Skrifvelse till Konungen i fråga om mera betryggande garantier för utförande på ett tillfredsställande sätt af byggnader för arméns behof.
1906-05-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1906:187, Skrifvelse till Konungen i fråga om mera betryggande garantier för utförande på ett tillfredsställande sätt af byggnader för arméns behof.
Dokumentets text
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 187.
N:o 187.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 maj 1906.
— — — — Andra Kammaren den 25 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i fråga om mera betryggande
garantier för utförande på ett tillfredsställande
sätt af byggnader för arméns behof.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 9.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtanden n:is 10 o. 18.)
Till Konungen.
Uti en inom Riksdagen väckt motion har påpekats, att tillräcklig
garanti icke funnes för att arméns byggnadsarbeten, b vilka
för närvarande ombesörjdes af fortifikationen, verkställdes på ett
tillfredsställande sätt, och bar med anledning häraf hemställts, att
Riksdagen måtte besluta aflåta skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t
med anhållan, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till uppsättande af en från ingenjörtrupperna
skild militärbyggnadskår samt i öfrigt låta utreda, Indika
ändringar i fortifikationens organisation, som däraf skulle blifva
en följd.
De byggnadsarbeten, som för närvarande utföras och framdeles,
särskildt under de närmaste åren, skola utföras för arméns
behof, kunna uppdelas i två skilda grupper, fästningsarbete!! och
kasernbyggnadsarbeten. Det torde vara utan vidare utredning tydligt,
att dessa byggnadsarbeten äro af väsentligt olika art och kräfva
skilda förutsättningar hos dem, som hafva ledningen af arbetena
Riksdagens Skrifvelse N:o 187.
3
sig anförtrodd. Då i fråga om fästningsarbetena speciell fortifikatorisk
och militär kunskap icke kan undvaras, lär däremot för utförande
af kasernbyggnadsarbetena dylik specialkunskap ingalunda
vara af nöden.
I fråga om det sätt, hvarpå en del kasernbyggnadsarbeten, hvilka
enligt nu gällande ordning ombesörjas af fortifikationen, verkställts,
hafva afsevärda anmärkningar framkommit; och har Riksdagen
med anledning af senaste årets statsrevisorers anmärkningar rörande
särskildt de kasernbyggnadsarbeten, som utförts vid Vaxholm och
Oskar-Fredriksborg, i skrifvelse den 27 sistlidne april anhållit, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder må
böra vidtagas, på det att vid förestående kasernbyggnadsarbeten
fullt tillförlitliga kostnadsberäkningar må vara att tillgå och tillfyllestgörande
kontroll öfver arbetenas utförande må åstadkommas.
Med hänsyn därtill, att såväl inom fästnings- som kasernbyggnadsområdet
extra ordinära och mycket omfattande arbeten
förestå inom den närmaste tiden, anser Riksdagen det vara af vikt,
att utredning rörande lämpligaste sättet för utförande af ifrågavarande
arbeten verkställes omedelbart eller så snart ske kan, på
det att staten må draga största möjliga fördel af dess resultat vid
de föreliggande, ej ännu af slutade eller påbörjade befästningar och
nybyggnader, som af Riksdagen beslutats eller inom kort säkerligen
komma att beslutas för armén. Äfven om det i motionen framställda
förslag att uppsätta en särskild militärbyggnadskår skulle
kunna lända till det därmed af sedda ändamål, att vinna erforderlig
sakkunskap hos ledningen af byggnadsarbeten för arméns behof, är
det dock påtagligt, att uppsättandet af en sådan kår — frånsedt de
därmed förknippade, sannolikt icke obetydliga kostnader — skulle
taga så lång tid i anspråk, att.densamma svårligen skulle kunna
komma till användning och gagn vid utförande af de stora arbeten,
som under den närmaste tiden förestå. Men därjämte anser Riksdagen,
att det näppeligen skulle vara lämpligt att vidare anförtro
kasernbyggnadsarbetena åt en uteslutande militär byggnadskår, enär
för dessa arbeten den militära utbildningen har föga att betyda.
Civila sakkunnige, i samråd med militära och medicinska myndigheter,
äro nämligen förvisso mera skickade att i fråga om dessa
byggnadsarbeten åstadkomma såväl bättre plananordningar, ej minst
i hygieniskt afseende, som framför allt att utföra arbetena på ett
mera ekonomiskt sätt.
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 187.
Med afseende å utförande af fästnings byggnaderna lärer, i
motsats till hvad fallet är med kasernbyggnader, den militära sakkunskapen,
såsom ofvan nämnts, icke kunna undvaras, hvadan dessa
arbeten allt fortfarande torde böra anförtros åt fortifikationen. Inom
denna kår, sådan den nu är organiserad, finnes dock ingen särskild
afdelning, hvilken erhållit den speciella utbildning, som utförande
af fästningsbyggnader bör anses förutsätta. Såsom nu lär tillgå,
beordras ofta officerare direkt från trupptjänst till byggnadsarbetens
ledande och tvärtom. Då emellertid sannolikt är, att inom kåren
förefinnas element, som äga bättre förutsättningar än andra att leda
byggnadsföretag, kunde det i Riksdagens tanke vara fördelaktigt,
om den ändring i fortifikationens organisation vidtoges, att en särskild
afdelning därinom bildades för dessa fästningsbyggnadsarbeten.
Likaså synes det Riksdagen vara förtjänt af öfvervägande, huruvida
det ej vore lämpligt att för framtiden, i likhet med hvad förhållandet
är i Tyskland, den omförmälda byggnadsafdelningen inom
fortifikationen bereddes kompetens för sitt värf därigenom, att de
officerare, som tillhöra eu sådan afdelning, genomginge högre polyteknisk!
läroverk. Den ökade kostnaden för eu så beskaffad uppdelning
af fortifikationen torde icke blifva vidare afsevärd och i
allt fall uppvägas af därmed förenade fördelar.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, om genom förändring af fortifikationens
organisation eller genom andra anordningar mera betryggande
garantier för utförande på ett tillfredsställande sätt af
byggnader för arméns räkning kunna vinnas.
Stockholm den 25 maj IDOG.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.