Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1905 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1904.

1906-04-27 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1906:87, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1905 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1904.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

1

N:o 87.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 april 1906.

— — — — — Andra Kammaren den 27 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens

år 1905 församlade revisorers berättelse angående verkställd

granskning af statsverkets jämte därtill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1904.

(Statsutskottets utlåtande n:o 61.)

Till Konungen.

Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade revisorer

rörande verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1904 uti afgifven

berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter

uti häröfver afgifna förklaringar hos Eders Kungl. Maj:t andragit, får

Riksdagen i nedan nämnda ärenden anföra följande:

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. (N:o S7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse Nio 87.

Ärméförvaltningcn.

Revisorerne hafva under arméförvaltningen erinrat, hurusom i

sammanhang med 1901 års härorganisation beslöts, dels att för bemanning

af Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning uppsätta Vaxholms

kustartilleriregemente, dels att såsom säkerhetsbesättning för fästningen

på Rindön förlägga ett af Värmlands fältjägarekår och Hallands bataljon

bildadt infanteriregemente, Vaxholms grenadjärregemente, dels ock att

upprätta och i Vaxholm förlägga ett ingenjörkompani.

För uppförande af nödiga kasernetablissement, befäls- och ekonomibyggnader

för omförmälda truppförband hade Riksdagen anvisat föl
-

jande anslag:

för Vaxholms kustartilleriregemente .............. kronor 982,000: —

,, ,, grenadjärregemente ................. ,, 1,050,000: —

samt „ ingenjörkompaniet i Vaxholm ................. „ 240,000: —

Enligt revisorerne meddelade uppgifter hade de två förstnämnda

anslagen'' öfverskridits vid kustartilleriets byggnader med 542,000 kronor

och vid grenadjärregementets byggnader med belopp, som föga understeg

500,000 kronor. Hvad anginge de till ingenjörkompaniet anslagna

medel, hade arbetet med kasernetablissementets uppförande så nyligen

börjat, att revisorerne ansett sig icke äga anledning att i detta hänseende

vidtaga några särskilda undersökningar.

Rörande orsakerna därtill, att de ofvan omförmälda anslagen öfverskridits

med så betydliga belopp och, enligt hvad som uppgifvits, än

ytterligare komme att öfverskridas, hade vederbörande fortifikationsbefälhafvare,

åt hvilken ledningen af ifrågavarande arbeten anförtrotts,

i en till revisorerne ingifven promemoria af den 6 > november nästlid et

år anfört följande:

»Orsakerna till att anslagen för kasernbyggnaderna å Rindön öfverskridits

äro i hufvudsak följande:

l:o) Kostnadsberäkningarna hafva från början varit alldeles för låga;

2:o) Grundläggningsarbetona hafva blifvit mycket dyrbara, beroende

på att massorna för grundschaktning betydligt ökats (schaktning

ända till 8 m. djup), att terrassmurar måst uppföras vid kustartilleriets

officersbyggnader; att bergen, hvarå byggnaderna äro uppförda, bestå

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

af en så dålig bergart, att sten måst dittransporteras från långt håll

samt att till och med betalning måst erläggas, för att å annans mark

få bryta dylik;

3:o) Besvärliga transporter i förening med lossning af materiel

från sjön till byggnadsplatsen;

4:q) Mursand och grus finnas ej att få, utan måste transporteras

med skutor till stranden, där t. ex. mursand kostar 1: 6 0 kronor pr m3,

för att därifrån med dragare forslas till byggnadsplatsen;

5:o) Arbetsprisen ha stegrats under arbetets gång; så måste t. ex.

timpenningen för jordschaktare och diverse arbetare från 1 juni 1904

höjas med 5 öre samt för handtverkare i proportion därefter;

6:o) Endast materialier af fullgod beskaffenhet hafva inköpts,

hvarigenom kostnaden för framtida reparationer kommer att betydligt

förminskas; tillika hafva, då erfarenheten visat, att oljemålning å väggarne

i kasernrummen, trappor och korridorer i längden blir billigare

än limfärg, dylika ytor oljemålats;

7:o) Omändringen af de gamla byggnaderna bär blifvit mycket

dyrbar, då grunderna måste förstärkas och yttermurarna till hälften

ommuras; nya bjälklag hafva helt och hållet eller delvis inlagts, taklagen

hafva förstärkts och nya golf med trossfyllning — dylik saknades

nästan eller bestod af kutterspån —inlagts; alla kakelugnar äro omsatta

eller ersatta med nya; nya plåttak äro pålagda; ny oljemålning och

tapetsering; sprängningsarbeten hafva måst företagas i kustartilleriets

matsalsbyggnad, för att kunna nedlägga behöfliga ledningar, äfvensom

atjämna ytan för att kunna lägga cementgolf;

8:o) En del maskiner m. m. ingå i kostnaderna;

9:o) Inkvartering har måst beredas arbetarne, och ingå därmed

förenade kostnader;

10:o) För vatten- och afloppsledningar äfvensom för cementtrummorna,

som förena ångpannerummen med badhusen, hafva dyrbara

sprängningsarbeten måst utföras, hvarjämte för återfyllning fyllnadsämnen

måst delvis dittransporteras;

ll:o) Dränerings- och planeringsarbetena hafva varit synnerligen

vidtomfattande och dyrbara; så till exempel har vid grenadjäretablissemanget,

för att få den blifvande stora kaserngården trafikabel vid nederbörd,

ett drygt lager lera måst bortschaktas å hela området för att

ersattas med sprängsten och sand, hvarpå slutligen grus kommer att

påföras; en del planer och sluttningar hafva gazonerats och besåtts

med gräsfrö; vid båda etablissemangen hafva större ångbåtsbryggor

byggts samt en del vägarbeten utförts.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

Revisorerne hade vidare beträffande kustartilleriets nybyggnadsarbeten

från chefen för fortifikationen fått emottaga nedanstående tablå,

utvisande såväl anslags- och kostnadsbelopp för de olika byggnaderna

som ock de belopp, med hvilka de ursprungliga beräkningarna i juli

månad nästlidet år öfverskridits.

Tablå, utvisande den å byggnadsarbetena för kustartilleriregementets förläggning

å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning uppkomna bristen

samt dess fördelning å de olika byggnads- m. fl. arbetena.

Anslag.

Kostnad.

Brist.

A. Kustartillerietablisse-

mentet å Rindön.

j

I. Nybyggnader:

Under officersbyggnad ...............

87,500

89,300

1,800

.

Två officersbyggnader...............

144,000

234,000

90,000

„ kasernbyggnader ...............

360,000

600,000

240,000

1

Varmbadhus ...........................

30,000

35,000

5,000

!

Arrestbyggnad...........................

80,000

651,500

47,000

1,005,300

17,000

353,800;

H. Diverse uthus (afträden,

pissoarer).............................

10,000

10,000

III. Ändring af äldre byggnader:

Kokinrättning ..........................\

64 000

1 90,000

J 46,500

Exercishus ..............................>/

l 20,500

Stora Andersberg .....................

2,000

2,500

500

Lilla d:o .....................

2,000

5,900

3,900

Sex baracker (10—15) ............

18,000

39,000

21,000

Rindö handelsbod ...................

2,000

4,400

2,400

Nya portvaktstugan..................

1,000

1,000

Gamla arbetarkasernen ..........

4,000

10,600

ö,60(J

Marketenteriet...........................

1,000

7,000

6,000

Östra artillerikasernen..............

4,000

18,500

14,500

Västra d:o ...............

3,000

9,800

6,800

Gamla handelsboden..................

1,000

102,000

1,000

210,200

108,200

IV. Vättenafloppsledningar och

belysning ..............................

30,000

60,000

30,000

| V. Planering och stängsel ......

19,000

60,000

41,000

VI. Kallbadhus.......................

4,500

4,500

VII. Flyttning af Vaxobaracken

25,000

34,000

9,000

VIII. Oförutsedda utgifter: ad-

ministrations- och kontroll-

kostnader m. m...................

39,000

39,000

Transport

| —

881,000

""

1,423,000

1 —

542,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 87. 5

Anslag.

Kostnad.

Brist.

Transport

—

881,000;

5 1

1

—

.

1,423,000

__

542,000

B. Arbeteii å Vaxholms

fort och Rindö redutt.*)

Fortifikationsbyggnad jämte in-

köp af tomt ........................

Ändringsarbeten å Vaxholms fort

D:o å Rindö redutt .................

Vatten- och afloppsledning å

Vaxholms fort....................

35,000

35.000

16.000

15,000

101,000,

35,000

35.000

16.000

15,000

101,000

Summa S:rum

982,0001

|1,524,000

542,000

Med afseende å de i tablån omförmälda ändrade äldre byggnaderna

hade revisorerne likväl ansett sig böra erinra, att somliga af dessa, exempelvis

den östra artillerikasernen, för närvarande vore under ombyggnad

och att, beträffande andra, ändringsarbetena ännu icke ens påbörjats.

Vidkommande härefter de för grenadjärregementet afsedda byggnaderna,

i hvilka inflyttning uppgifvits kunna ske under loppet af innevarande

års sommar, hade af fortifikationsbefälhafvaren till revisorerne

öfverlämnats dels de ursprungliga från fortifikationens ritbyrå insända

kostnadsförslagen, dels ock, till jämförelse med dessa, af fortifikationsbefälhafvaren

hösten 1904 uppgjorda beräkningar. Hvad de förra beträffade,

hade särskildt uppmärksammats, att de saknade såväl datum

som underskrift. I afseende å de senare hafva revisorerne erinrat, att i dem

kostnaden för vatten-, aflopps- och belysningsanordningar icke medtagits.

En jämförelse mellan dessa olika kostnadsberäkningar utvisade,

hurusom de af fortifikationsbefälhafvaren uppgjorda, på vunnen erfarenhet

grundade beräkningarna med ganska betydande belopp öfverstege

de ursprungliga.

Såvidt tillgängliga räkenskapshandlingar utvisade, hade den för

de ifrågavarande arbetena använda materielen delvis betalts med låga

eller åtminstone skäliga priser, men delvis betingat, enligt revisorernes

mening, synnerligen höga priser.

Hvad vidare anginge de arbetspriser, som betalts, kunde dessa i

allmänhet icke kontrolleras, enär räkningarna i många fall icke upp
-

*) Att arbetena å Vaxholms fort och Rindö redutt icke öfverskridit de beräknade kostnaderna

hade, enligt hvad revisorerne anmärkt, berott därpå, dels att fortifikationsbyggnaden

kunnat helt och hållet upptimras af virke från kronan tillhörig skog, dels att kostnadsberäkningarna

för ändrings- och ledningsarbetena i dessa fästen, hvilkas byggnadssätt och beskaffenhet

man väl kände till, kunnat noggrannare beräknas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

toge vare sig arbetsmängd eller enbetspris. Så vore exempelvis förhållandet

med alla betingslistorna, hvarjämte en stor del af räkningarna

affattats på följande sätt;

»Enligt ackord utfört diverse jordschaktningsarbeten för grund

till Vaxholms kustartilleriregementes kasernbyggnader å Brännudden

under — månad» eller ock »utfört diverse arbeten för» etc.

Under sådana förhållanden vore det icke möjligt för annan än

vederbörande arbetschef att förklara de härigenom uppkomna högre

kostnaderna. Hvad beträffade den af fortifikationsbefälhafvaren omförmäkla

stegring i arbetspriserna, vore därvid att märka, att denna börjat

först den 1 juni 1904 och utgjorde endast omkring 10 å 12 procent.

Inkvarteringen af arbetarne hade däremot dragit betydliga kostnader.

I detta sammanhang hade revisorerne velat erinra därom, att,

såvidt af tillgängliga handlingar kunnat inhämtas — med undantag

för inköp af en del virke — skriftliga anbud icke offentligen infordrats

vare sig vid upphandling af nödig arbetsmateriel eller i fråga om de

olika arbetenas utförande.

Revisorerne hade redan förut framhållit, hurusom de ursprungligen

gjorda beräkningarna utan tvifvel varit för låga. Exempelvis

kunde nämnas kostnaden för såväl jordschaktnings- och grundläggningsarbeten

som ock planerings- och terrasseringsarbeten. En granskning

af de olika siffrorna i detta hänseende gåfve nämligen vid handen, att

de ursprungliga beräkningarna uppgjorts utan nödig hänsyn till markens

verkliga beskaffenhet. Genom noggranna borrningar och undersökningar

af marken hade sannolikt kunnat undvikas, att för vissa af byggnaderna

grund måst muras från ända till 8 å 9 meters djup, under det

för annan del af samma byggnad god berggrund funnits att tillgå.

Revisorerne hade med anledning häraf velat erinra om ett af

1901 års kasernbyggnadsnämnd i detta ämne gjordt uttalande. Efter

att hafva framhållit, hurusom vid kasernetabiissementens utförande

största möjliga omtanke och planmässighet borde iakttagas, yttrade

nämnden vidare:

»I detta hänseende torde bland annat böra beaktas, att vid bestämmandet

af själfva byggnadsplatsen inom det blifvande etablissementets

område noggrann hänsyn tages till markens beskaffenhet, samt

att i öfrigt byggnaderna så förläggas, att man undviker dyrbara grundläggnings-

och terrasseringsarbeten. De i orten rådande material- och

arbetspriserna böra läggas till grund för besluten om ett etablissements

utförande på ena eller andra sättet, naturligtvis alltid inom den ram,

som angifves af de så kallade normalförslagen, och af vikt är, att hvarje

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

särskild byggnadsplan varder så noggrant och i detalj granskad, innan

den öfverlämnas till utförande, att under arbetets fortskridande icke

några till prisförhöjningar ledande ändringar behöfva däruti företagas.»

Hvad beträffade ledningen af ifrågavarande arbeten hade redan

nämnts, att denna anförtrotts åt fortifikationsbefälhafvaren. Denne hade

därvid biträdts af eu byggmästare, eu verkmästare, eu arbetschef (löjtnant),

tre fanjunkare samt en till tre sergeanter, hvarförutom fortifikationskassören

omhänderhaft utbetalningar.

Revisorerne, som genom delegerade besökt ifrågavarande kasernetablissement

och öfriga hithörande byggnader, hade tillika tagit i betraktande

nu pågående byggnadsarbeten; och hade revisorerne därvid

gjort följande iakttagelser.

Beträffande först byggnadernas läge, kunde med fog ifrågasättas,

huruvida, åtminstone hvad anginge kustartilleriets byggnader, dessa

erhållit en fullt lämplig plats. Det folie nämligen i ögonen, att detta

etablissement till största delen förlagts i skottlinjen för en från sjösidan

fästningen anfallande fiende. En af de bidragande orsakerna till att

deri ifrågavarande platsen utvalts antoge revisorerne vara den förmenta

fördelen att kunna tillgodogöra sig vissa därstädes befintliga träbyggnader,

hvarigenom kostnaderna skulle kunna i viss mån nedbringas.

Fråga vore emellertid, huruvida icke sådana beräkningar måste anses

felaktiga. Ty utom det att byggnadernas iståndsättande kräfde ej obetydliga

kostnader, betingade äfven deras framtida underhåll, med hänsyn

särskild! därtill att de voro åt trä, långt större kostnader, än om de

varit uppförda af sten. Härvidlag borde icke heller förbises deu större

eldfara, som med afseende å dylika byggnader alltid förefunnes. Det

kunde därför icke bestridas, att det förfaringssätt, som här kommit till

användning, i längden icke ställde sig ekonomiskt fördelaktigt. Af

omförmälda träbyggnader hade några upplåtits till bostäder åt underofficerare;

en större byggnad hade afsetts att inrymma regementsexpedition

och officersmäss in. m.

De nya kasernbyggnaderna och officersbostäderna syntes vara

solidt och praktiskt uppförda. Inom de senare disponerade gift kapten

eller löjtnant lägenhet om 6 rum och kök med nutida bekvämligheter.

Sådan byggnad vore afsedd för fyra gifta och åtta ogifta officerare.

För vattenledning vid kasern etablissement^ hade anlagts pumphus och

vattentorn med därtill hörande brunnar och vattenintag, hvarjämte

kallbadhus vore under uppförande.

Hvad beträffade de bostäder, som på sätt redan nämnts upplåtits

till underofficerare och Indika förut användts till arbetarebostäder, vore

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 87-

dessa i allmänhet, låga och trånga samt i saknad af bekvämligheter.

Byggnaderna, hvilka vore 6 till antalet, hade ännu ej samtliga blifvit

för sitt ändamål upplåtna.

Revisorerne både äfven besökt den nyuppförda underofficersbyggnaden

i närheten af Rindö skans och funnit denna byggnad, som vore

uppförd af sten och innehåller lägenheter för 15 familjer, ändamålsenligt

inredd.

Slutligen hade revisorerne tagit i betraktande den nyuppförda,

ännu ej fullt färdiga fortifikationsbyggnaden å den s. k. Kronudden

invid Vaxholm. Denna byggnad, som uppförts af virke från kronan

tillhörig skog, hade afsetts att inrymma dels bostäder åt fortifikationsbefälhafvaren

och fortifikationskassören, dels oek expeditionslokaler.

Källarvåningen vore helt insprängd i berget, hvarjemte dyrbara anordningar

vidtagits för anläggande af vattenledning.

Såsom redan framhållits, hade ifrågavarande byggnadsarbeten dragit

kostnader, som med afsevärdt höga belopp öfverstege hvad ursprungligen

beräknats. Det hade särskilt ådragit sig revisorernes uppmärksamhet,

att icke arbetet i dess helhet utbjudits å entreprenad, och visst

vore, enligt hvad revisorerne vidare anföra, att det förfaringssätt,

hvaraf vederbörande vid detta tillfälle begagnat sig, vore ägnadt att

framkalla starka tvifvelsmål, huruvida det system, som för närvarande

följdes med afseende å dylika anläggningar, kunde anses tillfredsställande.

I detta afseende borde till en början fastslås, att utan en fullt betryggande

och sakkunnig kontroll nödig säkerhet för arbetets behöriga

utförande icke kunde vinnas. Vidare syntes med skäl kunna ifrågasättas,

huruvida icke för ändamålet borde, i likhet med hvad som enligt

uppgift skett i Tyskland, inrättas en af sakkunniga såväl civila som

militära personer sammansatt byggnadsnämnd, hvilken skulle hafva att

dels granska uppgjorda förslag till nya eller ändrade kasernbyggnader,

dels ock utöfva nödig tillsyn i afseende å arbetets utförande. Genom

en dylik anordning skulle otvifvelaktigt på detta område kunna uppnås

större enhet och samverkan än hvad för närvarande vore fallet. Därigenom

skulle ock med säkerhet mera fullständiga utredningar och mera

tillförlitliga kostnadsberäkningar kunna erhållas samt afvikelse!- från

ursprungligen uppgjorda planer undvikas äfvensom eu önskvärd begränsning

af kostnaderna åstadkommas.

Då ännu många och stora kasernbyggnadsarbeten förestode, hade

revisorerne ansett sig böra å här anförda förhållande!! fästa Riksdagens

särskilda uppmärksamhet.

Öfver denna revisorernes framställning har arméförvaltningen den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

17 sistlidne januari afgifvit infordrad! utlåtande ocli däri åberopat ett af

chefen för fortifikationen i ärendet afgifvet yttrande, till hvilket arméförvaltningen

förklarat sig icke hafva något att tillägga.

I detta yttrande har chefen för fortifikationen anfört följande.

»I sin berättelse anmärka revisorerne rörande de ursprungliga kostnadsberäkningarna,

att desamma uppgjorts utan hänsyn till markens

verkliga beskaffenhet. Härvid tillåter jag mig framhålla, dels att den

tid, som för uppgörandet af förslagen stod till buds, var alltför ringa

för att uppgörandet af annat än blott generella kostnadsförslag kunde

medhinnas, dels ock att några medel icke funnos tillgängliga för verkställandet

af borrningar och andra noggranna undersökningar af marlock

grundförhållandena — undersökningar, som, om de skola vara till

verklig nytta, draga ganska afsevärda kostnader. Platsen för grenad]äretablissementet

var ej ens bestämd, då beräkningarna uppgjordes. Med

afseende å denna fråga tillåter jag mig tillika erinra om hvad fortifikationsdepartementet

framhållit och dåvarande chefen för kungl. landtförsvarsdepartementet

anförde till statsrådsprotokollet af den 11 januari

1901 beträffande de för de olika kasernetablissementen verkställda

kostnadsberäkningarna, nämligen att de undersökningar, som utförts på

de orter, där kasernetablissement tänkts förlagda, icke varit och icke

kunnat vara annat än okulära, samt att platsundersökningar, utförda

till sådan omfattning, att full klarhet kunnat vinnas, skulle, då det

gällde eu så vidt omfattande byggnadsfråga, blifva icke allenast mycket

tidsödande, utan äfven så kostsamma, att de knappast kunde komma

till verkställighet förrän i samband med byggnadernas uppförande.

Att de från fortifikationsbefälhafvaren till revisorerne öfverlämnade

ursprungliga specificerade kostnadsförslagen till grenadjäretablissementet

saknade datum och underskrift beror därpå, att dessa å fortifikationens

ritbyrå uppgjorda kostnadsförslag ursprungligen legat såsom bilagor

till det generella kostnadsförslag till samma etablissement, som låg till

grund för Kungl. Maj:ts proposition till 1902 års Riksdag om anslag

till uppförandet af ifrågavarande etablissement.

Det af 1901 års kasernbyggnadsnämnd gjorda och af revisorerne

anförda uttalandet, att noggrann hänsyn bör tagas till markens beskaffenhet

vid bestämmandet af själfva kasernbyggnadsplatsen inom

ett blifvande etablissements område samt att byggnaderna i öfrigt böra

så förläggas, att dyrbara grundläggnings- och terrasseringsarbeten undvikas,

har chefen för fortifikationen i allt sökt ställa sig till efterrättelse.

Hvad beträffar förläggningen af de olika nybyggnaderna vid kasernBih.

till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 16 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

etablissement^]! å Rindön, hafva de för dessa etablissement utsedda platserna

så ringa utsträckning och äro för öfrigt af sådan beskaffenhet, att

möjligheten att för en del byggnader undvika dyrbarare grundläggningknappast

förefanns, då .man måste taga en viss hänsyn därtill, att

byggnaderna icke blefve förlagda huru som helst i förhållande till

hvarandra.

Med afseende å kustartillerietablissementets läge anmärka revisorerne,

att detta etablissement till största delen förlagts i skottlinjen

för en från sjösidan anfallande fiende. Så är nog händelsen med båda

kasernetablissementen å Rindön, men detta hade icke kunnat undvikas,

hvarhelst etablissementen förlagts å för fiendens insyn undandragen

plats i närheten af Oscar-Fredriksborg. För öfrigt må framhållas, att

läget för båda etablissementen bestämts i samråd med chefen för kustartilleriet

samt dåvarande chefen för Vaxholms kustartilleriregemente,

hvilken senare tillika var kommendant och artilleribefälhafvare å Vaxholms

och Oscar-Fredriksborgs fästning, och har därvid särskild hänsyn

tagits till de artilleristiska förhållandena.

Revisorerne framkasta vidare den förmodan, att en bidragande

orsak till att platsen för kustartillerietablissementet utvalts såsom skett

vore att söka i den förmenta fördelen att kunna tillgodogöra sig vissa

därstädes befintliga träbyggnader. Detta är emellertid icke förhållandet.

Då nämnda plats skulle utses, var all marken å Rindön söder om OscarFredriksborg

i enskild ägo, och den östra delen däraf, den s. k. Brännudden,

på hvilken kustartillerietablissementet nu är förlagdt, upptogs då

af en ganska stor mekanisk verkstad med talrika arbetare. Då detta

verkstadsetablissement låg så att säga vägg om vägg med artilleriets

byggnader, blef följden, att ständiga stridigheter förekommo mellan

artilleristerna och arbetarna, hvilka senare äfven i disciplinärt hänseende

utöfvade en menlig inverkan på de förra. Dåvarande chefen för Vaxholms

kustartilleriregemente framhöll också upprepade gånger, att ur disciplinär

synpunkt det vore oafvisligen nödvändigt, att kronan förvärfvade Brännudden,

och då de därstädes af sten uppförda gjuteri- och verkstadsbyggnaderna

ansågos kunna förändras till användning för kustartilleriet,

skulle den betydliga inköpssumman därigenom i någon mån kunna

uppvägas. Äfven de befintliga och jämförelsevis nya träbyggnaderna

ansågos böra kunna tillgodogöras för artillerietablissementet. Att tomten

i öfrigt var synnerligen oländig och ingalunda lämplig såsom kasernbyggnadsplats

måste man bortse ifrån, då det gällde den i militärt

hänseende så stora fördelen att få bort verkstaden. Följden i byggnadshänseende

har emellertid blifvit d}U’barare grundläggnings-, terrasserings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

och planeringsarbeten, hvarjämte äfven kostnaderna biff vit betydligt

större för förändrande af de gamla byggnaderna, som tyvärr kräfde

vida mera omfattande ändringsarbeten, än man på grund af de för förslagens

uppgörande verkställda okulära undersökningarna haft anledning

at.t antaga. Genom etablissementets förläggning till Brännudden vann

man tillika den fördelen, att det invid Oscar-Fredriksborg belägna gamla

artillerietablissementets byggnader kunde komma till användning. Dessa

byggnader äro nu afsedda att inrymma kansli-, sjuk- och mässlokaler.

Uppförandet af nya dylika lokaler skulle förvisso dragit afsevärdt mycket

högre kostnader, än som nedlagts på de nu därför afsedda äldre byggnaderna.

Angående inköpet af Brännudden har för öfrigt 1902 års Riksdag

uttalat, att detta inköp syntes medföra afsevärda fördelar, hvarför Riksdagen

funne sig böra förorda detsamma jämte de förändringar i förutvarande

''förläggningsförslag, som däraf blefve eu följd.

Af de förut till mekaniska verkstaden hörande sex f. d. arbetarbostäderna

af trä hafva fyra nu ominredts till underofficersbostäder, eu

till bostäder för ogifta officerare och eu till kasern för officersvolontärer.

Visserligen äro, såsom revisorerne antydt, dessa underofficerslokaler ej

fullt så rymliga som dylika i de nyuppförda byggnaderna, men torde

dock kunna anses tillfredsställande, i synnerhet som största delen af

dem innehålla ett rum mera, än hvad i regeln tilldelas gifta underofficerare.

Vidare säga revisorerne i sin berättelse, att det särskildt ådragit

sig deras uppmärksamhet, att arbetet å här ifrågavarande ort icke i sin

helhet utbjudits på entreprenad, och att det är visst, »att det förfaringssätt,

hvaraf vederbörande vid detta tillfälle begagnat sig, är ägnadt

att framkalla starka tvifvelsmål, huruvida det system, som för närvarande

följes med afseende å dylika anläggningar, kan anses tillfredsställande».

Fullt erkännande fördelarna i ekonomiskt hänseende af

entreprenadsystemet, tillåter jag mig här framhålla, att af de 36 kasernet.

ablissement, som sedan år 1902 dels uppförts eller utvidgats, dels äro

under uppförande eller utvidgning, endast de två nu ifrågavarande

äfvensom fyra i Boden samt grenadjärkasernen i Karlskrona uppförts

genom fortifikationens egen personal. Vid alla de öfriga 29 har

entreprenadsystemet uteslutande tillämpats. Att den dåvarande chefen

för fortifikationen beslöt sig för att frångå entreprenadsystemet för

kasernbyggnadsarbetena inom fästningsorterna berodde dels därpå, att

han, då eu hel del erforderliga instrumentali er funnos att tillgå vid

(förvarande fästningsbyggnadsförråd samt han jämväl ansåg sig å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

dessa orter hafva fullt sakkunnigt arbetebefäl till sitt förfogande, förmenade,

att samma arbeten, om de verkställdes genom fortifikationens

egen personal, borde blifva på för kronan förmånligare sätt utförda,

dels ock, beträffande byggnadsarbetena å Rindön, därpå, att han, som

sedan lång tid tillbaka hade kännedom om Vaxholmsförliållandena, visste,

att det, särskildt med hänsyn till inkvartering och transport af arbetare

m. m., skulle för civila entreprenörer uppstå stora svårigheter, då det

var fråga om så betydande byggnadsföretag, som här var fallet.

Rörande slutligen en del andra af revisorerne beträffande ifrågavarande

båda kasernetablissement anmärkta förhållanden, hvilka äro af

den beskaffenhet, att endast arbetsbefälet därom kan yttra sig, har jag

infordrat fortifikationsbefälhafvarens å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning förklaring, och hapjfortifikationsbefälhafvaren däri anfört:

beträffande anmärkningen, att den för arbetena använda materielen

delvis betingat enligt revisorernes mening synnerligen höga priser:

att, enligt fortifikationsbefälhafvarens förmenande, materialprisen

varit billiga, då man toge i betraktande, att endast materialier af bästa

beskaffenhet blifvit använda. Så hade exempelvis teglet endast kostat

35 kronor 90 öre per 1,000 tegel; kalk hade med undantag af två

mindre pråmlaster, som vid arbetets början inköpts från Oaxen för 2

kronor 10 öre per hl., kostat 1 krona 90 öre pr hl. vid brygga å

Rindön; järnbalkar hade betalats år 1902 med 9 kronor 36 öre samt

år 1903 med 9 kronor 54 öre per 100 kg.; virket hade med undantag

af bättre golfträ samt några synnerligen långa bjälkar och sparrar,

som måst extra beställas och som därför betingat ett högre pris, varit

jämförelsevis billigt; taktäckning med] svartplåt jämte strykning med

svart oljefärg hade kostat per m2 1 krona 80 öre, 1 krona 95 öre, 2

kronor, 2 kronor 20 öre och år 1905 2 kronor 30 öre, sedan verkstadsföreningen

fastställt det senare som minimipris; för beslagning af skorstenar

samt täckning af vindskupor och lister med 10 & prima galvaniserad

plåt, målad i falsarna med blyhvitt, hade betalats 4 kronor 50

öre pr in2; all målning vore utförd för lägre pris, än som betalades i

Stockholm; på de flesta järnvaror hade lämnats stor rabatt, så hade t. ex.

på skrufvar lämnats 25 procent, på spik 30 å 40 procent, på kaminer

25 procent, på spisar 30 procent samt på därtill hörande kopparcisterner

20 procent rabatt;

beträffande anmärkningen, att arbetsprisen i allmänhet icke kunnat

kontrolleras:

att å några räkningar från arbetets början år 1902 af förbiseende

kubikmassan och å-priset per in3 för jordschaktning på ackord ej blifvit

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

utsatta. Kubikmassan hade emellertid blifvit uppmätt hvarje månad,

och å-priset växlade mellan 1 krona och 1 krona 20 öre per m3; å räkningarna

hade enhvar i arbetslaget kvitterat sin andel. Från år 1903

upptoge alla dylika räkningar både kubikmasssa och å-pris.

Däremot hade å en del räkningar under rubrik »Utfört diverse

arbeten» etc., för att minska räkningarnas antal, sammanförts''personer,

som utfört reparationer af verktyg, tillverkning af skaft, förfärdigande

af brukslafvar och backar, uppsättning af skjul och maskiner, handräckning

vid uppmätningar, utställningar och afvägningar, röjningsarbeten,

uppställning och flyttning af kranar och maskiner, utläggning och

flyttning af spårvägar, ändring af tippvagnar till platåvagnar och

tvärtom, byggandet af landgångar och upplastningsbord i djupa grunder,

där schaktningen måst utföras trappvis, anordningar för vattenuppfordring

m. m.

Vidare hade på dylika listor förts alla, som arbetat vid underofficersbyggnaden

å Rindö västra udde, hvilkas utförda arbeten kontrollerats

af arbetschefen enligt, särskilda hos fortifikationsbefälhafvaren

förda journaler, samt kuskar, eldare och pråmstyrare;

samt beträffande anmärkningen, att, såvidt af för revisorerne tillgängliga

handlingar kunnat inhämtas, — med undantag för inköp af en

del virke — skriftliga anbud icke offentligen infordrats vare sig vid upphandling

af nödig arbetsmaterial eller i fråga om de olika arbetenas utförande:
att

förutom å virke anbud äfven å tegel, kalk, balkar, cement

m. in. infordrats antingen genom annons eller under hand. A snickerier

hade infordrats anbud till den första stora beställningen från två

fabriker, som visat sig kunna utföra ett godt arbete och tillika begärde

ett måttligt pris. Sedermera hade från den fabrik, som fick detta arbete

och som utförde det synnerligen omsorgsfullt samt af mycket godt och

vackert virke, för hvarje gång, som ett mindre parti snickerier behöfdes,

nytt anbud infordrats, och då detta anbud varit antagligt, hade fortifikationsbefälhafvaren

ansett det fördelaktigast att, så länge fabriken

lämnade en god vara för drägligt pris, fortfarande anlita densamma.

Å de olika arbetena hade anbud ej infordrats, då ju arbetet utförts

med eget folk, men hade, där så kunnat ske, olika arbeten utförts

på ackord af därtill fullt kompetenta personer.»

Det högst betydliga öfverskridandet af den för ifrågavarande

arbetens utförande beräknade kostnaden har ådragit sig Riksdagens

särskilda uppmärksamhet. Utan tvifvel hafva, på sätt revisorerne anmärkt,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

de undersökningar, som föregått dessa arbetens anordnande, varit ofullständiga.

Särskildt har Riksdagen funnit, att i vissa fall markens beskaffenhet

å byggnadsplatserna icke underkastats sådan noggrann undersökning,

som i 1901 års kasernbyggnadsnämnds af Riksdagen godkända

utlåtande angifves. Ej heller synas tillfyllestgörande kontrollåtgärder

hafva blifvit vidtagna. Af hvad i ärendet meddelats framgår tillika,

att entreprenadsystemet icke blifvit i önskvärd omfattning tillämpadt.

I anledning häraf och med afseende å de ansenliga kasernbyggnadsarbeten,

som under den närmaste framtiden skola utföras, har Riksdagen

velat framhålla vikten af att denna byggnadsverksamhet måtte varda på

ett mera tillfredsställande sätt planlagd och ordnad. Åtgärder synas

vidare böra vidtagas för åstadkommande af en mera verksam kontroll.

Slutligen har Riksdagen velat ifrågasätta, om ej såväl vid kostnadsberäkningars

upprättande som vid kontrollens utöfvande biträde af civila

element borde i större utsträckning än hittills anlitas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder må

böra vidtagas, på det att vid förestående kasernbyggnadsarbeten fullt

tillförlitliga kostnadsberäkningar må vara att tillgå och tillfyllestgörande

kontroll öfver arbetenas utförande må åstadkommas.

Öfverintendentsämbetet.

I § 1 under berättelsen angående öfverintendentsämbetet hafva

revisorerne meddelat, att enligt ett den 24 mars 1876 mellan öfverintendentsämbetet

och Stockholms stads drätselnämnd afslutadt kontrakt

angående vården och underhållet af Carl XilLs torg här i staden

nämnden ägde att, såsom ersättning för hvad nämnden genom detta

kontrakt åtagit sig, af statsanslaget till byggnader och reparationer årligen

uppbära ett belopp af 5,000 kronor.

Då emellertid Stockholms stad droge så stor nytta af denna till

dess begagnande upplåtna, öppna plats, att dess vård och underhåll

skäligen kunde påfordras skola af staden utan bidrag från statsverket

bekostas, hade revisorerne velat ifrågasätta, huruvida icke berörda kontrakt

borde i sådant syfte uppsägas.

I häröfver afgifvet utlåtande af den 16 sistlidne januari har öfverintendentsämbetet

anfört, att då de skäl för åvägabringande af en förändring

i gällande bestämmelser rörande underhållet af ifrågavarande

plats, som af revisorerne framburits, måste, såvidt ämbetet kunde finna,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

betraktas såsom välgrundade, vore icke något att erinra mot att, för

vinnande af sagda ändamål, beträffande förenämnda med drätselnämnden

ingångna kontrakt — som vid uppgörandet förklarats gälla från den

1 april 1876 till samma dag 1877 och sedermera ansåges förnyadt för

ett år i sänder, räknadt från den 1 april, såvida det ej före utgången

af näst föregående mars månad blefve af endera kontrahenten uppsagdt

— uppsägning blefve i behörig ordning verkställd.

Riksdagen delar revisorernes af öfverintendentsämbetet biträdda

mening, att bidrag icke bör från statsmedel utgå för vården och underhållet

af Carl Xlllrs torg här i staden och att sålunda det i detta afseende

mellan öfverintendentsämbetet och Stockholms stads drätselnämnd

afslutade kontrakt bör uppsägas. Rå emellertid, enligt hvad Riksdagen

inhämtat, sådan uppsägning ännu icke blifvit verkställd, får Riksdagen

anhålla, att Eders Kungl. Majrt täcktes vidtaga åtgärder, på det att det

emellan öfverintendentsämbetet och Stockholms stads drätselnämnd den

24 mars 1876 upprättade kontrakt angående vården och underhållet af

Carl XlII:s torg här i staden må varda i ofvan angifna syfte uppsagdt.

T ullverket.

Revisorerne hafva i § 1 under berättelsen angående tullverket

erinrat, hurusom Kungl. Maj:t i öfverensstämmelse med Rikets Ständers

beslut den 18 december 1857 utfärdat kungörelse om att den till städerna

såsom särskild afgift ingående tolag, därunder inbegripen såväl ordinarie,

stads- och allmän tolag som den i vissa städer särskildt utgående

inkvarteringstolagen, fattigvårdstolagen och öfverflödsafgiften, skulle

upphöra mot godtgörelse af tullmedlen; hvarjämte Kungl. Maj:t samma

dag i skrifvelse till generaltullstyrelsen meddelat bestämmelser angående

ersättning till stapelsi äderua för tolagsafgiften. Enligt dessa bestämmelser

skulle tolagsersättningen utgå till de särskilda städerna efter den

inkomst, de i medeltal haft af tolagen under åren 1853—1855, dock

med undantag för städerna Sundsvall och Haparanda, hvilkas tolagsersättning

skulle beräknas efter dessa städers tolagsuppbörd år 1855.

Tillika bestämdes, att om tulluppbörden någonstädes komme att öfverskjuta

medelbeloppet af samma uppbörd för åren 1853—1855, eller för

Sundsvall och Haparanda 1855 års enahanda uppbörd, så skulle den

stad, där sådant inträffade, äga rätt att ytterligare erhålla en tolagsersättning,

beräknad efter fem procent å öfverskottet, samt att, där

tulluppbörden sjönke under nyssnämnda medelbelopp, afdrag å stadens

tolagsersättning skulle verkställas och beräknas efter samma procent
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 87-

förhållande, som ägt ruin mellan stadens tull- och tolagsuppbörd under

den vid beräkningen afsedda tid, med jämkning häri till närmaste

fjärdedels procent. Redan befintliga, men till uppbärande af tolag då

icke berättigade stapelstäder äfvensom ytterligare blifvande stapelstäder

kunde, om anledning därtill, vid pröfning af hvarje särskilt fall, förekomma,

beviljas i stället för tolag ett anslag af tullmedlen, motsvarande

fem procent af stadens årliga tulluppbörd.

Genom särskilda i ämnet väckta motioner hade tolagsfrågan kommit

till behandling såväl under 1859—1860 årens riksdagar som under

riksdagarne 1868, 1869, 1870, 1881 och 1889, vid hvilket sistnämnda

års riksdag statsutskottet hemställt, att Riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes, så snart ske kunde, till Riksdagen

afgifva förslag till upphörande eller reglering af den till rikets

stapelstäder utgående tolagsersättningen. — Någon åtgärd från Riksdagens

sida hade dessa motioner emellertid icke föranledt.

Inom finansdepartementet hade under år 1882 upprättats förslagtill

bestämmelser angående tolagsersättningens aflösning, hvilket förslag

af Kungl. Maj:t öfverlämnats till yttrande af skatteregleringskommittén.

Denna kommitté hade i utlåtande den 9 maj 1883 hemställt:

att den åt stapelstäder i allmänhet förunnade tolagsersättning eller

andel af tullmedel skulle till statsverket indragas;

att staten samtidigt skulle öfvertaga bestridandet af alla de kostnader,

som förut ålegat städerna med hänsyn till tullverket, ständig

inkvartering och aflöning af rådhusrätt, samt de tjänstebefattningar,

som afsåge statsändamål i öfrigt och motsvarade sådana, som på landsbygden

af statsmedel bekostades;

att de af denna anordning betingade ändringar i städernas finansiella

förhållanden skulle utjämnas genom differensernas fördelande på viss

längre tidsföljd;

att staten skulle inlösa de byggnader och inventarier, städerna

för ofvan nämnda statsändamål anskaffat; samt

att, i händelse dessa hufvudgrunder godkändes, den slutliga regleringen

för hvarje särskild stad skulle föregås af en noggrann undersökning

af de förhållanden, som i hvarje fall på frågans rätta lösning

kunde utöfva inflytande.

För så vidt revisorerne inhämtat, hade detta utlåtande icke föranledt

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Beträffande den till städerna utgående tolagsersättningen och dess

användande, meddelade revisorerne följande, på ofvannämnda skrifvelse till

generaltullstyrelsen den 18 december 1857 samt på de från städerna till

kommerskollegium ingifna redogörelser grundade uppgifter:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

17

jl kungl. kungörelsen.

den

i 18 december

| 1857 fixerad

årlig godt|

görelse för

upphörd

tolag

Godtgörelse

med till- ökning af 5

Utbetald tolags- ersättning

tulluppbörd,

som i hvarje

stad öfver- stiger

för år 1903

för år 1904

hufvudsakligen användts till:

Calmar........................

8,700]

270,500

—

93,066

|

99

95,379

35 J

Carlshamn ..................

6,900

114,300

18,161

C 5

18,469

ll /

Carlskrona ..................

12,700

77,100

—

34,264

32

37,025

18

Christianstad (Ahus}......

2,900

—

50,900

—

56,478

52

55,500

63 J

Gefle...........................

13,000

•

—

119,900

—

77,871

64

75,905

■''!

Göteborg.....................

303,600

—

3,570,700

—

624,460

97

645,402

03 :

Halmstad ..................

5,400

78,500

40,270

65

51,400

28 ■

Haparanda ..................

3,700

—

79,200

—

1,338

39

1,449

37

Helsingborg..................

8,500

143,700

—

84,513

94

84,391

44

|

Hernösand ..................

3,300

26,700

—

20,624

82

24,071 15

Hudiksvall ..................

900

1

15,500

—

10,042

35

1

16,900 94

Kungelf ....................

30

_

200

—

*)- -

*)--

I

Landskrona.................

15,600

—

342,600

—

20,229

122

23,310 9 8

Luleå .......................

400

—

13,400

—

6,419

I41

7,209 s 8

Transport | ---

1

1--

j_

| 1,087,742

j 8

1,136,416105

Aflöning åt magistraten samt stadens tjänstemän

och betjänte, kostnader för magi

stråtens och förvaltande verks expeditioner

samt för epidemisjukvård, bidrag till

underhåll af stadens lokaler och gator

m. m.

!idrag till ränta och amortering af stadens

obligationslån samt till fattigvård.

Bidrag till magistratens m. 11. aflöning.

.inlag bni iiiagiaiiaiciis in. II.

till servismedel åt stadens

garnison.

stadsbetjänte, till underhåll af tull- och

packhus, samt navigationsskolan m. m.

Bidrag till Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset,

handelsinstitutet, ålderdomshemmet,

barnhuset, inkvarteringsverket och allmänna

fattigvårdsinrättningen samt såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna

för lagskipning, administration, fångvård,

hamnstyrelse och polisverk, till ränta

och kapitala!betalning å stadens lån äfven-:

som till underhåll af allmänna läroverkens

och tullverkets lokaler samt öfriga all,

männa byggnader.

j Bidrag till magistratens och polispersonalens

1 aflöning.

Hamn- och tullutgifter m. m.

j Bidrag till magistratens och rådstufvurättens

samt uppbörds- och polisverkets

aflöning.

(Ny kajbyggnad, reparation och underhåll

j af tullkammarens byggnader, utgifter för

1 hamnen samt för renhållning och elektrisk

i belysning m. m.

(Utgifter för tullhuslokaler, bidrag till af''

löning åt stadens magistrat och rådstufvu|

rätt, reparation af tullhuset m. m.

/Utgifter för fattigvård och polisväsen samt

1 tullkammaren.

Utgifter för tullkammarens lokaler m. m.

‘) Inga lolagsersättningsmedei hafva under året kommit staden till godo.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

jRiksdagens Skrifvelse N:o 87.

I kungl. kun-|

görelsen den

18 december

1857 fixerad

årlig godtgörelse

för

upphörd

Godtgörelse TT., , ,, , ,

med till- * 1 U^etald förökning

af 5 | ersättning

procent å den!,

tulluppbörd,

som i hvarje

stad öfver- 1*^3

för år 1901

tolag.

stiger

Transport

—

—

—

—

1,087,742

37

1,136,416

05

Malmö ........................

14,000

—

385,200

—

313,587

Öl

316,175

93

Marstrand .................

600

—

2,800

—

547

46

402

64

Norrköping..................

44,600

—

467,100

—

128,205

92

132,213

40

Nyköping.....................

1,700

—

4,300

—

23,657

12

24,081

77

Piteå...........................

1,700

—

26,000

—

365

30

397

79

Stockholm ..................

.

335,300

—

3,244,500

—

1,197,159

72

1,208,237

94

Strömstad .................

1,000

—

12,400

—

1,126

2 7

642

94

Sundsvall.....................

3,500

—

38,100

—

53,045

74

56,168

38

Söderhamn .................

1,700

_

10,900

_

4,590

16

7,693

52

Söderköping (Mem) ......

2,600

—

28,200

—

1,675

20

1,119

63

Uddevalla ..................

1,800

—

43,200

—

1,966

OC

10,163

90

Umeå .........................

2,500

—

59,600

-

3,387

19

3,001

41

Varberg .....................

5,500

—

38,900

—

12,536

76

10,955

62

Vestervik.....................

3,000

—

54,200

—

4,669

85

5,116

10

Transport

—

—|

--i

—

2,834,262; 0 3

2,912,787

0 2

Enligt vederbörandes uppgifter hafva medlen

hufvudsakligen användts till:

Bidrag till utgifter för rådhus och tullkammarlokaler,

till ränta och amorterin:

å stadens lån för hamnbyggnad, till fattigvården

samt till magistratens m. fl. aflöning,

äfvensom till hamnutvidgningsarbeten.

/Bidrag till magistratens aflöning samt om/

kostnader för tullkammaren.

(Bidrag till allmänna aflöningsstaten, pen

I sionsstaten samt polisväsendet.

/Till uppmuddring af hamnen, utgifter för

I tullhuset, hyresersättning till stadslotsen

I samt lönebidrag åt tullbevakningen

I Brevik, anläggande af järnvägsspår till

varfstomten samt lastbrygga därstädes,

"■ bidrag till kanalundersökning m. in.

/Till hyra för tullkammaren, underhåll af

/ packhus samt utgifter för fångvården.

Till aflöning åt drätselnämndens expedition,

öfver- och underståthållaren, magistraten

in. fl., till pensioner, till inventariers och

materialiers underhåll, till fångvård, in

kvarteringskostnad, underhåll af tull- och

Eaekluis m. m., bidrag till läroverk, barnus

m. m.

Ränta å lån till nytt tullhus.

till bestridande af omkostnaderna

för stadens ordnings- och förvaltningsj

väsen samt för ombyggnad af dess tull

I packhus, för brandväsendet m. m.

Hyra för tullokaler m. in.

/Bidrag till stadens ämbets- och tjänstemäns

I löner m. m.

(Hyra för tullkammare, bidrag till underhåll

< af allmänna byggnader samt till aflöning

i åt magistraten.

/Till uppmuddring af Ume älf, utgifter för

\ tullkammarens lokaler m. m.

(Underhåll af tull- och packhus samt bidrag

! till ränta och amortering å stadens skuld;

t för hamn- och tullhusbyggnader.

/Bidrag till hyra och underhåll af tull- och;

\ andra offentliga byggnader.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

19

|I kungl. kun- . görelsen den

Gtodtgörelse

med till-

Utbetald tolags-

1 18 december

ökning af

5

ersättning

1857 fixerad

Enligt vederbörandes uppgifter hafva medlen

årlig godt-

tulluppbörd.

hufvudsakligen användts till:

görelse för

som i hvarie

1 upphörd

stad öfver

för år 1903

för år 1904

| tolag

stiger

Transport — — j—

—

2,834,262

63

2,912,787

02

(Bidrag till servis- och fångvårdskostnader

Visby .......................! 2,900 —

48,200

—

2,638

59

2,355

26

! samt till fattigvård, reparation af tuli- '' huset m. m.

Ystad ...................... 7,700 —

160,900

—

15,068

31

18,633

96

/Utgifter för magistrat och rådhusrätt samt

1 för uppbördsverket.

I stället för tolag åtnjuta

nedannämnda stapelstä- der af tullmedlen ett an-

slag, motsvarande fem

procent af samma städers

tulluppbörd, nämligen:

Falkenberg ..................! — — j—

759

96

1,050

77

Uppmuddring af hamninloppet.

Jönköping .................. — — i—

—

9,337

70

9,925

26

/ Stensättnings- och planeringsarbeten, under- 1 håll af tullhus m. m.

(Diverse utgifter för tullkammaren, till väg-

Karlstad .....................1 — —

—

_

36,549

09

40,440

16

j och vattenbyggnadsarbeten'' samt såsom

| bidrag till ränta och amortering å sta- 1 dens lån.

(Till belysning af hamnen, aflöning åt sjö- 1 mansnusombudsmannen samt amortering

Linköping .................. —•— ; —

~

8,283

56

9,471

32

'' af stadens lån.

(Ränta å anläggningskostnad för tullkam- s mare och packhus samt till underhåll af

Oskarshamn ............... ...!—

- -

—

7,642

82

7,719

30

'' inventarier därstädes.

Simrishamn.................. ...j —

—

3,080

30

3,276

36

/Bidrag till underhåll af tullkammaren samt

\ till aflöning åt stadens tjänstemän.

Södertälje .................. — — \ —

—

—

1,144

48

893

66

/Hyra för tullkammare, packhus ochneder- \ lagslokaler m. in.

Sölvesborg ..................1 — — i —

—

—

1,863

37

1,611

10

/Till ränta å omkostnader för förbättring af

j stadens hamn.

Trelleborg .................. — — • —

—

—

36,224

74

36,043

33

fr**

/Ränta å stadens skuld samt byggnaders

/ och gators underhåll.

Surnmaj — — 1—

•--

—

2,956,855

55

3,044,207jöo

Tolagsersättning har icke tillerkänts följande stapelstäder, nämligen Eskilstuna, Lidköping, Lysekil, Ronneby

Skellefteå, Uppsala, Vadstena, Västerås, Örebro, Örnsköldsvik.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

Enligt räkenskaperna liar den från statsverket utbetalda tolagsersättningen

under nedannämnda år uppgått till följande belopp:

Uppgift om utbetald tolag ser sättning under nedannämnda år.

År

1864

1865

1866

1867

1868

1869

1870

1871

1872

1873

1874

1875

1876

1877

1878

1879

1880

1881

1882

1883

1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

/

1,003,260: it.

1,006,728: 74.

966,233: it.

940,753: io.

1,034,097: 24.

1,004,017: 43.

1,090,488: 4 3.

1,250,465: 48.

1,258,810: so.

1,484,402: 51.

1,756,156: 92.

1,500,946: 47.

1,591,288: 76.

1,602,490: 93.

1,457,769: 84.

1,548,090: 29.

1,663,911: 79.

1,759,564: 46.

1,820,333: 67.

1,942,809: 82.

1,959,149: 05.

1,918,325: 33.

1,884,683: 06.

1,810,710: 87.

2,148,929: 30.

2,361,972: 54.

2,354,791: 73.

2,136,907: 65.

2,106,228: 4 1.

2,100,894: 94.

2,184,005: 4 7.

2,215,210: 17.

2,342,317: 86.

2,409,911: 26.

2,804.995: 18.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

21

År 1899 ...................................

................................... 3,179,265:79

„ 1900 ...................................

.................................. 3,051,833: 12

„ 1901 ................................

.................................. 2,656,560: 80

„ 1902 ...................................

................................. 2,947''199: 30

„ 1903 ................................

................................. 2.956,855: 55

„ 1904 ...................................

................................. 3,044,207: 50

Vidare anföra revisorer^, att i riksstaten för år 1865 förslagsanslaget

till ersättning till städerna för mistad tolag för år 1865 upptagits

till 1,040,000 kronor och hade sedermera höjts för år 1879 till

1.400.000 kronor, för år 1882 till 1,640,000 kronor, för år 1889 till

1.900.000 kronor och för år 1897 till 2,100,000 kronor, med hvithet

belopp det jämväl vore upptaget i den af Riksdagen senast upprättade

riksstat. *)

Under hänvisning till skatteregieringskommitténs förenämnda utlåtande

ville revisorerne, särskild! med afseende därå, att den nu utgående

tolagsersättningen, på grund af förändrad tull-lagstiftning, stigit till

belopp, som vid ersättningens bestämmande år 1857 svårligen kunnat

förutses, fästa uppmärksamheten på vikten däraf, att frågan om reglering

af denna ersättning ånyo toges i ompröfning.

Generaltullstyrelsen har i häröfver den 2 sistlidne januari afgifvet

utlåtande anfört, att styrelsen icke hade något att erinra mot förnyad

pröfning af frågan om regleringen af tolagsersättningen.

Dock ansåge sig styrelsen icke böra underlåta att framhålla, att

de omständigheter, som efter år 1857 förorsakat ökning af den vissa

städer tillkommande tolagsersättningen, jämväl i ej oväsentlig mån

hade stegrat de utgifter, städerna för åtnjutande af ifrågavarande ersättning

måste vidkännas.

Genom den under senare tider ändrade tullagstiftningen har eu

afsevärd höjning inträdt i den vissa städer år 1857 tillerkända ersättningen

för mistad tolag. Ehuruväl Riksdagen ej vill förneka, att de utgifter,

till hvilkas bestridande tolagsersättningen är afsedd att bereda

städerna medel, samtidigt stegrats, finner Riksdagen dock här ofvan

omförmälda förhållande utgöra grundad anledning att till utredningföretaga

frågan, i hvilka afseenden med hänsyn till alla på saken inverkande

omständigheter någon reglering af sagda tolagsersättning bör

verkställas; och får Riksdagen därför anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

*) Under innevarande riksdag är anslaget höjdt till 2,900,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

täcktes låta verkställa utredning, i hvilka afseenden reglering af den

till vissa stapelstäder utgående tolagsersättningen bör äga rum, samt

därefter till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen

kan gifva anledning.

Rikets generallandtmäterikontor.

Enligt hvad i revisionsberättelsen angående rikets generallandtmäterikontor

erinras, hade 1889 års revisorer anmärkt, att den byggnad,

hvari kontoret vore inrymdt, visserligen vore af solid beskaffenhet och

genom sitt fria läge utgjorde ett lämpligt förvaringsrum för kontorets

högst dyrbara arkiv, men att densamma det oaktadt icke erbjöde önskvärd

säkerhet mot eldfara.

I däröfver afgifvet gemensamt yttrande hade öfverintendentsämbetet

och landtmäteristyrelsen framhållit önskvärdheten af ernående

utaf större brandfrihet ätvensom vinnande af välbehörig! ökadt utrymme.

Statsutskottet vid 1900 års riksdag hade anmält, att det syntes

framgå, att ifrågavarande byggnad, hvilken inrymde ett betydande

antal högst värdefulla och delvis oersättliga handlingar, icke i alla afseenden

erbjöde önskvärd trygghet mot eldfara, men att, då emellertid

uppmärksamheten dåmera blifvit fäst därå, utskottet antoge, att Eders

Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att söka åvägabringa anordningar

till det anmärkta förhållandets afhjälpande.

Utskottets utlåtande hade icke föranledt något Riksdagens yttrande.

Någon åtgärd från Eders Kungl. Maj:ts sida för undanröjande af

de angifna bristerna hade emellertid icke blifvit vidtagen.

Frågan hade upptagits till förnyad behandling af landtmäteristyrelsen

genom en den 28 oktober 1903 aflåten skrifvelse till Eders

Kungl. Maj:t, däri styrelsen funnit sig föranlåten att hemställa om åtgärder

till afhjälpande af de närmare angifna olägenheter, som vidlådde

den nuvarande lokalen såväl från synpunkten af eldfara som i fråga

om utrymme.

Eders Kungl. Maj:ts till 1905 års Riksdag aflåtna pi-oposition angående

uppförande af ny byggnad för Eders Kungl. Maj:ts kansli m. m.

hade visserligen afsett att tills vidare bereda ämbetslokaler äfven för

generallandtmäterikontoret med rikets allmänna kartverk. Då emellertid

nämnda proposition icke vunnit Riksdagens bifall, hade revisorerne,

som äfven under denna revisionsförrättning besökt ifrågavarande lokaler,

ansett sig böra ånyo fästa uppmärksamheten å önskvärdheten af att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

åtgärder måtte vidtagas för undanröjande af den eldfara, för hvilken

landtmäterikontorets arkiv vore utsatt.

I häröfver den 16 sistlidne januari till Eders Kung!. Maj:t afgifvet

utlåtande liar landtmäteristyrelsen, med öfverlämnande af bestyrkt afskrift

af styrelsens skrifvelse till Eders Kung! Maj:t den 28 oktober 1903

angående åtgärder till skyddande af styrelsens arkiv mot eldfara och

för beredande af ökadt utrymme i arkivet, anfört, att, då några åtgärder

i berörda afseenden icke vidtagits, behofvet af sådana åtgärder fortfarande

vore synnerligen trängande.

1 sistberörda, af landtmäteristyrelsen nu åberopade skrifvelse har

styrelsen anfört följande:

»Riksdagens år 1889 församlade revisorer hade vid besök i rikets

generallandtmäterikontor anmärkt, att den byggnad, i hvilken kontoret

vore inrymdt, visserligen vore af solid beskaffenhet och genom sitt fria

läge utgjorde ett lämpligt förvaringsrum för kontorets högst dyrbara

arkiv, men att densamma det oaktadt icke erbjöde önskvärd säkerhet

mot eldfara.

Uti häröfver afgifvet gemensamt underdånigt utlåtande meddelade

öfverintendentsämbetet och landtmäteristyrelsen, att ifrågavarande byggnad,

med fritt läge emellan Karl XIIi:s torg och Västra Trädgårdsgatan,

vore försedd med lrvälfda källare under den västra, större delen, samt

hade österut, i jämnhöjd med källarne men utan hvalf ett större rum,

som förr varit tvätt- eller badstuga, samt en vaktmästarebostad, bestående

af tre rum och kök, förlagda i två låga våningar åt Karl XIII:s

torg. I bottenvåningen, från Västra Trädgårdsgatan räknadt, vore

landtmäterikontorets arkiv inrymdt, och i denna våning funnes dessutom

rum för tjänstemännen jämte ett portvaktsrum. En trappa upp

hade landtmäteridirektören två ämbetsrum och tambur. Hela denna

våning i öfrigt hade förr utgjort bostadslägenhet, men vore sedan år

1865 upplåten åt rikets ekonomiska kartverk, hvilket äfven disponerade

ett gafvelrum i vinden mot öster. I vindens västra del hade äfven

vant inredd en bostadslägenhet af tre rum och kök, hvilken lägenhet

dock numera icke finge till bostad upplåtas, utan användes till.arbetsrum

för landtmäterielever. Brandbotten af tegel funnes såväl i vindsförstugan

som under vindsrummens trägolf. Byggnaden, hvars uppvärmning

skedde medelst kakelugnar, hade ett högt, brutet, plåtbetäckt

yttertak, inrymmande en öfre vind med trägolf, dess murar voro fasta,

bjälklagen och golfven i alla rum af trä, och förstugorna belagda med

plansten. Den stentrappa, som hade ingång från Landtmäteribacken,

gånge upp till vinden och vore försedd med järndörrar, hvarjemte i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

huset funnes flera vattenposter och assuranssprutor. Mot Karl XIII:s

torg funnes ett envåningshus, som användes till vattenbutik, hvarjemte

å gården en mindre vedbodbyggnad vore uppförd. Hvad eldfaran för

arkivet beträffade, vore den genom stränga föreskrifter rörande eldning

och förbud mot gasbelysning i lokalerna så mycket som möjligt undanröjd,

och då bostäder numera ej finge å vinden användas, vore jämväl

den fara, som det höga trätaket kunde medföra, förminskad, kunnande

denna fara än ytterligare något förminskas genom anbringande af järnluckor

å de husets fönster, som vette åt Västra Trädgårdsgatan. Ehuru

således alla de försiktighetsmått vore vidtagna eller komme att vidtagas,

som med byggnadens nuvarande konstruktion kunde anses vara

möjliga till skydd för det dyrbara arkivet, måste dock framhållas som

ett önskningsmål, att sådana arkivhandlingar som de nu ifrågavarande

kunde förvaras i brandfria, hvälfda rum med centraluppvärmning från

eldstad i källaren, hvarjämte vindsrum ej borde få finnas i huset,

hvilket i sin helhet borde erhålla en mot eldfara betryggad konstruktion.

Bäst synes detta syfte kunna vinnas, därest ett nytt hus blefve uppfördt,

men det vore dock icke omöjligt att, med bibehållande af den

gamla murstommen, i väsentlig mån förbättra det nuvarande huset

genom att till exempel afrifva det gamla yttertaket och i dess ställe

uppföra en hel öfvervåning med stenmur och lågt yttertak, att inlägga

järnbjälklag med betonhvalf i stället för träbjälklagen, att anbringa

centraluppvärmning, att borttaga eller förändra flygeln mot Karl

XIILs torg eller vidtaga andra dylika åtgärder; och skulle, på samma

gång genom en sådan om- och påbyggnad, hvilken kunde verkställas

under hand utan att arkivet behöfde flyttas ur huset, större brandfrihet

ernåddes, äfven vinnas ett välbehöfiigt ökadt utrymme. — Kostnaderna

för ofvan föreslagna åtgärder kunde likväl ej beräknas utan att noggranna

ritningar öfver desamma förut uppgjordes; och hemställde därför

ämbetsverken, att, därest de framlagda hufvudgrunderna för byggnadens

försättande, såvidt möjligt, i brandfritt skick ansåges förtjäna

afseende, åt öfverintendentsämbetet måtte uppdragas att föranstalta om

erforderliga ritnings- och kostaadsförslags uppgörande för att Eders

Kungl. Majts pröfning underställas.

Emedan generallandtmäterikontorets arkivlokaler numera äro alldeles

otillräckliga, så att åtgärder med det snaraste äro af nöden för

afhjälpande af detta missförhållande, får landtmäteristyrelsen, under

åberopande i hufvudsakliga delar af öfverintendentsämbetets och styrelsens

ofvan omförmälda underdåniga utlåtande, hvilket gifvit statsutskottet

vid 1890 års riksdag anledning till den anmälan till Riks
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

dagen, som är införd i utskottets utlåtande n:o 37 § 5, i underdånighet

hemställa, att Eders Kung]. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida

icke i sammanhang med anordningar för arkivlokalens utvidgning åtgärder

lämpligen borde vidtagas till arkivets skyddande mot eldfara.

Jämte det landtmäteristyrelsen i underdånighet tillåter sig erinra,

hurusom riksarkivarien i underdånigt utlåtande den 19 mars 1903 angående

af Eders Kungl. Maj:t anbefalld undersökning af de centrala

ämbetsverkens arkiv upplyst, att generallandtmäterikontorets arkivlokaler

vore alldeles otillräckliga och icke skyddade mot eldfara, får styrelsen

till vidare utredning i frågan om utrymmets otillräcklighet i underdånighet

anföra följande:

Arkivet innehåller nästan uteslutande kartor öfver landtmäteriförrättningar

med därtill hörande beskrifningar och andra handlingar.

Med undantag af en del sockenkartor äro alla kartor och handlingar

inbundna i stora böcker. Kartböckernas antal, som vid början af år

1876 var 1,908 stycken, utgjorde vid 1901 års ingång 2,335. Ökningen

för år under nämnda tjugufem år utgjorde således i medeltal något

mer än 17 kartböcker. Det utrymme, som för de årligen från landtmätarne

inkommande karterenovationerna erfordras, upptager en hylllängd

af omkring 1,50 meter samt dubbel hyllhöjd eller 0,75 meter.

Det i arkivlokalen befintliga utrymme är numera så upptaget, att

i arkivet icke kan inrymmas mer än ytterligare två, högst tre års

karterenovationer.

Utrymmet är emellertid redan så upptaget, att det måste anses

såsom otillräckligt.

De äldsta, med årtal för deras upprättande försedda kartor förskrifva

sig från 1630-talet. Men kartor från uppenbarligen ännu längre

tid tillbaka finnas till icke ringa antal utan utsatt årtal. De flesta af

dessa äldre kartor äro befintliga i blott ett enda exemplar, hvilket icke

så ofta är fallet med kartorna från 1700- och 1800-talen, af hvilka

konceptkartan oftast förvaras i länets landtmäterikontor och en kopia

ej sällan finnes hos vederbörande jordägare. Dessa äldre kartor äro

icke utan betydelse för äganderättsfrågors bedömande och för den

vetenskapliga forskningen. Detta framgår af det förhållandet, att de

mer och mer efterfrågas och att kopior af dem ej sällan rekvireras.

Emedan genom en nådig landtmäteriinstruktion af år 1725 skiftesväsendet

då blef förenadt med det geografiska landtmäteriet, är det

dock hufvudsakligen de efter nämnda år upprättade kartor, hvilka vid

utredning af äganderättsfrågor och andra jordförhållanden samt vid

Bill. till Riksd. Prat. 1906. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

historisk eller annan forskning äro af framstående betydelse. Af dessa

kartor, Indika af tjänstemän eller enskilde i stor omfattning anlitas i

arkivet, begäras ock kopior eller utdrag i alltjämt tilltagande grad i

synnerhet rörande byar och hemman i de fyra län, där landtmäterikontorens

kartor helt och hållet eller till stor del gått förlorade genom

eldsolyckor. Dessa kopior eller utdrag verkställas af extra biträden,

vanligen fruntimmer. Af brist på utrymme i de åt landtmäteristyrelsen

upplåtna lokaler hafva deésa karterenovationer under de senaste tio å

femton åren icke kunnat verkställas inom den byggnad, i hvilken generallandtmäterikontoret

är inrymdt, utan kartorna hafva måst uttagas ur

sina band och af kartriterskorna, hvilka för närvarande äro ej färre än

sex, hemtagas till deras bostäder för kopiering. Att kartorna härigenom

blifva utsatta för fara att förstöras eller förkomma, ligger i öppen dag.

Och äfven om det icke, styrelsen veterlig!, någonsin händt, att någon

karta eller därtill hörande handling, medan den för ofvan omförmälda

ändamål varit uttagen ur kartboken, genom eldsolycka eller eljest förstörts

eller förkommit, så inträffar det dock alltför ofta, att kartorna

under transporten från eller till arkivet skadas i de veck, hvari de äro

lagda, och därigenom gå sönder.

Styrelsen anser det därför vara af synnerligen stor vikt, att arkivlokalen

tillökas med ett rymligt och ljust rum, där plats kunde beredas

åt kartriterskorna.

En annan starkt framträdande olägenhet af det knappa utrymmet

i arkivet är, att kartorna icke kunna hållas så lätt tillgängliga, som

önskligt är, för dem, hvilka antingen å sin tjänsts vägnar eller för

vetenskapliga eller privata ändamål önska taga kännedom af desamma.

Såsom ofvan är nämndt, anlitas kartorna i arkivet i stor omfattning

af tjänstemän och enskilde, och särskild! under riksdagstiden är

arkivet ofta så talrikt besökt, att plats svårligen kan beredas alla dem,

som vilja göra forskningar i arkivet. Och äfven om plats kan beredas,

måste det kännas synnerligen olägligt för forskaren att nödgas vid

samma bord som andra besökande eller i regeln åtminstone i samma

rum som derå andra personer och ofta utan möjlighet att få tillträde

till de i afseende å ljusförhållanden gynnsamt ställda fönsterborden

verkställa de afsedda forskningarna. När härtill lägges, att mången

arkivforskning förutsätter, att en mängd kartböcker framtagas, för att

däri inbundna kartor må kunna samtidigt läggas till grund för den

åsyftade utredningen, blifva svårigheterna att begagna arkivet ännu

kännbarare. För afhjälpande äfven af dessa missförhållanden anser

landtmäteristyrelsen, att utrymmet i arkivet behöfver ökas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer landtmäteristyrelsen

i underdånighet, att, därest Eders Kung!. Magt, med gillande

af denna underdåniga framställning, skulle finna åtgärder höra vidtagas

till skyddande af generallandtmäterikontorets arkiv mot eldfara och till

ökande af utrymmet däri, Eders Kung], Magt täcktes uppdraga åt öfverintendentsämbetet

att. föranstalta om erforderliga ritnings- och kostnadsförslags

uppgörande för att Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,

samt därefter hos Riksdagen gorå den framställning, som en

dylik pröfning må anses föranleda.»

Till det statsrådsprotokoll öfver finansärenden, som finnes fogadt.

vid Eders Kungl. Maj:ts till 1905 års lagtima Riksdag aflåtna proposition

angående uppförande af ny byggnad för Eders Kungl. Maj:ts

kansli m. m., yttrade departementschefen, bland annat, efter att hafva

redogjort för landtmäteristyrelsens ofvan omförmälda skrifvelse af den

28 oktober 1903, att däraf framginge, att generallandtmäterikontorets

nuvarande lokaler under alla förhållanden i en snar framtid måste ersättas

med nya eller åtminstone underkastas en med nybyggnad i det

närmaste jämförlig om- och tillbyggnad.

Den mening synes alltså allmänt göra sig gällande, att landtmäterikontorets

lokaler i sitt nuvarande skick äro för sitt ändamål

otjänliga. Nödvändigheten af att den eldfara, för hvilken de därstädes

förvarade dyrbara, delvis oersättliga kartor och handlingar äro utsatta,

varder snarast möjligt undanröjd, synes Riksdagen mana därtill, att

frågan om beredande af lämplig lokal åt detta arkiv tages i ompröfning

oberoende af andra byggnadsfrågor.

Riksdagen får därför anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga

i öfvervägande, hvilka åtgärder böra vidtagas för att åt generallandtmäterikontorets

arkiv bereda skydd mot eldfara och ökadt utrymme,

samt därefter snarast möjligt till Riksdagen inkomma med den framställning,

hvartill förhållandena må föranleda.

Stockholm den 27 april 1906.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.