Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra Kammaren.

1906-05-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:148, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra Kammaren.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

5

M:© 148.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1906.

— — _ — Andra Kammaren — 17 — 1906.

Riksdag ens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta

motioner angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra

Kammaren.

(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 7.)

Till Konungen.

Inom riksdagen hafva, i särskilda motioner framställningar gjorts

angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra Kammaren.

Uppenbart är, att det för samhället är af största vikt, att alla de medborgare,

hvilka kunna förutsättas äga den mognad och sjanständighet samt

därmed följande intresse för allmänna ärenden, som göra dem skickade

att inverka på statens angelägenheter, jämväl blifva satta i tillfälle härtill

genom erhållande af politisk rösträtt. En sund och ostörd samhällsutveckling

betryggas säkrast genom att samtliga de krafter inom staten, hvilka

därför äga nödiga betingelser, kallas att i sin mån medverka och göra

sin insats i det offentliga lifvet. Att dylika förutsättningar kunna förefinnas

hos många af vårt lands kvinnor, torde icke med fog kunna be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

stridas. Då man numera verkligen vill hos oss ansluta sig till den allmänna

rösträttens princip, synes det Riksdagen, som om tiden skulle vara

inne att taga under allvarligt öfvervägande, huruvida och i hvilken omfattning

politisk rösträtt kan beredas jämväl kvinna, gift likaväl som

ogift. Att från direkt politiskt inflytande utestänga henne kan näppeligen

sägas vara väl förenligt med införande af en så vidsträckt valrätt för män,

som nu ifrågasättes. Hon har nämligen lika stora intressen att tillvarataga

i samhället som mannen och bör väl därför äfven sättas i tillfälle

att genom deltagande i de politiska valen göra dem tillbörligen beaktade.

Härtill kommer, att kvinnan på grund af de henne särskild! utmärkande

egenskaper är ägnad att utöfva ett gagneligt inflytande i synnerhet på

den sociala lagstiftningens område, såsom i fråga om fattigvård, sjukvård,

undervisning och uppfostran, Då emellertid beslut om en så vidgående

reform, som beredande af politisk rösträtt för kvinnor skulle innebära,

icke bör fattas utan en föregående allsidig utredning rörande alla de

spörsmål, som härmed stå i sammanhang, och då denna fråga dessutom

är af den omfattning och betydelse, att densamma bör finna sin lösning

oberoende af den nu förestående rösträttsreformen, har Riksdagen ansett

sig endast böra hemställa, att en allsidig utredning af frågan måtte genom

Eders Kungl. Maj:ts försorg verkställas.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t behagade föranstalta om en allsidig utredning af frågan,

om och i hvilken utsträckning rösträtt vid val till Riksdagens Andra Kammare

bör beredas jämväl åt kvinnor, samt därefter för Riksdagen framlägga

resultatet af denna utredning jämte det förslag, hvartill densamma

kan gifva anledning.

Stockholm den 17 maj 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.