Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

1906-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:65, Skrifvelse till Konungen angående beviljande af anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

X:o 65.

Uppläst och godkändt hos Första Kammaren den 21 april 1906.

.— — •— — Andra Kammaren — — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående beviljande af anslag

till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 47.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

ville besluta att till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja och ställa

till Eders Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, finge för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

samt för öfrigt på de villkor, som Riksdagen närmare bestämde.

Lika med förslagsställaren har Riksdagen ansett lämpligt att nu ånyo

för en tid af fem år ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett bestämdt

anslag, att i enlighet med af Riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån

till enskilda järnvägsanläggningar. Beträffande anslagets belopp har Riksdagen

ock ansett sig böra biträda förslaget att för nästa femårsperiod

anvisa samma summa, 7,500,000 kronor, som år 1901 beviljades för

ändamålet.

Hvad angår villkoren för låneunderstödens utlämnande och tillgodonjutande

hafva de nu gällande bestämmelserna i detta hänseende synts

höra i allmänhet bibehållas. Hvad i punkten 8 af dessa bestämmelser

stadgas angående kostnadsfri upplåtelse för ifrågavarande järnvägsanlägg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

11

ningar af kronojord m. m. har emellertid funnits böra ändras till öfverensstämmelse

med de nya föreskrifter om dylik upplåtelse för enskild järnvägsanläggning

i allmänhet, som alltsedan år 1904 af Riksdagen meddelats.

I öfrigt har Riksdagen icke haft anledning besluta annan förändring i

de af 1901 års Riksdag för järnvägslånefonden meddelade bestämmelser,

än att i punkt 4 bland öfriga lånevillkor intages stadgande om den ränta,

som bör erläggas å uteblifna inbetalningsbelopp för lån från ifrågavarande

anslag. Enligt Riksdagens år 1897 fattade beslut skall denna ränta utgå

efter fem procent om året.

På grund af det anförda har Riksdagen till låneunderstöd för enskilda

järnvägar beviljat och ställt till Eders Kungl. Maj:ts disposition ett extra

anslag af 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1907

med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående

under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma

femårsperiod disponeras, ägande Eders Kungl. Maj:t att å detta anslag till

understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

anvisa af Eders Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kungl.

Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra,

varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen ei’forderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Edert Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar

öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla,

och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade

anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens

utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet-,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af

lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med

§ 2 mom. 2 af kung], kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen

för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande

för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Eders Kungl. Majds

bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna

all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och

kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens

erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med

hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Eders Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta intill

dess samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader

och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet

för den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets

erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista

tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrättt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg

behörigen meddelad;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

6:o) att Eders Kung!. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion

försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån

af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets

förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör

och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Eders Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrig!

alla de villkor och kontroller, som af Eders Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är närnndt, må, då Eders

Kungl. Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare

för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns

brukningsområde under den återstående arrendetiden äfvensom för skada

och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person,

menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts

upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada

och intrång; skolande ersättningen i ofvan nämn da fall bestämmas i den

ordning, förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof den 14 april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla.

Stockholm den 21 april 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.