Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om ändring af §§ 5 och 6 i tulltaxeunder rättelser na.

1907-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:100, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om ändring af §§ 5 och 6 i tulltaxeunder rättelser na.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

7

N:o 100.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 maj 1907.

— — — — Andra Kammaren — 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 5 och 6 i tulltaxeunder rättelser na.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 24).

Till Konungen.

Det lärer svårligen kunna bestridas och har allmänt erkänts, att

vid ett förtullningssätt efter värdet stora svårigheter möta att bestämma

det värde, efter hvilket förtullningen rätteligen skall ske. Visst är ock,

att de därom nu gällande bestämmelserna dels icke utgöra tillräcklig

garanti för tryggande af statsverkets rätt, dels ock bereda den enskilde

näringsidkaren ej obetydliga olägenheter.

I en inom Riksdagen i detta ämne väckt motion, innefattande

förslag till ändrad lydelse af §§ 5 och 6 i tulltaxeunderrättelserna, lämnas

ock i berörda afseenden många och talande vittnesbörd; och det må

vidare i detta sammanhang erinras, hurusom förlidet års Riksdag, under

framhållande af de svårigheter, som vore förenade med förtullning

efter värdet, gjort framställning i syfte att för den omfattande rubriken

maskiner, redskap etc. i tulltaxan infördes vikttullar i stället för värdetullar.

Ehuru det under sådana förhållanden med tämligen stor visshet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 100.

kan antagas, att den af Eders Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för revision

af gällande tulltaxa kommer att noga öfverväga, hvilka åtgärder

böra vidtagas för att så vidt möjligt undanröja de med värdetullarne

förenade olägenheter, synes emellertid denna fråga vara af den vikt

och betydelse, att, redan innan kommittén afslutat sina arbeten, det

torde böra tillses, i hvad mån dessa olägenheter kunna minskas.

Det af motionären i detta afseende framlagda förslag innehåller

enligt Riksdagens mening synnerligen beaktansvärda, synpunkter; och

ehuru Riksdagen af skäl, som här nedan angifvas, finner sig icke nu böra

vidtaga några ändringar i hithörande bestämmelser, har Riksdagen likväl

ansett sig böra i princip godkänna ifrågavarande förslag.

Riksdagen vill till en början beträffande det af motionären föreslagna

stadgande att i visst angifvet fall till grund för förtullningen

skulle läggas varans försäljningspris å produktionsorten jämte vissa tillägg

framhålla, att en dylik föreskrift synes Riksdagen vara af behofvet påkallad.

Tvist rörande varans värde i detta fall kan visserligen därigenom

icke undvikas, men i hvarje fall har dock för tvistens afgörande

viss utgångspunkt angifvits; och låt vara, att, såsom äfven generaltullstyrelsen

i ett öfver motionen afgifvit yttrande anfört, svårighet skulle

möta att fastställa icke blott, huruvida den angifna förutsättningen förefunnes,

utan äfven det gängse försäljningspriset å produktionsorten,

synas dock dessa svårigheter näppeligen vara större, än att de böra

kunna undanröjas.

Motionären har vidare föreslagit, att vid tvist om det värde, efter

hvilket tull skall beräknas för varor af nu ifrågakomna slag, bestämmandet

af detta värde skulle kunna hänskjutas till skiljemän. Mot ett

dylikt förslag har Riksdagen icke haft annat att erinra, än att Riksdagen

i likhet med generaltullstyrelsen anser sättet härför böra uttryckligen

angifvas och icke lagen den 28 oktober 1887 om skiljemän åberopas.

Hvad härefter angår det fall, att de af vederbörande tullkammare

tillkallade besiktningsmännen åsätta en vara olika värde, har

motionären föreslagit, att det lägre värdet skall läggas till grund för

förtullningen. Generaltullstyrelsen åter har i detta fall ansett medeltalet

mellan de olika värdesättningarne böra utgöra det värde, efter hvilket

varan skall förtullas. Utan att för närvarande vilja uttala sig om riktigheten

af vare sig den ena eller den andra af dessa båda uppfattningar,

anser sig dock Riksdagen böra framhålla, att ett uttryckligt stadgande

uti ifrågavarande afseende bör i paragrafen intagas samt att ett dylikt

stadgande synes böra gälla, äfven då värdets bestämmande hänskjutits

till skiljemän, nämligen då alla dessa stannat i olika beslut.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 100. 9

Om Riksdagen alltså funnit sig böra i princip godkänna det af

motionären nu framlagda förslaget, har Riksdagen likväl, på sätt redan

blifvit antydt, ansett sig icke böra för närvarande vidtaga någon ändring

uti hithörande föreskrifter.

Af bestämmelser intagna i slutprotokollet till artikel 8 åt den

mellan Sverige och Tyska riket för!idet år afslutade handels- och sjöfartstraktaten,

torde nämligen framgå, att Irågan om hvilka åtgärder

uti förevarande afseende lämpligen böra vidtagas är af den beskaffenhet,

att det otvifvelaktigt bör öfverlämnas åt Eders Kungl. Maj:t att härom

inkomma med förslag. Så mycket synes dock redan nu böra framhållas,

att, om också, på sätt nyss blifvit nämndt och äfven åt generaltullstyrelsen

betonats, rätten att vidtaga ändringar i nu gällande bestämmelser

är begränsad genom omförmälda traktat, dylika ändringar synas knappast

kunna ske i annan riktning än den af motionären föreslagna.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen

anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning i berörda

ämne samt därefter till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill en dylik utredning kan gifva anledning.

Stockholm den 2 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 32 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.