Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående leräkningen af statsverkets inkomster.

1906-05-26 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:190, Skrifvelse till Konungen angående leräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse N:o 190.

1

ffso ISO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 maj 1906.

— — — — Andra Kammaren den 26 — —

Biksdagens skrifvelse till Konungen angående leräkningen af

statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 160, Bevillningsutkottets betänkande

n:o 27 och Bankoutskottets memorial n:o 6.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts den 13 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid

nästa statsreglering omfattar, eller år 1907 och intill dess ny statsreglering

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 35,020,000 kronor och de extra

ordinarie inkomsterna eller bevillningarna 149,350,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft annat att emot Eders Kungl. Maj:ts förenämnda

inkomstberäkning erinra, än att, då skogsmedlen, som af statsBih.

till Biksd. Brot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. (N:o 190.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

kontoret beräknats till 7,800,000 kronor, men af Eders Kungl. Maj:t

upptagits till 8,000,000 kronor, under det senaste året visat tendens att

nedgå, försiktigheten synts bjuda, att denna inkomsttitel icke beräknas

högre än till det af statskontoret upptagna belopp 7,800,000 kronor, har,

i öfverensstämmelse med hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit, beräknat

statsverkets ordinarie inkomster för år 1907 på följande sätt:

Arrendemedel .....................

Mantalspenningar..................

Bötesmedel ........................

Kontrollstämpelmedel ............

Fyr- och båkmedel...............

Telegrafmedel ....................

Järnvägstrafikmedel...............

Skogsmedel ........................

Terminsafgifter från läroverken

Extra uppbörd ..................

............. kr. 1,700,000: —

............. » 800,000: —

............. » 400,000: —

............. » 70,000: —

............. » 1,700,000: —

............. » 8,800,000: —

............. » 13,000,000: —

............. » 7,800,000: —

............. » 550,000: —

............. » 200,000: -

Summa kronor 35,020,000: —

I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års lagtima riksdag för innevarande

år beräknades till 57,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1902

» 1903

» 1904

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1905

kronor 55,125,196: —

» 56,225,031: —

» 60,178,776: —

» 57,176,334: —

» 60,368,150: —

I skrifvelse den 12 december 1905 angående inkomstberäkningen för

år 1907, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof,

har statskontoret beträffande tulluppbörden erinrat, hurusom i denna inginge

sockertull för år 1903 med 228,584 kronor, för år 1904 med

1,254,400 kronor 21 öre och för januari—oktober 1905 med 5,085,969

kronor 46 öre. Anledningen till denna under de senare åren så väsentligt

stegrade sockerimport syntes vara att tillskrifva det otillfredsställande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

utfallet af de föregående årens betskörd, kvilket gjort sockerfabrikerna

beroende af utländskt råsocker.

Statskontoret bar i sin förenämnda skrifvelse vidare erinrat, att från

och med den 1 september 1906, då den nya förordningen om beskattning

af socker trädde i tillämpning, en förändring härutinnan komme att

inträda, i det att sockerskatten därefter skulle utgå å den färdiga produkten.

Tullinkomsten af socker komme då — äfven om betskörden

blefve otillräcklig att fylla behofvet — att uppgå till väsentligt mindre

belopp än det, som med nuvarande beskattningssätt skulle under enahanda

förhållanden inflyta.

Med hänsyn härtill och då i hvarje händelse nu förevarande statsinkomst

vore i hög grad beroende af konjunkturerna och alltså icke kunde

tillförlitligt bedömas för den tid, 1907 års statsreglering afsåge, hemställde

statskontoret, att tullmedlen finge i nämnda års riksstat upptagas

med enahanda belopp som år 1906, eller 57,000,000 kronor.

Yidkommande nu ifrågavarande bevillning har, enligt det vid Eders

Kungl. Maj:ts förberörda proposition angående statsverkets tillstånd och behof

fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 januari innevarande

år, chefen för finansdepartementet anfört, att ehuru man, på

sätt statskontoret framhållit, utan tvifvel måste förutsätta, att tullinkomsterna

på grund af det nya system för beskattning af socker, som.

från och med innevarande års höst trädde i tillämpning, under år 1907

icke komme att inflyta med samma belopp, hvartill desamma uppgått

under de två senaste åren, syntes man dock, med hänsyn till den alltjämt

fortgående utvecklingen af handel och industri samt det i allmänhet

stigande välståndet inom landet med däraf föranledd ökad köpkraft hos

den stora allmänheten, kunna beräkna nämnda inkomster för år 1907 till

ett något högre belopp, än statskontoret föreslagit. Dock syntes försiktigheten

bjuda att vid beräkningen stanna vid ett belopp af 57,500,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har ock i statsregleringen upptagit inkomsterna af

denna skattetitel med sistnämnda belopp 57,500,000 kronor. Med hänsyn

till de betydande belopp, som under de sista åren influtit å denna skattetitel,

har Eiksdagen ansett sig kunna för år 1907 upptaga densamma

500,000 kronor högre än Eders Kungl. Maj:t föreslagit, och har fördenskull

beräknat tullmedlen för år 1907 till 58,000,000 kronor.

Postmedlen. Vid nästlidet års lagtima riksdag beräknades postmedlen

för innevarande år till 16,770,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

^Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Ifrågavarande medel hafva utgjort

år 1902 ................................................... kronor

» 1903 ................................................... »

» 1904 .................................,

eller i medeltal för dessa tre år ..................... »

samt belöpte sig år 1905 till ........................ »

14,007,635

15,893,760

16,563,956

15,488,450

17,377,323

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvanomförmälda skrifvelse

till Eders Kungl. Maj:t uppgifvit, för år 1907 af generalpoststyrelsen

beräknade till 17,800,000 kronor och jämväl af statskontoret med nämnda

belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Kung! Maj:t icke vidtagit

någon förändring.

Riksdagen har icke heller funnit något att mot denna beräkning

erinra och har förty beräknat postmedlen för år 1907 till 17,800,000: —

kronor.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa utgifter

hafva utgjort:

år 1902 .............................. kronor 975,787

» 1903 .............................. » 506,288

» 1904 .............................. » 273,162

eller i medeltal för dessa tre år » 585,079

samt år 1905 ........................ » 270,321

Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda,

den 12 december 1905 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

»Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj

1897, § 41, samtliga enskilda banker upphört med sin sedelutgifning och

förty den under förevarande titel bokförda inkomst af bankbolag med

sedelutgifningsrätt från och med år 1904 bortfallit, har inkomsttiteln i

riksstaterna för åren 1904—1906 upptagits med ett till 250,000 kronor

nedsatt belopp; och då densamma icke under de senaste åren visat tendens

till någon väsentlig stegring, får statskontoret hemställa om dess uppförande

i 1907 års riksstat med enahanda belopp.»

I enlighet med statskontorets berörda hemställan har Eders Kungi.

Maj:t upptagit ifrågavarande bevillningsafgifter för år 1907 med ofvannämnda

belopp 250,000 kronor.

Genom att biträda den med tyska riket afslutade handels- och sjöfartstraktaten

har Riksdagen visserligen beslutit viss nedsättning i afseende

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

å bevillningsafgifter för tyska handelsresande, hvilken förändring jämväl

ansetts böra gälla för alla utländska handelsresande. I sammanhang härmed

har Riksdagen också upphäft norske handelsresandes undantagsställning

uti ifrågavarande hänseende. Detta senare lärer åtminstone i någon

mån komma att uppväga den eventuella minskningen i dessa afgifter. I

hvarje fall synes anledning icke förefinnas att i Eders Kung! Maj:ts beräkning

föreslå någon förändring.

Riksdagen har alltså beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter för år 1907 till 250,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 7,000,000 kronor,

hafva utgjort:

år 1902 ...........................

» 1903 ...........................

» 1904 ...........................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1905 .....................

kronor 7,365,797: —

» 7,414,119: —

» 7,297,366: —

» 7,359,094: —

» 8,599,923:—*)

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1902—1904 hafva

de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått till följande

belopp:

1902.

1903.

1904.

handlingar till lagfartsprotokoll...

2,694,601

70

2,885,014

50

2,804,082

handlingar till inteckningsproto-

koll ....................................

486,626

45

685,688

37

608,911

65

handlingar till äktenskapsförords-

protokoll..............................

6,270

—

5,316

—

6,270

—

handlingar till boupptecknings-

protokoll..............................

2,086,286

91

1,460,567

35

1,739,937

90

summa

5,272,784

06

4,936,586

22

5,158,201

55

*) Den af finansministern i statsverkspropositionen uppgifna siffran 8,824,890 kronor grundar

sig, enligt uppgift från statskontoret, på rapporter ock delvis äfven infordrade telegrafiska meddelanden

från vederbörande länsstyrelser. Vid räkenskapernas granskning liar emellertid befunnits, att

flera länsstyrelser — med sammanlagdt ungefär skillnadsbeloppet — inräknat punschskatten i stämpelmedlen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,

har inbragt:

år 1902 .............................. kronor 100,446: —

» 1903 .............................. » 128,587: —

» 1904 .............................. » 128,867: —

» 1905 .............................. » 126,390: —

Enligt hvad statskontorets ofvanberörda skrifvelse utvisar, har statskontoret

på grund af hvad sålunda förekommit ansett sig böra föreslå

denna inkomsttitels beräkning för år 1907 till 7,300,000 kronor.

Under erinran, att denna statsinkomst under senaste femårsperiod i

allmänhet visat tendens till stegring, har departementschefen ansett densamma

kunna beräknas till ett afsevärdt högre belopp än det af statskontoret

föreslagna; och syntes en förhöjning i denna beräkning af

400.000 kronor icke kunna anses för högt tilltagen. Därtill komme

tilltänkta dels förhöjningar af de nuvarande stämpelafgifterna vid lagfart

å köp eller byte af fast egendom, dels ock införande af stämpelafgift för

aktier och banklotter, då sådana af vederbörande bolag utsläppas eller

från en till annan öfverlåtas, hvilken utsträckning af stämpelbeskattningen

enligt i statsverkspropositionen angifna grunder antagits bereda staten en

ytterligare inkomst af lagfartsstämpeln 1,100,000 kronor och aktiestämpeln

1.200.000 kronor eller sammanlagdt 2,300,000 kronor.

Inkomsttiteln har alltså af Eders Kung! Maj:t beräknats till 10,000,000

kronor.

Eder Kungl. Maj:t har emellertid sedermera i sammanhang med afgifvande

af förslag till förändringar i gällande bestämmelser om stämpelskatten

förklarat ökad eller ny beskattning icke behöfva anlitas i fullt

den utsträckning, som vid den förberedande behandlingen af statsregleringen

ställdes i utsikt. Med anledning häraf hade Eders Kungl. Maj:t i förslaget

vidtagit sådana jämkningar, att beträffande först de föreslagna höjningarna

i lagfartsstämpeln ökningen i statens inkomster beräknades till

753.000 kronor. Hvad anginge aktiestämpeln, hvilken enligt Eders Kungl.

Maj:ts förslag skulle utgå med 1 procent vid emission af nya aktier och

banklotter samt med V4 procent vid öfverlåtelse af dylika handlingar, i

sistnämnda afseende alltså en nedsättning från förut angifven grund, beräknades

en inkomst vid emissionsstämpeln af 600,000 kronor och vid

öfverlåtelsestämpeln af 300,000 kronor, eller tillsammans 900,000 kronor.

Med nu omförmälda nedsättningar har Eders Kungl. Maj:t alltså beräknat

stämpelmedlen till 9,353,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Af de sålunda föreslagna förändringarna har Riksdagen afslagit såväl

lagfartsstämpelns höjande som ock den ifrågasatta öfverlåtelsestämpeln,

hvaremot Riksdagen biträdt förslaget om en emissionsstämpel till belopp

af 1 procent, äfvensom beslutit, att aktier och lottbref i nybildade bolag

skola åsättas stämpel, dock endast till belopp af J/2 procent.

Såsom af det ofvan anförda framgår, har Eders Kungl. Maj :t — oafsedt

tillärnade förslag till förändringar i gällande bestämmelser om stämpelskatten

— ansett stämpelmedlen kunna beräknas 400,000 kronor högre

än statskontoret föreslagit, eller således till 7,700,000 kronor.

Den ifrågavarande statsinkomsten har emellertid under de sista åren,

särskildt år 1905 — utan att detta, på sätt departementschefen jämväl

erinrar, berott af några särskilda eller mera tillfälliga förhållanden — så

väsentligt ökats, att den väl kan upptagas betydligt högre, än Eders Kungl.

Maj:t föreslagit; och torde en förhöjning i denna beräkning med 500,000

kronor icke vara för högt tilltagen. Hvad härefter angår stämpeln för

aktier och lottbref, som utsläppas för ökning af vederbörande bolags

aktiekapital eller bankers grundfonder, hvilken stämpel Riksdagen bestämt

till samma belopp som det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna eller 1

procent, har densamma af Eders Kungl. Maj:t beräknats till 600,000

kronor. Denna beräkning har synts Riksdagen kunna höjas till 670,000

kronor.

Yidkommande slutligen stämpeln å aktier och lottbref i nybildade bolag,

hvilken bestämts till a/2 procent, har Riksdagen af uppgifter från patentoch

registreringsverket inhämtat, att under femårsperioden 1901—1905

inregistrerats nya aktiebolag med aktiekapital till ett sammanlagdt belopp

af omkring 330,000,000 kronor, eller i medeltal för år således omkring

66,000,000 kronor.

Den ofvannämnda stämpeln skulle alltså inbringa omkring 330,000

kronor årligen och synes följaktligen kunna upptagas till berörda belopp

330,000 kronor.

Till förut omförmälda

dels ......................................................... kronor 8,200,000: —

dels ock ................................................... » 670,000: —

böra alltså läggas ....................................... » 330,000: —

då summan blifver ....................... kronor 9,200,000: —

I öfverensstämmelse härmed har Riksdagen beräknat stämpelmedlen

för år 1907 till 9,200,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Brännvinstillverkning sskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut

åberopade skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda

år utgjort:

år 1900 ......................................................... liter 43,743,887

» 1901 ......................................................... » 48,084,865

» 1902 ......................................................... » 43,949,174

» 1903 ......................................................... » 38,466,698

» 1904 ......................................................... » 34,670,551

eller i medeltal för

dessa fem år ................................................ » 41,783,035

Medeltalet för femårsperioden 1899—1903 utgjorde 44,090,654 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat från finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå, har tillverkningen under år 1905 uppgått till 38,268,211

liter och under de tre första månaderna af innevarande år till

15,606,847 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden 1900—1904:

Restitution för

Influten skatt.

denatureradt

brännvin.

för högt

erlagd

skatt.

Statsverket

behållet.

År 1900..............................

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

» 1901..............................

21,854,169

1,306,523

4,537

20,543,109

» 1902..............................

19,550,923

1,407,016

6,088

18,137,819

» 1903..............................

20,850,392

1,243,088

26,242

19,581,062

» 1904..............................

24,522,820

1,998,398

4,897

22,519,525

Under år 1905 belöpte sig skatten till kronor 24,503,583, och utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt

brännvin med 2,386,237 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna

inkomst af denna skattetitel under år 1905 utgjort 22,117,346 kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1902—1904 uppgått

till 20,079,469 kronor.

I sin ofvanomförmälda skrifvelse af den 12 december 1905 erinrar

statskontoret beträffande denna skatt, att densamma genom kungl. kungö
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

relsen den 29 januari 1903 höjts från 50 öre till 65 öre för liter, äfvensom

att för åren 1904—1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000

kronor. Då densamma under de senare åren icke influtit med de belopp,

till hvilka den i riksstaterna upptagits, blef emellertid titeln i riksstaten

för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor.

De brister, som å densamma uppstått, hafva, enligt uppgifter i statskontorets

nyssnämnda skrifvelse, belöpt sig till följande belopp, nämligen

för år 1902 kronor 1,362,180: 70, för år 1903 kronor 918,938: 26 samt

för år 1904 kronor 3,108,475: 32.

Uti sitt den 12 december 1904 dagtecknade utlåtande med inkomstberäkning

för år 1906 — yttrar statskontoret vidare — erinrade statskontoret,

att under de senaste åren betydande rubbningar i brännvinstillverkningens

normala fortgång orsakats af väntade skatteförhöjningar.

Sålunda vore kändt, att den högst betydliga stegringen i tillverkningen

år 1901 hufvudsakligen var att tillskrifva den omständighet, att en förhöjning

af skatten tämligen allmänt motsågs komma att äga rum vid följande

års riksdag. Skattehöjningen uteblef då, men väntades med så

mycket större visshet komma att beslutas vid 1903 års riksdag, hvilket

hade till följd, att, oaktadt den stora tillverkningen under år 1901, äfven

1902 års tillverkning utvisade en betydande siffra. De stora inneliggande

lagren från dessa båda år nedtryckte helt naturligt tillverkningskvantiteten

år 1903 och kunde med all säkerhet antagas hafva utöfvat

ett starkt inflytande i enahanda riktning äfven på 1904 års tillverkning.

Då nämnda lager blefve förbrukade, kunde tillverkningen åter

väntas stiga.

Ofvan anförda siffror syntes gifva vid handen, att berörda inflytande

ännu icke fullständigt upphört att göra sig gällande och att förty

jämväl för år 1905 en betydande brist å denna inkomsttitel vore att

förvänta.

Då emellertid inkomsttiteln, som sedan år 1902 varit stadd i en

jämn stegring, vid sistlidet års beräkning nedsatts till 24,000,000 kronor,

ansåge sig statskontoret sakna anledning att nu ånyo hemställa om

ytterligare nedsättning i dess beräkning.

I denna statskontorets beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit

någon förändring.

Med hänsyn till de betydande brister, som de senare åren uppstått

å denna skattetitel, och då, enligt hvad statistiken utvisar, bränn vinsförbrukningen

visar en afgjord tendens till minskning, har utskottet ansett

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 44 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Eiksdagens Skrifvelse N:o 190.

den ifrågavarande beräkningen böra ytterligare nedsättas med 500,000

kronor.

Riksdagen har alltså beräknat brännvinstillverkningsskatten för år

1907 till 23,500,000 kronor.

Sockerskatten. Enligt den af 1905 års lagtima Riksdag antagna, den

2 juni samma år utfärdade förordning om beskattning af socker, hvilken

träder i kraft den 1 september innevarande år, skall för allt socker, som

efter sistnämnda dag inom riket tillverkas eller dit införes, på sätt i förordningen

närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas

skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till riket införes,

skall därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.

Med afseende å denna skatt erinrar statskontoret i sin meranämnda

skrifvelse till en början, att med den tidpunkt, som valts för den nya

skatteformens trädande i kraft, eller den 1 september 1906, skatten för

nämnda års betskörd åtminstone till allra största delen icke kom me att inbetalas

eller ens debiteras förrän efter samma års utgång; och anför statskontoret

vidare följande.

»Hvad angår det belopp, hvarmed sockerskatten kan väntas ar 1907

inflyta, får statskontoret erinra, hurusom kommittén för verkställande af

utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen af kvitbetssockertillverkningen

uti sitt den 17 maj 1904 afgifna betänkande uttalat, att

en öfvergång till konsumtionsbeskattning naturligen skulle medföra en

höjning i statens inkomster af sockerbeskattningen. En tillämpning af

en konsumtionsskatt skulle dessutom för statsfinanserna medföra en större

jämnhet i intäkterna, då skatten årligen komme att inflyta för den till

sin kvantitet tämligen konstanta sockermängd, som åtginge till landets

årliga förbrukning. Kommittén har efter verkställda beräkningar antagit,

att medelförbrukningen per år uppgått i rundt tal till 105,000 ton råsocker,

och skulle, med beräkning att 110 kilogram råsocker motsvara

100 kilogram raffinad, den i Sverige årligen förbrukade kvantiteten konsumtionssocker

följaktligen utgöra omkring 95,450 ton, eller omkring 19

kilogram pr år och invånare. Med hänsyn till medeltalet för de senare

åren har kommittén beräknat årsafverkningen af betor för hela riket till

750,000 ton. Yid nuvarande beskattningssätt, då hvarje ton betor beräknas

lämna 120 kilogram råsocker, skulle skatten för en dylik betafverkning

utgöra 750,000x120x11,75 öre = 10,575,000 kronor. Tillämpades

en konsumtionsskatt, skulle en utverkning af 750,000 ton betor, under

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

antagande, att melassutsockring fortfarande vid ett sådant skattesystem

knnde löna sig och att sockerutbytet, reduceradt till första produkt och

uttryckt i procent af betvikten, liksom under tillverkningsåret 1902—1903

utgjorde 14,17 %, lämna en kvantitet råsocker första produkt af 106,275,000

kilogram. Skatten härför skulle, under förutsättning att konsumtionsskatten

utgjorde 13 öre för kilogram och att 100 kilogram råsocker motsvarade

90 kilogram konsumtionssocker, utgå för ett till 95,647,500 kilogram

beräknadt utbyte, hvilket tämligen nära öfverensstämmer med det af

kommittén antagna medeltalet för landets årliga sockerkonsumtion. Statens

inkomst komme sålunda att uppgå till 95,647,500x13 öre = 12,434,175

kronor. Skulle melassutsockringen vid konsumtionsskattesystemet däremot

icke komma att fortsättas, blefve visserligen sockerutbytet af den uppgifna

betvikten mindre än det ofvan antagna och skatteinkomsten proportionsvis

lägre för den betafverkning, som tagits såsom utgångspunkt för beräkningarna.

Då emellertid sockerförbrukningen måste anses förblifva lika stor

vid tillämpning af hvilketdera skattesystemet man valde, måste den antagna

påföljden af en konsumtionsbeskattning, att melassutsockringen

komme att upphöra, föra med sig antingen en ökad betafverkning eller

en import af utländskt råsocker, hvarigenom konsumtionens behof blefve

fylldt och statens ofvan beräknade inkomst af konsumtionsskatten komme

att i hvarje fall ernås.

Enligt den af finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå för

tillverkningsåret 1903—1904 afgifna underdåniga berättelse beräknas den

årliga konsumtionen hafva utgjort:

år

råsocker

1894— 1895 ,

1895— 1896 .

1896— 1897

1897— 1898

1898— 1899

1899— 1900

1900— 1901

1901 — 1902

1902— 1903 *

1903— 1904

72,298

ton

72,164

91,312

»

86,046

»

90,853

»

97,506

100,999

»

106,004

107,681

110,824

»

och för tillverkningsåret 1904—1905 kan, enligt meddelande från nämnda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

byrå, förbrukningen beräknas uppgå till ungefär enahanda belopp*) som

för nästföregående år.

Häraf synes framgå, att komsumtionen af socker befinner sig i

stark stegring; och finner sig statskontoret, med hänsyn till hvad sålunda

förekommit, kunna föreslå, att sockerskatten beräknas för år 1907 inflyta

med 13,500,000 kronor.»

Riksdagen, som icke har något att erinra mot denna beräkning, har

alltså beräknat sockerskatten för år 1907 till 13,500,000 kronor.

Inkomstskatten. På därom gjorda framställningar har Riksdagen för

hvart och ett af åren 1903, 1904, 1905 och 1906 åtagit sigen inkomstskatt.

Denna skatt, hvilken i riksstaten för år 1906 beräknats till 11,400,000

kronor, har, enligt det af statskontoret från trycket utgifna generalsammandrag,

debiterats med:

år 1903 .............................. kronor 10,586,504: —

» 1904 .............................. » 12,065,029: —

» 1905 .............................. » 12,682,694: —

Därest skatten komme att för år 1907 utgå efter enahanda grunder,

som för närvarande äro gällande, har statskontoret ansett densamma kunna

beräknas till 12,000,000 kronor.

Af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Eders

Kungl. Maj:t — efter erinran, hurusom förslag till förändrade bestämmelser

i ämnet i syfte hufvudsakligen att åstadkomma en jämnare och

rättvisare fördelning af skattebördan vore under utarbetande inom finansdepartementet

— vidare anfört, att i sammanhang därmed jämlikt en

af nästlidet års lagtima Riksdag uttalad önskan särskildt tagits under

ompröfning frågan om förändrade grunder för beskattningen af inkomst

af skog.

Flera af dithörande frågor hade emellertid visat sig vara af den

invecklade och svårlösta beskaffenhet, att något förslag till en mera fullständig

reform af inkomstskattelagstiftningen säkerligen icke kunde framläggas

för innevarande års Riksdag, något som likväl icke syntes böra

hindra, att förslag till förändrade bestämmelser i vissa mera fristående

delar af samma lagstiftning, i den mån så kunde finnas möjligt och lämpligt,

gjordes till föremål för särskild framställning till Riksdagen. Vid

:) Enligt senare uppgift 108,630 ton.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

beräkningen af statsverkets inkomster hade emellertid förutsatts, att inkomstskatten

äfven för år 1907 borde utgå enligt väsentligen samma grunder

som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för innevarande år åtagit sig.

Denna skatt kunde, i enlighet med statskontorets, såsom det ville synas,

särdeles försiktiga beräkning antagas under år 1907 bereda staten en inkomst

af 12,000,000 kronor.

Departementschefen hemställde därför, att i förslaget till riksstat

finge bland statsverkets inkomster upptagas skattetiteln inkomstskatt med

en beräknad afkastning af nyssnämnda belopp, 12,000,000 kronor.

Med detta belopp har ock Eders Kungl. Maj:t upptagit inkomsterna

af förevarande skattetitel.

Enligt innevarande års Riksdags beslut skall ifrågavarande skatt för

år 1907 utgå i enlighet med nu gällande förordning om inkomstskatt med

endast viss på inkomstens belopp ej inverkande ändring. Med hänsyn

till hvad som influtit under år 1905 å denna skattetitel och då densamma

otvifvelaktigt befinner sig i stegring, lärer man utan olägenhet kunna upptaga

den med ett till 12,600,000 kronor höjdt belopp, hvadan Riksdagen

beräknat inkomstskatten för år 1907 till 12,600,000 kronor.

Punschskatten. Denna skatt, som i riksstaten för innevarande år uppförts

med 1,300,000 kronor, har influtit med

år 1904 ................................. kronor 1,296,553: —

» 1905 ............................. > 1,307,109: —

För år 1907 har statskontoret, under förutsättning, att nu gällande

grunder för skattens utgående — 60 öre för hvarje liter punsch, som

utlämnas till försäljning — lämnades orubbade, föreslagit, att dess afkastning

skulle beräknas till 1,300,000 kronor.

Eders Kung]. Maj:t har emellertid ansett den nu bestämda skattefoten

kunna höjas med 50 procent af dess nuvarande belopp, eller till

90 öre för liter, och hav, äfven under antagande att konsumtionen i följd

af den ökade beskattningen komme att i någon mån nedgå, funnit skattens

afkastning vid bifall till den af Eders Kungl. Maj:t ifrågaställda

höjningen kunna beräknas till 1,800,000 kronor.

Det af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen sedermera framlagda förslag

till förändrade bestämmelser i ämnet, enligt hvilka bland annat punschskatten

skulle sättas till 90 öre för liter och i sammanhang därmed en

särskild stämpelafgift till enahanda belopp som för punsch stadgas äfven

för arrak och rom, har emellertid icke blifvit af Riksdagen bifallet. Riks
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

dagen har likväl, med förklarande, att Riksdagen icke ansett sig böra

för närvarande vidtaga någon höjning af stämpelafgiften för punsch, utan

funnit densamma böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp, i anslutning

till hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit vid den ifrågaställda höjningen af

punschstämpeln ansett särskild stämpelafgift till samma belopp som den

af Riksdagen beslutade punschstämpeln böra stadgas för arrak och rom.

Det lärer utan öfverdrift kunna antagas, att en på nämnda sätt systematiskt

utvecklad och kompletterad punschskatt äfven med bibehållande

af nuvarande skattefot kommer att gifva statsverket en intäkt, ej obetydligt

öfverstigande hvad ifrågavarande skattekälla hittills lämnat. Under

sådana förhållanden torde denna inkomsttitel kunna upptagas något

högre än för närvarande, eller med ett belopp af 1,500,000 kronor.

Riksdagen har alltså beräknat stämpelafgiften för försäljning af punsch,

arrak och rom för år 1907 till 1,500,000 kronor.

Maltskatten. Denna inkomsttitel upptogs, på grund af verkställda

beräkningar, i 1905 års riksstat till 3,000,000 kronor, hvilket bibehölls

oförändradt i 1906 års riksstat.

Den debiterade maltskatten har, enligt uppgift från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå, utgjort

år 1904 ........................... kronor 3,112,034: —

» 1905 ........................... » 3,080,794: —

I sin förut omförmälda skrifvelse har statskontoret hemställt, att

denna inkomsttitel måtte i 1907 års riksstat beräknas till enahanda belopp

som för år 1906, eller 3,000,000 kronor. Med detta belopp har den

ifrågavarande statsinkomsten ock upptagits i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof för år 1907.

Då Riksdagen icke har något att erinra mot beräkningen af förevarande

skattetitel, har Riksdagen beräknat maltskatten för år 1907 till

3,000,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1907

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid förevarande statsreglering beräknat

och användt dels af öfverskottet å 1904 års statsreglering 3,463,000

kronor, dels ock af femte hufvudtitelns allmänna besparingar 200,000

kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af

riksbankens vinst för år 1905, utgörande 6,206,260 kronor 39 öre, ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

belopp af 5,350,000 kronor måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas

vid den tid under år 1907, som af Riksdagen bestämdes.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra vare sig mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag om öfverlämnandet till statsverket af ofvannämnda belopp af

bankovinsten för år 1905 eller vid fullmäktiges i riksbanken uti infordrad

skrifvelse afgifna förslag om disposition af banko vinstens återstod,

får, med åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges riksbank, anmäla,

att Riksdagen beslutat, att af riksbankens vinst för år 1905 ett

belopp af 5,350,000 kronor skall öfverlämnas till statsverket;

att statsverkets andel af bankovinsten för år 1905 skall af fullmäktige

i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med eu fjärdedel

under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober år 1907;

att af förenämnda årsvinst ett belopp af 625,000 kronor afsättes till

riksbankens reservfond;

att af samma årsvinst ett belopp af 200,000 kronor afsättes för flyttning

af riksbankens hufvudkontor och bankens sedeltryckeri till den nya

bankbyggnaden å Helgeandsholmen samt för möblering och inredning af

vissa delar af det nya riksbankshuset; samt

att af vinsten återstående 31,260 kronor 39 öre skola kvarstå å

kontot »reserverade medel till framtida disposition».

Stockholm den 26 maj 1906.

Med undersåtlig vördnad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Arrendemedel............................................. kronor 1,700,000: —

Mantalspenningar ....................................... » 800,000: —

Bötesmedel............................................ » 400,000: —

Kontrollstämpelmedel.................................... » 70,000: —

Fyr- och Båkmedel .................................... » 1,700,000: —

Telegrafmedel .......................................... » 8,800,000: —

Järnvägstrafikmedel .................................... » 18,000,000: —

Skogsmedel ................................. » 7,800,000: —

Terminsafgifter från läroverken ..................... » 550,000: —

Extra uppbörd .......................................... » 200,000: —

Säger kronor 35,020,000: —

Bevillningar.

Tullmedel ................................................ kronor

Postmedel ................................................ »

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

............................................. »

Stämpelmedel............................................. »

Brännvinstillverkningsskatt ........................... »

Sockerskatt................................................ »

Inkomstskatt för år 1907.............................. »

Punschskatt ............................................. »

Maltskatt ................................................ »

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för

år 1906 ............................................. »

58,000,000: —

17,800,000: —

250,000: —

9,200,000: —

23,500,000: —

13,500,000: —

12,600,000: —

1,500,000: —

3,000,000: —

10.000,000: —

Säger kronor 149,350,000: —

Summa kronor 184,370,000: —

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.