Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels angående förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903 angående solidariska bankbolag m. m<, dels ock med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 september 1903 angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs.

1906-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:82, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels angående förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903 angående solidariska bankbolag m. m<, dels ock med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 september 1903 angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

ft:o 82.

Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 26 april 1906.

— — — — Andra Kammaren den 25 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

propositioner dels angående förslag till lag om ändrad

lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903 angående

solidariska bankbolag m. m<, dels ock med förslag

till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 september

1903 angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och

sparbanks konkurs.

(Sammansätta banko- och lagutskottets förslag.)

Till Konungen.

Genom särskilda propositioner n:is 21 och 22 af den 13 januari

1906 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen

bilagda förslag till lagar, nämligen genom propositionen n:o 21

förslag till

lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903

angående solidariska bankbolag och

lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903

angående bankaktiebolag

samt genom propositionen n:o 22 förslag till

lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 september 1903

angående solidariskt baukbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

Enligt nämnda lagförelag, hvilka närmast föranledts af Riksdagens

skrifvelse den 21 mars 1905 angående förändrad organisation af den

kontroll, som af staten utöfvas öfver bankverksamheten, skulle den

befogenhet, som i nämnda afseende nu tillkommer chefen för finansdepartementet

och bankinspektören, öfverlåtas åt en särskild myndighet.

I 77 § af lagen angående solidariska bankbolag skulle sålunda införas

bestämmelser därom, att tillsyn öfver bankbolag utöfvas — utom hvad

beträffar den lokala tillsynen genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

— af en för hela riket gemensam bankinspektion.

På sätt ett Riksdagen delgifvet förslag till instruktion för bankinspektionen

och finansdepartementets bankbyrå utvisar, skulle bankinspektionen,

hvarest alla ärenden af vikt skulle behandlas kollegialt,

bestå af en bankinspektör och chef, som tillika skulle vara chef för

bankbyrån, samt fyra ledamöter, af hvilka två tillika skulle vara assistenter,

en sekreterare och en biträdande ledamot. Mot denna organisation,

som komme att tillföra bankinspektionen ökade inspektionskrafter,

har Riksdagen icke något att erinra. Af ledamöterna skulle emellertid

enligt förslaget allenast bankinspektören och den biträdande ledamoten

tillsättas af Konungen, öfriga ledamöter skulle förordnas af chefen för

finansdepartementet. Sistnämnda anordning finner emellertid Riksdagen

mindre lämplig, enär assistent och sekreterare skulle blifva medbeslutande

i en efter kollegiala grunder sammansatt myndighet. På goda

skäl har man hittills icke afvikit från den ordningen, att ledamöter hos

dylika myndigheter liksom föredragande hos andra ämbetsverk utses

af Konungen, och intet skäl finnes att i fråga om bankinspektionen

frångå denna grundsats. Den af Riksdagen nu angifna ordningen för

förordnande af ledamot i inspektionen torde föranleda några mindre

jämkningar i andra delar af instruktionen.

Riksdagen, som under angifven förutsättning icke har något att

invända mot den föreslagna lydelsen till 77 § af lagen angående solidariska

bankbolag, har beträffande öfriga föreslagna ändringar i samma

lag funnit dem i stort sedt antingen betingade af den föreslagna omorganisationen

af bankkontrollen eller ock afsedda att öka effektiviteten

hos samma kontroll. Inom Riksdagen har framhållits, att det inom

bankvärlden väckt en viss oro, att bankinspektionen, enligt förslaget,

på sätt 79 § i lagen angående solidariska bankbolag utvisar, skulle äga

utfärda kallelse till extra bolagsstämma. Det föreslagna stadgandet kan

dock näppeligen anses innebära någon utvidgning af de nu gällande

bestämmelserna i ämnet. Bankinspektionen har nämligen allenast i detta

liksom i andra fall inträdt i chefens för finansdepartementet ställe. Och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

''Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

då alla ärenden af vikt, däribland tillämpning af omförmälda lagrum,

skola inom bankinspektionen enligt instruktionen afgöras kollegialt af

bankinspektören och två inspektionens ledamöter, samt beslut om sammankallande

af bolagsstämma alltså icke kan fattas, utan att minst två

af de närvarande äro om beslutet ense, vill det synas, som om tillräckliga

garantier mot ett förkastadt beslut skulle förefinnas. Om också

Riksdagen därför icke kan fullt instämma uti de uttalade farhågorna

med afseende å nämnda bestämmelse, anser Riksdagen det likväl vid

instruktionens utfärdande böra tagas i öfvervägande, huruvida icke, till

häfvande af de uppkomna betänkligheterna i detta hänseende, borde för

tillämpning af förevarande lagrum uppställas fordran på enhällighet

inom bankinspektionen.

Öfriga föreslagna ändringar med afseende å såväl den centrala

som den lokala tillsynen finner Riksdagen sig kunna biträda.’

Den egentliga ändringen beträffande den lokala tillsynen innebär,

dels att det allmänna ombudets befattning med månadsrapporterna skulle

upphöra och att samma ombud i stället minst en gång i hvarje kvartal

skulle verkställa en mera ingående undersökning i vederbörande bank,

dels ock att uppdragen att vara allmänt ombud och af Konungens befallningshafvande

utsedd revisor i samma bank lämnades åt en person.

Denna reform finner Riksdagen mycket välbetänkt.]

Hvad Riksdagen nu anfört i fråga om Eders Kungl. Maj:ts förslag

till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903

angående solidariska bankbolag äger jämväl sin tillämpning å Eders

Kungl. Majrts förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den

18 september 1903 angående bankaktiebolag.

I anslutning till den föreslagna omorganisationen af bankkontrollen

bör naturligen därjämte, på sätt Eders Kungl. Maj:t i propositionen n:o

22 föreslagit, 1 § i lagen den 18 september 1903 angående solidariskt

bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs ändras därhän, att

i fall, då solidariskt bankbolag eller bankaktiebolag råkat i konkurs,

bankinspektionen i stället för chefen för finansdepartementet tillkommer

att förordna allmänt ombud att såsom god man och syssloman deltaga

i konkursboets förvaltning.

Enligt de stadganden, sem införts i 88 § af lagen angående solidariska

bankbolag och 80 § i bankaktiebolagslagen, skulle till bestridande

af kostnaden för bankinspektionens organisation och verksamhet bankbolag

årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som af Konungen

meddelas. Dessa bidrag hafva i förslagen bestämts till högst Vioo Pro"

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

cent af bankinrättnings egna fonder. Utöfver hvad nämnda §§ sålunda

innehålla, har Eders Kungl. Maj:t icke i nu förevarande proposition

begärt bemyndigande att disponera samma bidragsbelopp. Då emellertid

i 77 §, på sätt förut angifvits, meddelas bestämmelser om bankinspektionen

och tillika stadgas, att Konungen äger meddela närmare bestämmelser

om bankinspektionens organisation och verksamhet, har Riksdagen,

vid bifall till Eders Kungl, Maj:ts förslag i förevarande delar,

jämväl medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må för omförmälda ändamål

disponera bankernas nu angifna bidrag. Under sådana förhållanden

anser Riksdagen sig böra granska det i chefens för finansdepartementet

vid propositionen n:o 21 fogade anförande omförmälda förslag till stat

för nu ifrågavarande myndighet, hvilket statförslag, såsom framgår af

Eders Kungl. Majds i propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof framställda förslag om anslag till bestridande af kostnaderna för

finansdepartementets bankbyrå, är afsedt att vinna tillämpning.

Emot nämnda statförslag har Riksdagen allenast följande erinringar

att göra. Bankinspektören skulle enligt förslaget i sin dubbla

egenskap af chef för bankinspektionen och för bankbyrån sammanlagdt

erhålla en aflöning af 10,000 kronor, däraf 4,000 kronor skulle utgå till

honom såsom chef för bankbyrån från anslag under sjunde hufvudtiteln

samt återstoden eller 6,000 kronor skulle utgöra hans aflöning

såsom chef för bankinspektionen och uppföras å denna myndighets stat.

Riksdagen, som icke har anledning framställa någon anmärkning mot

aflöningens sammanlagda belopp, har emellertid trott sig finna, att

någon jämkning i uppdelningen af sagda aflöningsförmåner bör äga rum.

G-ifvetvis kommer den allra väsentligaste delen af hans arbete att

tillhöra området för bankkontrollen. Den ställning, han såsom chef för

finansdepartementets bankbyrå kommer att intaga, torde närmast vara

att jämföra med det inom civildepartementet anställda biträde vid beredning

af ärenden rörande försäkringsväsendet. I likhet med detta

biträde synes berörda befattning inom finansdepartementet böra aflönas

med 3,000 kronor, i följd hvaraf å bankinspektionens stat aflöningen

till bankinspektören bör uppföras med 7,000 kronor, däraf 5,000 kronor

skulle utgöra lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar. Härigenom

lärer förr omförmälda anslag till bestridande af kostnaderna för finansdepartementets

bankbyrå, hvilket i det Riksdagen förelagda förslag till

riksstat för år 1907 beräknats till 7,000 kronor, kunna sänkas med

1,000 kronor.

I fråga om aflöningen till biträdande ledamoten, hvilken i statforslaget

uppförts såsom lön med 3,000 kronor, synes det Riksdagen

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bilisdagens Slcri/velse N:o 82-

mera öfverensstämmande med dess natur, att densamma upptages under

benämning arfvode.

Enligt riksdagens mening bör staten för bankinspektionen därför

blifva följande:

Lön Tjänstgörings- Arf- Summa

penningar vode

Bankinspektöron.................... 5,000 2,000 — — 7,000

Biträdande ledamoten ............ .... 3,000 3,000

Sekreteraren .......................... 1,600 800 -- 2,400

En assistent............................ 3,500 1,500 --- 5,000jIJie<1 .f.Y.å åV

En assistent............................ 3,500 1,500 -- 5,000]öoo* krono*

Rese- och traktamentsersättning........................................... 7,000

Extra biträden, vaktbetjäning, lokalhyra, uppvärmning,

belysning och andra expenser in. m.......................... 4,600

Summa 34,000 kronor.

Statens slutsumma skulle härigenom med 1,000 kronor öfverstiga

motsvarande summa i det af chefen för finansdepartementet framlagda

förslaget. Det i lagförslagen angifna maximum för bankinrättningarnas

bidrag eller 1I100 procent af bankernas egna fonder behöfver därför icke

höjas. Redan vid 1905 års utgång uppgingo bankernas egna fonder

till nära 400,000,000 kronor, och, enligt hvad riksdagen erfarit, kunna

fonderna, efter inbetalning af redan beslutade lott- och aktieemissioner,

inom detta års slut förväntas uppgå till öfver 470,000,000 kronor.

Slutligen får Riksdagen erinra, hurusom vid fastställandet af löneregleringar

under senaste tiden såsom villkor plägat föreskrifvas, att

innehafvare af tjänst icke finge utan särskild! tillstånd därmed förena

annan befattning af närmare angifven beskaffenhet. Sådant villkor lärer

emellertid i förevarande fall icke böra fastställas hvad beträffar den

biträdande ledamoten. I fråga om öfriga tjänstebefattningar torde däremot

böra föreskrifvas, att den, som innehar tjänst med lön eller arfvode

inom bankinspektionen eller finansdepartementets bankbyrå, ej må med

den eller de tjänster, han sålunda förvaltar, förena annan tjänst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stats, ej heller annan tjänstebefattning, med

mindre den vid pröfning i stadgad ordning finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjänsten inom bankinspektionen eller bankbyrån.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen bifallit

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

i propositionen n:o 21 innefattade förslag- till lag om ändrad

lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903 angående solidariska

bankbolag och till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den 18

september 1903 angående bankaktiebolag, samt

det i propositionen n:o 22 innefattade förslag till lag om ändrad

lydelse af 1 § i lagen den 18 september 1903 angående solidariskt

bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs.

Stockholm den 25 april 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.