flickor i en folkskola eller mindre folkskola

icke uppgått till tio, såvida samtliga i folkskolan eller i folkskoleafdelningen

inskrifna gossar eller flickor, så länge de under året tillhört skolan

och skäligen pröfvats kunna deltaga i slöjdundervisningen, däri deltagit,

eller om i skola, där slöjdundervisningen meddelats i särskilda slöjdafdelningar,

någon eller några sådana haft ett mindre antal elever än femton,

i hvilken senare händelse statsbidrag må utgå för så många afdelningar,

som skulle hafva uppkommit, om de slöjdande uppdelats i afdelningar

enligt punkt 2, dock icke för flera än som vid skolan i verkligheten förefunnits.

4) Har slöjdundervisning anordnats å allenast en af de stationer, mellan

hvilka flyttande skola flyttar, eller i endast en afdelning af sådan fast

skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisas olika tider, eller har i folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola eller i slöjdafdelning af

dylik skola slöjdundervisning begynt under eu så framskriden del af ett

kalenderår, att den af denna anledning ej kunnat under samma år meddelas

så lång tid, som föreskrifves i punkt 1), äger skoldistriktet, därest

do i samma punkt stadgade villkoren i öfrigt uppfyllts, erhålla statsbidrag,

beräknadt så som omförmäles i punkt 1), såvida undervisningen pågått

minst femtio timmar, fördelade på minst tretton veckor.

5) För utbekommande af statsbidrag enligt föregående stadganden

böra hinder ej möta däraf,

att slöjdundervisningen till följd af rådande smittsam sjukdom måst

för någon tid inställas, eller

att under året antalet slöjdafdelningar genom sammanslagning minskats,

i hvilket fall statsbidrag må utgå till de bibehållna afdelningarna i enlighet

med de i punkt 1) stadgade grunderna samt till de indragna för det

antal timmar undervisningen i dem pågått, eller

att vid flyttande skola de i punkterna 1) och 2) omförmälda antalen

slöjdande gossar eller flickor varit fördelade på de olika stationerna, eller

att vid höstterminens början antalet slöjdande barn i skola nedgått

under tio eller i slöjdafdelning under femton, i hvilket fall, därest icke på

grund af bestämmelserna i punkt 3) statsbidrag må åtnjutas äfven för

höstterminen, sådant bidrag må utgå för det antal timmar, slöjdundervisningen

under vårterminen fortgått i enlighet med gifna föreskrifter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Biksdagens Skrifvelse N:o 144.

De viktigaste af de förändringar, som genom de af Eders Kung! Maj:t

föreslagna nya bestämmelserna skulle införas i afseende å grunderna för

tilldelande af statsbidrag för undervisning i slöjd, äro:

att det för erhållande af statsbidrag bestämda minsta antalet flickor

i samma slöjdafdelning blifvit nedsatt från 25 till 15, eller sålunda till

det antal, som nu är bestämdt beträffande slög''dafdelningar för gossar;

att statsbidrag förklarats skola utgå för undervisning i slöjd, som för

gossar anordnas i mindre folkskola;

att såsom villkor för erhållande af statsbidrag föreskrifvits, att undervisningen

skall hafva under året pågått minst 100 timmar, fördelade på

minst 26 veckor med två till sex timmar i veckan och högst fyra timmar

om dagen;

samt att statsbidragen förklarats skola, i stället för med ett i stadgan

fastställdt belopp för hvarje skola eller slöjdafdelning, utgå med visst belopp

för hvarje undervisning stimme, dock ej för mer än 135 timmar om året.

Riksdagen har funnit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya bestämmelserna

vara på ändamålsenligt sätt afpassade efter de önskemal, Riksdagen

i sin skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t den 15 maj 1902 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel uttalat i detta

ämne, och den utredning, som i anledning af samma skrifvelse blifvit

åvägabragt.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, dels för sin del godkänt ofvan

angifva, af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunder för utdelande af statsbidrag

till främjande af undervisning i slöjd, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, meddela

understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder däraf, att

någon afvikelse från nämnda grunder ägt rum; dels med ändring af den

å riksstatens åttonde hufvudtitel upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande

af lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande af manlig

slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola», höjt samma

förslagsanslag, nu 240,000 kronor, med 105,000 kronor, eller till 345,000

kronor; dels oek höjt det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

med titel »För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola», nu uppgående till 90,000 kronor, med

115,000 kronor, eller till 205,000 kronor.

31:o) I särskild proposition af den 30 december 1905 (n:o 36) har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att dels för sin del godkänna de i samma statsrådsprotokoll

angifna grunderna för utdelande af statsbidrag till anordnande af undervisning

i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna

därtill föranleda, meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål

utan hinder däraf, att någon afvikelse från nämnda grunder ägt rum,

dels ock på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel bevilja ett

förslagsanslag, med titel »För ordnande af undervisning i huslig ekonomi

i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor», å 90,000 kronor.

Omförmälda, i statsrådsprotokollet angifna grunder afse, att skoldistrikt

eller skolstyrelse, som i folkskola, högre folkskola eller folkhögskola

eller i särskild anstalt anordnat undervisning i huslig ekonomi med

praktisk tillämpning i skolkök, borde för hvarje kurs, som omfattade minst

trettio arbetsdagar, fördelade på flera eller färre veckor med en eller flera

arbetsdagar i veckan, erhålla etthundra kronor såsom bidrag till lärarinnans

aflöning samt femtio kronor såsom bidrag till bestridande af öfriga

löpande utgifter, dock ej för lokal och bränsle, samt att för åtnjutande

af statsbidrag i förevarande afseende följande villkor i öfrigt borde blifva

gällande, nämligen:

1) att undervisningen har den i normalplanen för undervisningen i

folkskolor och småskolor angifna uppgiften;

2) att undervisningen handhafves af en duglig, för ifrågavarande undervisning

särskildt utbildad lärarinna;

3) att skolköket är tillräckligt rymligt och ändamålsenligt inrättadt

samt utrustadt med lämplig, i förhållande till elevantalet tillräcklig materiel;
4)

att den teoretiska och praktiska undervisningen pågår under tillsammans

minst fyra timmar om dagen;

5) att undervisningen, såvidt den meddelas i folkskola eller särskild

anstalt, ej meddelas åt andra elever än flickor, som antingen äro intagna

i folkskola och där uppflyttats till fjärde årsklassen eller ock genomgått den

egentliga folkskolan men icke äro aderton år gamla;

6) att antalet elever i hvarje kurs är minst åtta, högst sexton;

7) att undervisningen icke är förenad med servering till andra främmande

matgäster än elevernas skolkamrater till ett antal, motsvarande

högst hälften af elevernas;

8) att af eleverna ej upptages annan afgift än ersättning för spisning

i skolköket, och att sådan afgift icke sättes högre än medelpriset för de

använda matvarorna; samt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

9) att undervisningen enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör

eller i Stockholm af stadens konsistorium varit anordnad på ändamålsenligt

sätt.

Eders Kung]. Maj.ts förevarande proposition bär föranledts af Riksdagens

i skrifvelse den 15 maj 1902 (n:o 117, punkten 81:o) till Eders

Kling]. Maj:t framställda anhållan, att Eders Kung]. Maj:t måtte låta verkställa

utredning, om och på hvilka villkor statsunderstöd skulle kunna

tilläggas folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor för beredande af

undervisning i huslig ekonomi, samt till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill en sådan utredning kunde befinnas gifva anledning.

Riksdagen är öfvertygad därom, att införandet i våra folkbildningsanstalter

af undervisning i huslig ekonomi i väsentligen större omfattning

än hittills kunnat ske skulle medföra synnerligen gagnande verkningar,

och vill i afseende härå dels åberopa Riksdagens i nyssberörda skrifvelse

gjorda uttalande, att, därest lämpliga anordningar kunde vidtagas för att

i vidare kretsar af befolkningen utbreda färdighet i tillagning af sund och

kraftig föda, i synnerhet af sådan beskaffenhet, att densamma lämpade sig

för den kroppsarbetande befolkningens ekonomiska villkor, dessa anordningar

tvifvelsutan skulle medföra sådant gagn, att desamma vore val förtjänta

att af staten uppmuntras, dels ock hänvisa till öfverstyrelsens för

Stockholms stads folkskolor i statsrådsprotokollet intagna yttrande i ämnet,

så lydande: »Redan under den jämförelsevis korta tid, under hvilken vid

en del skolor undervisning meddelats i huslig ekonomi, torde erfarenheten

hafva gifvit vid handen, att denna undervisning varit till stort gagn för

skolornas kvinnliga lärjungar och haft ett välgörande inflytande på deras

hem. Därtill har bidragit icke blott den vunna färdigheten att bättre

sköta själfva hushållningen, utan äfven, och kanske icke minst, en erhållen

vana vid ordning och renlighet vid vården af ett hem samt förmåga att

öka trefnaden i detta. Ovana och oförmåga i dessa hänseenden äro ock

som bekant ofta orsak till mannens utelif och allt därmed följande husligt

elände. Frågan är följaktligen af djup såväl moralisk som ekonomisk

innebörd, och synes det därför vara förenadt med statens intresse att genom

ekonomiskt understöd verka för spridande af detta slags undervisning

i allt vidare kretsar.»

Vid bestämmandet af grunderna för utdelande af statsbidrag för undervisning

i huslig ekonomi bör enligt Riksdagens åsikt noga beaktas,

hurusom de synnerligen olikartade förhållandena inom olika delar af vårt

land kunna betinga skilda former för undervisningens anordning. Den

faran synes nämligen ligga nära till hands, att, därest mera detaljerade

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

41

föreskrifter angående denna undervisning meddelas, dessa, om de än å

många orter kunna visa välgörande verkningar, likväl skola å andra orter

befinnas mindre ändamålsenliga samt därigenom verka hämmande på den

ifrågavarande undervisningen och hindra dess utveckling.

Vid granskning af de föreslagna, i statsrådsprotokollet under mom.

1)—9) upptagna villkoren för erhållande af statsbidrag har Riksdagen

funnit sig böra framställa följande erinringar.

1 mom. 2) föreskrifves, att lärarinna i huslig ekonomi skall vara för

undervisning i ämnet särskildt utbildad. Då emellertid tillgången till

lärarinnor, som genomgått särskilda utbildningskurser, för närvarande torde

vara ganska begränsad, har Riksdagen ansett, att omförmälda bestämmelse

skulle vara ägnad att försvåra anskaffandet af lärarinnor. Härtill kommer,

att enligt Riksdagens mening vid undervisningen i huslig ekonomi den

hufvudsakliga vikten ligger på den praktiska handledningen af eleverna,

hvilken handledning kan meddelas äfven af en lärarinna, som icke^genomgått

särskild utbildningskurs för lärarinnor i huslig ekonomi. A andra

sidan kan tydligen icke hvarje i hushållsbestyr duglig kvinna vara lämplig

att meddela undervisning af ifrågavarande beskaffenhet; men den pröfning,

som i detta afseende bör föregå antagandet af lärarinna, har synts Riksdagen

kunna anförtros åt vederbörande skolråd, utan att detta behöfver

vara hänvisadt att välja endast bland sådana sökande, som genomgått särskilda

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi inrättade kurser. En

dylik frihet torde kunna medgifvas med hänsyn särskildt till den föreslagna

bestämmelsen, att folkskoleinspektör skall vitsorda, att undervisningen

varit anordnad på ändamålsenligt sätt. Riksdagen har därför ansett

sig böra besluta ett tillägg till ifrågavarande moment af innehåll, att,

då lärarinna icke är såsom sådan särskildt utbildad, hennes lämplighet att

leda undervisning i ämnet bör vara af skolrådet pröfvad. Det torde kunna

anses själffallet, att, äfven om ifrågavarande kompetensbestämmelse borttages,

de särskildt utbildade lärarinnorna i allt fall komma att i första

hand anlitas.

Med afseende å bestämmelsen i mom. 3), att skolkökets materiel skall

vara i förhållande till elevernas antal tillräcklig, och i anledning af departementschefens

i statsrådsprotokollet gjorda uttalande, att eleverna i

hvarje arbetslag eller hushåll, hvithet måste hafva sin särskilda spis och

sina särskilda redskap i öfrigt, borde vara helst fyra, men möjligen äfven

tre eller fem, har Riksdagen allenast velat uttala, att alltför bestämda föreskrifter

angående högsta antalet elever i hvarje hushåll synas Riksdagen

böra undvikas.

Enligt mom. 4) skall undervisningen i hvarje kurs vara dels teoretisk

Bill. till Rilcsd. Prof. 1906. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 33 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

och dels praktisk. Då enligt Riksdagens mening den hufvudsakliga vikten

vid undervisningen bör läggas på dess praktiska del och någon särskild,

därifrån skild teoretisk undervisning icke nödvändigtvis synes behöfva i

hvarje kurs förekomma, har Riksdagen ansett sig böra besluta en ändrad

formulering af ifrågavarande moment.

Bestämmelsen i mom. 5), att undervisning i huslig ekonomi i folkskola

får meddelas endast åt elever, som uppflyttats till fjärde årsklassen, har

Riksdagen ansett icke böra oförändrad godkännas. Då elevernas mottaglighet

för undervisningen torde vara mera beroende af deras ålder än af

de framsteg de gjort i sina bokliga studier, har Riksdagen ansett anledning

saknas att förvägra de elever i folkskola, som icke uppflyttats till

fjärde årsklassen, men uppnått den ålder, att de lämpligen kunna i undervisningen

deltaga, rättighet härtill; och har till följd häraf Riksdagen, som

funnit minimiåldern för de elever, som icke inträdt i fjärde årsklassen,

böra bestämmas till tolf år, ansett sig böra ändra mom. 5) i nämnda

syfte.

Det högsta tillåtna antalet elever i hvarje kurs, hvilket af Eders

Kungl. Maj:t enligt mom. 6) föreslagits till sexton, har Riksdagen ansett

böra bestämmas till tjugu.

Riksdagen, som delar den af departementschefen i statsrådsprotokollet

uttalade uppfattningen, att mottagande af matgäster i större utsträckning

skulle menligt inverka på undervisningen, har likväl ansett hinder icke

böra möta för servering åt främmande matgäster, helst elevernas skolkamrater,

till samma antal som antalet af de i undervisningen deltagande

eleverna; och har Riksdagen vidtagit ändring i sådant syfte af mom. 7).

Då de i ingressen till ifrågavarande bestämmelser använda orden

»undervisning i huslig ekonomi med praktisk tillämpning i skolkök» synas

kunna gifva anledning till den uppfattningen, att den praktiska

tillämpningen skulle utgöra ett bihang till den egentliga undervisningen

och att denna borde vara hufvudsakligen teoretisk, har Riksdagen i anslutning

till den uppfattning, som i detta afseende här ofvan uttalats,

ansett orden »med praktisk tillämpning», hvilka ord för öfrigt icke förekomma

i den af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen gjorda hemställan,

böra utgå.

Statsbidragets belopp skulle enligt berörda ingress utgöra för hvarje

kurs 100 kronor såsom bidrag till lärarinnans aflöning samt 50 kronor

såsom bidrag till bestridande af öfriga löpande utgifter, dock ej för lokal

och bränsle. Riksdagen har emellertid ansett försiktigheten bjuda, att för

närvarande, och till dess någon erfarenhet vunnits angående verkningarna

af statens ingripande i nu ifrågavarande undervisning, statsbidragets belopp

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

för hvarje kurs begränsas till 100 kronor, däraf 75 kronor böra utgöra

bidrag till lärarinnans aflöning och 25 kronor bidrag till öfriga löpande

utgifter. Äfven ett statsbidrag med sålunda reduceradt belopp kommer

tvifvelsutan att bereda kommunerna så afsevärd lättnad vid anordnandet

af undervisning i huslig ekonomi, att en kraftig utveckling af denna undervisning

inom alla delar af landet bör vara att motse.

Vidare har Riksdagen ansett bestämmelse böra lämnas därom, att,

därest i samma skolkök flera kurser i huslig ekonomi gifvas under samma

år, statsbidrag dock icke må utgifvas för flera än sex kurser årligen.

Den af Riksdagen beslutade nedsättningen i statsbidragens belopp

har synts böra föranleda, att det för ändamålet begärda förslagsanslaget

bestämmes till allenast 60,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen dels för sin

del godkänt följande grunder för utdelande af statsbidrag till anordnande

af undervisning i huslig ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,

nämligen:

att skoldistrikt eller skolstyrelse, som i folkskola, högre folkskola

eller folkhögskola eller i särskild anstalt anordnat i skolkök meddelad

undervisning uti huslig ekonomi, skall äga att för hvarje kurs, som omfattar

minst trettio arbetsdagar, fördelade på flera eller färre veckor med

en eller flera arbetsdagar i veckan, erhålla etthundra kronor, däraf sjuttiofem

kronor såsom bidrag till lärarinnans aflöning samt tjugufem kronor

såsom bidrag till bestridande af öfriga löpande utgifter, dock ej för lokal

och bränsle, samt att för åtnjutande af statsbidrag i förevarande afseende

följande villkor i öfrigt skola blifva gällande, nämligen:

1) att undervisningen har den i normalplanen för undervisningen i

folkskolor och småskolor angifna uppgiften;

2) att undervisningen handhafves af en duglig, för ifrågavarande

undervisning särskildt utbildad eller eljest af skolrådet lämplig befunnen

lärarinna;

3) att skolköket är tillräckligt rymligt och ändamålsenligt inrättadt

samt utrustadt med lämplig, i förhållande till elevantalet tillräcklig

materiel;

4) att undervisningen, som hufvudsakligen bör vara praktisk, pågår

under tillsammans minst fyra timmar om dagen;

5) att undervisningen, såvidt den meddelas i folkskola eller särskild

anstalt, ej meddelas åt andra elever än flickor, som antingen äro intagna

i folkskola och vare sig där uppflyttats till fjärde årsklassen eller uppnått

tolf års ålder eller ock afslutat sin skolgång och icke äro öfver

aderton år gamla;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

6) att antalet elever i hvarje kurs är minst åtta, högst tjugu;

7) att undervisningen icke är förenad med servering till flera främmande

matgäster än soxn motsvarar elevernas antal, börande såsom matgäster

mottagas i främsta rummet elevernas skolkamrater och endast då

sadana ej till det fastställda antalet anmäla sig, äfven andra personer;

8) att af eleverna ej upptages annan afgift än ersättning för spisning

i skolköket, och att sådan afgift icke sättes högre än medelpriset

för de använda matvarorna;

9) att undervisningen enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör

eller i Stockholm af stadens konsistorium varit anordnad på ändamålsenligt

sätt; samt

10) att, därest i samma skolkök flera kurser anordnas under samma

kalenderår, statsbidrag dock icke utgår för mer än högst sex kurser

årligen;

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna

därtill föranleda, meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande

ändamål utan hinder däraf, att någon afvikelse från nämnda

grunder ägt rum;

dels ock på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel beviljat

ett förslagsanslag, med titel: »För anordnande af undervisning i huslig

ekonomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor», å 60,000 kronor.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen höjt förslagsanslaget‘till bidrag till aflönande i vissa fall

af vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola från

75,000 kronor till 100,000 kronor, eller med 25,000 kronor.

På grund af Riksdagens i punkterna 25:o)—32:o) anmälda beslut har

anslaget till folkundervisningen, nu 7,773,335 kronor, ökats med 2,183,900

kronor, eller till 9,957,236 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens stat uppförda anslagen till biblioteket

och till samlingarnas ökande i statens historiska, museum och kungl. myntkabinettet

må sammanslås till ett anslag och, med anslagstitelns ändring

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

till »Underhåll, vård och förökande af de under akademiens inseende

ställda statssamlingar», höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa

7,500 kronor, till 10,500 kronor, eller med 3,000 kronor, vid bifall hvartill

anslaget till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 39,200

kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag), komme att ökas till 42,200

kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).

Riksdagen har beslutat, att de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

stat uppförda anslagen till biblioteket och till samlingarnas

ökande i statens historiska museum och kung], myntkabinettet skola

sammanslås till ett anslag och, med anslagstitelns ändring till »Underhåll,

vård och förökande af de under akademiens inseende ställda statssamlingar»,

höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa 7,500 kronor,

till 10,500 kronor, eller med 3,000 kronor.

På grund af detta beslut har anslaget till vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien, nu 39,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag),

ökats till 42,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).

Naturhistoriska riksmuseum.

34:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af vissa i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906

angifna förändringar i aflöningsstaten för naturhistoriska riksmuseum äfvensom

af i samma statsrådsprotokoll omförmälda bestämmelser för berörda

aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna, höja museets aflöningsstat

från dess nuvarande belopp, 38,400 kronor, till 47,150 kronor, eller med

8,750 kronor.

Intendenternas vid naturhistoriska riksmuseum aflöning utgör för närvarande

5,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 1,000 kronor

såsom tiänstgöringspenningar, hvilka senare kunna efter viss tids väl vitsordad

tjänstgöring ökas med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.

I afseende på tjänstgöringspenningarna är enligt kung], bref den 30 november

1876 bestämdt, att dessa, då med anledning af beviljad tjänstledighet

vikarie för någon af nämnda tjänstemän varit förordnad, skola

till vikarien utbetalas för den tid han förrättat tjänsten. Någon rätt till

semester är icke tillerkänd intendenterna.

Enligt Eders Kung!. Maj:ts förslag skulle museets aflöningsstat, såvidt

den afser intendenterna, erhålla följande lydelse:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

1

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

Efter 5 år

kan lönen

höjas medöOO

kronor och

efter 10 år

med ytterli- gare 500 kro- nor.

1 intendent ..........................................

6 intendenter.......................................

Anmärkning. Intendenten i etnografi är

skyldig att, därest i framtiden etnografiska af- delningen skiljes från riksmuseet och förenas med

ett sjelfständigt etnografiskt museum, afgå från

intendentsbefattningen, när Kungl. Maj:t sfi på- fordrar, och i stället öfvertaga befattningen såsom

föreståndare för ifrågavarande etnografiska mu- seum.

4,000: - 24,000: -

2,000: - 12,000: -

6,000: - 36,000: -

Vikariatsersättning.............................

1,750: -

De föreslagna bestämmelserna för åtnjutande af de nya aflöningsförmånerna

för intendenterna äro följande:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med någon af ifrågavarande tjänster icke må förenas annan tjänst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara

hinderlig för skötandet af tjänsten i fråga;

att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras för den

tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som på förordnande

uppehåller tjänsten, såvida ej denne därjämte bestridt annan

likartad befattning och därför uppburit tjänstgöringspenningar, i hvilket

fall frågan om disposition af den lediges tjänstgöringspenningar skall bero

på Eders Kungl. Maj:ts pröfning;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära

hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i

behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

tjänsten, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!! mer

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

än fyra år af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen eller på

grund af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på

enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas den tjänstgöringstid

såsom intendent vid naturhistoriska riksmuseet, hvilken infallit före clessa

bestämmelsers trädande i tillämpning;

att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänsten

afgå, Eders Kungl. Maj:t dock ohetaget att låta med afskedet anstå, därest

och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

kvarstå;

att tjänsteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas under en och en half månad årligen.

I den till statsrådsprotokollet meddelade utredningen i detta ärende

erinras, hurusom statsutskottet år 1905 i anledning af två motioner

angående lönereglering för intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet

och föreståndaren för meteorologiska centralanstalten anfört, att motionärernas

åsikt, att en förbättring i intendenternas och föreståndarens för

statens meteorologiska centralanstalt aflöningar vore behöflig och snarast

möjligt borde vidtagas, visserligen syntes vara grundad på goda skäl,

men att utskottet likväl icke tilltrott sig att i anledning af motionerna

och innan frågan om dessa intendenters aflönings- och pensionsförhållanden

blifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvad och förelagd Riksdagen, förorda genomförandet

af en förändring i nämnda afseenden. På grund häraf hemställde

statsutskottet, att berörda motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda. Detta blef äfven Riksdagens beslut, dock först sedan inom båda

kamrarna flera ledamöter uttalat sig för den ifrågasatta löneregleringen.

Sedan 1904 års Riksdag fastställt aflöningsvillkor för lärarne vid de

allmänna läroverken och därvid bestämt, att lärarne skulle lämna bidrag

till sin egen pensionering efter de grunder, som angifvits af 1902 års

pensionskommitté, har vid därefter verkställda löneregleringar för civila

tjänstemän den sålunda fastslagna principen alltjämt iakttagits; och har

anledning icke ansetts förefinnas att i nu föreliggande fall frångå den
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

samma. Riksdagen har därför ansett, att bland villkoren för nu föreslagna

aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna bör upptagas, att,

intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension trädt i kraft, å de i staten för intendenterna bestämda löneförmånerna

skall afgå och statsverket besparas följande belopp, nämligen

i första lönegraden ............................................. 180 kronor

» andra » 200 »

» tredje » 220 »

Hvad i öfrigt beträffar de föreslagna villkoren för åtnjutande af ifrågavarande

löneförmåner, har Riksdagen ansett, att, på sätt vid senaste löneregleringar

ägt rum, bland dessa villkor bör upptagas föreskrift om att

intendent, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af aflöningshöjning,

redan uppnått den lefnadsålder, som berättigar honom till pension,

icke må samma förhöjning tillträda.

I afseende å bestämmelsen i Iråga om rätt att med intendentbefattning

förena annan tjänst, har Riksdagen, i likhet jned hvad vid senaste

årens löneregleringar iakttagits, velat uttala den mening, att denna bestämmelse

bör anses innebära, att nämnda lärare icke äga mottaga stadigvarande

eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af bolag

lämnas, med mindre uppdraget vid pröfning i vederbörlig ordning befinnes

icke vara för tjänstgöringen hinderligt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med stöd af den utredning,

som nu genom Eders Kungl. Maj:ts försorg blifvit åvägabragt,

har Riksdagen godkänt

dels följande förändringar i aflöningsstaten för naturhistoriska riksmuseum,

nämligen:

Tjänst-

Lön.

göri res- penningar.

Summa.

1 intendent..........................................

4,000:—

2,000: -

6,000:—

6 intendenter.......................................

Anmärkning. Intendenten i etnografi är

skyldig att, därest i framtiden etnografiska af- delningen skiljes från riksmuseet och förenas med

ett själfständigt etnografiskt museum, afgå från

intendentsbefattningen, när Kungl. Maja så på- fordrar, och i stället öfvertaga befattningen så- som föreståndare för ifrågavarande etnografiska

museum.

Y ikariatsersättning..............................

24,000.—

12,000: —

36,000:—

1,750: —

Efter 5 år kan

lönen höjas

med 500 kronor

och efter

10 år med

ytterligare

500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

49

dels och följande villkor och bestämmelser för berörda aflöningsförmåners

åtnjutande af intendenterna, nämligen:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med någon af ifrågavarande tjänster icke må förenas annan tjänst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig

för skötandet af tjänsten i fråga;

att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras för den

tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den

tid, han eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som på förordnande

uppehåller tjänsten, såvida ej denne därjämte bestridt annan

likartad befattning och därför uppburit tjänstgöringspenningar, i hvilket

fall frågan om disposition af den lediges tjänstgöringspenningar skall

bero på Eders Kungl. Maj:ts pröfning;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära

hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring

i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta tjänsten, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten för första höjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren mer än

fyra år af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen eller på

grund af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år,

på enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas den tjänstgöringstid

såsom intendent vid naturhistoriska riksmuseet, hvilken infallit

före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;

att tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af

aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnadsålder, som berättigar honom

till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänEih.

till Riksd. Prof. 1906''. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

sten afgå, Eders Kung! Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,

därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på

ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i

densamma kvarstå;

att tjänsteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade;

att, intill dess ny, allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, å de i staten för intendenterna bestämda

löneförmånerna skola afgå och åt statsverket besparas följande belopp,

nämligen:

i första lönegraden................................ 180 kronor,

» andra » ................................. 200 »

» tredje » ................................. 220 > samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas under en och en half månad årligen;

hvarjämte Riksdagen höjt naturhistoriska riksmuseets aflöningsstat

från dess nuvarande belopp, 38,400 kronor, till 47,150 kronor, eller med

8,750 kronor.

35:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

Riksdagen minskat det under rubriken »Naturhistoriska riksmuseum» upptagna

anslaget till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till

vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande med

500 kronor, eller från 20,750 kronor till 20,250 kronor.

På grund af Riksdagens i punkterna 34:o) och 35:o) anmälda beslut,

hafva anslagen under rubriken »Naturhistoriska riksmuseum», nu 84,450

kronor, ökats med 8,250 kronor, eller till 92,700 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna ej

mindre följande ändringar i meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat:

föreståndaren: lön ............................................... kronor 4,000: —

tjenstgöringspenningar ........... » 2,000: —

Summa kronor 6,000: —

Anmärkning: Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor.

vikariatsersättning ............................................... kronor 250: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

än äfven de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1906 föreslagna bestämmelserna för berörda aflöningsförmåners

åtnjutande af föreståndaren, dels ock för tillämpning häraf

höja meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat från dess nuvarande

belopp, 8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med 1,250 kronor, vid bifall

hvartill anslagen under rubriken »Meteorologiska centralanstalten» nu

25,050 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag), komme att höjas

till 26,300 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag).

Såväl beträffande den nuvarande aflöningen som med afseende å de

föreslagna löneförmånerna är föreståndaren för meteorologiska centralanstalten

likställd med intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet; och

har därför den nu föreliggande frågan blifvit i statsrådsprotokollet utredd

i sammanhang med den under punkten 34:o) här ofvan behandlade frågan

om lönereglering för bemälda intendenter.

För löneförmånernas åtnjutande har Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande

föreståndare föreslagit samma bestämmelser, som föreslagits i fråga

om ofvannämnda intendenter; dock att den punkt, som afser rätten att

uppbära tjänstgöringspenningar, ansetts böra affattas sålunda:

att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras endast för

den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som

tjänsten förrättat.

Under åberopande af hvad Riksdagen i punkten 34:o) här ofvan yttrat

i fråga om villkoren för de enligt samma punkt ifrågasatta förhöjda aflöningsförmånernas

åtnjutande, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen ej mindre

godkänt

dels följande ändringar i meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat:

föreståndaren: lön.......................................................................... kronor 4,000: —

tjänstgöringspenningar...................................... » 2,000: —

Summa kronor 6,000: —

Anmärkning. Efter 5 år kan lönen liöjas med 500 kronor och efter 10

år med ytterligare 500 kronor.

vikariatsersät!ning.............................................................................. kronor 250: —

dels ock följande villkor och bestämmelser för berörda aflöningsförmåners

åtnjutande af föreståndaren, nämligen:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med denna tjänst icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

den vid pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig för skötandet

af tjänsten i fråga;

att tjänstgöringspenningar få af tjänstinnehafvare uppbäras endast för

den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära

hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjänstgöring i

behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

tjänsten, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att, där förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjänst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!) mer än

fyra år af denna tid själf med goda vitsord bestridt sin egen eller på grund

af förordnande annan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på enahanda

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd;

att tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af

afiöningsförhöjning, redan uppnått den lefnadsålder, som berättigar honom

till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänsteman skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad

att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från

tjänsten afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet

anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i

densamma kvarstå;

att tjänsteman skall vara, skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade;

att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, å de i staten för föreståndaren bestämda

löneförmånerna skola afgå och åt statsverket besparas följande belopp,

nämligen:

i första lönegraden ........

..................................... 180 kronor,

» andra » ........

..................................... 200

» tredje » ........

..................................... 220 » ; samt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, af tjänsteman åtnjutas under en och en half månad årligen;
än

äfven höjt meteorologiska central-anstaltens aflöningsstat från dess

nuvarande belopp, 8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med 1,250 kronor.

På grund af detta beslut hafva anslagen under rubriken »Meteorologiska

centralanstalten», nu 25,050 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag),

höjts till 26,300 kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag).

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

37:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen höjt förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa

barn från 162,000 kronor till 185,000 kronor, eller med 23,000 kronor.

Ålåerstillägg.

38:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning

har Riksdagen höjt förslagsanslaget till ålderstillägg från 41,360 kronor

till 120,000 kronor, eller med 78,640 kronor.

Rese- och traktamentspenningar.

39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen ökat förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 798 kronor till 6,000 kronor, eller med 5,202 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

40:o) På grund af Eders Kungl. Majds i ämnet gjorda framställning

och för jämnande af hufvudtitelns slutsumma har Riksdagen höjt förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. från 16,060 kronor

till 55,046 kronor, eller med 38,986 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Extra anslag-.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga under åttonde

hufvudtiteln, gjorda framställningar, har Riksdagen fattat följande beslut,

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

41:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande

af arfvode å 6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,

åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet på

extra stat för 1907 anvisa ett belopp af 6,400 kronor.

Med afseende å hvad till det statsrådsprotokoll, som bifogats Eders

Kung!. Maj:ts till 1904 års Riksdag aflåtna proposition angående ändrad anordning

af rikets allmänna läroverk, yttrats i fråga om den i nämnda proposition

föreslagna, samma år af Riksdagen beslutade indragningen af

byråchefsbefattningen å ecklesiastikdepartementets läroverksbyrå och om

denna åtgärds sannolika inverkan på arbetet inom departementet, har

Riksdagen funnit det anmärkningsvärdt, att behof af en ny byråchefsbefattning

redan nu kan hafva framträdt.

Då emellertid den lämnade utredningen synes gifva vid handen, att

det på byråcheferna ankommande arbetet med beredning och föredragning

af ärendena inom departementet för närvarande är af den omfattning,

att det nuvarande antalet af tre byråchefer icke kan anses vara för ärendenas

behöriga handläggning tillräckligt, har Riksdagen, som icke funnit

anledning att nu ingå i pröfning beträffande lämpligheten af den i statsrådsprotokollet

ifrågasatta arbetsfördelningen emellan departementets byråer,

ansett sig icke kunna afstå Eders Kungl. Maj:ts i förevarande ämne giorda

förslag och har alltså Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, för beredande af arfvode å 6,400 kronor, hvaraf

2,000 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar, åt en extra byrå
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

chef inom ecklesiastikdepartementet på extra stat för år 1907 anvisat ett

belopp af 6,400 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till biträden

vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska

arbetena på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 3,600 kronor.

Riksdagen anser visserligen, att för närvarande och intilldess den af

Eders Kung!. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommitté inkommit med förslag,

huru inom rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmässighet

i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet vid publikationen må

kunna åstadkommas, utvidgning af planen för det statistiska arbetet i

dess olika förgreningar och ökning af de för ändamålet beviljade anslag

böra såvidt möjligt undvikas. Men då anslagsbehofvet i nu förevarande

afseende delvis är beroende af folkskoleväsendets fortgående utveckling

och den ändrade organisationen af de allmänna läroverken, och då den

statistiska utredning angående vissa nya ämnen, hvarom i statsrådsprotokollet

förmäles, redan under någon tid fortgått och icke lämpligen

synes böra afbrytas, har Riksdagen ansett Eders Kungl. Mai:ts förslag

böra bifallas.

På grund häraf har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, till biträden vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet

förekommande statistiska arbetena på extra stat för

år 1907 beviljat ett anslag af 3,600 kronor.

Riks- och landsarkiven.

43:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1905 och 1906 ägt rum, till

arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet på extra stat för år

1907 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

44:o) Till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, har

Eders Kungl. Maj:t för år 1907 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp,

som under flera föregående år för ändamålet beviljats; och har Riksdagen,

till fortsatt utgilvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och

handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, anvisat för år

1907 ett extra anslag af 3,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-56 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

45:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning liar

Riksdagen, till utgifvande genom riksarkivet af Svenska riksdagsakter

jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia under

iidehvarfvet 1521—1809, på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af

1,500 kronor.

46:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande år,

på extra stat för år 1907 anvisat

dels till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala 1,800

kronor;

dels till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800

kronor;

dels ock för beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra biträden

vid landsarkivet i Vadstena 1,300 kronor;

dock, hvad angår hvart och ett af de två förstnämnda beloppen,

med rätt för Eders Kungl. Majd att, om särskilda förhållanden skulle

därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt

flera extra biträden vid landsarkivet i fråga.

47:o) Uti en till Riksdagen den SO mars 1906 afl åt eu proposition

(n:o 110) har Eders Kungl. Majd, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit Riksdagen att för inredande, i enlighet med uppgjordt förslag,

inom vissa till landsarkivet i Uppsala upplåtna lokaler af en reservdepå

för äldre arkivalier från de centrala ämbetsverken i Stockholm på

extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af 4,050 kronor.

På grund af den utredning, som i anledning af Riksdagens i statsrådsprotokollet

omförmälda skrifvelse den 29 maj 1901 blifvit förebragt, och

i anslutning till föredragande departementschefens i ämnet uttalade uppfattning

har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, för inredande, i enlighet med uppgjordt förslag, inom vissa

till landsarkivet i Upsala upplåtna lokaler af en reservdepå för äldre

arkivalier från de centrala ämbetsverken i Stockholm på extra stat för

år 1907 anvisat ett anslag af 4,050 kronor.

Kungl. biblioteket.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1907 anvisa dels till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek ge
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

mensamma accessionskatalogens 21:a årgång, omfattande år 1906, ett belopp

af 1,500 kronor, dels ock för redigering af ett tioårsregister till samma

accessionskatalogs ll:e—20:e årgångar ett belopp af 3,000 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit i ärendet anfördt,

har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

på extra stat för år 1907 anvisat

dels till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogens 21:a årgång, omfattande år 1906, 1,500 kronor;

dels ock för redigering af ett tioårsregister till samma accessionskatalogs

ll:e—20:e årgångar 3,000 kronor.

Nationalmuseum.

49:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen jämväl för år 1907 anvisat ett extra anslag af

5,100 kronor för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar.

50:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899—1906 ägt rum, för

anordnande af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden anvisat på

extra stat för år 1907 ett anslag af 2,000 kronor.

51:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1906 ägt rum, för

biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen

i nationalmuseum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

52:o) Sedan 1905 års Riksdag för systematiskt genomforskande samt

beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar genom lämpliga personer,

företrädesvis extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseum, enligt plan,

som intendenten bestämde, af sådana i Sverige befintliga samlingar, innehållande

hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller märkligare

konstslöjdföremål, som afsåges i intendentens i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda skrifvelse till Eders

Kungl. Maj:t den 28 september 1904, beviljat ett anslag af 6,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 2,000 kronor,

har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af ofvan omförmälda,

Bill. till Riksd. Proi. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 93 Raft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,000

kronor.

Riksdagen har för systematiskt genomforskande samt beskrifvande och

förtecknande i erforderliga delar af vissa, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 14 januari 1905 närmare angifna, i Sverige befintliga

samlingar, innehållande hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller

märkligare konstslöjdföremål, af förut beviljadt anslag å 6,000 kronor

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Lifrustkammaren.

53:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande år,

för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar på extra

stat för år 1907 anvisat ett belopp af 6,200 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

54:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 2,970 kronor.

Universiteten.

55:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande

under ytterligare sex år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska,

franska och engelska språken må beviljas ett anslag af 54,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1907 anvisas ett belopp af 9,000 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet anförts, har Riksdagen,

för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Uppsala

af lektorer i tyska, franska och engelska språken, beviljat ett anslag af

54.000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af

9.000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande

vid universitetet i Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande

fornkunskap på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 2,500 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, har Riksdagen ansett

sig böra bevilja det af Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget.

Då emellertid till Riksdagens kännedom kommit, att docenten O. Almgren,

som, enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet utvisar, under en

följd af år vid universitetet i Uppsala meddelat undervisning i fornkunskap,

år 1905 befordrats till amanuens vid statens historiska museum, och

därför icke vidare lärer kunna för ifrågavarande undervisning påräknas,

har Riksdagen ansett att vid anslaget borde fästas det villkor, att fullt

lämplig person för bestridande af berörda undervisning finnes att tillgå.

På grund häraf har Riksdagen till uppehållande vid universitetet i

Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande fornkunskap på extra

stat för år 1907 beviljat ett belopp af 2,500 kronor, att utgå under förutsättning

att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande

finnes att tillgå.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en

assistent vid institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i

Uppsala på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 1,500 kronor.

Riksdagen har, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

till arfvode åt ytterligare en amanuens vid institutionen för

allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala på extra stat för

år 1907 beviljat ett belopp af 500 kronor.

58:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till

aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet i Uppsala samt

till bestridande af löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska

undersökningarna på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag

af 2,000 kronor.

59:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord

framställning, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda

ritningar och förslag, af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid

universitetet i Uppsala beviljat ett anslag af 297,080 kronor och däraf på

extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 75,000 kronor, har Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan beviljade

anslag på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare 75,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

uppgjorda ritningar och förslag, af en nybyggnad för den fysiska institu
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o IM.

tionen vid universitetet i Uppsala af förut beviljadt anslag å 297,080 kronor

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 75,000 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt

ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala

på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 500 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till arfvode åt ytterligare

en amanuens vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala

på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 500 kronor.

61:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1906 ägt rum, på extra

stat för år 1907 anvisat ett belopp af 3,500 kronor till arfvoden åt extra

ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

62:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af en i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari

1906 omförmäld öfverenskommelse rörande af studentkåren erbjuden gåfva å

80,000 kronor, bevilja ett anslag å 174,740 kronor att, jämte erforderlig

del af samma gåfva och sedan i öfverenskommelse!! angifven deposition

ägt rum, användas till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i

Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och

förslag, samt af berörda anslag på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp

af 50,000 kronor,

dels ock medgifva, att till utrymme för idrottsplats må åt universitetet

uppi ätas ett å uppgjord situationsplan angifvet jordområde om 3,42

hektar af de landshöfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna, numera

till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område, att

tillträdas den 14 mars 1907, med rätt för vederbörande arrendator af

samma jordområde att därefter åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet af 255

kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre att till arrendator!!

utgifva ersättning för den förlust, honom tillskyndas genom områdets

afträdande före kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området icke

vidare kommer att användas till idrottsplats vid universitetets gymnastiska

institution, återställa detsamma till statsverket i enahanda skick, som det

vid upplåtelsen befinnes äga.

Ofvan omförmälda öfverenskommelse angående en af studentkåren

erbjuden gåfva till universitetet är af följande innehåll:

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

»Uppsala studentkår erbjuder Uppsala universitet såsom gåfva 80,000

kronor på följande villkor:

a) att universitetet drager försorg om förverkligandet af planen att

på platsen Slottstegelhagen—Slottshumlegården i Uppsala åstadkomma en

kombinerad gymnastik- och idrottsinrättning för universitetets studerande

ungdom på sådant sätt, att nämnda anläggning blir en universitetets institution;
b)

att gymnastikhuset förlägges å den universitetet tillhörande mark,

benämnd Slottstegelhagen, på plats, som i konsistoriets skrifvelse den 25

september 1880 afsågs för den sammanbyggda rid- och gymnastikinstitutionen;
c)

att idrottsparken förlägges till den staten tillhörande s. k. Slottshumlegården

i dess norra del och att lämplig förbindelse åstadkommes

med gymnastikhuset;

d) att i gymnastikhuset inrymmes simhall och att med idrottsplatsen

förenas båthus och skridskobana samt att anläggningen i öfrigt utföres i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med en plan, som af studentkåren genom

dess direktion blifvit på förhand godkänd;

e) att studentkårens direktion beredes tillfälle att inkomma med yttrande,

innan reglemente för institutionens förvaltning antages, och sedermera,

innan ändringar däri vidtagas, samt att studentkåren dessutom förbehålles

rätt att till konsistoriet och universitetskanslern framställa sina

önskemål rörande institutionens förvaltning och att få dessa af vederbörande

myndighet pröfvade;

f) att anläggningen i fråga påbörjas före utgången af år 1907;

g) att studentkåren utbetalar sitt anslag så snart ett år förflutit, efter

det anläggningen påbörjats;

li) att, därest anläggningen i framtiden nedlägges eller utan studentkårens

medgifvande annorledes än i och för gymnastik- och idrottsöfningar

användes, till studentkåren återbäres af dess dåvarande värde, hvari ej

inräknas tomtvärde, ett belopp, som bestämmes af tre gode män, af hvilka

universitetet utser en, studentkårens direktion en och dessa båda eller,

därest de ej blifva ense, Konungens befallningshafvande i Uppsala län den

tredje; samt

i) att studentkåren erbjuder sig att, såsom säkerhet för sitt bidrags

utgörande, hos universitetet deponera af svenska statens eller andra, af

universitetet godkända, svenska räntebärande obligationer ett belopp af

30,000 kronor samt första inteckningarna i sina fastigheter till ett belopp

af 50,000 kronor, dock med förbehållen rätt att utbyta dessa senare mot

annan byggnadsfondens egendom, som af universitetet godkännes, samt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

med förbehåll, att studentkåren får uppbära all afkastning å de sålunda

deponerade handlingarna.»

Af Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar i detta ämne hafva åren

1903 och 1904 varit föremål för Riksdagens pröfning.

År 1903, då Eders Kungl. Maj:t äskat ett anslag af 307,233 kronor,

att jämte af studentkåren då erbjudet bidrag å 50,000 kronor användas

för uppförande af gymnastikbyggnad och anordnande af idrottsplats, blef

Eders Kungl. Maj:ts förslag af Riksdagen afslaget på grund af de stora

kostnader, som betingades af själfva anläggningen och som ytterligare

skulle för framtiden erfordras till dess förvaltning och underhåll.

Då frågan förelädes 1904 års Riksdag, hade studentkåren ökat sitt bidrag

till 80,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för idrottsplatsens

anordnande och för inredande af en simhall i gymnastikbyggnaden,

för hvars uppförande i öfrigt enligt något förändrad och förenldad

plan Eders Kungl. Maj:t hos Riksdagen begärde ett anslag af 210,840

kronor. Med hänsyn till de sålunda minskade krafven på statsverket ansåg

sig 1904 års statsutskott kunna förorda Eders Kungl. Maj:ts framställning,

ehuru gymnastikhuset äfven enligt den då ifrågavarande planen

syntes vara större tilltaget, än som varit behöflig!. Utskottets sålunda

gjorda hemställan blef af Första Kammaren bifallen men afslogs af Andra

Kammaren, till följd hvaraf frågan, som ansågs icke kunna blifva föremål

för gemensam omröstning, hade för denna riksdag förfallit.

Genom vissa förändringar i byggnadsplanen, hvilka öfverintendentsämbetet

funnit kunna genomföras utan att i högre grad störa gymnastikbyggnadens

soliditet eller utseende, har nu den beräknade byggnadskostnaden

så nedbragts, att medelst ett statsanslag å 174,740 kronor jämte

erforderlig del af studentkårens gåfvomedel anses kunna åstadkommas ett

gymnastikhus, som fyller rimliga fordringar på en byggnad af förevarande

slag; och har Riksdagen på grund af hvad i ärendet förekommit

ansett sig böra bifalla det nu föreliggande förslaget.

Ehuru departementschefen ansett frågan om de årliga anslagsbehofvens

tillgodoseende kunna tills vidare uppskjutas och något förslag härom sålunda

nu icke blifvit Riksdagen förelagdt, har likväl Riksdagen — särskild!

i anledning af större konsistoriets vid universitetet i Uppsala i statsrådsprotokollet

omförmälda hemställan om ökadt anslag å ordinarie stat för

den kombinerade gymnastik- och idrottsanstaltens underhåll och drift till

belopp af 10,975 kronor eller samma belopp, som enligt det 1904 års

statsverksproposition bifogade statsrådsprotokollet af konsistoriet då äskats

och hvaraf 2,200 kronor ansetts erforderliga för underhåll och skötsel af

idrottsplatsen — ansett sig böra i likhet med hvad af 1904 års statsutskott

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens Skrifvelse N:o H4.

yttrats, uttala, att de beräknade årliga utgifterna för gymnastikinstitutionen

synas vara i åtskilliga afseenden alltför högt tilltagna och att under inga

omständigheter idrottsplatsens underhåll bör bekostas af staten.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, dels med godkännande af ofvan intagna öfverenskommelse

rörande den af studentkåren erbjudna gåfvan å 80,000 kronor, beviljat

ett anslag å 174,740 kronor att, jämte erforderlig del af samma gåfva och

sedan den i öfverenskommelsen angifna depositionen ägt rum, användas

till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag, samt af

berörda anslag på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 50,000

kronor; dels ock medgifvit, att till utrymme för idrottsplats må åt universitetet

upplåtas ett å uppgjord situationsplan angifvet jordområde om

3,42 hektar af de landshöfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna,

numera till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala stads område,

att tillträdas den 14 mars 1907, med rätt för vederbörande arrendator

af samma jordområde att därefter åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet

af 255 kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre att till

arrendatorn utgifva ersättning för den förlust, honom tillskyndas genom

områdets afträdande före kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området

icke vidare kommer att användas till idrottsplats vid universitetets

gymnastiska institution, återställa detsamma till statsverket i enahanda

skick, som det vid upplåtelsen befinnes äga.

63:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera af åren 1905 och 1906

ägt rum, för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar

efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets ''universitet,

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 5,000 kronor att användas

enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt bestämma.

64:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för anordnande

af kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet

i Lund på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 1,500 kronor.

65:o) Sedan, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar,

dels 1901 års Riksdag för anställande under sex år från och med

år 1902 af lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Lund beviljat ett anslag af 36,000 kronor, hvaraf för hvart och ett af

åren 1902 och 1903 anvisats ett belopp af 6,000 kronor, dels ock 1903

års Riksdag för höjande under åren 1904—1907 af de till samma lektorer

utgående arfvoden beviljat ett anslag af 12,000 kronor samt däraf och

af det förut för anställande af dessa lektorer beviljade anslaget å 36,000

kronor på extra stat för hvart och ett af åren 1904, 1905 och 1906 anvisats

ett belopp af 9,000 kronor att utgå med 3,000 kronor till enhvar

af nämnda lektorer, under villkor att han åtoge sig att meddela kostnadsfri

undervisning i den ökade omfattning, hvarom föreskrift kunde varda i

behörig ordning meddelad, har nu Eders Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen

att af omförmälda redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 anvisa

återstoden, 9,000 kronor.

Riksdagen har för anställande vid universitetet i Lund af lektorer i

tyska, franska och engelska språken på extra stat för år 1907 anvisat af

förut beviljade anslag återstoden, 9,000 kronor.

66:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1904, 1905

och 1906 ägt rum, för aflönande af en föreståndare för universitetets i

Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett på extra stat för

år 1907 anvisat ett belopp af 2,000 kronor, med skyldighet för föreståndaren

att utföra det arbete, som det mindre akademiska konsistoriet finner

skäl att bestämma.

67:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till arfvode

åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat för

år 1907 anvisat ett belopp af 500 kronor.

68:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad .för hvart och ett af åren 1901—

1906 ägt rum, på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 3,000 kronor

för uppehållande af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska

samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå under förutsättning

att fullt lämplig person för tjänstgöringens bestridande finnes att tillgå.

69:o) Sedan 1903 års Riksdag för inköp af instrument och inredningsartiklar

för fysiska institutionen vid universitetet i Lund beviljat ett

anslag af 10,000 kronor samt däraf anvisats på extra stat för hvartdera

af åren 1904, 1905 och 1906 ett belopp af 2,500 kronor, har Eders Kungl.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det sålunda beviljade anslaget på

extra stat för år 1907 anvisa det återstående beloppet, 2,500 kronor.

Riksdagen bar för inköp af instrument och inredningsartiklar för

fysiska institutionen vid universitetet i Lund på extra stat för år 1907

anvisat af förut beviljadt anslag återstoden, 2,500 kronor.

70:o) Eders Kung! Maj:t bar i punkten 67 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen, att till ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska

institutionen vid universitetet i Lund bevilja ett anslag af 10,000

kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 2,500

kronor.

På grund af den i ärendet gjorda utredningen har Riksdagen, med

bifall till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning, till ökning och komplettering

af utrustningen vid zoologiska institutionen vid universitetet i

Lund beviljat ett anslag af 10,000 kronor och däraf på extra stat för år

1907 anvisat ett belopp af 2,500 kronor.

71:o) I anledning af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning

bar Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1900—1906

ägt rum, till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund

för år 1907 på extra stat anvisat ett belopp af 2,500 kronor.

72:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1892—1906

ägt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1907 åt kamreraren vid universitetet

i Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år

anvisat 750 kronor, däraf 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

73:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1907

beviljat ett anslag å 10,000 kronor.

74:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1907 må till vissa

befattningsbafvare vid universiteten i Uppsala och Lund utgå enligt följande

grunder:

att extra ordinarie professorerna i Uppsala må, med undantag af

extra ordinarie professorerna i psykiatri och växtbiologi, åtnjuta, därest

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,

hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de berättigats uppbära två ålderstillägg,

hvardera 410 kronor, att tilläggas lönen;

att de tre laboratorerna äfvensom observatorn vid nämnda universitet

må åtnjuta hvardera 940 kronor, däraf 440 kronor såsom lön och 500

kronor såsom tjänstgöringspenningar;

att vice bibliotekarierna vid samma universitet må åtnjuta hvardera

500 kronor, att tilläggas lönen;

att den nuvarande extra ordinarie professorn i praktisk teologi och

moralteologi vid universitetet i Lund må, därest han under år 1907 fortfarande

innehar sin befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;

att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda universitet, med

undantag af den andra extra ordinarie professorn inom den teologiska

fakulteten, må åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats

uppbära allenast ett ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor

såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de

berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tilläggas

lönen;

att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid samma universitet

må åtnjuta hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500

kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt

att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta 500 kronor, att

tilläggas lönen;

dels och för bestridande af berörda löneförbättringar på extra stat för

år 1907 anvisa ett förslagsanslag af 40,000 kronor.

Riksdagen har särskildt med afseende å de löneregleringar, som af

Riksdagen beslutats år 1902 för de ordinarie professorerna vid universiteten

och år 1904 för lärarne vid de allmänna läroverken, funnit Eders Kungl.

Maj:ts nu giorda framställning vara af förhållandena påkallad och förtjänt

att af Riksdagen behjärtas.

Emot de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för ifrågavarande

tillfälliga löneförbättring har Riksdagen icke funnit anledning till

någon erinran.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställning, dels medgifvit, att tillfällig löneförbättring för år

1907 må till vissa befattningshafvare vid universiteten i Uppsala och

Lund utgå enligt följande grunder:

att extra ordinarie professorerna i Uppsala må, med undantag af

extra ordinarie professorerna i psykiatri och växtbiologi, åtnjuta, därest

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Biksdagens Skrifvelse N:o 144.

de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,

hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de berättigats uppbära två ålderstillägg,

hvardera 410 kronor, att tilläggas lönen;

att de tre laboratorerna äfvensom observator!! vid nämnda universitet

må åtnjuta hvardera 940 kronor, däraf 440 kronor såsom lön och 500

kronor såsom tjänstgöringspenningar;

att vice bibliotekarierna vid samma universitet må åtnjuta hvardera

500 kronor, att tilläggas lönen;

att den nuvarande extra ordinarie professorn i praktisk teologi och

moralteologi vid universitetet i Lund må, därest han under år 1907 fortfarande

innehar sin befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;

att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda universitet,

med undantag af den andra extra ordinarie professorn inom den teologiska

fakulteten, må åtn juta, därest de innehafva begynnelselön eller berättigats

uppbära allenast el t ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor

såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de

berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tillläggas

lönen;

att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid samma universitet

må åtnjuta hvardera 1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500

kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt

att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta 500 kronor, att

tilläggas lönen;

dels ock för bestridande af berörda löneförbättringar på extra stat för

år 1907 anvisat ett förslagsanslag af 40,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

75:o) Eders Kung! Maj:t har i punkten 72 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1907

må till enhvar af extra ordinarie professorerna vid institutet, med undantag

af extra ordinarie professorn i psykiatri, samt till hvardera af de fast anställda

två laboratorerna därstädes utgå med 1,000 kronor, däraf 500

kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; dock att

för de extra ordinarie professorer, hvilka med inberäknande af ålderstillägg

åtnjuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen shall utgöra

500 kronor, att tilläggas lönen, dels ock för berörda ändamål på extra

stat för år 1907 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse R:o IM.

Under åberopande af hvad Riksdagen under punkten 74:o) här ofvan

anfört angående det af Eders Kung! Maj:t väckta förslaget om tillfällig

löneförbättring åt e. o. professorer samt vissa andra lärare och tjänstemän

vid universiteten i Uppsala och Lund, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen,

med bifall till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning,

dels medgifvit, att tillfällig löneförbättring för år 1907 må till enhvar

af extra ordinarie professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, med undantag af extra ordinarie professorn i psykiatri, samt till

hvardera af de fast anställda två laboratorerna därstädes utgå med 1,000

kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

dock att för de extra ordinarie professorer, h vilka med inberäknande

af ålderstillägg åtnjuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen

skall utgöra 500 kronor, att tilläggas lönen;

dels ock för berörda ändamål på extra stat för år 1907 anvisat ett

förslagsanslag af 10,000 kronor.

76:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad under de senare åren ägt rum, till arfvode

åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska

poliklinik å serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp

af 750 kronor.

77:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt rum, till arfvode åt en

amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets kirurgiska. poliklinik å

serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 750

kronor.

78:o) Med anledning af Eders Kung! Majrts därom gjorda framställning

har Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt rum, till arfvode åt

en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets oftalmiatriska poliklinik

å serafimerlasarettet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af

750 kronor.

79:o) Med anledning af Eders Kungl.Maj:ts därom framställda förslag har

Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år ägt rum, för år 1907

på extra stat anvisat 900 kronor till arfvode åt en amanuens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets gynekologisk^ klinik å Sabbatsbergs sjukhus.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

80:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en

amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska klinik å

sjukhuset S:t Göran på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 900

kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till arfvode åt en amanuens

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska klinik å sjukhuset

S:t Göran på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 900 kronor.

81:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1902—1906 ägt rum, till

städning och uppassning vid karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska

institution på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 500 kronor.

82:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren ägt rum, på extra stat

för år 1907 anvisat:

dels till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor;

dels ock till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor,

att utgå under villkor att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma

belopp för år 1907.

83:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t därom föreslagit, har

Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren ägt rum, för anskaffande

och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken vid karolinska medikokirurgiska

institutet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af

500 kronor.

84:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

Riksdagen, på sätt för de senare åren ägt rum, till bekostande af teckningar

i vetenskapliga ändamål vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisat ett extra anslag för år 1907 af 1,500 kronor.

85:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1904, 1905 och 1906 ägt rum,

för upprätthållande af den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande

undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker

under den tid af år 1907, hvarunder de ordinarie lärarne vid institutet

icke ombesörja nämnda undervisning och sjukvård, på extra stat för år

1907 anvisat ett anslag af 1,500 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Allmänna läroverken.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för tillfällig löneförbättring

åt lärare vid allmänna läroverk, som skola ombildas till samskolor

eller indragas, på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af 26,250 kronor,

att utgå efter samma grunder som under åren 1905 och 1906.

Riksdagen har för tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna

läroverk, som skola ombildas till samskolor eller indragas, på extra stat

för år 1907 beviljat ett anslag af 26,250 kronor att utgå efter samma

grunder som under åren 1905 och 1906.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt

extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat

för år 1907 bevilja ett anslag af 248,000 kronor.

På de skäl, som till stöd för Eders Kungl. Maj:ts framställning åberopats,

har Riksdagen till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid

de allmänna läroverken på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af

248,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en

amanuens hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk på extra stat för

år 1907 anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:t i sin till 1904 års Riksdag aflåtna proposition

angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk in. m. föreslog

inrättande af en särskild öfverstyrelse för de allmänna läroverken, beräknades

de årliga kostnaderna för öfverstyrelsen till 22,000 kronor, däraf

arfvoden till ordföranden och de fyra ledamöterna 11,000 kronor, arfvode

åt en notarie 4,000 kronor samt för tillfällig adjunktion, hyra för lokal

och expenser 7,000 kronor, hvaremot på ecklesiastikdepartementets aflöningsstat

ansågs kunna åstadkommas en besparing af 5,900 kronor genom indragning

af en byråchefs aflöning 6,400 kronor och uppförande i dess

ställe i staten af ett särskildt arfvode å 500 kronor.

Nu har Eders Kungl. Maj:t dels, enligt hvad i punkten 41:o) här ofvan

omförmäles, begärt anslag å 6,400 kronor till en extra byråchef i ecklesiastikdepartementet,

dels ock under nu förevarande punkt äskat särskildt

anslag till en amanuens hos öfverstyrelsen; och har i statsrådsprotokollet

rörande användningen af ofvan omförmälda anslag å 7,000 kronor lämnats

en redogörelse, som utvisar, att, därest öfverstyrelsen ej fått sig af Eders

Kungl. Maj:t anvisadt ett extra organisationsanslag af 1,200 kronor och

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

icke därjämte åtnjutit förmånen af fri lokal i det gamla riksdagshuset,

dess utgiftsstat för år 1905 — trots det ringa belopp, hvartill arfvoden

till extra ordinarie tjänstemäns aflöning måst inskränkas — icke på långt

när kunnat gå ihop.

Riksdagen, som funnit utredningen i ärendet visa behöfligheten af det

begärda anslaget till en amanuens, bär emellertid icke velat underlåta att

dels framhålla den bristande öfverensstämmelsen emellan de i 1904 års

omförmälda proposition innefattade kostnadsberäkningarna och de anslagskraf,

som nu framkommit, dels ock uttala, att det synes böra tagas i allvarligt

öfvervägande, huruvida icke öfverstyrelsens verksamhetsområde skulle

kunna så begränsas, att ytterligare ökning af ämbetsverkets personal kunde

undvikas.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, till arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 1,500

kronor.

Högre skolor för kvinnlig ungdom.

89:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad förut under en följd af år ägt

rum, till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor

för kvinnlig ungdom och samskolor, under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat på extra stat för år

1907 ett belopp af 6,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till täckande af

brist i högre lärarinneseminariets anslag vid 1905 års slut samt uppehållande

af undervisningen vid seminariet på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag

af 15,000 kronor.

För uppehållande af undervisningen vid seminariet har alltsedan år

1901 årligen af Riksdagen beviljats ett extra anslag af 8,000 kronor.

Af utredningen framgår emellertid, att detta anslag under åren 1904

och 1905, dels till följd af minskning i normalskolans elevantal och därmed

också i elevafgifterna och dels genom oundgängliga höjningar af

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

vissa utgiftsposter, visat sig otillräckligt och att direktionen för seminariet,

för att kunna på ett tillfredsställande sätt uppehålla undervisningen, nödgats

öfverskrida de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medel. Af det

utaf Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet äro 3,000 kronor afsedda att

täcka den uppkomna bristen och återstoden att användas för att möta de

ökade anslagsbehofven.

Då Riksdagen funnit beliofvet af den begärda höjningen utaf årsanslaget

vara ådagalagdt samt ej heller haft något att erinra mot förslaget om

anvisande af medel till täckande af omförmälda brist, har Riksdagen på

extra stat för år 1907 beviljat dels till täckande af brist i högre lärarinneseminariets

anslag vid 1905 års slut 3,000 kronor; dels och till uppehållande

af undervisningen vid seminariet 12,000 kronor.

91:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t i sådant afseende

föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

på extra stat för år 1907 anvisat dels för uppehållande af den valfria

fjärde årskursen vid högre lärarinneseminariet ett belopp af 3,000 kronor;

dels för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och därmed förenade

normalskolan för flickor ett belopp af 5,000 kronor; dels ock för beredande

af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan genom förhyrande af

lämplig lokal under ett år, räknadt från och med den 1 oktober 1906, ett

belopp af 3,000 kronor.

Folkundervisningen.

92:o) Sedan 1904 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts framställning dels

medgifvit, att statens rätt till den af folkskoleseminariet i Härnösand disponerade

tomt jämte därå befintliga byggnader finge emot utbyte af annan

mark öfverlåtas till Härnösands stad i öfverensstämmelse med ett af stadsfullmäktige

i Härnösand enligt beslut den 9 december 1902 gjordt anbud,

dels ock beviljat för erläggande af den enligt samma beslut fordrade

mellangift ett belopp af 26,000 kronor samt till utförande å det tillbytta

området, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför uppgjorda ritningar

och förslag, af vissa byggnadsarbeten äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj

för seminariet ett belopp af 226,000 kronor, eller sammanlagdt

252,000 kronor, och däraf på extra stat anvisats dels för år 1905 80,000

kronor och dels för år 1906 ytterligare 86,000 kronor, har Eders Kungl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1907 af omförmälda,

beviljade anslag anvisa återstoden, 86,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Riksdagen har för utförande af vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminariet

i Härnösand äfvensom för anskaffande af gymnastikattiralj för

seminariet af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisat

återstoden, 86,000 kronor.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1907 bevilja dels till inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet

i Härnösand ett belopp af 19,670 kronor, dels till trädgårdsanläggning å

samma seminariums nya tomt ett belopp af 9,000 kronor, dels ock till

beredande af medel för böjning af det till seminariet utgående anslaget

till materiel, ved och ljus m. m. under år 1907 ett belopp af 2,375 kronor,

eller således sammanlagdt ett belopp af 31,045 kronor.

Efter granskning af de kostnadsberäkningar, som legat till grund för

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och vid jämförelse med de

anslagsbelopp, som för liknande ändamål beviljats andra seminarier, har Riksdagen

funnit de begärda anslagen böra nedsättas, anslaget till lokalernas

inredning till 16,000 kronor, anslaget till trädgårdsanläggning till 8,000

kronor och det för senare hälften af år 1907 afsedda särskilda anslaget

till materiel, ved och ljus in. m. till 1,875 kronor.

Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, på extra stat för år 1907 beviljat dels till inredning af

de nya lokalerna för folkskoleseminariet i Härnösand ett belopp af 16,000

kronor; dels till trädgårdsanläggning å samma seminariums nya tomt ett

belopp af 8,000 kronor; dels ock till beredande af medel för höjning af

det till seminariet utgående anslaget till materiel, ved och ljus m. m.

under år 1907 ett belopp af 1,875 kronor, eller således sammanlagdt ett

belopp af 25,875 kronor.

94:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord framställning,

till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade

ritningar och kostnadsförslag jämte därtill hörande, i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda och såsom alternativ

TI betecknade tillägg, af ny byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm

å de kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad

samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. in., beviljat ett belopp af

368,850 kronor och däraf på extra stat för 1906 anvisat 100,000 kronor,

har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda, redan beviljade

anslag å 368,850 kronor på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare

100,000 kronor.

Riksdagen har till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

Bih. till Riksd. Prof. 1006. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse N:o J44.

upprättade ritningar ocli kostnadsförslag jämte därtill korande, i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda

och såsom alternativ II betecknade tillägg, af ny byggnad för folkskoleseminariet

i Stockholm å de kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet

i nämnda stad samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. in., af förut

beviljadt anslag å 368,850 kronor på extra stat för år 1907 anvisat ytterligare

100,000 kronor.

95:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att

statens rätt till eu i stadsfullmäktiges i Växjö enligt beslut den 30 november

1904 gjorda anbud afsedd del af den utaf folkskoleseminariet i

nämnda stad disponerade tomten jämte den nuvarande seminariebyggnaden

må mot utbyte af annan mark öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse

med samma anbud, dels ock bevilja för erläggande af eu

enligt nyssnämnda beslut fordrad mellangift ett belopp) af 5,000 kronor

samt till utförande å den tillökade seminarietomten, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med därför uppgjorda ritningar och förslag, af nya byggnader

för seminariet äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj för seminariet

ett belopp af 266,250 kronor, eller sammanlagd! 271,250 kronor,

och däraf på extra stat för år 1907 anvisa 90,000 kronor.

Riksdagen har funnit behofvet af nya byggnader för seminariet i Växjö

vara ådagalagdt; och synes den i statsrådsprotokollet innefattade planen

för byggnadens förläggning och utförande vara på ändamålsenligt sätt

uppgjord. Hvad angår byggnadskostnad^! har Riksdagen emellertid funnit

det anmärkningsvärd^ att denna väsentligen öfverstiger de belopp, som

under senare åren beviljats till uppförande af nya byggnader för seminarierna

i Landskrona, Strängnäs och Härnösand.

För uppförande i Landskrona af ny byggnad för seminariet jämte

gymnastikbyggnad och rektorsbostad beviljade nämligen Riksdagen år 1900

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag 218,000 kronor. För seminariet i

Strängnäs begärde Eders Kungl. Maj:t år 1901 likaledes för seminariebyggnad,

gymnastikbyggnad och rektorsbostad 218,000 kronor, och beviljade Riksdagen,

som ansåg särskild gymnastikbyggnad för seminariet icke vara behöflig,

det för de öfriga byggnaderna begärda beloppet 178,500 kronor.

För seminariet i Härnösand, hvarest särskild rektorsbostad ej ansågs erforderlig,

beräknades kostnaden för ny seminariebyggnad och gymnastikbyggnad

till 226,000 kronor, hvarvid emellertid framhölls, att anledningen

till denna jämförelsevis höga kostnad förnämligast vore att söka i de

höga priserna på byggnadsmaterial och arbetskraft, som vore rådande i

Norrland.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Hvad angår nu förevarande förslag till uppförande i Växjö af ny

seminariebyggnad jämte gymnastikbyggnad och rektorsbostad, torde visserligen

med afseende å den stegring i priserna å byggnadsmaterial och

arbetskraft, som ägt rum, sedan anslagen till seminarierna i Landskrona

och Strängnäs beviljades, kostnaden böra beräknas till något högre belopp

än för sistnämnda båda seminarier, men en ej oväsentlig minskning

i byggnadskostnaden synes dock böra och kunna åvägabringas utan inskränkning

af utrymmet inom byggnaderna. Därest anslaget från af Eders

Kungl. Maj:t för byggnaderna jämte gymnastikattiralj begärda 266,250

kronor nedsättes till 246,250 kronor, hvartill skulle komma för det aftalade

tomtbytet 5,000 kronor, synes, äfven om jämförelse anställes med kostnaderna

för seminariet i Härnösand, seminariets i Växjö byggnadsfråga

kunna erhålla en fullt tillfredsställande lösning.

Under åberopande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

dels medgifvit, att statens rätt till en i ett af stadsfullmäktige i Växjö

enligt beslut den 30 november 1904 gjordt anbud afsedd del af den utaf

folkskoleseminariet i nämnda stad disponerade tomten jämte den nuvarande

seminariebyggnaden må mot utbyte af annan mark öfverlatas till Växjö

stad i öfverensstämmelse med samma anbud;

dels ock beviljat för erläggande af en enligt nyssnämnda beslut fordrad

mellangift ett belopp af 5,000 kronor samt till utförande å den

tillökade seminarietomten af nya byggnader för seminariet äfvensom anskaffande

af gymnastikattiralj för seminariet ett belopp af 246,250 kronor,

eller sammanlagdt 251,250 kronor, och däraf pa extra stat för ar 1907

anvisat 90,000 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 93 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att för inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet

i Landskrona och inköp af inventarier till detsamma å extra stat för år

1907 bevilja ett anslag af 2,000 kronor.

På grund af den i ärendet förebragta utredningen har Riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för inredning

af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona och inköp af inventarier

till detsamma å extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 2,000

kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet uppgjorda

ritningar, af en skolköksbyggnad vid seminariet i Murjek för bildande af

lapska småskollärare och småskollärarinnor samt till gifvande och be
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

klädande af en brunn vid seminariet på extra stat för år 1907 bevilja ett

belopp af 25,725 kronor.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet angifvits, har Riksdagen funnit

sig böra bevilja erforderligt anslag för uppförande af en skolköksbyggnad

vid seminariet i Murjek. Då emellertid den för själfva byggnaden beräknade

kostnaden af 25,000 kronor synts Riksdagen vara alltför högt tillmätt,

samt såväl Konungens befallningshafvande i Norrbottens län som

domkapitlet i Luleå, hvilka myndigheter måste antagas äga tillförlitlig

kännedom om ortens arbets- och materialpris, ansett byggnaden, om densamma

utföres i trä, icke behöfva betinga högre kostnad än 17,000 kronor,

har Riksdagen, med hänsyn jämväl tagen till de anmärkningar, som framställts

mot sistberörda kostnadsberäkning, ansett otvifvelaktigt, att en fullt

ändamålsenlig skolhusbyggnad kan åstadkommas för en kostnad af 20,000

kronor, hvartill bör läggas för utförande af ritnings- och kostnadsförslag 125

kronor och för anläggning af en brunn 600 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen till uppförande af en skolköksbyggnad vid seminai’iet

i Murjek för bildande af lapska småskollärare och småskollärarinnor

samt till gräfvande och beklädande af en brunn vid seminariet på extra stat

för år 1907 beviljat ett belopp af 20,725 kronor.

98:o) Eders Kung! Maj:t har i punkten 95 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att för beredande åt folkskoleseininarierna i Skara,

Umeå och Uppsala af ökade anslag för år 1,906 till materiel, ved och ljus

m. rn. på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 2,100 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

för beredande åt folkskoleseininarierna i Skara, Umeå och Uppsala

af ökade anslag för år 1906 till materiel, ved och ljus m. in. på

extra stat för år 1907 beviljat ett belopp af 2,100 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande

af undervisning uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna

i Kalmar, Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade öfning sskolorna,

på extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 7,100 kronor.

Riksdagen har, för uppehållande af undervisning uti folkskolans högre

afdelning vid de med folkskoleseininarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs

och Härnösand förenade öfningsskolorna, på extra stat för år 1907 beviljat

ett belopp af 7,100 kronor.

100:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

har Riksdagen till anordnande, i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kung! Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i

gymnastik för folkskolelärare, på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag

af 10,000 kronor.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för beredande

af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna

boende skolpliktiga barn mom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna

och Arjepluogs församlingar på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag å

10,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna godt meddela, dels och af redan beviljadt anslag på extra

stat för år 1907 anvisa återstoden, 600 kronor, att användas såsom bidrag

till uppehållande af en mellan byarna Gargaur, Brännäs och Mullliolm

inom Arjepluogs församling flyttande folkskola.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj ds förevarande framställning,

dels för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre

afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks,

Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs församlingar på extra stat för år

1907 beviljat ett anslag å 10,000 kronor att användas enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela; dels ock af

redan beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisat återstoden, 600

kronor, att användas såsom bidrag till uppehållande af en mellan byarna

Gargaur, Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling flyttande

folkskola.

102:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd

åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel, under villkor att sådant understöd

endast får tilldelas elev, som är i den ålder, att före kursens slut

komma att uppnås af manlig elev aderton år och af kvinnlig elev sexton

år, samt i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp

af 35,000 kronor.

103:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till

resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af

2,000 kronor.

104:o) Med anledning af Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1906 ägt rum,

på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, att användas

till resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor

och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

De tekniska läroverken.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig

löneförbättring för år 1907 till belopp af 1,000 kronor för enhvar af

följande lektorer vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande

geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst, i metallurgi

och hyttkonst, i geodesi och topografi, i konstruktion af maskinelement

och hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära samt

i elektrokemi;

dels förklara, att af nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor

skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

dels ock för ändamålet på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp

af 8,000 kronor.

Det af Eders Kungl. Maj:t gjorda förslaget, enligt hvilket enhvar af de

ordinarie lektorerna vid tekniska högskolan skulle, i likhet med hvad beträffande

de extra ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala och

Lund samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet med vissa undantag

blifvit föreslaget, för år 1907 bekomma tillfällig löneförbättring med 1,000

kronor, har Riksdagen af hufvudsakligen samma skäl, som anförts beträffande

de extra ordinarie professorernas löneförbättring, funnit vara med

billighet öfverensstämmande.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, dels beviljat tillfällig löneförbättring för år 1907 till belopp

af 1,000 kronor för enhvar af följande lektorer vid tekniska högskolan,

nämligen lektorerna i beskrifvande geometri och ritkonst, i allmän fysik,

i skeppsbyggnadskonst, i metallurgi och hyttkonst, i geodesi och topografi,

i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar, i elementarmekanik

och beskrifvande maskinlära samt i elektrokemi;

dels förklarat, att af nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor

skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

79

dels ock för ändamålet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp

af 8,000 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 103 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att till förstärkning af lärarkrafterna vid

tekniska högskolan på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 16,500

kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande år bestämdt till 17,500 kronor.

Såsom skäl därtill, att det nu begärda beloppet skulle kunna för

år 1907 vara tillräckligt, har departementschefen vid utredningen angående

nästföregående punkt till statsrådsprotokollet yttrat följande:

»I ärendet är omförmäldt, hurusom det sedan några år på extra stat

utgående anslaget till förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan,

hvilket anslag för år 1906 utgör 17,500 kronor, skulle kunna, under

förutsättning af bifall till den af lektorerna och högskolestyrelsen gjorda

framställningen, för framtiden nedsättas med ett belopp af 1,500 kronor,

som från det extra anslaget utgår såsom arfvode till extra lärare i konstruktion

af maskinelement. Detta arfvode åtnjutes för närvarande på

grund af nådigt medgifvande den 8 juni 1900 tills vidare af lektorn i

konstruktion af maskinelement och hissinrättningar A. W. Hoffstedt, hvilken

tillhör den lägre löneklassen.

Det synes mig rättmätigt, att, därest nu ifrågavarande löneförbättring

för lektorerna vid högskolan beviljas, nyss omförmälda extra anslag

minskas med 1,000 kronor eller med hvad som motsvarar löneförbättringen

för Hoffstedt. Därest återstoden af det för omförmälda extra lärarbefattning

beräknade arfvodet, d. v. s. 500 kronor, tillägges honom, kommer

han i allt fall att för år 1907 åtnjuta 500 kronor mer än öfriga,

med honom likställda lektorer vid högskolan. Och vare sig återstoden af

arfvodet tillägges honom eller användes för extra lärarkrafter, blir i allt

fall äfven för år 1907 ett belopp af 1,500 kronor på extra stat tillgängligt

för ökad undervisning i konstruktion af maskinelement. Till frågan om

nyssnämnda extra anslag återkommer jag i näst följande punkt.»

Det lektorn Hoffstedt nu tillkommande arfvodet såsom extra lärare skulle

sålunda komma att minskas med samma belopp, 1,000 kronor, hvarmed

hans aflöning såsom lektor skulle, under förutsättning att han vore villig

åtaga sig ökad tjänstgöringsskyldighet, blifva förhöjdt. Då det emellertid

under dessa omständigheter torde vara ovisst, huruvida vare sig Hoffstedt

eller annan kompetent person kan vara villig att efter ingången af år

1907 åtaga sig att för ett arfvode af endast 500 kronor om året uppehålla

ifrågavarande extra lärarbefattning, har Riksdagen ansett sig böra

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

framhålla, att Eders Kungl. Maj:t icke lärer sakna utväg att för år 1907

bereda den förhöjning i arfvodet för nämnda befattning, som må befinnas

vara af behofvet påkallad.

Under åberopande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med

bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, till förstärkning af

lärarkrafterna vid tekniska högskolan på extra stat för år 1907 anvisat

ett belopp af 16,500 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande

af undervisningsmateriel för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska

högskolan på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af 15,000

kronor.

Ifrågavarande anslag är afsedt att användas på sätt följande kostnadsberäkning

utvisar:

Elektriska maskiner enligt specifikation från Allmänna

svenska elektriska aktiebolaget .............................. kronor 11,725: —

4 st. prec. wattmetrar, Siemens & Halskes, enligt priskurant

å 240 riksmark,

4 st. strömvändare enligt priskurant å 62 riksmark c:a » 1,200: —

2 st. Hitzdraht voltmetrar enl. priskurant å 150 riksmark,

1 st. voltmeter, Siemens & Halskes, enligt priskurant,

250 riksmark,

2 st. ampéremetrar enligt priskurant å 225 riksmark c:a » 1,000: —

Extra anordningar å maskinerna, lednings- och kopp
lingsanordningar

m. m.................................................... » 1,075: —

Summa kronor 15,000: —

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, till anskaffande af undervisningsmateriel

för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska högskolan,

på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 15,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja

tillfällig löneförbättring för år 1907 åt följande lärare vid Chalmers tekniska

läroanstalt med

för föreståndaren ....................................... kronor 1,000: —

» 8 lektorer 1,000 kronor hvardera » 8,000: —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 81

för läraren i verkstadsai’bete.................. kronor 500:

» andra läraren i byggnadslära......... » 500

» » » » matematik ............ » 750

» » » » allmän kemi......... » 750

» läraren i skeppsbyggeri .................. » 750

» » i frihandsteckning............... » 650:

dels förklara, att af den lektorerna tillkommande löneförbättringen

500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

dels och för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1907 anvisa

ett belopp af 12,900 kronor.

Den aflöning, som för närvarande är bestämd för de lärare, för hvilka

löneförbättring nu ifrågasättes, finnes angifven å följande ur statsrådsprotokollet

hämtade öfversikt:

1 föreståndare, som tillika är lektor, utom fri bostad... kronor 5,000: —

8 lektorer å 4,000 kronor hvardera.................................... » 32,000:

1 lärare i verkstadsarbete......................................................... » 3,000

med rätt för dessa till två ålderstillägg, hvartdera å

500 kronor efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänst
-

göring.

500 kronor efter

3,000: —

2,500: —

2,500: —

2,500: —

2,200: —

5 års väl

1 andra lärare i byggnadslära.........................

1 » »i matematik...............................

1 » »i allmän kemi .........................

1 lärare i skeppsbyggeri ..................................

1 » i frihandsteckning...............................

med rätt för dessa till ett ålderstillägg

vitsordad tjänstgöring.

Då af'' utredningen i ärendet framgår, att de ifrågavarande lärarne vid

Chalmers tekniska läroanstalt äro i jämförelse med motsvarande lärare vid

andra läroanstalter, särskildt de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna,

för lågt aflönade, och Riksdagen funnit de föreslagna löneförbättringarna

vara efter behofvet i hvarje fall väl afpassade, har Riksdagen,

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

dels beviljat tillfällig löneförbättring för år 1907 åt följande lärare vid

Chalmers tekniska läroanstalt med

för föreståndaren..............................................................

............ kronor

1,000: —

» 8 lektorer 1,000 kronor hvardera ....................

»

8,000: —

» läraren i verkstadsarbete ......................................

»

500: —

» andra läraren i byggnadslära .............................

»

500: —

Bill. till Rilcsd. Prof. 190(1. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band.

13 Haft.

il

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

för andra läraren i matematik................................................... kronor 750: —

» » » i allmän kemi ............................................. » 750: —

» läraren i skeppsbyggeri ...................................................... » 750: —

» » i frihandsteckning.................................................. » 650: —

dels förklarat, att af den lektorerna tillkommande löneförbättringen

500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels

oek för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1907 anvisat

ett belopp af 12,900 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnaderna för uppförande vid Chalmers tekniska läroanstalt af en ny

verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord ritning och kostnadsförslag, på

extra stat för år 1907 bevilja ett belopp af 6,000 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

till bestridande af kostnaderna för uppförande vid Chalmers tekniska

läroanstalt af eu ny verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord

ritning och kostnadsförslag, på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp

af 6,000 kronor.

110:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad förut ägt rum, på extra stat för

år 1907 anvisat:

dels till förstärkning af lär arkrafterna vid tekniska skolan i Stockholm

2,000 kronor;

dels ock till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel

vid samma skola 750 kronor;

eller tillhopa 2,750 kronor.

11 l:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utförande

af ny elektrisk belysning sanordning i tekniska skolans i Stockholm lokaler

på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 9,300 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för utförande af ny

elektrisk belysningsanordning i tekniska skolans i Stockholm lokaler,

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 9,300 kronor.

112:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat för

år 1907 anvisa till betjäningens aflöning 250 kronor, till lyshållning, uppvärmning

in. in. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor,

till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

83

läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300

kronor, till ny verkstadsmateriel 10,500 kronor, samt till nya belysningsoch

motoranläggningar 3,400 kronor, eller tillhopa 16,700 kronor.

Af de särskilda här ofvan uppräknade anslagsbeloppen hafva de sex

först omförmälda förut under en följd af år utgått. Däremot äro anslagen

å 10,500 kronor till ny verkstadsmateriel och å 3,400 kronor till

nya belysnings- och motoranläggningar framkallade af nya behof.

Den verkstadsmateriel, som föreslås till ^anskaffande, finnes upptagen

i följande tablå:

1 universalfräsmaskin med fräsar...........................

.............. kronor

3,100

2 järnsvarfvar...............................................................

»

3,000

—

4 chuckar och 7 tolkar till svarfvarna ...............

»

550

—

1 dubbelslipningsapparat till » ...............

»

85

—

2 metallsvarfvar med tillbehör ..............................

720

—

1 kipphyfvel ..................................................................

»

1,050

—

1 pelarborrmaskin.........................................................

295

—

1 snällborrapparat och 4 borrchuckar..................

»

264

•—

20 satser spiralborrar till borrapparaten ...........

»

97

—

1 centrermaskin ............................................................

»

330

—

1 slipmaskin .................................................................

»

278

—

1 spiralborrslipapparat................................................

............... »

307

—

1 parallellskrufstycke...................................................

»

60

—

2 gängkloppor och 1 gängskifva med tillbehör

»

126

—

2 rörgängkloppor med tappar .................................

»

100

—

26 brotschar ..................................................................

»

117

—

Diverse..............................................................................

»

21

—

Summa kronor

10,500

—

Af anslaget till nya belysnings- och motoranläggningar skulle åtgå:

till förändrad och utvidgad belysningsanläggning, enligt förslag, kronor 1,066: —

» motoranläggning i skolans verkstad, enligt förslag ......... » 2,311: —

» diverse kostnader ........................................................................ » 23: —

Summa kronor 3,400: —

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för uppehållande af

verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat

för år 1907 anvisat till betjäningens aflöning 250 kronor, till lyshållning,

uppvärmning m. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400

kronor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning

åt läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

300 kronor, till ny verkstadsmateriel 10,500 kronor, samt till nya belysnings-

och motoranläggningar 3,400 kronor, eller tillhopa 16,700 kronor.

113:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö på

extra stat för år 1907 anvisat till betjäningens aflöning 850 kronor, till

lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till en parallellafdelning

i första årskursen 3,500 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen

4,000 kronor, till en parallellfackafdelning i tredje årskursen 1,500 kronor

samt till inköp af undervisningsmateriel 500 kronor, eller tillhopa 12,050

kronor.

114:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år

1907 anvisa till betjäningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 3,300 kronor, till arfvode åt en extra lärare i ren matematik

och fysik i skolans parallellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning

i första årskursen 2,475 kronor, till eu parallellafdelning i andra

årskursen 3,680 kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 3,340

kronor samt till inköp af en snabbsvarf 2,000 kronor, eller tillhopa 18,045

kronor.

Af de uti ifrågavarande anslag ingående särskilda poster äro samtliga

med undantag af posten å 2,000 kronor till inköp af en snabbsvarf jämväl

inberäknade i det för innevarande år till ifrågavarande skola beviljade

anslag af 16,045 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för uppehållande af verksamheten

vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år 1907

anvisat till betjäningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 3,300 kronor, till arfvode åt en extra lärare i ren matematik och

fysik i skolans parallellafdelningar 2,500 kronor, till en parallellafdelning

i första årskursen 2,475 kronor, till eu parallellafdelning i andra årskursen

3,680 kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 3,340 kronor, samt

till inköp af en snabbsvarf 2,000 kronor, eller tillhopa 18,045 kronor.

115:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås på extra

stat för år 1907 anvisat till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

till undervisning i svenska ocli främmande språk 500 kronor, till undervisning

i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor

samt till lyshållning, uppvärmning in. m. 1,600 kronor, eller tillhopa 3,850

kronor.

116:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra stat

för år 1907 anvisat till undervisning i svenska språket 200 kronor, till

undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. in. 2,900 kronor samt till betjäningens aflöning 850 kronor, eller tillhopa

4,350 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till understöd

för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 omförmäldt villkor rörande bidrag

från vederbörande kommun, dels ock till bestridande af kostnader för

inspektion af dessa skolor bevilja ett anslag af 270,000 kronor samt däraf

på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 90,000 kronor.

Det vid anslaget fastade villkor är, att det bidrag, som af de beviljade

medlen kommer att utbetalas till understöd åt en skola, icke må öfverskjuta

hvad vederbörande kommun kontant tillskjuter åt skolan.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 omförmäldt

villkor rörande bidrag från vederbörande kommun samt till bestridande

af kostnader för inspektion af dessa skolor beviljat ett anslag af 270,000

kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 90,000

kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd

för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg skola på extra stat för år

1907 bevilja ett belopp af 30,000 kronor, att under villkor att Göteborgs

stad för skolan tillskjuter minst lika mycket för år 1907 äfvensom på de

öfriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas

till styrelsens för skolan förfogande för därmed afsedt ändamål.

Riksdagen har, till understöd för uppehållande af slöjdföreningens i

Göteborg skola, på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp af 30,000

kronor, att under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst

lika mycket för år 1907 äfvensom på de öfriga villkor, som Eders Kungl.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas till styrelsens för skolan förfogande

för därmed afsedt ändamål.

Glymnastiska centralinstitutet.

119:o) På grund af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid gymnastiska

centralinstitutet med ett ökadt antal elever anvisat på extra stat för år

1907 ett belopp af 4,700 kronor.

Farmaceutiska institutet.

120:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för farmaceutiska

institutets behof på extra stat för år 1907 anvisat till ökad ersättning

åt sekreterare och kamrerare 500 kronor, till egendomens underhåll,

renhållning och diverse 1,000 kronor, till bränsle, gas, vatten m. m.

500 kronor samt till städning af lokalerna in. m. 150 kronor, eller sammanlagdt

2,150 kronor.

Barnmorskeundervisningen och. harnhördshusen.

121:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1904, 1905 och 1906 ägt rum,

på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 3,000 kronor till anordnande

af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, såvidt

ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under

den tid, de genomgå dessa kurser.

Vetenskapsakademien.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1907 bevilja 2,000 kronor för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka

delar af en internationell, fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur

samt 1,600 kronor för upprätthållande af den för ifrågavarande katalogarbete

anordnade regionalb}rrån för Sverige.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

På grund af livad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, dels för inlösen af fullständiga

exemplar och enstaka delar af en internationell, fortlöpande

katalog öfver naturvetenskaplig litteratur på extra stat för år 1907 anvisat

2,000 kronor; dels ock för upprätthållande under samma år af den för

ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige beviljat

på extra stat för år 1907 ett belopp af 1,600 kronor.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning

att Sverige kommer att för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna

för den internationella jordmätning en, till bestridande af den på Sverige belöpande

andelen i dessa kostnader bevilja ett anslag af 14,240 kronor och

däraf på extra stat för år 1907 anvisa 1,424 kronor.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

under förutsättning att Sverige kommer att för åren 1907''—1916

deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen, till bestridande

af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader beviljat ett

anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat

1,424 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt

extra biträden vid ordnandet och vården af de under vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademiens inseende ställda samlingar äfvensom till aflöning åt

vaktbetjäning vid samlingarnas förevisande på extra stat för år 1907 uppföra

ett anslag af 4,000 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, till arfvoden åt extra

biträden vid ordnandet och vården af de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

inseende ställda samlingar äfvensom till aflöning åt

vaktbetjäning vid samlingarnas förevisande på extra stat för år 1907 uppfört

ett anslag af 4,000 kronor.

125:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

ville för inlösande af ett område om 63,000 kvadratfot af den s. k.

Korsbetningen utanför Visby anslå den erforderliga summan af 5,100 kronor.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Under förlidet års sommar blefvo vittnesbörden om Visbys forna

förhållanden på ett alldeles oväntadt sätt ökade. I närheten af det kors

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

som utanför Visby restes till minne af den blodiga striden mellan konung

Valdemar Atterdag och gotländingarna, träffades genom en tillfällighet

vid öppnandet af en grop en mängd skelett af dem, som stupat i striden,

jämte delar af rustningar o. s. v. I samma trakt träffades därefter lämningarna

af nunneklostret Solberga, hörande till cisterciensernas orden,

anlagdt år 1246 och mot medeltidens slut öfvergifvet, då nunnorna i anledning

af de bistra krigstiderna sökte en fristad i staden Visby. De nu

funna lämningarna utgöras af murrester, grafstenar in. m.

Riksantikvarien har förklarat det vara af största vikt, att de hittills

blottade lämningarna blifva bevarade samt att gräfningarna fortsättas, till

dess hela komplexen af klosterbyggnaden blir bragt i dagen. För sådant

ändamål erfordras rätt att disponera öfver jordområdet, inom hvithet lämningarna

förekomma. Men med anledning af de upplysningar, som han

vid ett besök i Visby förliden sommar erhöll, ansåg han underhandlingar

om ett köp af ifrågavarande område för närvarande icke behöfvas, alldenstund

utsikt fanns att för ett och annat år mot en billig afgift arrendera

marken.

Denna utsikt har emellertid visat sig vara bedräglig. Det synes vara

af yttersta vikt att med det allra första uppgöra köp af området. Detta

upptager 63,000 kvadratfot, och den nuvarande ägaren har satt priset till

5,100 kronor, det vill säga till ungefär 8 öre för kvadratfoten.»

Då för bevarandet och bearbetningen af de å ifrågavarande område

upptäckta fornlämningarna synes vara af nöden, att området af staten

förvärfvas, och den betingade köpeskillingen icke synes vara oskälig, har

Riksdagen, med bifall till omförmälda motion, för inlösande af ett jordområde

om 63,000 kvadratfot af den så kallade Korsbetningen utanför

Visby på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp af 5,100 kronor.

Musikaliska akademien.

126:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

för anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium samt beredande

af tillfälle för vissa elever vid konservatoriet till profundervisning

i skola, på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 6,532

kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

127:o) Med anledning af Eders Kung!. Majffs därom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat jämväl för år 1907 anvisat ett anslag

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

af 3,500 kronor till vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets

etnografiska afdelning.

128:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom giorda framställning

har Riksdagen på extra stat jämväl för år 1907 anvisat ett belopp af 2,000

kronor till inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets

afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden därstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade

utgifter.

Meteorologiska centralanstalten.

129:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1907 anvisa dels till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid meteorologiska centralanstalten 10,250 kronor, hvaraf 1,100 kronor såsom

personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm

samt 3,000 kronor såsom arfvode åt en andra amanuens med hufvudsaklig

uppgift att biträda vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under

hela året och med skyldighet att, om så påfordrades, mot en särskild

ersättning af 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna

under månaderna juli—september, dels ock till upprätthållande af två

meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra Värmland

eller i norra Dalarne, 600 kronor.

Under eu följd af år har Riksdagen beviljat dels till upprätthållande

af fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten

9,050 kronor, däraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt

amanuensen vid anstalten och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt

biträde vid väderlekstjänsten, dels ock till upprätthållande af

en meteorologisk station i Gällivare 300 kronor.

Den nu gjorda framställningen om höjning i anslaget till väderlekstjänsten

grundar sig- hufvudsakligen därpå, att anstalten under år 1905 fått

sig ålagda vissa åtgärder för spridande å rikets västra kust af meddelanden

rörande väderleksutsikter och stormvarningar, hvilken ökning i arbetet

ansetts påkalla, att det nu såsom personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen

Ekholm utgående beloppet borde höjas från 500 kronor till 1,100 kronor

samt att arfvodet för det vetenskapliga biträdet vid väderlekstjänsten borde

höjas från 2,400 kronor till 3,000 kronor, och att alltså hvardera af dessa

tjänstemän, af hvilka den senare borde erhålla benämningen andre amanuens,

å extra stat erhölle ett lönetillägg af 600 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens Skrifvelse R:o 144.

Dessutom bar framhållits, att, hvad stationsnätet beträffade, ett behof

af dess fullständigande länge gjort sig gällande, i det att inom ett stort

område i västra Sverige, nämligen hela norra Värmland och norra Dalarne,

ingen andra klassens meteorologisk station funnes; och har för

fyllande af denna lucka i stationernas anordning beräknats ett anslagsbelopp

af 300 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit i ärendet anfördt,

har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

på extra stat för 1907 anvisat dels till upprätthållande af fullständigt

ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 10,250

kronor, hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt amanuensen

vid anstalten Nils Ekholm samt 3,000 kronor såsom arfvode åt

eu andre amanuens med hufvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten

om förmiddagarna under hela året och med skyldighet att, om

så påfordras, mot en särskild ersättning af 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten

om eftermiddagarna under månaderna juli—september; dels ock

till upprätthållande af två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare

och den andra i norra Värmland eller i norra Dalarne, 600 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1907 anvisa dels såsom bidrag från Sverige för åren 1905—1907 till bekostande

af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling

jjublikation af undersökningar rörande de högre luftlagren ett belopp af

2,160 kronor, dels ock såsom understöd åt svenska aeronautiska sällskapet

för deltagande i de af nämnda kommission anordnade ballongfärderna

ett belopp af 3,000 kronor, under villkor, hvad sistnämnda belopp angår,

att sällskapets ifrågavarande vetenskapliga arbete ledes och öfvervakas af

en utaf vetenskapsakademien utsedd sakkunnig person, som härför af sällskapet

erhåller nöjaktig godtgörelse.

Riksdagen, som på de i statsrådsprotokollet anförda skäl ansett sig

böra bevilja det äskade anslaget å 2,160 kronor, utgörande bidrag till

bekostande af ifrågakomna publikation af undersökningar rörande de högre

luftlagren, har däremot icke funnit sig öfvertygad därom, att det begärda

anslaget till svenska aeronautiska sällskapet verkligen skulle, om detsamma

beviljades, komma att medföra åsyftadt gagn; och vill Riksdagen

i afseende härå särskildt framhålla, att erforderliga upplysningar ej lämnats

angående organisationen af svenska aeronautiska sällskapet eller om

de förutsättningar, som hos detta sällskap må vara tillfinnandes för anslagets

användning på ett från vetenskaplig synpunkt tillfredsställande sätt.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Under åberopande af livad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

dels att Riksdagen såsom bidrag från Sverige för åren 1905—1907

till bekostande af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling

publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren på extra

stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,160 kronor; dels ock att Eders

Kungl. Maj:ts framställning om anslag å 3,000 kronor till understöd åt

svenska aeronautiska sällskapet icke af Riksdagen bifallits.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

131:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till handtverlcsskolan i Kristinehamn för blinda på

extra stat för år 1907 anvisat ett anslag till enahanda belopp, som för

detta ändamål under närmast föregående år anvisats, eller 10,000 kronor.

132:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t därom föreslagit har

Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat: dels till tryckning af blindskrifter

2,500 kronor; dels ock till understöd åt blindlär ar elev er samt till

reseunderstöd åt blindlärare 1,200 kronor.

133:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1906 ägt rum, till resestipendier

åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor

(döfstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor och under

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 1,000 kronor.

Undervisningsanstalter för vanföra.

134:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1907 anvisat ett belopp af 12,000 kronor att användas dels i

öfverensstämmelse med de af departementschefen till statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 angifna grunder till understöd

åt de i Göteborg, Hälsingborg och Stockholm af föreningarna för

bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra, dels ock

för bekostande af dessa anstalters inspektion.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Diverse anslag.

135:o) Med anledning af Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1906 ägt rum,

för beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt

åt andra därstädes sig uppehållande landsmän på extra stat för år 1907

anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

136:o) Sedan 1905 års lagtima Riksdag, i anledning af Eders Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning, för anställande under åren 1906—1908

af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen

beviljat 10,500 kronor, hvaraf 3,500 kronor på extra stat för år 1906, har

Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af det sålunda beviljade

anslaget på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 3,500 kronor.

Riksdagen har för anställande af en extra ordinarie prästman vid

järnvägslinjen Gällivare-—Riksgränsen af förut beviljadt anslag å extra

stat för år 1907 anvisat ytterligare 3,500 kronor.

137:o) Sedan 1904 års Riksdag, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, beviljat dels till anställande af tre kontraktsadjunkter

inom Södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra och

tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, 18,000 kronor, däraf 6,000 kronor

att utgå under år 1905, dels ock till resekoskadeersättning åt dessa kontraktsadjunkter

3,300 kronor, däraf 1,100 kronor att utgå under år 1905, samt

af de sålunda beviljade beloppen på extra stat för år 1906 anvisats samma

belopp som för år 1905, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att

på extra stat för år 1907 anvisa återstoden, eller af anslaget till kontraktsadjunkterna

6,000 kronor samt af anslaget till resekostnadsersättning åt

dessa 1,100 kronor.

Riksdagen har af omförmälda, förut beviljade anslag på extra stat

för år 1907 anvisat de återstående beloppen eller dels till anställande af

tre kontraktsadjunkter inom Södra lappmarkens kontrakt samt de delar

af Västerbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken,

6,000 kronor; dels ock till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

1,100 kronor.

138:o) Sedan 1905 års Riksdag, på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af två

kontraktsadjunkter inom Västerbottens fjärde kontrakt 12,000 kronor, däraf

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

4,000 kronor att utgå under år 1906, dels till resehostnadsersättning åt

dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, däraf 500 kronor att utgå under

år 1906, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitet af

präster, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, däraf 1,500 kronor

att utgå under år 1906, med rätt för Eders Kung! Maj:t att meddela de

närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens användande,

har Eders Kung! Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af de beviljade beloppen

anvisa för år 1907 af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000

kronor, af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 500 kronor samt

af anslaget till stipendier 1,500 kronor.

Riksdagen har af omförmälda, förut beviljade anslag på extra stat

för år 1907 anvisat dels till anställande af två kontraktsadjunkter inom

Västerbottens fjärde kontrakt 4,000 kronor; dels till resekostnadsersättning

åt dessa kontraktsadjunkter 500 kronor; dels ock till två stipendier för

utbildande vid universitet af präster, förtrogna med finska språket, 1,500

kronor;

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som må erfordras rörande anslagens användande.

139:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till resestipendier åt prästmän, under de villkor och

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisat på

extra stat för år 1907 ett belopp af 5,000 kronor.

140:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bar Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903—1906 ägt rum, till

bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen

på extra stat för år 1907 anvisat ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

141:o) Sedan 1905 års Riksdag, med anledning af Eders Kungl. Majrts

därom gjorda framställning, såsom bidrag till invändig restaurering af

Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet

upprättade, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari

1905 omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa i domkapitlets i

Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903 ifrågaställda inskränkningar i

restaureringsplanen, beviljat ett anslag af 49,200 kronor, och däraf på

extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 19,200 kronor, så har Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan beviljade

anslag på extra stat för år 1907 anvisa ytterligare 15,000 kronor.

Riksdagen har, såsom bidrag till invändig restaurering af Strängnäs

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet upprättade,

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda

ritningar och med iakttagande af vissa i domkapitlets i Strängnäs

utlåtande den 30 juli 1903 ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen,

af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907 anvisat ytterligare

15,000 kronor.

142:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt rum,

jämväl för år 1907 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till

svenska fornskriftsällskapet.

143:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

har Riksdagen till understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter

rörande Skandinaviens historia på extra stat för år 1907 anvisat

ett belopp af 1,000 kronor, att utgå under villkor, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt föreskrifva.

144:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1907 till nordiska museet

anvisat ett belopp af 50,000 kronor, att, under villkor att utaf ledamöterna

i museets nämnd en är af Eders Kungl. Maj:t förordnad, äfvensom på de

öfriga villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, ställas

till nämndens förfogande för att enligt dess bestämmande användas för

museet tillhörande ändamål.

145:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903—1906 ägt rum, till kulturhistoriska

museet i Lund på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af

5,000 kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för

södra Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande användas för

museet tillhörande ändamål.

146:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt

arkiv för år 1907 på extra stat anvisat ett anslag af 5,000 kronor.

147:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen,

i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt rum, till under
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens Skrif velse N:o 144.

stöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica», på extra

stat för år 1907 anvisat 8,000 kronor.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1907 anvisa ett belopp af 1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften Sfinx, med villkor att dess utgifvare till universitetsbiblioteket

i Uppsala öfverlämnar 40 exemplar af tidskriften för att användas

för bibliotekets bytesverksamhet med utlandet.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt och med

afseende särskildt å betydelsen för universitetsbiblioteket i Uppsala af de

bytesförbindelser, hvartill de till bibliotekets förfogande ställda exemplar

af tidskriften bereda tillfälle, har Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning; därvid Riksdagen velat framhålla

önskvärdheten af att jämväl universitetsbiblioteket i Lund må för sin bytesverksamhet

kunna påräkna exemplar af ifrågavarande tidskrift.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, med bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, i likhet med hvad för åren

1903—1906 ägt rum, på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af

1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx,

med villkor att dess utgifvare till universitetsbiblioteket i Uppsala öfverlämnar

40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets bytesverksamhet

med utlandet samt på det villkor i fråga om öfverlämnande

för samma ändamål af lämpligt antal exemplar till universitetsbiblioteket

i Lund, som Eders Kungl. Maj:t kan -finna skäligt bestämma.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd

under de i statsrådsprotokollet, öfver ecklesiastikärenden den 13 januari

1906 angifna villkor åt sådana anstalter och föreningar, som anordna

föreläsning skurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1907 bevilja ett

anslag af 180,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må

kunna, på de villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd

åt sådana centrala anstalter, som förmedla föreläsningar af ifrågavarande

slag och som åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla

passande åskådningsmateriel.

Riksdagen har ansett, att anslaget, hvilket för innevarande år utgår

med ett belopp af 155,000 kronor, för att kunna motsvara de alltjämt

ökade krafven på understöd af staten för de ifrågavarande föreläsningarna,

nu borde bestämmas till det belopp, som af Eders Kungl. Maj:t föreslagits.

Riksdagen har sålunda, med bifall till Eders Kungl. Majrts förevarande

framställning, till understöd under de i statsrådsprotokollet öfver eckle
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens Skrifvelse K:o 144.

siastikärenden den 13 januari 1906 angifva villkor åt sådana anstalter ocli

föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra stat

för år 1907 beviljat ett anslag af 180,000 kronor, af hvilket anslag dock

högst 4,000 kronor må kunna, på de villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

användas till understöd åt sådana centrala anstalter, som förmedla föreläsningar

af ifrågavarande slag och som åt lokala anstalter för sådana

föreläsningar tillhandahålla passande åskådningsmateriel.

150:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till

betäckande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej åtnjuter

särskildt till föreläsningskurser för arbetsklassen beviljadt statsunderstöd,

eller af viss kommun eller enskild person anordnade att under

år 1907 eller senare hållas utom universitetsstäderna, på extra stat för år

1907 anvisa ett belopp af 6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera

universitetet, att utgå under villkor, att den, som föreläsning begärt,

för betäckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst

lika mycket som staten.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år

1907 såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för de föreläsningskurser,

som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig

af institution, som ej åtnjuter särskildt till föreläsningskurser för arbetsklassen

beviljadt statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild person

anordnade att under år 1907 eller senare hållas utom universitetsstäderna,

anvisat ett belopp af 6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera universitetet,

att utgå under villkor, att den, som föreläsning begärt, för betäckande

af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst lika

mycket som staten.

151:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda

att under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala för allmänheten

anordnas, på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Då af utredningen i ärendet synes framgå, att å det anslag af 5,000

kronor, som af Riksdagen beviljats såsom bidrag till kostnaderna för de

under sommaren 1905 vid universitetet i Uppsala anordnade s. k. sommarkurserna

uppstått en behållning af omkring 2,200 kronor, har Riksdagen,

som förutsätter, att vid anordnandet af 1907 års sommarkurser nödig

sparsamhet iakttages, ansett anslaget nu kunna begränsas till 4,000 kronor,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 97

eller samma belopp, som beviljats för sommarkurserna i Uppsala år 1903

och i Lund år 1906.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att

under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala för allmänheten anordnas,

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

152:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1907 uppföra ett anslag af 4,000 kronor såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro

afsedda att under sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kung! Maj:ts förevarande framställning, såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro

afsedda att under sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten,

på extra stat för år 1907 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, eller samma

belopp, som för år 1904 blifvit för enahanda ändamål beviljadt.

153:o) Sedan dels 1904 års Riksdag, med bifall till en af Eders Kung!.

Maj:t i ämnet gjord framställning, beviljat för bearbetning och utgifning af

de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition

till Södra Ishafvet under åren 1902 och 1903 ett anslag af 55,000 kronor,

att delas på fem år och utgå under vissa i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för den 8 april 1904 angifna villkor och förbehåll, samt

häraf på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 15,000 kronor, dels

ock 1905 års Riksdag af det sålunda beviljade anslaget på extra stat för

år 1906 anvisat 10,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att af omförmälda, redan beviljade anslag på extra stat för år 1907

anvisa ytterligare 10,000 kronor.

Riksdagen har, för bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga

resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition till Södra

Ishafvet under åren 1902 och 1903, af förut beviljadt anslag på extra stat

för år 1907 anvisat ett belopp af 10,000 kronor.

154:o) Sedan 1905 års Riksdag, med bifall till en af Eders Kungl. Maj:t

i ämnet gjord framställning, dels, för bearbetning och utgifning af de viktigaste

vetenskapliga resultaten af docenten Axel Hambergs och hans medarbetares

undersökningar rörande högfjällsområdet mellan Kvickjock och

Stora Sjöfallet i Lule lappmark, beviljat ett anslag af 19,500 kronor, att

fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor hvarje år samt

Bill. till lliksd. Prot. 1.906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

utgå under de af departementschefen till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 14 januari 1905 angifna villkor och förbehåll, dels

ock af omförmälda anslag på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af

6,500 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af ifrågavarande,

redan beviljade anslag på extra stat för år 1907 uppföra ett belopp

af 6,500 kronor.

Riksdagen har, för bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga

resultaten af docenten Axel Hambergs och hans medarbetares

undersökningar rörande högfjällsområdet mellan Kviekjock och Stora Sjöfallet

i Lule lappmark, af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1907

anvisat ett belopp af 6,500 kronor.

155:o) Uti en till Riksdagen den 23 mars 1906 afbiten proposition

(n:o 109) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att det varder bestämdt, att

den elfte internationella geologiska kongressen skall hållas i Stockholm år

1910, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för kongressens hållande

därstädes, bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt däraf å extra

.''tat för år 1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, under förutsättning att

det varder bestämdt, att den elfte internationella geologiska kongressen

skall hållas i Stockholm år 1910, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för kongressens hållande därstädes, beviljat ett anslag af 20,000

kronor samt däraf å extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 5,000

kronor.

156:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till utgifvande i tryck af en samling af Carl von Linnés

bref beviljat ett anslag af 33,848 kronor och däraf på extra stat för år

1907 anvisat ett belopp af 17,000 kronor.

157:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fasta årliga

understöd åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt förtjänst för åren

1907—1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor, att af Eders Kungl.

Maj:t efter sakkunnigas hörande fördelas, samt däraf å extra stat för år

1907 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke af Riksdagen

bifallits.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens Skrifvelse N:o lii.

158:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat för underhåll och tillsyn

af de i riket inrättade vattenhöjd mätning sst åt toner na rn. m. ett belopp af

2,800 kronor.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för befrämjande

af den verksamhet, som enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet

för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet,

på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Enligt 25 § kungl. förordningen angående försäljning af brännvin den

9 juni 1905 skall viss del af brännvinsförsäljningsmedlen afsättas för att

användas till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens

följder. Då emellertid berörda förordning först under senare delen af år

1907 träder i kraft och enligt densamma influtna försäljningsmedel följaktligen

icke kunna under samma år blifva för nämnda ändamål tillgängliga,

lärer anslag å riksstaten till understöd åt ifrågavarande sällskap böra

för år 1907 beviljas; och har alltså Riksdagen, i likhet med hvad förut

under en följd af år ägt rum, för befrämjande af den verksamhet, som

enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,

det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet, på extra

stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till främjande

af centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för

år 1907 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet användas under

de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

Under åberopande af hvad Riksdagen under nästföregående punkt yttrat,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till främjande af centralförbundets för nykterhetsundervisning

verksamhet på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,000 kronor

att af förbundet användas under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt föreskrifva.

161:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd för

fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer på extra stat för år 1907 anvisa

ett anslag af 1,500 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet blifvit onfördt

och under åberopande af hvad Riksdagen under punkt 159:o) här ofvan

yttrat, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år 1907 till understöd

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer anvisat ett anslag af 1,500

kronor.

162:o) Eders Kungl. Maj:t tiar föreslagit Riksdagen att till pedagogiska

biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af

5,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen från och med år 1903 beviljat

ett anslag af 4,000 kronor.

Af en i statsrådsprotokollet intagen öfversikt öfver bibliotekets

ekonomiska ställning år 1904 inhämtas, att utgifterna under året varit

följande:

Inköp af böcker och tidskrifter................................................ kronor 690: 38

Bokbindararbete .............................................................................. » 321:22

Katalogsupplement........................................................................... » 626: —

Arfvoden åt bibliotekarierna och vaktmästaren .................. » 1,578: —

Hyra .................................................................................................. » 2,600: —

Städning, uppvärmning och belysning.................................... » 214: 24

Öfriga utgifter................................................................................. » 206: 11

Summa kronor 6,235: 95

Riksdagen har icke kunnat undgå att finna det anmärkningsvar dt, att

utgifterna endast till en mindre del afsett bibliotekets tillökning, underhåll

och katalogisering, hvaremot större delen åtgått till förvaltningskostnader,

lokalhyra m. m. Då å sistnämnda utgiftsposter besparingar synas

kunna vidtagas, utan att gagnet af biblioteket därigenom förringas, har

Riksdagen icke ansett sig kunna bevilja den begärda ökningen i dess

helhet, Titan ansett anslaget böra begränsas till 4,500 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 4,500

kronor till pedagogiska biblioteket i Stockholm.

163:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898—1906 ägt rum, på extra

stat för år ^ 1907 anvisat ett belopp af 3,650 kronor, att på de villkor,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd

för utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften Svenska

landsmål och svenskt folklif.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd, under

de villkor Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, för anordnan
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

de af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extra

stat för år 1907 anvisa ett belopp af 12,000 kronor, däraf åt styrelsen

för Uppsala enskilda läroverk 7,000 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget

Atenenrn för flickor i Stockholm 2,500 kronor och åt Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse 2,500 kronor.

År 1905 föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att för ifrågavarande

ändamål bevilja samma an slagsbelopp, som nu äskats.

Denna framställning bifölls beträffande de delar af anslaget, som voro

afsedda att utgå till undervisningskurserna vid Uppsala enskilda läroverk

och vid Ateneum för flickor i Stockholm, hvaremot Riksdagen i fråga om

anslaget till undervisningskursen i Göteborg i skrifvelse till Eders Kungl.

Maj:t angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel

yttrade, att det af utredningen i ärendet synts Riksdagen framgå, att denna

undervisningskurs vore inordnad såsom ett led i Göteborgs stads folkskoleväsen

och närmast afsedd att för staden och kringliggande industriorter

fylla behofvet af lärarinnor i huslig ekonomi vid folkskolorna, samt

att, om än Riksdagen icke ansett sig böra underlåta att bevilja det

belopp af 1,600 kronor, som under de senare åren ställts till Göteborgs

allmänna folkskolestyrelses förfogande för ifrågavarande ändamål, Riksdagen

likväl vid ofvan angifna förhållanden icke kunnat bifalla Eders

Kungl. Majrts förslag om höjning af anslaget i denna del med 900 kronor

eller till 2,500 kronor.

Af den utredning, som nu blifvit i ärendet förebragt, framgår emellertid,

att ifrågavarande i Göteborg anordnade undervisningskurs varit till

gagn icke blott för staden Göteborg och kringliggande orter, utan att en

stor del af de från kursen utexaminerade lärarinnorna haft sin verksamhet

förlagd till andra delar af landet.

Vid sådant förhållande har Riksdagen ansett, att det af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppet nu bör i sin helhet beviljas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen till understöd,

under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

för anordnande af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i

huslig ekonomi på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 12,000

kronor, däraf åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 7,000 kronor, åt

styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 2,500 kronor

och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1907 bevilja till Sveriges centralförening för idrottens främjande samt

Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund ett anslag af 20,000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens Skrifvelse R:o 144.

kronor, att derå emellan lika fördelas och att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke af Riksdagen

bifallits.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13

januari 1906 angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän

och betjänte. i ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kungl.

Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och

kårer på extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af

60,000 kronor.

På sätt i särskild skrifvelse anmäles, har Riksdagen, i anledning

af hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit för beredande af dyrtidstillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli jämte till ecklesiastikdepartementet

hörande ämbetsverk, kårer och stater, under åttonde

hufvud ti teln på extra stat för år 1907 anvisat såsom förslagsanslag ett

belopp af 60,000 kronor, att utbetalas med iakttagande, att för beräknande

af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse angifna grunder.

167:o) Af det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet inhämtas,

att statskontoret i särskilda skrivelser till Eders Kungl. Maj:t den

8 december 1905 till ersättande anmält följande af statskontoret förskjutna

medel:

1) jämlikt kungl. bref den 17 oktober och den 12 december 1902

samt den 29 april, den 15 juli, den 4 november och den 31 december

1904 äfvensom den 20 januari, den 10 mars och den 19 maj 1905 till den

af Eders Kungl. Maj:t enligt beslut den 17 oktober 1902 tillsatta kommittén

för afgifvande af utlåtande och förslag angående undervisnings-, examensoch

studieväsendet vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska institutet:
resekostnads-

och traktamentsersättning samt arfvoden till kommitténs

ordförande och ledamöter............... kronor 6,482: 20

ersättning för mistade tjänstgörings
penningar

till professorn H. Larsson > 333: 34

Transport kronor 6,815: 54

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse tN:o låé.

103

Transport

arfvoden för uppehållande under höstterminen

1904 af ledamoten i kommittén,

rektorn vid högre allmänna

läroverket i Skara J. Ju hlins rektorsgöromål

och undervisnings
skyldighet.

............................................

godtgörelse till G. E. Hellqvist, A.

Rydfors och L. M. Neuman för

utgifna vikariatsarfvoden, berörande

den tid, de såsom tillkallade

sakkunniga biträdt kommittén,

tillhopa ................................................

resekostnads- och traktamentsersätt
ning

åt sakkunniga, tillhopa.........

sekreterararfvode.......................................

till bestridande af löpande utgifter ...

kronor 6,815: 54

635: 03

» 162: 22

» 1,375: 90

» 3,600: —

» 1,900: kronor 14,488; 69

2) på grund af kungl. bref den 21 oktober och

den 16 december 1904 till gäldande af kostnader för

biträde vid beredande till underdånig föredragning af

läroverkskommitténs förslag:

ersättning för bindning och häftning af en sammanfattning

af utlåtanden m. m. i anledning af läroverkskommitténs

betänkande af den 8 december

1902 ...................................................... kronor 60: —

för tryckning af en sammanfattning

af utlåtanden, yttranden och petitioner

i anledning af läroverkskommitténs

betänkande .................. » 1,944: — kronor 2,004: —

3) jämlikt kungl. bref den 27 maj, den 12 och den

26 augusti samt den 16 och den 31 december 1904, till

gäldande af kostnader för utarbetande af förslag till vissa

författningar och bestämmelser rörande rikets allmänna

läroverk:

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

för biträde inom ecklesiastikdepartementet vid utarbetandet

af nyss berörda förslag kronor 2,252: 05

Transport kronor 2,252: 05

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Transport kronor 2,252: 05

ersättning för mistade löneförbättringsmedel

in. in. åt lärare, som haft

tjänstledighet för utarbetandet af

ifrågavarande förslag, äfvensom

vikariatsarfvoden jämte dyrtidstillägg,

föranledda af sådan tjänstledighet

................................................ » 608: 27

till bestridande af utgifter för anställande

af vaktbetj aning, inköp af

skrifmaterialier m. in...................... » 80: —

4) jämlikt kungl. bref deri 4 november 1904 och

den 17 februari 1905 till gäldande af kostnader till de

af Eders Kungl. Maj:t enligt beslut den 4 november

1904 förordnade sakkunniga för afgifvande af yttrande

rörande utvidgning och omorganisation af tekniska högskolan:
arfvoden

till de sakkunniga.................. kronor 305: —

till löpande utgifter................................. » 500: —

5) enligt föreskrift i § 15 af kungl. kungörelsen

angående öfverlämnande af arkivhandlingar till landsarkiven

i Uppsala, Vadstena och Lund den 14 november

1902, ersättning till Stockholms, Uppsala, Östergötlands,

Kristianstads, Malmöhus, Älfsborgs och Skaraborgs läns

ränterier för därifrån förskjutna kostnader för transport

af arkivalier till omförmälda landsarkiv..............................

6) på grund af kungl. bref den 22 maj och den

3 oktober 1903, den 1 juli och den 16 december 1904

samt den 22 september 1905 till bestridande af kostnader

för ordnande och förtecknande af domkapitlens i

Uppsala, Skara, Växjö, Lund, Göteborg, Luleå och Visby

arkiv äfvensom till aflönande af extra biträden vid domkapitlets

i Luleå expedition under år 1904 ........................

7) jämlikt kungl. bref den 24 februari, den 5 maj,

den 25 angusti och den 6 september 1905 dels till

täckande af brist, som för åren 1903 och 1904 vid vissa

folkskoleseminarier uppkommit i anslaget till materiel

samt ved och ljus m. m., dels ock till förhöjning för

år 1905 al nämnda anslag, till domkapitlen i Karlstad,

Västerås, Skara och Luleå utbetalda....................................

kronor

»

»

2,940: 32

805: —

1,435: 09

5,550: —

3,698: 37

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

samt 8) på grund af föreskrift i kungl. bref den

20 januari 1905 till disposition af styrelsen för farmaceutiska

institutet såsom hyresersättning för åren 1904

och 1905 åt extra ordinarie professorn i kemi och kemisk

farmaci vid institutet .................................................................. kronor 1,343: 95

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt

tal af kronor, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande

af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter

till sammanlagdt belopp åt 32,265 kronor 42 öre, anvisa ett extra

anslag af 32,266 kronor.

Riksdagen har till ersättning af ofvan omförmälda, af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag

af 32,266 kronor.

Stockholm den 23 maj 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Bih, till Riksd. Prof. 1906.

10 Sami.

1 Afd. 1 Band. 33 Haft,

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen.....................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.....

Riks- och landsarkiven...............................................

Kungl. biblioteket. Nuvarande belopp...... 78,700:

Ökas å anslaget till vikariatsersättning,

arfvoden och flitpenningar åt extra

biträden m. m. med ........................... 3,000:

Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag

å tillhopa 82,800 kronor) ....................................

Kleresistaten..................................................................

Domkapitlens expeditioner ..........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag. Nuvarande

.. belopp................................................... 55,000:

Ökas med................................................ 45,000:

Universiteten (däraf 162,700 kronor för
slagsanslag).

Nuvarande belopp ...... 880,824: —

Tillkommer: till uppehållande af de

praktiska kurserna inom juridiska fakul
-

Lund .................................

3,000: —

böjning af arfvodet till no- tarien vid juridiska fakul- teten i Uppsala..................

200: —

böjning af arfvodet till no- tarien vid juridiska fakul- teten i Lund .....................

100: —

arfvode åt en amanuens vid

akademiska sjukhusets i

Uppsala afdelning för bröst- sjuka .................................

900: —

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor

17,000

80,600

59,900

81,700

60,850

29,721

89,930

100,000

Transport 4,200: — 880,824:

519,701

ö. Kronor ö,

2,500

Ersättningar.

Kronor ö,

337,087

Summa.

Kronor

17,000

80,600

59,900

81,700

60,850

369,308

89,930

100,000

2,500|—|337,087|-

859.288

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

107

Transport 4,200: — 880,824: —

arfvode åt ytterligare en ama- nuens vid den kirurgiska

kliniken å det akademiska

sjukhuset i Uppsala ......... 900: —-

höjning af anslagen till hu- manistiska sektionens vid

Uppsala universitet semi- narier ................................. 1,000: —

höjning af anslaget till institu- tionen för allmän och ana- lytisk kemi vid Uppsala

universitet........................... 6,800: —

till arfvode åt en instrument- makare vid universitetet i

Uppsala.............................. 500: —

höjning af anslagen till vissa

kliniker inom medicinska

fakulteten i Lund ............ 1,650: —

höjning af anslaget till pato- logiskt-anatomiska institu- tionen vid universitetet i

Lund ................................. 1,300: —

höjning af arfvodet till ama- nuensen å den patologiska

afdelningen af den patolo- giskt-anatomiska institutio- nen vid universitetet i Lund 400: —

till upprättande afen professur

i farmakologi vid universi- tetet i Lund ..................... 4,500: —

höjning af anslaget till den

zoologiska institutionen vid

universitetet i Lund ......... 2,200: —

aflöning åt ytterligare en

amanuens vid Lunds uni- versitets bibliotek ............ 2,500: —

25,950: —

Anvisning i

kontant.

Indelning ocli därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

519,701

Ö.

Kronor

2,500

Ö.

Kronor

337,087

Ö.

Kronor

859,288

Ö.

Transport 25,950: — 880,824: —

519,701

2,500 -

337,087|—| 859,288

—

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

880,824:

Transport 25,950: —

Af g år: aflöning åt en laborator

i experimentell fysiologi vid

universitetet i Lund ......... 4,500: —

så att ökningen blifver .............................. 21,450: —

Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ........

Karolinska medikokirurgiska institutet (däraf till tand.

läkarinstitutet 16,000 kronor, förslagsanslag, högst)

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

belopp..............

Tillkommer: ökning för tillsättning

af nya ordinarie

lärarebefattningar............ 207,750

ökning i anslaget till arf
voden

åt skolläkare ...... 1,050

ökning i anslaget till extra

arfvoden åt teckningslärare 38,000

5,038,549:

246,800:

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förslagsanslag

...............................................................

Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken

under förfall på grund af sjukdom, förslagsanslag

...............................................................

Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst...

Högre skolor för kvinnlig ungdom. Nuvarande

belopp.................................... 347,500: —

Ökas med................................................ 32,500:

Högre lärarinneseminariet. Nuvarande belopp

...................................................... 53,500:

Höjes med ............................................. 400: —

Pedagogier och folkskolor. Nuvarande an
-

visning i kontant.

Minskas med.......

24,406:

19,456: —

F olkunder visningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande.

Nuvarande belopp............ 532,835: —

Transport 532,835:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

519,701

902,274

10,000

214,550

5,280,349

10,000

5,000

60,000

380,000

53,900

4,950

7,440,724

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor.

2,500

2,500

Kronor.

337,087

760

337,847

Samma.

Kronor.

859,288

902,274

10,000

214,550

5,280,349

10,000

5,000

60,000

380,000

53,900

5,710

7,781,071

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

109

Transport 532,835: —

Tillkommer: höj- ning af anslag till

materiel, ved och

ljus vid vissa

folkskolesemina-

rier .................. 3,300: —

för drift och under- håll af ett skol- kök vid folkskole- seminarieti Lands-

krona ............... 600: “ 3,900: — 536.735: —

Stipendier för seminarieelever ............... 87,500: —

Arfvoden och resekostnadsersättning åt

folkskoleinspektörer.............................. 110,000: —

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor 20,000: —

eller ett gemensamt reservationsanslag 754,235: —

Understöd åt högre folkskolor, förslags- anslag................................................... 25,000: —

Bidrag till aflönande af vikarie under

öfningslärares vid folkskolläraresemi- narium sjukdom, förslagsanslag......... 4,000: —

Bidrag till aflönande af lärare och lära- rinnor vid seminarier för småskollärares

och småskolelärarinnors bildande, för- slagsanslag .......................................... 20,000: —

Till befrämjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter

bosatta finnar, förslagsanslag. Nu- varande belopp............... 45,000: —

Ökas med........................... 45,000: — 90,000:

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor, förslagsanslag.................. 8,100,000: —

Understöd åt folkhögskolor,

förslagsanslag. Nuvarande

belopp................. 120,000: —

Ökas med.......................... 20,000: — 140 000-

Anvisning i

kontant.

Inledning o

jämförlig

på fö

Friheter.

ch därmed

invisning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor

7,440,724

Ö.

Kronor

2,500

Ö.

Kronor

337,847

Ö.

Kronor

7,781,071

Ö.

Transport 9,133,235: —

7,440,724

— 2,50o|—

337,847)—| 7,781,07l| —

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Transport 9,133,235:

Understöd för aflönande af

lärare vid fortsättningsskolan,

förslagsanslag.

Nuvarande belopp ......... 50,000: —

Ökas med........................... 60,000: — 110,000:

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd

vid folkskolorna, förslagsanslag. Nuvarande

belopp ............ 240,000: —

Ökas med......................... 105,000: — 345,000:

hvarjämte rubriken ändras till »För anordnande

af manlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

förslagsanslag».

För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag. Nuvarande

belopp.............................. 90,000: —

Ökas med........................... 115,000: — 205,000:

För anordnande af undervisning i huslig

ekonomi i folkskolor, högre folkskolor

och folkhögskolor, förslagsanslag...... 60,000:

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie

för lärare eller lärarinna vid folkskola

eller småskola, förslagsanslag. Nuvarande

belopp............... 75,000: —

Ökas med......................... 25,000: — 100,000:

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare

vid småskolelärareseminarium, förslagsanslag

.......................................... 2,000:

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare

i högre folkskola, förslagsanslag ...... 2,000:

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag

De tekniska läroverken................................

Gymnastiska centralinstitutet ....................

Anvisning i

kontant.

Kronor

7,440,724

9,957,235

60,000

556,775

39,650

Transport 18,054,384

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor

2,500

2,500

Kronor

337,847

337,847

Summa.

Kronor

7,781,071

9,957,235

60,000

556,775

39,650

18,394,73l|

s. 111 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

111

Transport

Farmaceutiska institutet .............................................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.........

Svenska akademien ......................................................

Vetenskapsakademien...................................................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf

1,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande be

lopp ......................................................... 39,200: —

Ökas med................................................ 3,000: —

Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne reservationsanslag

å tillhopa 24,500 kronor)

Musikaliska akademien (däraf 6,000 kronor reservationsanslag)

........................................................................

Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande

belopp...................................................... 84,450: —

Tillkommer: höjning i aflö
ningsstaten

........................ 8,750: —

Af går: å anslaget till ma
terielen

m. m...................... 500: —

Ökning ................................................. 8,250: —

Meteorologiska centralanstalten (däraf 16,000 kronor

reservationsanslag). Nuvarande belopp 25,050: —

Ökas å aflöningsstaten med................ 1,250:

Kyrklig själavård åt döfstumma, förslagsanslag, högst

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslagsanslag.

.................................................. 200,000

Institutet för blinda .............................. 50,150

Förskolan för blinda i Växjö ............... 12,300

Förskolan för blinda å Tomteboda ...... 10,500

Serafimerlasarettet......................................................

Stora barnhuset i Stockholm....................................

Frimurarebarnhuset...................................................

Barnhusen i landsorten........................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa

anslag...............................................

Höjes med .......................................

barn, förslags
.

..... 162,000:

..... 23,000: —

Anvisning i

kontant.

Kronor.

18,054,384

34,000

51,858

8,250

14,460

42.200

65,800

51.200

92,700

26,300

14,000

272,950

120,000

78,000

2,750

28,380

185,000

Transport 19,142,232

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor.

2,500

2,500

Kronor.

337,847

337,847

Summa.

Kronor.

18,394,731

34,000

51.858

8,250

14,460

42.200

65,800

51.200

92,700

26,300

14,000

272,950

120,000

78,000

2,750

28,380

185,000

19,482,579

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Transport

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende

försummade barn, förslagsanslag ................

Kyrkors underhåll...........................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande,

reservationsanslag......................................

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande

belopp..................................................... 41,360: —

Ökas med................................................ 78,640: —

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag. Nuvarande

belopp ....................................... 798: —

Ökas med................................................ 5,202: -

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslags

anslag (däraf till domkapitlens expeditioner högst

9,000 kronor). Nuvarande belopp......... 16,060: -

Ökas med................................................ 38,986:

Extra utgifter, reservationsanslag..............................

Summa

Anvisning i

kontant.

Kronor

19,142,232

70,000

1,028

26,500

120,000

6,000

55,046

15,000

19,435,806

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor.

2,500

2,500

Kronor.

337,847

Ersättningar

169,400

— 507,247

Summa.

Kronor.

19,482,579

70,000

170,428

26,500

120,000

6,000

55,046

15,000

19,945,553

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

113

Bil. Kitt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Kronor. ö.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj.-ts kansli:

Till arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepar
-

tementet........................................................................... 6,400: —

» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet.

................................................................. 3,600: —

Iiiks- och landsarkiven:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet... 3,000: —

» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vikt för fäderneslandets historia ... 3,000: —

» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m. 1,500: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala... 1,800: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ...... 1,800: —

För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra biträden

vid landsarkivet i Vadstena.............................. 1,300: —

» anordnande af en reservdepå för äldre arkivalier från

de centrala ämbetsverken i Stockholm........................ 4,050: —

10,000

16,450

Kungl. biblioteket:

Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemensamma

accessionskatalogs 21:a årgång, omfattande

år 1906........................................................................... 1,500: —

För redigering af ett tioårsregister till samma accessionskatalogs

ll:e—20:e årgångar ....................................... 3,000: —

4,500

Nationalmuseum :

För vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar............................................................

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden.

.......................................................................

Transport

5,100: —

2,000:

7,100:

30,950

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 afd. 1 Band. 33 Hiift. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens Skrifvelse N:o IM.

Transport

För biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-

och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom

för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar

» systematiskt genomforskande m. m. af hittills icke

fackmässigt undersökta, i svenska samlingar befintliga

konstverk eller märkligare konstslöjdföremål...............

7,100: —

2,000: —

2,000: —

Kronor. ö.

30,950

11,100

LifrustJcammaren:

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna

6,200

Domkapitlens expeditioner:

Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner.

Universiteten:

2,970

För

Till

För

2>

»

anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i

tyska, franska och engelska språken ...........................

uppehållande vid universitetet i Uppsala af undervisning

i nordisk och jämförande fornkunskap ...............

arfvode åt ytterligare en amanuens vid institutionen för

allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala

aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet

i Uppsala samt till bestridande af löpande utgifter

för de vid observatoriet anordnade seismologiska

undersökningarna............................................................

uppförande af en nybyggnad för den fysiska institutionen

vid universitetet i Uppsala.................................

arfvode åt ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen

vid universitetet i Uppsala.................................

arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket

i Uppsala......................................................

uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i

Uppsala...........................................................................

utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar

efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna

vid rikets universitet .......................................

anordnande af kostnadsfri propedevtisk undervisning

i allmän kirurgi vid universitetet i Lund.....................

anställande vid universitetet i Lund af lektorer i

tyska, franska och engelska språken ...........................

9,000: —

2,500: —

500: —

2,000: —

75,000: —

500: —

3,500: —

50,000: —

5,000: —

1,500: —

9,000: —

Transport 158,500

51,220

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

115

Transport

För aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund

historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ...

Till arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund

konstsamlingar ...............................................................

För uppehållande af undervisning i entomologi m. m. vid

universitetet i Lund ......................................................

» inköp af instrument och inredningsartiklar för fysiska

institutionen vid universitetet i Lund...........................

Till ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska

institutionen vid universitetet i Lund ...............

» arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ...........................................................................

» personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet

i Lund O. G. Regnell ...................................................

» resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

» tillfällig löneförbättring för år 1907 för e. o. professorer

m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund,

förslagsanslag ...............................................................

158,500: —

2,000: —

500: —

3,000: —

2,500: —

2,500: —

2,500: —

750: —

10,000: —

40,000: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till tillfällig löneförbättring för 1907 åt vissa lärare vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, förslagsanslag

» arfvode åt en amanuens vid institutets medicinska

poliklinik å serafimerlasarettet ....................................

» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska poliklinik

å serafimerlasarettet ..........................................

» arfvode åt en amanuens vid institutets oftalmiatriska

poliklinik å serafimerlasarettet.......................................

» arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus.......................................

» arfvode åt en amanuens vid institutets syfilidologiska

klinik å sjukhuset S:t Göran .......................................

» städning och uppassning vid institutets hygieniska institution

...........................................................................

» en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn...................................................

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............

» anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska

kliniken vid institutet .....................................

Transport

10,000: —

750: —

750: —

750: —

900: —

900: —

500: —

1,800: —

2,800: —

500: —

19,650: —

Kronor. ö.

51,220 —

222,250 —

273,470 —

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Transport 19,650:

Till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet ..................................................................... 1,500:

För upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa

obstetriska och gynekologiska kliniker under en del

af år 1907 ..................................................................... 1,500:

Allmänna läroverken:

För tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk,

som skola ombildas till samskolor eller indragas 26,250

Till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna

läroverken ......................................................... 248,000

« arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk ......................................................... 1,500

Högre skolor för kvinnlig ungdom:

Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor

för kvinnlig ungdom och samskolor...................................................

Högre lärarinneseminariet:

Till täckande af brist i högre lärarinneseminariets anslag

vid 1905 års slut ......................................................... 3,000: —

» uppehållande af undervisningen vid seminariet ........ 12,000: —

För uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet

...................................................................... 3,000: —

» undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan

för flickor...................................................... 5,000: —

» beredande af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan

........................................................................ 3,000: —

Folkundervisningen:

4

Till utförande af vissa byggnadsarbeten vid folkskolesemi
nariet

i Härnösand m. in.............................................. 86,000

» inredning af de nya lokalerna för folkskoleseminariet

i Härnösand m. m.......................................................... 25,875

Transport 111,875

Kronor.

273,470

22,650

275,750

6,000

26,000

603,870

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

117

Kronor. ö.

Transport 111,875: —

Till uppförande af ny byggnad för folkskoleseminariet i

Stockholm samt till anskaffande af gymnastikattiralj

603,870

m. m.

100,000: —

» mellangift vid jordutbyte med Växjö stad äfvensom

till uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet

i Växjö m. m.......................................................

För inredning af ett skolkök vid folkskoleseminariet i Landskrona

och inköp af inventarier till detsamma ............

Till uppförande af en skolköksbyggnad m. m. vid seminariet

i Murjek för bildande af lapska småskol
lärare

och småskollärarinnor.......................................

För beredande åt folkskoleseminarierna i Skara, Umeå och

Uppsala af ökade anslag för år 1906 till materiel,

ved och ljus m. m..........................................................

» uppehållande af undervisning uti folkskolans högre afdelning

vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,

Landskrona, Strängnäs och Härnösand förenade öfnings
skolorna.

..........................................................................

Till anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare

........................................................................

För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på

längre afstånd från skolorna boende barn inom Vilhelmina,

Eisbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs

församlingar.....................................................................

Bidrag till uppehållande af en mellan byarna Gargaur,

Brännäs och Mullholm inom Arjepluogs församling

flyttande folkskola .........................................................

Till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

af statsmedel.......................1..........................................

» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor

vid folkskoleseminarierna....................................

» resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor

90,000: —

2,000: —

20,725: —

2,100: —

7,100: —

10,000: —

10,000: —

600: —

35,000: —

2,000: —

4,000: —

395,400

De tekniska läroverken:

Till tillfällig löneförbättring för år 1907 åt lektorer vid

tekniska högskolan.........................................................

» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan

» anskaffande af undervisningsmateriel för den elektrotekniska

fackskolan vid tekniska högskolan ...............

Transport

8,000: —

16,500: —

15,000: —

39,500: —

999,27o|

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Transport 39,500

Till tillfällig löneförbättring för år 1907 åt vissa lärare

vid Chalmers tekniska läroanstalt................................. 12,900

» bestridande af kostnaderna för uppförande vid Chalmers

tekniska läroanstalt af en ny verkstadsskorsten ......... 6,000

» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska skolan i

Stockholm........................................................................ 2,000

» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel

vid tekniska skolan i Stockholm .................. 750

För utförande af ny elektrisk belysning i tekniska skolans

i Stockholm lokaler ...................................................... 9,300

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Norrköping ...................................................... 16,700

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Malmö............................................................... 12,050

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Örebro............................................................... 18,045

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Borås ............................................................... 3,850

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Härnösand ...................................................... 4,350

» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande

af kostnader för inspektion af dessa skolor 90,000

» understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg

skola .......... 30,000

Kronor.

Gymnastiska centralinstitutet:

För uppehållande af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid

institutet med ett ökadt antal elever.................*...............................

Farmaceutisha institutet:

Till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare, till egendomens

underhåll m. m., till bränsle, gas och vatten m. m. samt till städning

af lokalerna m. m......................................................................

Barnmor skeundervisningen och harnhördshusen:

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor m. m.......

Transport

999,270

245,445

4,700

2,150

3,000

1,254,565 —

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

119

Vetenskapsakademien:

.För inlösen af en internationell fortlöpande katalog öfver

naturvetenskaplig litteratur ..........................................

» upprätthållande af den för en internationell fortlöpande

katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade

regionalbyrån för Sverige ............................................

Till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella jordmätningen .......................................

Transport

2,000:

1,600: —

1,424: —

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Till arfvoden åt extra biträden vid ordnandet och vården

af de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

inseende ställda samlingarna m. m...................

» inlösande af viss del af den s. k. Korsbetningen utanför

Visby .....................................................................

4,000: —

5,100: —

Musikaliska akademien:

För anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium m. m.

• Naturhistoriska riksmuseum:

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning ........................................................................ 3,500: —

» inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

därstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter .................. 2,000: —

Meteorologiska centralanstalten:

Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid anstalten .................................................................. 10,250:

» upprätthållande af två meteorologiska stationer, den

ena i Gällivare och den andra i norra Värmland eller

i norra Dalarne............................................................... 600:

Transport 10,850:

Kronor.

1,254,565

5,024

9,100

6,532

5,500

1,280,721

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Kronor.

Ö.

Transport

10,850: —

1,280,721

_

Bidrag från Sverige för åren 1905—1907 till bekostande

af den internationella kommissionens för vetenskaplig

luftsegling publikation af undersökningar rörande de

högre luftlagren ............................................................

2,160: —

13,010

_

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda

För

handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ...............

10,000: —

Till

tryckning af blindskrifter .............................................

2,500: —

»

understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt

hlindlärare ...........................

1,200: —

»

resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor

vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor

och sinnesslöanstalter)...................................................

14,700

1,000: —

Undervisningsanstalter för vanföra:

Till

understöd åt undervisningsanstalter för vanföra äfvensom för be-

kostande af dessa anstalters inspektion...........................

12,000

—

Diverse anslag:

För

beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl. i

•

utländska hamnar .........................................................

15,000: —

»

Till

anställande af en extra ordinarie prästman vid järn- vägslinjen Gällivare—Riksgränsen.................................

anställande af tre kontraktsadjunkter inom Södra lapp- markens kontrakt samt de delar af Västerbottens andra

3,500: —

och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken ............

6,000: —

»

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...

1,100: —

»

anställande af två kontraktsadjunkter inom Väster- bottens fjärde kontrakt .....:..........................................

4,000: —

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...

500: —

»

två stipendier för utbildande vid universitet af präster,

förtrogna med finska språket .......................................

1,500: —

»

resestipendier åt prästmän ..........................................

5,000: —

»

bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande

ecklesiastika boställen, förslagsanslag ........................

10,000: —

Transport

46,600: —

1,320,431

—

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

121

Transport

Bidrag till invändig restaurering af Strängnäs domkyrka

Till svenska fornskriftsällskapet .........................................

» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter

rörande Skandinaviens historia ...................................

» nordiska museet ...........................................................

» kulturhistoriska museet i Lund....................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt

medicinskt arkiv..................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta

mathematica .................................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx...

» understöd åt sådana anstalter och föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen...............

Bidrag till betäckande af kostnaderna för de från universiteten

i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna

år 1907 eller senare anordnade föreläsningskurser......

Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,

som äro afsedda att under sommaren 1907 vid

universitetet i Uppsala för allmänheten anordnas .....

Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser

och förevisningar, som äro afsedda att under

sommaren 1907 i Stockholm anordnas för allmänheten

För bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga

resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition till

Södra ishafvet under åren 1902 och 1903 ..................

» bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga

resultaten af docenten Axel Hambergs och hans

medarbetares undersökningar rörande högfjällsområdet

mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet i Lule lappmark

Bidrag till kostnaderna för den elfte geologiska kongressens

hållande i Stockholm.............................................

Till utgifvande i tryck af en samling af Carl von Linnés

bref.................................................................................

För underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten
höjdmätningsstationerna

in. m.....................................

» befrämjande af svenska sällskapets för nykterhet och

folkuppfostran verksamhet............................................

Till främjande af centralförbundets för nykterhetsundervis
ning

verksamhet ......................................,...................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer

» pedagogiska biblioteket i Stockholm ..........................

46,600

15.000

2,000

1,000

50.000

5,000

5,000: —

3,000: —

1,200: —

180,000: —

6,000: —

4,000: —

4,000: —

10,000: —

6,500: —

5,000: -

17,000: —

2,800: —

4,000: —

4,000: —

1,500: —

4,500: —

Kronor.

1,320,431

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami.

Transport 378,100: — 1,320,431

1 Afd. 1 Band. 33 Haft 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens Skrifvelse N:o 144.

Transport

Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Svenska

landsmål och svenskt folklif... ^......................................

» understöd för anordnande af undervisningskurser för

utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ..................

» beredande af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän

och betjänte i ecklesiastikdepartementet samt

därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag

För återgäldande af belopp, som af statskontoret förskottsvis

utbetalts............................................................

Kronor. ö.

878,100:

8,650:

12,000:

1,320,431

60,000: —

32,266: —

Summa

486,016

1,806,447

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.