Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra Kammaren.
1906-05-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1906:148, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra Kammaren.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
5
M:© 148.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1906.
— — _ — Andra Kammaren — 17 — 1906.
Riksdag ens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta
motioner angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra
Kammaren.
(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 7.)
Till Konungen.
Inom riksdagen hafva, i särskilda motioner framställningar gjorts
angående rösträtt för kvinnor vid val till Andra Kammaren.
Uppenbart är, att det för samhället är af största vikt, att alla de medborgare,
hvilka kunna förutsättas äga den mognad och sjanständighet samt
därmed följande intresse för allmänna ärenden, som göra dem skickade
att inverka på statens angelägenheter, jämväl blifva satta i tillfälle härtill
genom erhållande af politisk rösträtt. En sund och ostörd samhällsutveckling
betryggas säkrast genom att samtliga de krafter inom staten, hvilka
därför äga nödiga betingelser, kallas att i sin mån medverka och göra
sin insats i det offentliga lifvet. Att dylika förutsättningar kunna förefinnas
hos många af vårt lands kvinnor, torde icke med fog kunna be
-
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
stridas. Då man numera verkligen vill hos oss ansluta sig till den allmänna
rösträttens princip, synes det Riksdagen, som om tiden skulle vara
inne att taga under allvarligt öfvervägande, huruvida och i hvilken omfattning
politisk rösträtt kan beredas jämväl kvinna, gift likaväl som
ogift. Att från direkt politiskt inflytande utestänga henne kan näppeligen
sägas vara väl förenligt med införande af en så vidsträckt valrätt för män,
som nu ifrågasättes. Hon har nämligen lika stora intressen att tillvarataga
i samhället som mannen och bör väl därför äfven sättas i tillfälle
att genom deltagande i de politiska valen göra dem tillbörligen beaktade.
Härtill kommer, att kvinnan på grund af de henne särskild! utmärkande
egenskaper är ägnad att utöfva ett gagneligt inflytande i synnerhet på
den sociala lagstiftningens område, såsom i fråga om fattigvård, sjukvård,
undervisning och uppfostran, Då emellertid beslut om en så vidgående
reform, som beredande af politisk rösträtt för kvinnor skulle innebära,
icke bör fattas utan en föregående allsidig utredning rörande alla de
spörsmål, som härmed stå i sammanhang, och då denna fråga dessutom
är af den omfattning och betydelse, att densamma bör finna sin lösning
oberoende af den nu förestående rösträttsreformen, har Riksdagen ansett
sig endast böra hemställa, att en allsidig utredning af frågan måtte genom
Eders Kungl. Maj:ts försorg verkställas.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t behagade föranstalta om en allsidig utredning af frågan,
om och i hvilken utsträckning rösträtt vid val till Riksdagens Andra Kammare
bör beredas jämväl åt kvinnor, samt därefter för Riksdagen framlägga
resultatet af denna utredning jämte det förslag, hvartill densamma
kan gifva anledning.
Stockholm den 17 maj 1906.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.