Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för är IDOG åt en del tjänstemän och betjänte.

1906-05-27 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:194, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för är IDOG åt en del tjänstemän och betjänte.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 194.

N:o 194.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 maj 1906.

— — — — Andra Kammaren den 27 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg

för är IDOG åt en del tjänstemän och betjänte.

(Statsutskottets utlåtande 11:0 12 samt memorial 11:0 164.)

Till Konungen.

I den af Eders Kungl. Maj:t den 13 januari 1906 till Riksdagen

a flatna proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit, att, till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag angifna grunder af dyrtidstillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte, å extra

stat för år 1907 måtte anvisas såsom förslagsanslag under

andra hufvudtitelu (punkt 19)............... kronor 12 500

tredie » ■ ( » 5)............... » 3,’500

fJarde » ( » 36)............... » 8,000

femte » ( » 47)............... » 16,000

sJette » ( » 53)............... » 1,142,400

siunde » i 42)............... » 30,000

åttonde » ( v 161)............... » 60,000

uioude » ( » 68)............... » 67,900

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 194.

Tillika liar Edera Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte

hufvudtiteln, punkten 48, föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrtidstillägg,

i enlighet med nyssberörda grunder, finge för år 1906 utgå till

tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

I de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,

som af 1905 års lagtima Riksdag blifvit fastställda, har Eders Kung].

Maj:t nu, hvad andra, fjärde, femte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna

beträffar, icke föreslagit annan ändring, än som föranledts dels

af arméförvaltningens detaljerade beräkning af anslagsbehofvet för år 1906

uti ifrågavarande hänseende under fjärde hufvudtiteln, dels ock af de

nästlidna år beslutade löneregleringar å femte och åttonde hufvudtitlarna.

Beträffande anslaget under tredje hufvudtiteln till dyrtidstillägg har

Eders Kung]. Maj:t uti eu den 30 nästlidna april till Riksdagen aflåten

proposition (n:o 143) angående regleringen af utgifterna under riksstatens

tredje hufvudtitel, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden för sistnämnda dag,

föreslagit Riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 13 januari 1906 angifna grunder,

af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli å extra stat för

år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 2,625 kronor.

Enligt hvad af ministerns för utrikesärendena anförande till berörda

statsrådsprotokoll den 30 april 1906 (punkt 21) framgår, bär det åt

Eders Kungl. Maj:t i propositionen af samma dag föreslagna beloppet för

anslaget till dyrtidstillägg beräknats under förutsättning, att de af Eders

Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagna nya staterna finge tillämpas

redan från och med den 1 instundande oktober. Riksdagen har emellertid,

med bifall till den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna förändringen af

utrikesdepartementets personal, fastställt stat för utrikesdepartementet med

löner för den omorganiserade departementspersonalen till enahanda belopp,

som för motsvarande befattningar inom departementet nu utgå, äfvensom

medgifvit, att denna stat finge från den 1 oktober 1906 tillämpas. Då

reglering af lönerna för utrikesdepartementets tjänstemän och betjänte

således icke verkställts samt ytterligare tjänster inom departementet tillkomma,

hvilkas innehafvare kunna komma i åtnjutande af dyrtidstillägg

under sista kvartalet af innevarande år, synes beloppet för förslagsanslaget

till dyrtidstillägg under tredje hufvudtiteln icke böra sättas lägre än hvad

Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, eller 3,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

<5 Riksdagens Skrifvelse N:o 194.

I fråga om sjette hufvudtiteln tiar Eders Kungl. Maj:t däremot i så

måtto frångått det alltsedan år 1901 för dyrtidstilläggs utgående uppställda

villkor, att från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas de tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901 och följande årens

riksdagar ny- eller omreglerats, att Eders Kungl. Maj:t, oaktadt omreglering

af de vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar anställda tjänstemäns

och betjäntes löneförhållanden beslutats vid 1902 års riksdag, nu

föreslagit, att dylika tjänstemän och betjänte skulle vara berättigade till

dyrtidstillägg efter i öfrigt stadgade grunder, dock att i fråga om nämnda

tjänstemän och betjänte dyrtidstillägg skulle tillkomma allenast dem,

hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år icke öfverstege

3,000 kronor och hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget

oberäknad!, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter icke uppskattats

till högre belopp än 3,000 kronor.

Vid det förhållande, att de förberedande arbetena för åstadkommande

af en allmän tjänste- och lönereglering ännu icke fortskridit så långt,

att förslag i ämnet kunnat framläggas för innevarande års Riksdag, har

Riksdagen väl, i likhet med Eders Kungl. Maj:t, funnit dyrtidstillägg

höra i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna grunder äfven

för innevarande år tillerkännas de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner

icke efter år 1900 ny- eller omreglerats, men har Riksdagen

däremot icke ansett sig kunna bifalla förslaget om dylikt lönetilllägg

åt nyssnämnda tjänstemän och betjänte vid postverket, hvilkas löneföihållanden

reglerats år 1902. Äfven om, såsom af chefen för civildepartementet

till statsrådsprotokollet anförts, den lägre postpersonalens

löner genom den af 1902 års Riksdag beslutade löneregleringen icke

blifvit iörbättrade i samma grad som en del andra tjänstemäns, hvilka

i följd af under senare åren verkställda löneregleringar uteslutits från

förmånen af dyrtidstillägg, lärer dock med fog kunna framhållas, att tjänstemän

och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar genom

samma lönereglering på annat sätt beredts afsevärda fördelar i ekonomiskt

afseende. Genom tillkomsten af ett betydande antal nya ordinarie

beställningar inom nu ifrågavarande grader, nämligen 250 postexpeditörstjänster

och 200 vaktbetjäntbefattningar, hvilka i båda fallen till allra

största delen uppfördes i de högsta lönegraderna, erhöllo såväl postexpeditörer

som vaktbetjänte bättre befordringsmöjligheter än förut. Antalet

dylika beställningar har jämväl senare ökats i betydande mån, nämligen dels

vid 1904 års riksdag med 100 postexpeditörstjänster och 150 vaktbetjänt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 194.

befattningar, dels ock vid innevarande års riksdag med 100 nya ordinarie

befattningar af det förra slaget och 200 af det senare. I fråga särskildt

om postexpeditörerna, förkättrades vid 1902 års lönereglering jämväl deras

pensionsförhållanden därigenom, att en del af deras löneförmåner, som

förut utgjordes af provision, vid regleringen tillädes lönen och sålunda

öfvar inflytande på pensionens belopp. Hvad vidare angår postbetjänte,

komma dessa i följd af löneregleringen tidigare än förut i åtnjutande af

sina åldertillägg samt erhålla numera vid tjänstgöring af mera maktpåliggande

art särskilda månadsvis utgående arfvoden. Härtill kommer,

att postbetjänte enligt det nya aflöningsreglementet bekomma såväl uniformspersedlar

in natura eller beklädnadsersättning som ock fri läkarvård

och medicin.

I betraktande af de obestridliga fördelar, som 1902 års lönereglering

vid postverket sålunda medfört för nu ifrågavarande tjänstemän och betjänte

vid distrikts- och lokalförvaltningarna, har det synts Riksdagen

icke föreligga giltiga skäl att, framför öfriga statens tjänstemän och betjänte,

som under de senare åren fått sina löner reglerade, bereda nyssnämnda

kategorier ytterligare fördel i form af dyrtidstillägg; och har

Riksdagen därför icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna

del. Då, enligt hvad af statsrådsprotokollen öfver civil- och finansärenden

för den 13 januari innevarande år framgår, för beredande af dyrtidstillägg

åt ifrågavarande tjänstemän och betjänte vid postverket beräknats”

ett anslag af 323,700 kronor, har sammanlagda beloppet af dyrtidstilläggen

under sjette hufvudtiteln minskats med nyssnämnda summa

och sålunda bestämts till 818,700 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts framställning om beredande af dyrtidstillägg

åt tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa har Riksdagen

funnit sig böra äfven innevarande år bifalla.

Riksdagen får alltså anmäla,

att Riksdagen, i anledning af hvad Eders Kungl. Majd under 2,

3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne föreslagit i fråga om beviljande af

anslag för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del

tjänstemän och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hörande

ämbetsverk, kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar på

extra stat för år 1907 anvisat särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln..................kronor 12,500

» tredje » .................. » 3,500

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 45 Httft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

‘Riksdagens Skrifvelse N:o 194.

under fjärde hufvudtiteln..................kronor 8 000

» femte » » 16,000

5 sjätte » » 818,700

» sjunde » » 30,000

» åttonde » » 60,000

» nionde » » 67,900

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg skola

gälla följande grunder:

_ l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.

2:6) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostadsoch

boställsförmån in natura,

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af

arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901,

1902, 1903, 1904 och 1905 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter

andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag''till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o). Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock

af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten,

i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel äu statsmedel, dyrtidstillägg

må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i

nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.

5:o). Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 194.

11

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

6:o). Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, ntgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer

än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;

samt

7:o). Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen;

att Riksdagen beslutit, att dyrtidstillägg i enlighet med förenämnda

grunder jämväl må för innevarande år utgå till tjänstemän och vaktmästare

vid flottans pensionskassa.

Stockholm den 27 maj 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.