Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående sluten omröstning vid prästval.
1906-03-31 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1906:56, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående sluten omröstning vid prästval.
Dokumentets text
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 56.
iiSO 50.
Uppläst och godhäncl hos Borsta Kammaren, den 31 mars 1906.
— :— — —— Andra Kammaren — 31 :— —
u;
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
angående sluten omröstning vid prästval.
(Lagutskottets utlåtande n:o 25.)
Till Konungen.
Vid innevarande riksdag kar enskild motionär väckt fråga om ändring
i lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1888
i syfte, att sådant val skulle, där så önskades, förrättas med slutna sedlar.
Enligt Riksdagens åsikt är eu dylik ändring önskvärd. Riksdagen
kan icke finna, att tillräckliga grunder föreligga, hvarför vid val af präst den
öppna omröstningen ovillkorligen skall användas, under det att det eljest,
jämväl i kommunala förhållanden, är en allmän grundsats, att val, där
så äskas, skall ske med slutna sedlar. Det torde ock icke kunna bestridas,
att till följd af den öppna omröstningen vid prästval en obehörig
påtryckning på de väljande kan förekomma, och det kan äfven för mången
vara förenadt med ett visst obehag att behöfva offentligen tillkännagifva
sin mening i eu sådan angelägenhet som val af själasörjare. Ej heller
kan det anses främja det goda förhållande, som bör råda mellan prästen
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 56.
och hans församlingsbor, att prästen kan erhålla kännedom om hvilka,
som nnderstödt eller motarbetat hans val.
I kyrkostämmoförordningen, som i viss mån är en kyrklig författning,
var från början föreskrifvet, att val skulle ske öppet, men år 1880 gjordes
härutinnan förändring, så att numera val å kyrkostämma skall, där så
äskas, förrättas med slutna sedlar. Eiksdagen vill ock erinra om, hurusom
vid val inom det politiska området den slutna omröstningen är föreskrifven.
Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer Eiksdagen, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Eiksdagen framlägga förslag till
sådan ändring i lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26
oktober 1883, att prästval skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar.
Stockholm den 31 mars 1906.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.