Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

1907-05-06 · 57 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:104, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

1

Nio 104,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1907.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till ny förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 13 och memorial n:o 16).

Till Konungen.

I proposition den 15 sistlidne februari har Eders Kungl. Maj;t föreslagit

Kiksdagen att antaga vid propositionen fogadt förslag till ny förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jämte instruktion

för taxeringsmyndigheterna.

JBih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. (Ko 104). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

I sammanhang med behandlingen af denna proposition har Riksdagen

till pröfning förehaft åtskilliga i anledning af propositionen väckta motioner.

Vid granskning af det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag har

Riksdagen funnit skäl till de anmärkningar och ändringar, hvarom här

nedan vidare förmäles.

Hvad då först angår de förändrade bestämmelser med afseende å

skatteåret, som innefattas i förslaget, har Riksdagen visserligen funnit desamma

väl ägnade att tjäna därmed afsedda ändamål, hvarigenom de ett

år mantalsskrifna skattskyldige skulle samma år påföras inkomstbevillning

för sina under nästföregående år åtnjutna inkomster. Men anser Riksdagen,

att sagda bestämmelser analogivis jämväl böra tillämpas i afseende å

den genom fastighetsbevillningen beskattade afkastningen af fast egendom.

Enligt föreliggande förslag skulle emellertid fastighetsbevillningen år 1908

erläggas af dem, som samma år vore ägare (i vissa fall innehafvare) af den

fasta egendom, därför bevillning skulle utgå. Hetta förhållande skulle leda

dithän, att afkastning af fast egendom, därför fastigketsbevillning utginge,

beskattades för det löpande året (år 1908), medan beskattningsbara inkomster

i öfrigt beskattades för det nästföregående året (år 1907). Häraf åter

skulle följa, att för fast egendom äfven under öfvergångsåret 1908, då inkomsttagare

hade att utgöra half bevillning på grund af taxeringarna år 1908,

skulle erläggas hel fastighetsbevillning efter de under samma år fastställda

taxeringsvärden.

Enligt de grunder, som hittills följts vid beskattningen, hafva afkastning

af fast egendom och andra beskattningsbara inkomster beskattats för

samma år. Så länge fastighetsbevillningen afser att vara ett komplement

till inkomstbevillningen, kvilket tydligen är förhållandet, då inkomst af fast

egendom icke inberäknas i de inkomster, som beskattas genom inkomstbevillning,

är en sådan ordning, hvarom nyss nämnts, fullt naturlig, följdriktigheten

torde därför, såsom i det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll

också erkännes, fordra, att, om skatteåret beträffande de inkomster,

som träffas af inkomstbevillning, förändras, samma ordning tillämpas i fråga

om fastighetsbevillningen. En afvikelse från denna princip medför olägenheter

vid den öfvergång till nytt skatteår, hvarom nu är fråga, och kan

jämväl i framtiden vid eventuella förändringar af beskattningssystemet vålla

svårigheter.

På sätt redan nämnts skulle skilda bestämmelser rörande skatteåret

för fastighetsafkastningen och andra inkomster redan nu medföra olägenheter.

I sådant afseende behöfver allenast framhållas omförmälda med för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104. 3

slaget följande anordning, att den, som åren 1907 och 1908 Ur ägare af

en och samma fastighet, år 1908 skulle nödgas utgöra två hela fastighetsbevillningar.

Att på dylikt sätt, med hänsyn allenast till förändrade bestämmelser

om skatteåret, vidtaga, om ock blott för ett år, en ny och

ojämn fördelning af skattebördorna måste vålla betänkligheter, helst då de,

livilka ägde fastighet under bägge åren 1907 och 1908, lika väl som inkomsttagarna

torde vara i behof af lättnad i skattebördorna under öfvergångsåret.

Icke utan tvingande skäl bör därför en anordning, som medför en

dylik, om ock tillfällig, ojämn beskattning, vidtagas. Sådana skäl förefinnas

emellertid icke. Visserligen torde, såsom i statsrådsprotokollet angifva,

frågan om fastighetsbevillningen icke kunna ordnas på det sätt, att

fastighetstaxeringarna verkställas ena året och fastighetsbevillningen, med

ledning af dessa taxeringar, debiteras nästföljande år. Detta skulle nämligen

leda till de oegentligheter, som i statsrådsprotokollet närmare utvecklats.

En sådan anordning är emellertid icke nödvändig för att vinna det nu afsedda

ändamålet.

I likhet med hvad som äger rum vid taxering till inkomstbevillning

och inkomstskatt kan nämligen taxering till fastighetsbevillning verkställas

året efter det afkastning^! af fastigheten åtnjutits. De taxeringsvärden,

som under ett visst år (1908) fastställdes, skulle alltså bestämmas med

ledning af förhållandena under närmast föregående år (1907) och afse att

fastställa fastigheternas värden under samma år (1907). Bevillningen, som

debiterades med ledning af dessa värden, utgjorde under sådana förhållanden

fastighetsbevillningen för nästföregående år (1907).

Det är visserligen sant, att under en sådan ordning fastigheterna skulle

för år 1907 varda två gånger taxerade, nämligen dels innevarande år för

löpande året och dels år 1908 för det nästföregående året. Af flera skäl

torde emellertid denna dubbla fastighetstaxering icke kunna tillmätas någon

afgörande betydelse i förevarande afseende. Ett liknande förhållande kommer

nämligen att äga rum i fråga om de beskattningsbara inkomsterna.

Dessa skola nämligen taxeras dels år 1907 för löpande året, dels ock år

1908 för det nästföregående året. Något hinder förefinnes icke att, i

analogi därmed, för fastigheterna två särskilda taxeringsvärden för år 1907

fastställas, nämligen dels år 1907 att läggas till grund för fastighetsbevillningen

samma år, dels ock år 1908 att användas vid debitering af den

bevillning, som skall erläggas vid samma års slut. Liksom vid inkomsttaxeringen

deklarationer om 1906 års inkomster tjäna till ledning för 1907

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

års taxering och deklarationer om 1907 års inkomster för 1908 års taxering,

komma för de fastighetstaxeringar, hvilka skola verkställas år 1908,

särskilda uppgifter att läggas till grund. Enligt instruktionen för taxeringsmyndigheterna

kan någon nämnvärd förändring i nu gällande taxeringsvärden

å fastigheterna icke äga rum under tiden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna.

Innevarande år infaller under en sådan period. År 1908

däremot skall under alla förhållanden verkställas en allmän fastighetstaxering,

därvid full hänsyn skall tagas till de i 14 § bevillningsförordningen

omförmälda uppgifter om de köpeskillingar, hypoteks- och brandförsäkringsvärden

m. m., som betingats eller åsätta under de närmast före år 1908

förflutna åren.

I anslutning till hvad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen vidtagit

däraf påkallade ändringar i det framlagda författningsförslaget.

Härigenom komma 1907 års fastighetsägare i samma ställning som

1907 års inkomsttagare, som hafva att hösten år 1908 utgöra en half bevillning.

För sistnämnda år bör alltså fastighetsbevillningens belopp fastställas

till tre öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet

och två och ett hälft öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å annan

fastighet och frälseränta.

Den reform af vårt beskattningsväsende, hvarom nu är fråga, förutsätter,

såsom i statsrådsprotokollet angifves, vidtagandet af flera åtgärder i

syfte att förenkla och påskynda taxeringsförfarandet. Detta mål vinnes i

viss mån redan genom den utsträckning af deklarationsskyldigheten, som

enligt det af Eders Kung! Maj:t jämväl framlagda förslag till ny inkomstskatteförordning

skulle äga rum. Härigenom underlättas nämligen påtagligen

taxeringsmyndigheternas arbeten vid taxeringarna till inkomstskatt och inkomstbevinning.

En sådan vidgad deklarationsskyldighet torde också få

anses vara ett väsentligt villkor för genomförandet af den omorganisation

af taxeringsmyndigheterna, hvilken innefattas i förevarande förslag till ny

bevillningsförordning. Denna omorganisation af taxeringsmyndigheterna

afser bland annat att inskränka dessa myndigheters antal till två på det

sätt, att bevillningsberedningen och taxeringsnämnden sammanslås till en

myndighet, som under namn af taxeringsnämnd skulle erhålla, hvad beträffar

antalet ledamöter, valda af de skattskyldige, samma antal som den

nuvarande bevillningsberedningen. Yid sidan häraf skulle emellertid, enligt

de af Eders Kungl. Maj:t i afseende å taxeringsnämndens sammansättning

föreslagna bestämmelser, det administrativa inflytandet vid taxeringarna i

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

väsentlig mån stärkas. Under nuvarande förhållanden Ur dylikt inflytande

berodt dels i bevil lningsberedningen genom den af Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande för ordnade ordföranden hos denna myndighet och dels

i taxeringsnämnden genom det vid denna myndighet anställda kronoombudet.

I hvardera instansen kan således kronan anses representerad genom ett

ombud. Vid omorganisationen enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle

emellertid kronan erhålla i den första instansen två representanter, nämligen

dels ordföranden och dels en af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förordnad ledamot. I huru hög grad de skattskyldigas eget inflytande

vid taxeringsfrågornas afgörande skulle rubbas genom den af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna ordningen, torde nogsamt framgå vid en jämförelse mellan

antalet beslutande af de skilda kategorierna i den nuvarande taxeringsnämnden

och i den nyorganiserade första taxeringsmyndigheten. Den nuvarande

taxeringsnämnden består af minst nio ä tio af de skattskyldige

valda ledamöter, och i besluten äger icke kronoombudet deltaga. I den

nyorganiserade taxeringsnämnden skulle åter besluten fattas af två af statsadministrativ

myndighet utsedda personer och högst sex af de skattskyldige

valde ledamöter.

En dylik genomgripande omläggning af hittills följda regler för taxeringen

anser utskottet så mycket mindre tillrådlig, som den icke kan sägas

vara af förhållandena påkallad. Kronans intressen torde nämligen hos

taxeringsnämnden blifva behörigen tillgodosedda af den utaf Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande förordnade ordföranden. Det särskilda biträde

i taxeringsår betet, en af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnad

ledamot skulle lämna ordföranden, kunde visserligen på sina håll vara af

betydelse för arbetets fortskyndande. Saknaden af detta biträde utesluter

dock icke möjligheten att på ett tillfredsställande sätt ordna taxeringsarbetet.

I de fall, där enligt nuvarande taxeringsdistriktsindelning svårigheter

kunde möta för ordföranden att utan biträde fullgöra de honom åliggande

göromålen, torde nämligen alltid den utvägen vara att tillgå att uppdela

taxeringsdistriktet i flera distrikt. I allt fall kunna icke de betänkligheter,

som på vissa håll uttalats mot bevillningsberedningens och den

nuvarande taxeringsnämndens sammanslagning, varda undanröjda genom

den utvidgning af det administrativa inflytandet i taxeringsnämnden, Eders

Kungl. Maj:t föreslagit. I afseende å dessa betänkligheter må erinras,

hurusom taxeringsmyndigheterna hafva till ändamål ej blott att taxera de

beskattningsbara inkomsterna utan äfven, såsom ett mycket viktigt moment

i sin verksamhet, att fastställa fastighetstaxeringsvärdena. Vid omorganisa
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

tionen måste därför tillses, att nödiga förutsättningar hos taxeringsnämnden

för fullgörandet af dessa dubbla funktioner icke saknas. Huruvida för

detta ändamål en förstärkning af sakkunnigelementet inom nämnden kan

vara af behofvet påkallad, torde man kunna hafva anledning ifrågasätta.

Hvad däremot synes Riksdagen ovedersägligt är, att, för behörigt fastställande

af fastighetstaxeringsvärdena, hos nämnden måste förefinnas en ingående

kännedom om ortsförhållandena. Denna kännedom torde bäst sökas

i kretsen af de skattskyldige själfva.

På grund häraf anser Riksdagen nödigt, att antalet af de utaf skattskyldige

valda ledamöter i taxeringsnämnden icke erhåller den begränsning,

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, eu mening, som för öfrigt i hvarje fall måste

i viss mån tillgodoses, då enligt Riksdagens mening åt Eders Kungl. Majrts

befallningshafvande icke bör inrymmas rätt att utse särskild ledamot i

nämnden.

Riksdagen har därför vid behandlingen af 30 § i förslaget till ny bevillningsförordning

omredigerat densamma i syfte, att antalet ledamöter i

taxeringsnämnden må kunna uppgå till tio.

I fråga om valbarhet till ledamot och suppleant i nämnden har Riksdagen

funnit sig böra göra ett tillägg till de i Eders Kungl. Maj:ts förslag

i sådant afseende lämnade bestämmelser.

Enligt berörda bestämmelser likasom de nu gällande äro till ledamot

och suppleant i nämnden valbara de i orten bosatta personer, hvilka under

sist förflutna år erlagt fastighets- eller inkomstbevillning inom distriktet.

Det omedelbara intresset af fastighetstaxeringarna är emellertid icke endast

att räkna hos fastighetsägarna. På grund af de i förordningen om kommunalstyrelse

på landet gifna bestämmelser därom, att arrendator eller brukare

har att erlägga, bland annat, de på bevillningens grundval utgående

kommunalutskylder för den arrenderade eller brukade fasta egendomen,

synes det Riksdagen skäligt, att jämväl arrendator af fast egendom, därför

bevillning utgår, förklaras valbar till ledamot och suppleant i taxeringsnämnd,

för så vidt han är inom orten bosatt och i de kommunala angelägenheterna

röstberättigad.

I anledning af en inom Riksdagen väckt motion har Riksdagen vidare

vidtagit en mindre omredigering af ifrågavarande paragraf i syfte att framhålla

att, så vidt möjligt, jämväl arbetare må utses till ledamot och suppleant

i taxeringsnämnd.

Såsom ett vägande skäl för förstärkning af antalet ledamöter i taxeringsnämnden

har framhållits angelägenheten däraf, att, särskildt för vin
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

nande af behöriga fastighetstaxeringar, inom nämnden förefunnes en ingående

kännedom om ortsförhållandena. Behofvet häraf torde emellertid

göra sig än mer kännbart inom pröfningsnämnden, helst om det mellanled

i taxeringsarbetet, den nuvarande taxeringsnämnden utfört, kommer att

utgå. För att under sådana förhållanden kunna inom pröfningsnämnden

samla all den erfarenhet från skilda delar af länet, som för taxeringsarbetets

behöriga gång bör vara att därstädes tillgå, finner Riksdagen

lämpligt, att antalet ledamöter i samma nämnd bestämmes till minst tio,

högst tjugufem.

I detta sammanhang anser sig Riksdagen böra något beröra en fråga,

som visserligen faller utom ramen för bevillningsförordningen, men som

ändock är af stor betydelse vid genomförandet af nu föreslagna reformer

å beskattningsväsendets område. Riksdagen syftar härmed på uppbördstiden.

I detta afseende framhåller chefen för finansdepartementet i samband

med frågan rörande beskattningsåret, bland annat, att då det tillförene

några gånger varit ifrågasatt att i vår skattelagstiftning införa den grundsatsen,

att taxeringen skulle gälla det nästföregående årets inkomst, däremot

hufvudsakligen invändts, att det skulle förflyta alltför lång tid emellan

det inkomsten åtnjutits och skatten därför betalades. Det skulle bland

annat medföra svårighet för den skattskyldige att gälda skatten, hvilket i

synnerhet blefve fallet, då inkomst upphört. Den sålunda öfverklagade

olägenheten kunde emellertid i någon mån förekommas därigenom, att tiden

för uppbörden af utskylderna flyttades tillbaka och således närmare tiden,

då inkomsten åtnjutits.

I sådant hänseende har chefen för finansdepartementet tänkt sig den

anordning, att kronouppbörden, som nu äger rum under januari, februari,

mars eller undantagsvis i april året efter det taxeringen skett, skall hållas

redan i november eller december under det år, taxeringen verkställts.

Riksdagen finner väl, att nu föreslagna förändrade bestämmelser rörande

beskattningsåret böra åtföljas af nya stadganden om uppbördstiden.

Vid behandlingen af denna fråga har, såsom af statsrådsprotokollet

framgår, chefen för finansdepartementet beaktat de olägenheter, som i allmänhet

skulle möta för de skattskyldige för fullgörandet under öfvergångsåret

1908 af den för detta år ökade skattebördan.

Vid sidan af dessa olägenheter torde emellertid med afseende å den

tilltänkta förändrade uppbördstiden förefinnas vissa andra svårigheter af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

mera varaktig beskaffenhet, svårigheter, som icke kunna förbises utan risk

att skattereformen förlorar i effektivitet. Det är nämligen påtagligt, att

skatterestantierna å en viss ort skulle växa, om uppbörden utsattes till en

tid af året, då, på grund af särskilda förhållanden å orten, för flertalet

skattskyldige därstädes skulle uppstå svårigheter att fullgöra skattskyldigheten.

I vissa trakter af vårt land intjänas deo skattskyldiges kontanta

inkomster hufvudsakligen genom skogskörslor. Å dessa orter kunna sålunda

i stort sedt penningar till gäldande af utskylderna icke utan användande

af lånevägen anskaffas förr än en del af vintertiden förflutit. Men

äfven andra förhållanden kunna tala för ett uppskof med uppbördstiden.

I mindre burgna delar af landet lärer det sålunda kunna möta svårighet

för landtbrukarne att, innan den inbärgade grödan aftröskats och försålts,

erlägga de för året debiterade utskylder, särskilt i trakter, där på grund

af kommunikations- eller andra förhållanden med försäljningen af säden

plägar anstå någon längre tid efter aftröskningen. Där sålunda svårigheter

i nu ifrågavarande afseende äro fullt påtagliga, synes det Riksdagen, som

om staten — utan någon afsevärd olägenhet ur statsfinansiell synpunkt —

skulle kunna göra undantag från den eljest stadgade tiden för uppbörden.

På grund häraf ifrågasätter Riksdagen, huruvida icke för de landsdelar,

där sådant på grund af särskilda omständigheter kan anses nödigt,

annan och lämpligare tid kunde bestämmas för kronouppbörden än den,

som enligt statsrådsprotokollet med den nya ordningen afses att införa.

Riksdagen går härefter att yttra sig i anledning af vissa vidtagna

eller ifrågasatta partiella ändringar i nedannämnda §§ af författningsförslaget.

Med bifall till en inom Riksdagen väckt motion har 4 § erhållit sådan

lydelse, att nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga byggnader, afsedda för

deras verksamhet, skola komma i åtnjutande af samma rätt till frihet från

bevillning som enskilda personer och samfund för dem tillhöriga kyrkor

och bönehus.

Den i 11 § taxeringsmyndighet lämnade rätt att medgifva stärbhus

frihet från bevillning för inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit,

har Riksdagen, som däremot icke haft något att anmärka, ansett höra utsträckas

att gälla äfven i fråga om fastighetsbevillningen. Bestämmelser

härom hafva införts i 4 §.

I väckt motion har förslag framställts i syfte, bland annat, att skatt

för skog å ecklesiastika och med dem jämnställda boställen måtte utgöras

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

af den, som åtnjutit inkomsten däraf, en hvar efter hans andel. Riksdagen

har emellertid icke kunnat bifalla denna framställning, särskildt af den

anledning att vissa skatteförhållanden, som af förslaget beröras, icke kunna

vinna sin slutgiltiga lösning förrän i sammanhang med en ordnad skogsbeskattning.

Denna fråga torde emellertid så mycket mindre nu böra

upptagas till pröfning som, enligt hvad Riksdagen inhämtat, de sedan länge

pågående arbetena å detta område snart nog kunna väntas vara afslutade.

Och förutsätter Riksdagen, att, så snart detta skett, fullständigt förslag i

ämnet kommer att af Eders Kungi. Maj:t utan dröjsmål föreläggas Riksdagen.

I 12 § af författningsförslaget samt 3 § af instruktionen för taxeringsmyndigheterna

har Riksdagen vidare vidtagit vissa ändringar i fråga om

taxeringen af inkomst af järnvägs- och kanaldrift.

Utom den förändrade lydelse, som betingas af Riksdagens ofvan omförmälda

beslut rörande antalet ledamöter i pröfningsnämnden, bör äfven

en annan ändring vidtagas i 44 §. För närvarande är äfventyret för

ledamot i nämnden, som utan anmäldt laga förfall uteblifver från sammankomst,

böter af 10 kronor. Straffet för dylik utevaro skulle enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag sättas till 50 kronor och utsträckas att gälla jämväl

suppleant, som inkallats i stället för ordinarie ledamot. Mot denna utsträckning

af räckvidden för straffet har Riksdagen icke något att erinra,

men finner däremot själfva straffsatsen vara väl högt tilltagen. Bötesbeloppet

finner Riksdagen skäligen kunna fastställas till 25 kronor.

Det dagtraktamente, som enligt 64 § i gällande bevillningsförordning

utgår till å pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatt ledamot med

flera för pröfningsnämndens arbeten tillkallade, i nämnda § omförmälda

personer, är för närvarande bestämdt till 6 kronor. I föreliggande författningsförslag

har sagda ersättningsbelopp höjts till 15 kronor. Riksdagen

•anser visserligen det nu utgående dagtraktamentet väl knappt, men håller

dock före, att en förhöjning i dagtraktamentet utöfver 10 kronor icke för

närvarande är af förhållandena påkallad.

Yid uppgörandet af de bestämmelser rörande den s. k. bevillningsprocenten,

som innefattas i 57 §, har hänsyn bland annat tagits därtill,

å ena sidan att ersättning skulle utgå till ledamöter i taxeringsnämnd,

som af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnades, och å andra

sidan att under år 1908 skulle på grund af samma års taxeringar inflyta

half inkomstbevillning och hel fastighetsbevillning. Till följd af hvad

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

Riksdagen beslutat rörande taxeringsmyndigheterna skall emellertid bevillningsprocenten

icke tagas i anspråk för beredande af ersättning af

nyssnämnda beskaffenhet. Däremot kommer bevillningsprocenten att sjunka

af den anledning, att fastighetsbevillningen skall debiteras allenast med

hälften af det utaf Eders Kungl. Maj:t föreslagna belopp. Enligt verkställda

beräkningar torde den minskning i bevillningsprocenten, som under

sistnämnda förhållande vid tillämpning af de utaf Eders Kungl. Maj:t

föreslagna procentsatser blefve följden, ungefärligen motsvara nyss omförmälda

besparing i kostnader, som beräknats att af bevillningsprocenten

täckas. På grund häraf har Riksdagen ansett sig böra lämna Eders

Kungl. Maj:ts förslag i denna del oförändradt.

Sedan Riksdagen beslutat, att fastighetsbevillningen år 1908 skall

utgå med 2 lfi öre för hundra kronor af taxeringsvärdet å annan fastighet

än jordbruksfastighet och å frälseränta, har Riksdagen till 64 § fogat en

bestämmelse i syfte att undvika, det debitering af bråkdel af öre kommeatt

äga rum.

Såsom hittills skall, enligt Eders Kungl. Maj.ts förslag, afkortning af

inkomstbevillning ske på grund af bristande tillgång. Jämte det bestämmelse

i sådant syfte i denna § meddelats, har tillika bibehållits gällande

bevillningsförordning» stadgande därom, att fastighetsbevillning icke får

afkortas. Sistnämnda förbud har Riksdagen ansett böra utgå ur bevillningsförordningen

för att, när anledning till afkortning af sådan bevillning

kunde yppas, hinder från samma förordnings sida icke därför

skulle möta.

I anledning af hvad Riksdagen sålunda beslutat, torde de af Eders

Kungl. Maj:t vid författningsförslaget fogade formulär till längder böra

undergå en del omarbetningar, åtminstone hvad angår exemplifieringen.

De häraf påkallade ändringarna i längderna lära genom Eders Kungl. Maj:ts

försorg komma att vidtagas.

Riksdagen har alltså funnit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

icke kunna oförändradt bifallas; hvaremot Riksdagen, på grund af detta

förslag och med iakttagande af sina ofvan omförmälda beslut jämte några

ytterligare, till största delen däraf föranledda mindre väsentliga ändringar

och tillägg, antagit en förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst jämte tillhörande intruktion för taxeringsmyndigheterna

af den lydelse, som bilagan till denna skrifvelse utvisar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes Riksdagens här omförmälda beslut till allmän efterrättelse kungöra;

och anhåller Riksdagen tillika, att Eders Kungl. Maj:t måtte i sammanhang

med den nya bevillningsförordningen utfärda därtill hörande formulär

till taxeringslängder.

Stockholm den 6 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

RiJcsdagens Slcrifvelse N:o 104.

Bilaga~

Förordning angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

1 §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med tre öre för hvarje fulla etthundra kronor

samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med två och ett hälft öre

för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

2 §.

Bevillning för fast egendom erlägges af den, som för nästföregående

året författningsenligt mantalsskrifvits eller bort mantalsskrifvas såsom

ägare eller innehafvare af fastigheten. Bevillningen erlägges af ägaren

utom i följande fall, då bevillningen utgöres af innehafvaren, nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja upplåten,

för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej,

må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandte
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

lingens understöd, till sågverk eller kanalbolag eller ock innehafves af

stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, såvida ägaren enligt 4 § a) eller b) är

från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid från

annan egendom afsöndrad.

Har efter mantalsskrifningen för nästföregående år skattskyldig ägare

eller innehafvare af fastigheten aflidit, påföres bevillningen hans stärbhus.

3 §.

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till det värde, egendomen haft

nästföregående år. Detta värde bestämmes med ledning af de om hvarje

särskild egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning inhämtade upplysningar

samt erhållna uppgifter om areal och olika ägoslag samt arrendeeller

hyresafgifter, köpeafhandlingar och värderingar för egendomens belåning

eller försäkrande mot brandskada.

2 mom. Frälseruntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det

belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,

såframt icke räntan, i enlighet med 14 § kungl. kungörelsen den 11

maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta senare bör

läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att

frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor, så att möjligen

öfverskjutande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år, därest

icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktionen närmare omförmälas, påkalla förändrad

värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 4 § c), äger icke rum.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

iRiksdagens Skrifvelse N:o 104.

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk och

barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter och

byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga byggnader, afsedda för deras

verksamhet; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;
allt

dock endast såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter, byggnader,

kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren någon

inkomst; börande i motsatt fall fastighetebevillning utgöras för så stor del

af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) ägare af kanal, järnväg och annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för själfva

kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jämväl inbegripas de för anläggningens

begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader; och

d) ägare eller innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad,

då lägenhetens hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, därest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning

af fast egendom eller inkomst eller hans inkomster, däri inbegripet

det hyresvärde, åbyggnaden kan äga, ej öfverstiga 500 kronor; skolande

hvad i denna punkt stadgas äga tillämpning jämväl i det fall, att någon

äger byggnad å mark, som af annan äges eller innehafves.

I fall, då, af anledning att ägare eller innehafvare af fastighet aflida,

stärbhus jämlikt 2 § bör erlägga bevillning för fastigheten, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen

i boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka, oförsörjda

barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom

för sin försörjning.

5 §•

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

a) d jordbruksfastighet:

för hvaije hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flera brukningsdelar eller afsöndring af jord därifrån

ägt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och därmed jämförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det

därå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

6 §•

Fast egendom taxeras inom den ort, där egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

7 §•

1 mom. För inkomst, vare sig af kapital eller af arbete, hvilken i

nedan angifven ordning taxeras, skall, med de undantag, som i 11 §

omförmälas, bevillning erläggas med en half för hundra af inkomstbeloppet.

2 mom. Skattskyldig taxeras för den inkomst, han åtnjutit under

det nästföregående året.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

o) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutes af

patronus ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande verk,

inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

ädling anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra

binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget

jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,

handtverk eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, järnväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskild! uppdrag, såsom: aflöning,

arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest icke fastighetsbevillning

därför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild

tjänst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas

vård eller annan allmän förvaltning ställda kassor;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförmån;

d) all annan i denna § ej särskildt omförmäld inkomst, som icke är

genom fastighetsbevillning beskattad.

9 §•

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:

a) svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven: för all den

inkomst, han åtnjutit, vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven: för den

inkomst, han härifrån åtnjutit;

c) utländing, som är i riket bosatt, äfvensom sådan utländing, hvilkens

vistelse här utan andra än tillfälliga afbrott fortfarit under det näst

föregående året eller under större delen af de tre närmast före taxeringsåret

förflutna åren: för den inkomst, som af honom här förvärfvats eller

härifrån åtnjutits eller ock, utifrån införd, här användts;

d) annan utländing: för inkomst af näring, som han här bedrifvit,

samt för lön eller pension, som han härifrån uppburit.

Hvad här ofvan säges om enskild person gälle ock i tillämpliga delar

om menigheter, samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt andra juridiska

personer, i den mån de icke äro i denna förordning från inkomstbevillning

frikallade, äfvensom om oskiftad! stärbhus och bolag, därunder

jämväl inbegripna sådana, som enligt särskild författning äro skyldiga

afstå sin vinst; dock att för inkomst, som åtnjutits af vanliga handelsbolag,

kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej äro aktiebolag,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104. 17

bevillning utgöres af delägarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Vid beräkning af skattskyldigs inkomst nästföregående år

må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, järnväg och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, som enligt 4 § är fri

från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital;

d) för hvad som användts till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

2 mom. Däremot må afdrag ske:

l:o) vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

2:o) vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som

af ägaren begagnats till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 8 §

2 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra därmed jämförliga utgifter;

d) för kostnader, som varit förenade med utöfning af vetenskap, konst

eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjänster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för tjänstehästar

samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och

andra expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat

ställe än tjänstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga bo
Bih.

till Riksd. Brok 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Eäft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

ningsort, arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom

station, fältaflöning under krigstid samt arfvode eller traktamente för riksdag

eller revision å annan ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren

varit bosatt;

/) för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift tjänsteman, såsom sådan, ålegat utgöra till pensions-, änke- och

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning till

vikarie eller tjänstebiträde, prästernas i jordeboken upptagna utlagor, i

den mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prästgårdarna i Skåne, samt kostnader för

sådana särskildt anbefallda tjänsteresor, för hvilka ersättning icke varit

särskildt anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete äger icke rum,

när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, däri inbegripna äfven

hustruns, understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster icke uppgått till 1,200 kronor, äro 450 kronor,

hafva de uppgått till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro

300 kronor af inkomsten af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort, där

kostnaden för bostad är synnerligen hög i jämförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, där särdeles ömmande

omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sig den

äger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter

eller båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig öfverstiga 200 kronor.

Befrielse från eller lindring i bevillningen, hvarom här stadgas, får

dock icke åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som beskattas

inom annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven,

eller, om taxeringen afser under nästföregående år afliden persons inkomst,

där han då varit mantalsskrifven, samt ej heller af bolag.

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen

i boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka, oför
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104. 19

sörjda barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom

för sin försörjning.

För bevillning, som påföres för inkomst, hvilken afliden person i lifstiden

åtnjutit, svare stärbhuset icko med mera än tillgångarna i boet. År

boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af bevillningen å

hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i boet utgör.

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frihallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 §

2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för sådan

inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer

och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana ränteoch

kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endaståt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

é) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenska medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

f) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

12 §.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesiee: för inkomst af tionde eller ersättning därför.:

där inkomsten utgått;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

b) den, som drifver bankrörelse: för inkomst däraf: där rörelsen genom

hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor utöfvats;

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där bolaget haft

hufvudkontor och stationer;

den, som idkar kanaldrift: för inkomst däraf: vid hufvudkontoret

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts;

den, som med hjälp af ledning tillhandahåller vatten eller elektrisk

energi: för inkomst däraf: där vattenverk eller kraftstation varit förlagda,

där kontor funnits samt där vatten eller elektrisk energi förbrukats;

c) bolag: för inkomst af annan rörelse än sådan, hvarom i b) stadgas:

å den eller de orter, där bolagets rörelse eller någon hufvudsaklig

gren däraf på mera själfständigt sätt eller i afsevärd omfattning drifvits;

men i fall sådana bestämda orter icke förefunnits, äfvensom för inkomst

af kapital: där bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt annan yrkes- och näringsidkare: för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, där rörelse eller yrke

eller någon hufvudsaklig gren däraf på mera själfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning idkats; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta

flera församlingar, för den handelsrörelse de därstädes idkat, äfvensom

de skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvats på flera orter, men

endast kortare tid på hvarje ort, taxeras inom den församling, där de äro

mantalsskrifna;

e) ägare af fartyg, hvaruti flera hafva del: för inkomst af fartyget:

där hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: där fartyget har sin hemort;

f) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

ställda kassor: för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, där densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare: för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;

samt

h) utrikes boende pensionstagare: för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: där pensionen utbetalats.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: där han är mantalsskrifven; eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: där han inom riket hufvudsakligen vistas; eller då

sådan ort ej finnes: där inkomsten hufvudsakligen åtnjutits.

Afliden persons inkomst af sådan beskaffenhet, som i nästföregående

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o lOd.

stycke afses, taxeras: där den aflidne senast varit mantalsskrifven; eller

om han icke varit inom riket mantalsskrifven: där han inom riket hufvudsakligen

vistats; eller då sådan ort ej finnes: där inkomsten hufvudsakligen

åtnjutits.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

13 §.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och hvarje

skattskyldigs årliga inkomst verkställes af taxeringsnämnder och pr öfning snämnder,

hvilkas sammansättning och åligganden här nedan bestämmas.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvaije fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,

hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens

datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i

så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för inventarier

eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid därå, efter

det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anställd

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

o) af styrelse öfver brandforsäkringsinrättning eller dess agenter

eller vederbörande brandstodskommitté:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus och

byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt för

hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot

brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,

för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

b) af statsdepartement jämte hvarje ämbetsmyndighet eller ämbetsverk,

vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för allmän

inrättning eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt

eller annan ägt utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående de af hvar och en person under nästföregående år

uppburna särskilda belopp af lön, tjänstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente,

arfvode, uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-,

inkvarterings- eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation och

andra löneförmåner äfvensom pension, hvarjämte, då med tjänstebefattning

följt fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler,

expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra obestämda eller

extra inkomster, sådant bör i uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500

kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för näst

föregående år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll, samt af annat bolag eller rederi, så ock af en hvar annan, som

under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse eller yrke till

belopp af minst 5,000 kronor:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och é) stadgas, må icke något slag af

de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om enligt

denna förordning afdrag för någon del däraf må vara vid taxeringen medgifvet;

dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande 200

kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit dylik

pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

15 §.

Verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

skall till ledning vid taxeringen af dess inkomst hvarje år aflämna skriftlig

uppgift, utvisande beloppet af dess inkomst nästföregående år af kapital

och arbete. Vid uppgiften skall fogas bestyrkt afskrift af in- och utgående

balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste räkenskapsår, hvarmed,

då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, förstås det räkenskapsår,

som gått till ända närmast före den 1 mars det år, taxeringen

sker. Bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse

för samma räkenskapsår bör ock till ledning för taxeringen,

så fort ske kan, aflämnas.

16 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade

bestämmelser icke är pliktig att afgifva uppgift till taxeringen, vare dock

skyldig att efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, lämna uppgift å det

belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det nästföregående

året uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela

upplysningar, som kunna tjäna till ledning vid hans taxering.

17 §.

Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifvits på

två eller flera orter, skola särskild! angifva, huru, enligt den skattskyldiges

åsikt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar

af de orter, där enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och skall dels i

fråga om inkomst af bankrörelse skattskyldig, som drifvit sådan rörelse,

vid uppgifterna foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter,

upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads

slut, dels den, som idkat järnvägsdrift, uppgifva hvarje stations trafikvärde

i öfverensstämmelse med hvad 3 § instruktionen för taxeringsmyndigheterna

innehåller, dels ock beträffande inkomst af företag, som afser att

med hjälp af ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, den

skattskyldige uppgifva den kommun, där vatten eller elektrisk energi förbrukats,

eller, om förbrukningen ägt rum inom olika kommuner, bruttoinkomsten

däraf inom hvarje särskild kommun.

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i denna förordning sägs, åligge

för omyndig eller sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bilcsdagens Skrivelse N:o 104.

förordnats, förmyndaren eller gode mannen för hvad han har under sin

förvaltning samt för oskiftadt stärbhus den, som i boet sitter, ehvad han

är delägare eller syssloman.

19 §.

För annan än enskild person och oskiftadt stärbhus åligga uppgiftsskyldigheten

vederbörande styrelse, förvaltning eller ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äge att för

sådant ändamål hänvända sig till vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

21 §.

De i 14, 15 och 17 §§ omförmälda uppgifter skola upprättas särskilt

för hvarje kommun på landet och hvarje territoriell församling i

stad samt före den 1 mars aflämnas, antingen direkt till ordföranden i

vederbörande taxeringsnämnd eller ock i Stockholm till öfverståthållareämbetet

och i öfriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län,

magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen

anses skola äga rum eller den skattskyldige är bosatt.

Möter för verk eller bolag hinder att före den 1 mars aflämna uppgift

till ledning för dess egen taxering, och göres skriftlig anmälan därom

före samma dag hos ordföranden i taxeringsnämnden, må anstånd med

uppgiftens afgifvande åtnjutas, dock att i sådan händelse uppgiften skall

så fort ske kan och i hvarje fall före den 1 maj aflämnas till ordföranden.

Uppgifterna må ock kunna på uppgiftspliktigs eget äfventyr i betaldt

bref med allmänna posten insändas.

22 §.

1 mom. Därest uppgift, som i 15 eller 17 § omförmäles, icke inom

föreskrifven tid afgifvits eller ock afgifven sådan uppgift befinnes i

visst afseende ofullständig, må taxeringsnämndens ordförande eller kronans

ombud hos pröfningsnämnd, i händelse sådant finnes för taxeringen erforderligt,

om förhållandet göra anmälan, i Stockholm hos öfverståthållare
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

Umbetet, i öfriga städer hos magistraten samt å landet till länsmannen i

orten, hvilka myndigheter det därefter åligger att ofördröjligen mot bevis

tillställa den försumlige anmaning att inom åtta dagar efter anm aningens

mottagande afgifva fullständig uppgift vid äfventyr, som i 24 § sägs.

Sådan anmaning skall, där infordrandet föranledts af ofullständighet i

aflämnad uppgift, jämväl innehålla underrättelse, i hvilket afseende uppgiften

befunnits ofullständig.

2 mom. Uppgift, som i 16 § 1 mom. sägs, äge såväl taxeringsnämndens

ordförande som kronans ombud hos pröfningsnämnd att infordra

i enahanda ordning, som finnes i 1 mom. af denna § föreskrifven.

Den, som enligt lag är skyldig föra handel sböcker, så ock delägare

i vanligt handelsbolag eller i kommanditbolag må dock, därest dylik

uppgift från honom af taxeringsnämndens ordförande infordras å sådan

tid, att enligt stadgandet i nästföregående moment uppgiften bör afgifvas

före april månads utgång, efter anmälan åtnjuta anstånd med uppgiftens

aflämnande till nämnda tid.

23 §.

1 mom. Yarder uppgift, som i 14 § omförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflämnad, äge taxeringsnämndens ordförande eller kronans

ombud hos pröfningsnämnd att densamma infordra.

2 mom. Är den uppgiftspliktige icke offentlig myndighet eller tjänsteman,

må infordrandet jämväl kunna äga rum genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilken äger därvid förelägga lämpligt vite.

3 mom. För taxeringen eljest erforderlig officiell uppgift skall, då

begäran därom framställes, af vederbörande ämbetsverk lämnas; hvarförutom

taxeringsnämndens ordförande äfvensom kronans ombud hos pröfningsnämnd

må äga att taga del af sådana hos domare eller domstol förvarade

handlingar, som i beskattningsafseende kunna tjäna till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, vare ock andra

verk eller bolag samt enskilda arbetsgifvare än de i 14 § 2:o é) nämnda

pliktige att aflämna sådan uppgift angående lön- och arfvodestagares samt

öfrige arbetares löneförmåner, som i sistnämnda författningsrum omförmäles.

24 §.

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller 17 §

föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad uppBih.

till Riksd. Brok 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Häft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

,26 Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

gift, som i 22 § omförmäles, hafre förlorat rätten att fullfölja talan i

fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

Hörsammar ej i 15 § omförmäldt verk eller bolag, som fått emottaga

revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, anmaning enligt 22 §

att till ledning för taxeringen aflämna sådan berättelse, vare förlustig^

rätten att fullfölja klagan öfver taxeringen.

Hörsammar icke den, som på grund af förordningens föreskrift eller

enligt 22 § 2 mom. erhållen anmaning varit pliktig aflämna uppgift,

men underlåtit afgifva sådan eller aflämnat ofullständig uppgift, honom

tillställd anmaning att afgifva fullständig uppgift, böte ett belopp, svarande

mot tio procent af den bevillning, som inom taxeringsdistriktet varder

den skattskyldige påförd för den inkomst, som uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,

äge här stadgad påföljd icke rum.

Genom afrinnande af sådan uppgift till ledning för egen taxering,

som . i förordningen om inkomstskatt omförmäles, anses dock i denna förordning

stadgad skyldighet att afgifva dylik uppgift äfven vara fullgjord

i fråga om den ort, där uppgift enligt inkomstskatteförordningen aflämnats.

25 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 14 § och 23 § 4 mom.

stadgas vare den försumlige, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad

ansvar såsom för annat tjänstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

26 §.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva, i hvad

män afgifven uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för

taxeringen, äga taxerings- och pröfningsnämnderna att bestämma och

fastställa skattskyldigs taxering.

27 §.

1 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering

lämnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,

taxeringsmyndigheten utser, äfvensom hos pröfningsnämnd kronans ombud.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet

lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104. 27

Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige skriftligen medgifvit

uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer,

hvilka, enligt hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll, samt

de ämbets- och tjänstemän, hvilka i och för sin befattning däraf erhålla

del, och må ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgifna samtycke

i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas i vidare mån,

än som må oundgängligen erfordras på grund af föreskriften i 2 mom.;

skolande, utom i fall, där besvär fullföljas, omförmälda uppgifter efter

taxeringsårets utgång hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i försegladt

konvolut behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.

2 mom. Följes icke af skattskyldig lämnad uppgift vid hans taxering,

skola skälen därför tydligen angifvas genom anteckning af taxeringsnämnden

å den skriftliga uppgiften och af pröfningsnämnden i dess protokoll,

och skall tillika underrättelse i hvad mån afvikelse skett och om skälen

därför i rekommenderadt bref med allmänna posten den skattskyldige kostnadsfritt,

så fort ske kan, tillsändas.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

l:o) Taxeringsnämnderna.

28 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål, på sätt nedan stadgas, utsedda taxeringsnämnd.

29 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt. I Stockholm

äger öfverståthållareämbetet att bestämma antalet af de taxeringsnämnder,

som där skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje taxeringsnämnd

skall omfatta. För annan stad, hvarest flera taxeringsnämnder erfordras, äger

Kungl. Maj:ts befallningshafvande att, efter magistratens hörande, bestämma

taxeringsnämndernas antal och taxeringsdistrikten. På landet må Kungl.

Majts befallningshafvande fördela större kommuner i två eller flera taxeringsdistrikt

äfvensom förena två eller flere mindre kommuner till ett taxeringsdistrikt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 10å.

30 §.

Till ordförande i taxeringsnämnd skall Ivungl. Maj:ts befallningshafvande

förordna lämplig, helst inom taxeringsdistriktet bosatt person. Sådant

förordnande meddelas för tiden intill det år, då nästa allmänna fastighetstaxering

äger rum, Kungl. Maj:ts befallningshafvande dock obetaget att,

därest anledning därtill förekommer, återkalla detsamma.

Taxeringsnämnd utgöres af, jämte ordföranden, visst antal för hvarje

år, på sätt här nedan stadgas, utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter, till antal af tre, högst nio, väljas af

stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige icke finnas, af allmän rådstuga

bland sådana inom taxeringsdistriktet boende personer, hvilka under senast

förflutna år därstädes erlagt fastighets- eller inkom stbevillning.

På landet skola ledamöter i taxeringsnämnd, till antal af två, högst

tio, väljas på kommunalstämma bland de i orten bosatta personer, hvilka

under sist förflutna år erlagt fastighets- eller inkomstbevillning inom

distriktet. Äro flera kommuner förenade till ett taxeringsdistrikt, skola

för hvarje kommun väljas högst fem ledamöter i taxeringsnämnden, med

iakttagande likväl att antalet ledamöter i taxeringsnämnden icke må i

något fall öfverstiga tio.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna i taxeringsnämnden väljas, skall

äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af de ordinarie

ledamöternas antal, samt ordningen suppleanterna emellan bestämmas.

För öfrigt bör vid val af både ordinarie ledamöter och suppleanter tillses,

att, så vidt möjligt är, såväl fastighetsägare som näringsidkare, arbetare

och andra inkomsttagare komma att i taxeringsnämnden äga säte och

stämma.

Valbar till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd är, förutom de

skattskyldige, hvarom ofvan förmäles, en hvar i orten bosatt, i de kommunala

angelägenheterna röstberättigad person, hvilken på arrende innehar

inom taxeringsdistriktet belägen fast egendom, därför bevillning utgår.

31 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i böljan af hvart och ett år de skattskyldige om de

personer, hvilka komma att inom hvarje ort såsom ordförande leda

taxeringsnämndens arbeten för samma år, samt om de särskilda taxerings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

-distrikt, däruti länet blifvit indeladt, hvarjämte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

meddelar föreskrift om det antal ledamöter af taxeringsnämnden,

som inom hvarje taxeringsdistrikt skall väljas, samt om hvad i öfrigt vid

dessa val bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras vederbörande om

skyldigheten att aflämna de uppgifter, som i afseende på den förestående

bevillningstaxeringen skola meddelas, samt om påföljden för uraktlåtenhet

därutinnan, hvarjämte underrättelse meddelas om tid och ställe för uppgifternas

aflämnande äfvensom därom, att skattskyldig, som önskar upplysning

rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet och

sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till

vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

2 mom. Yal af ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnden skola

förrättas före den 15 februari; börande genast efter valförrättningens

slut den, som därvid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valde

än ordföranden i taxeringsnämnden.

32 §.

Magistratsperson, kronofogde, häradsskrifvare eller länsman må ej

utan laga förfall kunna afsåga sig erhållet förordnande att vara ordförande

i taxeringsnämnden.

Hvarje annan person vare skyldig att, såvida han är inom taxeringsdistriktet

bosatt samt icke de fem nästföregående åren deltagit i

taxeringsarbetet inom distriktet eller är af laga förfall hindrad, emottaga

uppdrag att vara ordförande eller ledamot i taxeringsnämnden.

Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,

bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet

suppleant hinner tillkallas.

33 §.

På det taxeringsnämndens ledamöter må äga tillfälle att inhämta

nödig kännedom om sina åligganden, bör erforderligt antal exemplar af

denna förordning med därtill hörande instruktion och formulär genom

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes försorg öfverlämnas i stad till magistraten

och på landet till ordföranden i kommunalstämman för att genast

efter valet tillhandahållas en hvar af taxeringsnämndens valde ledamöter

och suppleanter. Sådant exemplar skall jämväl tillställas nyutsedd ordförande

i taxeringsnämnden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

I Stockholm tillhandahålles nämnda författning vederbörande ordförande,

ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnderna omedelbart af öfverståthållareämbetet.

34 §.

Taxeringsnämnds ordförande, hvilken är föredragande hos nämnden,,

åligger särskilda

a) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflämnade

uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrifna åtgärder för uteblifna

eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, därvid bör tillses, att

genom infordrande af sådana upplysningar, som i 16 § 1 mom. omförmälas,

ledning vinnes för taxering af jämväl sådana skattskyldige, hvilka

icke äro pliktige att utan särskild anmaning aflämna uppgifter, samt i

öfrigt söka att inhämta upplysningar till ledning för en noggrann och

tillförlitlig taxering äfvensom att, då anledning till tillämpning af 25 §

förekommer, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

för den åtgärd, som för sådant ändamål må på sagda myndighet ankomma;.

b) att bestämma tid och ställe för taxeringsnämndens sammanträde

samt därom ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden,

utan äfven på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldige

inom taxeringsdistriktet underrättelse; börande sammanträdena utsättas

så tidigt, att samtliga taxeringsnämnderna i hvarje län senast den 15 maj

och i Stockholm senast den 15 juni må hafva afslutat sina arbeten, hvarjämte

iakttages, att sammanträdena hållas inom staden eller distriktet,

dock att för landet utsedd taxeringsnämnd äfven må sammanträda i närbelägen

stad;

c) att vid taxeringsnämndens sammanträden föra ordet, tillhandahålla

och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och

upplysningar, med den inskränkning, hvartill stadgandena i 27 § föranleda,

i taxeringslängden på behöriga ställen anteckna uppgifternas nummer,,

uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å fastigheter äfvensom,

därest skattskyldig gjort sig skyldig till försumlighet, hvarom i 24 § förmäles,

därom göra anteckning i längden; skolande därjämte särskild förteckning

å sådana försumlige meddelas kronans ombud hos pröfningsnämnden;

d) att vid taxeringen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill han för en behörig taxering finner

sig äga anledning;

e) att angående de ärenden, där sådant erfordras, föra protokoll;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom

å protokollet tecknadt intyg af två ledamöter;

f) att, då inkommen uppgift å aflöning eller pension eller annan

dylik inkomst afser person, som ej är inom distriktet mantalsskrifven,

till vederbörande afsända uppgiften eller transsumt af densamma och i

senare fallet därom verkställa anteckning å uppgiften;

g) att i rekommenderadt bref med allmänna posten, så fort ske kan,

tillsända skattskyldig, hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering följd,

underrättelse att och i hvad mån afvikelse skett och om skälen därför; samt

h) att, då sådant påfordras, afgifva förklaring öfver skattskyldigs

besvär angående taxering.

35 §.

Till taxeringsnämndens ordförande skall å landet häradsskrifvaren och

i stad, utom Stockholm, vederbörande tjänsteman senast den 15 mars, vid

bot af tre kronor för hvarje öfverskjutande dag, hafva aflämnat på mantalslängden

för nästföregående år grundade, enligt fastställda formulär uppställda

längder, upptagande samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter,

å hvilka jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas,

Äfvensom fastigheternas ägare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare.

Dessutom böra vid samma tillfälle till taxeringsnämndens ordförande

aflamnas tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden

öfver inkomstbevillningen, uti hvilken enligt fastställdt formulär uppgjorda

längd taxeringsnämnden införer alla de personer, som nämnden anser

skyldige att dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra taxeringsnämnderna

till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta

nödigt biträde af vederbörande uppbörds- eller annan därtill utsedd

tjänsteman.

Före januari månads utgång skola till taxeringsnämndens ordförande

aflämnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom Stockholm,

genom magistratens försorg, de i 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom.

omformälda afskrifter af taxeringslängder och pröfningsnämndens särskilda

längder för nästföregående år.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning

stadgade grunder åligger det taxeringsnämnden att bestämma och uti

taxeringslängderna införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för

hvilket bevillning skall inom taxeringsdistriktet påföras hvarje skattskyl
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

dig, med iakttagande därvid, att uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller

eljest upptages på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar; och bör taxeringsnämnden

därvid följa den inom samma ort senast upprättade mantalslängd,

hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven

tid och ordning granskad, jämte alla därtill hörande uppgifter och handlingar

senast den 15 mars tillställas ordföranden i ortens taxeringsnämnd.

Taxeringslängderna underskrifvas af taxeringsnämndens ordförande

och ledamöter.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskilt

angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del faller inom

municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas, huru.

stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del af fastigheten.

36 §.

Beslut må icke kunnas fattas af taxeringsnämnd, som omfattar blott

en kommun eller en del däraf, därest icke ordföranden och minst två

ledamöter äro närvarande, ej heller af taxeringsnämnd, omfattande två eller

flera kommuner, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från hvarje

kommun är tillstädes; börande i allt fall, då ordinarie ledamot i taxeringsnämnden

är frånvarande, vederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas.

Taxeringsnämnds vid utlyst sammanträde närvarande ledamöter äga

att, om det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras och utsedd suppleant

för tillfället icke finnes att tillgå, inkalla annan till ledamot valbar

person att i förrättningen deltaga.

Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringsnämndens ledamöter

och måste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna vara

öppen och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland ledamöterna biträda

eller, om rösterna utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej tillämpas, galle den mening, ordföranden

biträder. Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening icke

gjort sig gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn särskildt

upptaga den taxering, han ansett höra bestämmas; varande det jämväl hvar

och en af de öfriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening

till protokollet antecknad, såvida densamma, skriftligen affattad, till taxeringsnämndens

ordförande aflämnas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrivelse N:o 104.

37 §.

Landshöfdingen i länet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar

men icke i besluten deltaga.

38 §.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock är

skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda för att meddela upplysningar

rörande taxeringen, i hvad den honom angår.

Sä vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra låter,

bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig påförda

taxeringen honom på stället meddelas.

39 §.

1 mom. Senast fem dagar efter det taxeringsnämndens förrättningar

afslutats, skall taxeringsnämndens ordförande, på landet till häradsskrifvaren

och i stad till vederbörande tjänsteman öfverlämna de upprättade

taxeringslängderna jämte mantalslängden med till densamma hörande uppgifter

och öfriga handlingar äfvensom taxeringsnämndens protokoll; börande,

utom hvad Stockholms stad angår, därvid jämväl fogas de enligt 35 §

taxeringsnämndens ordförande tillhandakomna afskrifter af taxeringslängder

och pröfningsnämndens särskilda längder för föregående året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande insända de skriftliga uppgifter och upplysningar, som

aflämnats till ledning vid taxeringen.

2 mom. Efter emottagandet af taxeringslängderna åligger det på

landet häradsskrifvaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre att

ofördröjligen uträkna och i taxeringslängden införa de bevillningsafgifter,

som på grund af taxeringsnämndernas beslut skola påföras, samt summera

längderna, än äfven att genom granskning af taxeringslängderna efterforska

möjligen förelupen misskrifning eller annan oriktig anteckning och

till kronans ombud hos pröfningsnämnden skriftligen framställa de anmärkningar,

hvartill granskningen gifvit anledning.

3 mom. Före den 20 juni skola taxeringslängderna med sammandrag

och mantalslängderna jämte tillhörande handlingar äfvensom afskrifterna

af taxeringslängder och pröfningsnämndens särskilda längder för

föregående året till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas, på

Bih. till BiJcsd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse JSr:o 3.04.

landet omedelbart af vederbörande häradsskrifvare och i stad genom magistratens

försorg; varande i annat fall den tjänsteman, hvars försumlighet

föranledt inträffadt dröjsmål, förfallen till böter af tre kronor för hvarje

dag, hvarmed ofvan bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjänsteman, som det tillhör att anteckningarna i

taxeringslängden verkställa, senast den 15 augusti och vid enahanda

äfventyr till öfverståthållareämbetet inlämna taxeringslängder med tillhörande

handlingar.

4 mom. Afskrift af taxeringslängderna, i hvad de angå hvarje särskild

kommun på landet, skall jämväl före den 20 juni af häradsskrifvaren

tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande, hvilken det

åligger att under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som icke

må understiga fjorton dagar, på lämpligt och därvid äfven tillkännagifvet

ställe hålla afskriften de skattskyldige till hända; börande afskriften sedermera

af ordföranden förvaras för att, på sätt i 35 § stadgas, öfverlämnas

till ordföranden i påföljande årets taxeringsnämnd.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift af

taxeringslängderna för hvarje särskildt taxeringsdistrikt i samma ordning

hållas de skattskyldige till hända samt påföljande år öfverlämnas till vederbörande

ordförande i det årets taxeringsnämnder.

40 §.

1 mom. Där ordföranden i taxeringsnämnden, utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för taxeringsnämndens

sammanträde eller underlåter att inom föreskrifven tid aflämna

taxeringsnämndens längder och öfriga handlingar, vare han förfallen till

böter af femtio kronor. Infinner han sig icke å den af honom för taxeringsnämndens

sammanträde utsatta ort och tid, böte tjugufem kronor.

Ledamot af taxeringsnämnden eller tillkallad suppleant, som utan laga

förfall från sammanträdet uteblifver, böte tio kronor.

2 mom. Anser ordföranden, att taxeringsnämnden i ett eller annat

hänseende icke iakttager denna förordnings föreskrifter eller icke verkställer

taxeringen i öfverensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållanden,

åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning

äfvensom nämndens i anledning däraf meddelade yttrande skola i protokollet

intagas.

3 mom. Kan till följd af en eller annan anledning taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå, bör anmälan därom af taxerings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Rikadarf&nft Skri fackt JSf:o 104.

nämndens ordförande göras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som

då vidtager den åtgärd, förhållandet anses påkalla.

41 §.

Innan taxeringsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå två personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd,

hvarvid bör tillses, att, såvidt möjligt är, en är fastighetsägare och den

andre näringsidkare eller löntagare; skolande förslaget i nämndens protokoll

intagas och bestyrkt utdrag af protokollet i denna de! af nämndens

ordförande ofördröjligen till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insändas.

42 §.

1 mom. Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun eller

vägstyrelse, som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, må däri söka

ändring hos pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade,

skola senast före klockan tolf på dagen i hvarje län den 15 juli och i

Stockholm den 31 augusti eller, om då är helgdag, nästföljande dag till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas; börande de skattskyldige genom

den i 45 § omförmälda kungörelsen härom erinras.

2 mom. Enahanda besvärsrätt, hvarom i 1 mom. sägs, tillkommer

municipalsamhälle i fråga om huru stor del af en fastighets hela taxeringsvärde

belöper å den del af fastigheten, som faller inom municipalsamhällets

område.

2:o) Pröfningsnänmderna.

43 §.

För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra anförda besvär

eller annars framställda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd årligen sammanträda

för hvart och ett län i länets residensstad och för Stockholms stad i

Stockholm; ägande denna nämnd att, efter tagen erforderlig kännedom

om hvad taxeringslängder samt protokoll äfvensom aflämnade uppgifter

innehålla och noggrann pröfning af alla nämnden underställda frågor och

förhållanden, meddela sådana rättelser och ändringar i eller göra sådana

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

tillägg till den verkställda taxeringen, hvilka finnas af rättvisa och billighet

samt en författningsenlig och jämlik beskattning påkallade.

44 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af tio, högst tjugufem ledamöter, hvilka

Kungl. Maj :ts befallningshafvande äger utse bland de af taxeringsnämnderna

därtill föreslagna personerna. Bland ledamöterna i pröfningsnämnden

skall minst hälften och i Stockholms stad minst en fjärdedel vara ägare

af fast egendom; och böra nämndens ledamöter så utses, att nämnden, så

vidt förhållandena medgifva, kommer att utgöras af ett efter beskattningens

belopp och mängden af de skattskyldige skäligen lämpadt antal dels näringsidkare

och dels löntagare, samt att inom nämnden icke saknas tillförlitlig

kännedom om länets särskilda delar, dessas ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga

näringar.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande utser i enahanda ordning jämväl

suppleanter till antal motsvarande minst hälften af antalet ordinarie ledamöter

i nämnden.

Den, som blifvit till ledamot i pröfningsnämnd utsedd, eller i stället

för ordinarie ledamot inkallad, men utan vederbörligen anmäldt laga förfall

vid nämndens sammankomst sig icke infinner, skall höta tjugufem

kronor.

45 §.

Uti därom utfärdad kungörelse uppgifver Kungl. Maj:t befallningshafvande

dem, som till ledamöter och suppleanter i pröfningsnämnden

blifvit utsedde, samt underrättar länets invånare om tid och ställe för

nämndens sammanträde; skolande tiden bestämmas sålunda, att nämndens

arbeten må vara afslutade i hvarje län senast den 10 augusti och i Stockholm

senast den 31 oktober; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att i god tid låta ett exemplar af denna kungörelse en hvar af

nämndens ledamöter och suppleanter tillställas, hvarjämte genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg förteckning öfver de inkomna besvärsskrifterna

med kortfattad redogörelse för de i besvären gjorda yrkandena

bör, så fort ske kan, till ledamöterna och suppleanterna öfversändas; dock

att sådan förteckning icke erfordras för Stockholms stads pröfningsnämnd.

46 §.

Yid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 10i.

37

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År landsböfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, äge nämnden att själf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter och måste till följd däraf omröstning anställas,

skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken

flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den,

som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas,

galle den mening, som biträdes af ordföranden.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamreraren

samt för Stockholm kamreraren vid öfverståthallareämbetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster

med skyldighet att efter sorgfällig beredning gorå de anmärkningar och

framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans rätt och i öfrigt

för en behörig taxering finner sig äga anledning.

För granskning af afgifna taxeringsuppgifter, taxeringslängderna och

hos pröfningsnämnden anförda besvär må, om och i den mån Kungl.

Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, landskamererare erhålla

ledighet från öfriga med tjänsten förenade göromål under tiden efter det

taxeringshandlingarna från bäradsskrifvaren eller magistraten, enligt stad-,

gandet i 39 §, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkommit och till

dess pröfningsnämndens sammanträde afslutats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande äger, där så anses erforderligt, kalla

taxeringsnämnds ordförande att, för upplysningars meddelande, före och

under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort, där nämnden

sammanträder.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de af

nämndens beslut föranledda anteckningar i taxeringslängderna samt i den

47

48 §.

49 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3§ fifksdåQéfté 8kHftiélse N.ö lOå.

nti 50 § omförmälda särskilda längd verkställas af den eller de personer,

söm Kung!. Maj:ts befallningshafvande därtill förordna! Sådant förordnande

får icke meddelas åt någon, som i annan egenskap skall hos pröfiringsnämnden

vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden förda protokollet skall verkställas

inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista

sammanträde inför ordföranden jämte kronans ombud och minst två af

nämnden därtill utsedde ledamöter, hvilka skola inställa sig på ordförandens

kallelse. Justeringen bestyrkes genom ett af nämndens ordförande och två

ledamöter å protokollet tecknadt intyg.

50 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, där jämväl, i händelse skattskyldig underlåtit att afgifva honom

enligt 22 § af kronans ombud hos nämnden affordrad uppgift eller upplysning,

anteckning om sådan försumlighet bör ske. Fastighets- och

inkomsttaxering, som till följd af pröfningsnämndens beslut tillkommit eller

blifvit fastställd annorlunda än taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas

i särskild längd, däruti de protokollsparagrafer, som innehålla dylika beslut,

böra angifvas. Kronoombudet åligger att med sin underskrift å såväl

taxeringslängderna som nyssnämnda särskilda längd vitsorda däruti, enligt

pröfningsnämndens beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg.

2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringslängder jämte tillhörande

handlingar, med undantag af uppgifter och upplysningar, som af skattskyldig

aflämnats till ledning för hans egen taxering, taxeringsnämndernas

protokoll samt de hos pröfningsnämnden förda längderna genom Kung!.

Maj:ts befallningshafvandes försorg öfversändas till vederbörande häradsskrifvare

eller magistrat för debiteringens verkställande.

De i 39 § 3 mom. omförmälda afskrifterna af taxeringslängder och

pröfningsnämndens särskilda längder för föregående året skola hos Kung!.

Maj:ts befallningshafvande kvarstanna för att där förvaras.

3 mom. Senast den 8 september skall häradsskrifvaren, vid bot af

tre. kronor för hvarje dag, hvarmed den sålunda bestämda tiden öfverskrides,

tillställa vederbörande kommunalstämmors ordförande afskrift af

de hos pröfningsnämnden förda längderna, i hvad de angå hvarje särskild

kommun på landet. Dessa afskrifter skola hållas de skattskyldige till

opaginerad Kontrollera mot PDF

liiks<Uuj,env ftkrifedse /V.# jQå. $$

banda under viss tid af minst fjorton dagar, byarom kungörelse bör på

vanligt sätt ofördröjligen utfärdas; börande i denna kungörelse upptagas

namn och hemvist för de skattskyldiga, i afseende å hyilkas taxering

pröfningsnämnden vidtagit ändring.

X stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift

af pröfningsnämndens längder, såvidt staden rörer, i samma ordning hållas

de skattskyldiga till hända.

På sätt i 35 § stadgas, skola afskrifterna påföljande år öfverlämnas

till vederbörande ordförande i det årets taxeringsnämnder.

4 mom. I Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll,

i hvad det innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af

taxeringsnämnden verkställda taxeringen, senast den 10 november vederbörande

skattskyldig tillställas.

51 §•

Å pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter i denna

nämnd samt de taxeringsnämndsordförande, som på Kung! Maj:ts befallningshafvandes

kallelse från annan ort för upplysningars meddelande

före eller under pröfningsnämndens sammankomst sig infunnit, äro berättigade

att åtnjuta traktamentsersättning med tio kronor om dagen samt

resekostnadsersättning, då resan sker med skjuts, efter tre kronor för

milen, men då resan sker på ångfartyg eller järnväg, med ett belopp,

motsvarande i förra fallet afgiften för enkel hyttplats eller, då hytt ej

förekommer, en salongsplats och i senare fallet afgiften för plats i första

klassens vagn eller, där sådan ej finnes, i andra klassens.

Enahanda ersättning tillkommer äfven ledamot af pröfningsnämnden,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse af ordföranden inställer sig för

att i protokollsjusteringen deltaga.

52 §.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsikt till

pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareämbetet; kommande

äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade föreskrifter

äro där tillämpliga, alla andra Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

i afseende på taxeringarna och därmed sammanhängande frågor, tillhörande

bestyr att åligga öfverståthållareämbetet, som alltså har att af vederbörande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

tjänstemän och skattskyldige emottaga enahanda förslag och uppgifter med

flera handlingar, som i landsorten skola till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflämnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då öfverstå

thållaren icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

53 §.

1 mom. Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnden öfverklagat

taxeringsnämnds beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxeringen af pröfningsnämnden lämnad oförändrad

eller nedsatt, må skattskyldig icke, utom i fall, som nedan säges, emot

pröfningsnämnds beslut föra vidare talan än angående höjning af sålunda

nedsatt taxering till det af taxeringsnämnden åsätta beloppet.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i 24 § förlorat rätt till talan, äfvensom

af kronans ombud, af vederbörande kommun eller vägstyrelse eller

rörande fråga, hvarom i 42 § 2 mom. sägs, af municipalsamhälle; och

skola besvären, ställda till kammarrätten, ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

före klockan tolf å sista helgfria dag i december månad det

år taxeringen ägt rum, vid påföljd att besvären eljest icke varda till pröfning

upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring från vederbörande

infordrats och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarna varda fogade såväl

utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas protokoll, i hvad

de den öfverklagade taxeringsfrågan angå, som ock de till bemälda nämnder

i frågan ingifna handlingar, insänder Kungl. Maj:ts befallningshafvande

till kammarrätten samtliga handlingarna med de upplysningar och erinringar,

som besvären anses påkalla.

Skattskyldig, hvilkens uppgift angående hans inkomst icke blifvit af

taxeringsnämnden följd och till hvilken underrättelse därom icke blifvit

under i uppgiften angifven adress i den ordning, som i 27 § 2 mom.

föreskrifves, afsänd, i Stockholm före den 1 augusti och annorstädes före

den 15 juni, äge ock, därest han ej enligt 24 § förlorat sin talan, att,

utan hinder däraf att han icke hos pröfningsnämnden öfverklagat taxeringen,

i här ofvan stadgad tid och ordning anföra besvär hos kammarrätten

angående sin inkomsttaxering, i hvad denna bestämts till annat

belopp eller efter annan fördelningsgrund än den skattskyldige uppgifvit.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder

Kungl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning å

anförda besvär.

54 §.

Har skattskyldig blifvit för samma inkomst taxerad å mer än en

ort eller bar någon taxerats för inkomst å ort, där han icke enligt bestämmelserna

i 12 § varit skattskyldig för något slag af inkomst och ej heller

mantalsskrifven, äge han att häröfver hos kammarrätten anföra besvär,

hvilka, vid påföljd att besvären eljest icke varda till pröfning upptagna,

skola inom natt och år, efter det att bevillning honom affordrats, ingifvas

till Xungl. Maj:ts befallningshafvande i län, inom hvilket taxering skett,

hvarefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 58 § 1 mom.

stadgas.

Hvad sålunda är föreskrifvet galle jämväl för det fall, att någon obehörigen

upptagits såsom skattskyldig för fast egendom.

3:o) Allmänna föreskrifter.

55 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd samt ledamot

af pröfningsnämnd må endast den vara, som råder öfver sig och sitt

gods samt är i besittning af medborgerligt förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och ledamot åtnjuter i och för utöfningen

af sitt uppdrag enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra

riksdagsman.

56 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till ovillkorlig efterrättelse

de föreskrifter, denna förordning och den till ledning för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktionen innehålla, samt, efter sorgfällig

granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för

öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder

och samvete bestämma och fastställa taxeringen, så att densamma

varder i möjligaste måtto jämlik och rättvis.

Bill. till Riksd. Brot. 1907. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 34 Saft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

2 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

samt kronans ombud hos pröfningsnämnd äfvensom beskattningsnämnd

biträdande tjänsteman får icke, utom vid vederbörande nämnds

sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller

upplysning; och må de under öfverläggningarna inom nämnderna lämnade

upplysningar och yttrade åsikter rörande enskildes ekonomiska ställning

icke på något sätt utspridas. Den häremot bryter vare, därest han på

grund af tjänstebefattning erhållit kännedom om det yppade förhållandet,

underkastad ansvar såsom för tjänstefel och straffes eljest med böter från

och med tjugufem till och med femhundra kronor.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande därjämte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall afträda, såväl då fråga förekommer om hans egen,

hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock då fråga är om

taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken

han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje taxeringsnämnds

och pröfningsnämnds första sammanträden uppläsas.

57 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna, till

arfvoden för protokollsföringen och andra anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster, till kostnad för tryckning eller utskrift af

förteckningar öfver de till pröfningsnämnden inkomna besvärsskrifter äfvensom

till vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade biträde af städernas tjänstemän eller andra personer,

som icke äga att vid samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning,

må hvarje pröfningsnämnd, med undantag af Stockholms stads,

för hvilken nedanstående särskilda stadgande gäller, använda och fördela

högst ett belopp, motsvarande fyra procent af de första 50,000 kronor,

hvartill länets hela bevillningssumma efter denna förordning för året

uppgår, tre procent af därpå följande 100,000 kronor, två procent af

därefter följande 100,000 kronor och en procent af allt hvad bevillningssumman

öfverstiger 250,000 kronor; dock får, om än denna bevillningssumma

sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden beräknade

belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller vedergällning

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Mikadaffens Skrifvelse N:o 1U4.

än den då beviljade för samma år utdelas eller ett sådant öfverskott tagas

i beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning och vedergällning

under ett följande år; börande vid de särskilda ersättningarnas bestämmande

afseende fästas på för uppdragets utförande erforderlig skicklighet,

tid och arbete. Landsstatstjänsteman, som i och för tjänsten är skyldig

att närvara vid taxeringsförrättning, äger icke att därför åtnjuta arfvode

af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskild! utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och

med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna, till arfvode

åt kronans ombud, till arfvode för anteckningar under taxeringsnämndernas

och pröfningsnämndens sammankomster samt för protokollsföringen

hos pröfningsnämnden äfvensom till vedergällning för det i samband med

taxeringsförrättningarna för öfrigt lämnade biträde af personer, som icke

äga att vid samma förrättningar beräkna traktamentsersättning, må af

Stockholms stads pröfningsnämnd användas och disponeras ett belopp, som

svarar emot högst två och en half procent af samma stads efter denna

förordning utgående hela bevillningssumma för året; gällande jämväl för

bemälda pröfningsnämnd det i 1 mom. af denna § gjorda förbehåll för

det fall, att bevillningssumman skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens

beräkning. Om det af pröfningsnämnden sålunda beviljade beloppet

och detsammas fördelning skall underrättelse genom utdrag af

nämndens protokoll meddelas statskontoret, hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre arket för de afskrifter af taxeringslängderna,

som det enligt 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom. åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas ordförande aflämna, samt den i 51

§ bestämda rese- och traktamentskostnadsersättning enligt därå ingifna,

vederbörligen granskade räkningar äfvensom godtgörelse till den, hvilken,

i anledning af landskamrerare jämlikt 47 § beviljad ledighet från vissa

tjänstegöromål, förordnas att samma göromål förrätta, motsvarande landskamrerares

tjänstgöringspenningar, böra, utan sammanblandning med de

i föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden med

flera utgifter, utbetalas för länen af vederbörande landtränteri och för

hufvudstaden af statskontoret.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

BiJcsdagens Skrifvelse N:o 104.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter rekvisition utlämna erforderligt antal exemplar af denna

förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jämte sammandrag,

samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg vederbörande tillställas. För Stockholms stad

ombesörjer öfverståthållareämbetet tryckning och tillhandahållande af blanketter

till taxeringslängder.

58 §.

1 mom. Åtal för förseelse, som i 56 § 2 mom. omförmäles, anhängig - göres vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning

meddelade föreskrifter eller af annan orsak eljest fråga uppstår om tilllämpning

af däruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

eller annan behörig person anmälan därom göras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som, efter pröfning af härvid förekommande förhållanden,

förordnar om uttagandet af de böter, hvartill en eller annan

finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder, som anmäld

försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad i denna förordning

stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 56 § 2 mom. omförmäles, må ej af allmän åklagare

åtalas, där ej målsägande densamma till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden, blifvit

fälld till böter, äger att, med iakttagande af hvad i allmänhet är stadgadt

angående dylika utslags öfverklagande, öfver det meddelade beslutet

anföra besvär hos kammarrätten, hvilka besvär böra vara dit inkomna

innan klockan tolf å trettionde dagen efter erhållen del af samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

59 §.

Af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd behandlad taxeringsfråga

må icke, till följd af gjord anmärkning eller anförda besvär eller af annan

anledning, återförvisas till samma nämnds förnyade behandling. Ej heller

må någon förklaringsskyldighet bemälda nämnder åläggas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 10d.

60 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den

af vederbörande tjänsteman för skattskyldig uträknade bevillning äfvensom

till rättelse däraf, att oriktig person upptagits såsom skattskyldig för fast

egendom, men däremot icke i afseende å verkställd taxering i annan mån,

än för så vidt den afser skattskyldig medgifven lindring i bevillningen;

ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning föreskrifva

erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller ej skett

till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxering å ort, som vederbör;

dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas utöfver

hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta yrkande

om sådan höjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten befrias från

bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande af

densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

61 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål,

äger att däri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan

tolf å sextionde dagen efter erhållen de! af utslaget skola till finansdepartementet

ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll

del; skolande borgen för kostnad och skada icke erfordras.

62 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jämte

tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och ordning,

på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas

till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen

ingifvas.

2 moln. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds

beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende

anmäler sig hos vederbörande myndighet eller tjänsteman, kostnadsfritt

erhålla för dylikt besluts öfverklagande erforderligt utdrag af taxeringsläng
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

den samt af nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra

protokollsutdrag och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders

beslut böra utfärdas.

63 §.

I de städer, där magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna, tillhöra

stadsstyrelsen.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

64 §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna i denna förordning böra utgå för

de af taxerings- och pröfningsnämndema bestämda fastighetsvärden och

inkomstbelopp, i författningsenlig ordning debiteras samt utan hinder af

anförda besvär öfver taxering eller debitering uppbäras.

Yid debiteringen iakttages, att brutet öretal bortfaller.

65 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver pröfningsnämnds

beslut blifvit upp häfd eller nedsatt, eller har eljest frihet

från eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven, äger den

skattskyldige att hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, hvarest

taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning, som af

honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

66 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör

upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje inom samma socken på landet eller uppbördsdistrikt

i stad belägna fasta egendom, därför den skattskyldige påförts

bevillning, samt beloppet af denna bevillning.

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,

enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, har att i sådant

hänseende iakttaga.

67 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å de influtna

medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas jämväl på bevillningsuppbörden och därmed förenade

bestyr.

68 §.

Afkortning af bevillning för inkomst af kapital eller arbete sker på

grund af bristande tillgång i den ordning, som i uppbördsreglementet

stadgas.

69 §.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och

författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till

statskontoret ingående årliga skattebidrag tjäna till efterrättelse.

70 §.

1 mom. Sammandrag af taxeringslängderna, upptagande jämväl den

påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse med härvid fogadt

formulär, skall årligen för Stockholms stad före den 15 november och

för annan stad samt för fögderi före den 1 oktober insändas till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra

inom Stockholms stad af därvarande uppbördsverk och inom länen af landskontoren

uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns hela bevillning,

hvilka sistnämnda sammandrag, därtill tryckta blanketter genom

statskontorets försorg vederbörande tjänstemän tillhandahållas, skola af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas före den 1

december.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit

därstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföre
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

gångna åren jämföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas

och med allmänna tidningarna utdelas.

71 §.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort

skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå

till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret att låta

vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna påkallade

och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1908

till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom samt

af inkomst varder af Riksdagen fastställd.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

49

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §•

Yärdet af fast egendom bestämmes med ledning af:

l:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller betesmark

jämte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom utsäde och

kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jämväl behörigt afseende

fästas vid egendomens läge, de särskilda ägoslagens och skogens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder, med

undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande, då

frälseränta förenats med äganderätten till den jord, hvaraf sådan ränta

dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma ökas

med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter 5

procent;

2: o) egendomens vid verkställd värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrältning antagna värde, såvida sådan värdering skett under nästföregångna

fem år och det egendomen därvid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år försåld

egendom senast betingade köpeskilling, såvida icke därunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats mellan

nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så kallade

undan taga form Ån er; eller därvid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft, 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af sådana byggnader,

som på egendomens afkastning icke hafva något egentligt inflytande, likasom

värdet af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlag vid

jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas

i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman föi; uthyrd eller bortarrenderad

egendom, såvida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit därunder

inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde från

annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller skyldighet

att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten å

den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda, eller

såvida icke, efter hvad vid jämförelse mellan denna och närbelägna

egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig visar, hyres- eller arrendebeloppet

blifvit bestämdt med afseende å släkt- eller andra kända förhållanden

mellan ägaren och hyresmannen eller arrendatorn;

5: o) kr andförsäkring svär det å de i stad och på dess område eller i

köping och därmed jämförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt å

bruks-, kvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra där uppförda

hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess

binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda lustställen

och därmed jämförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga

värde, såvida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga det belopp,

som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara de brandförsäkrade

husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller därmed

jämförlig ort belägen egendom med därtill hörande särskilda förmåner.

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan

upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till det belopp, som

motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jämförliga

egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det

vederbörande taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem af

här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens

uppskattning till dess verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än

den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres i det senast fastställda taxeringsvärdet, böra

de särskilda skäl, hvilka därtill föranledt, i taxeringshandlingarna eller

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104. 51

nämndens protokoll antecknas. Åbyggnader å stadsegendom samt öfriga i

femte punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan på

enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre värde

än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde än det,

som motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad efter fem

procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas så, att särskildt utsättes värdet

af själfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket

och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt

särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för h vilka bevillning

anses böra utgöras.

2 §•

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna grunder skall verkställas år

1908 och sedermera hvart femte år, från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på dess

område eller å öfriga i 1 § 5 mom. af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit ölcadt eller minskadt, eller fast egendoms värde

antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar eller

andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller genom inträffad

eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen förminskats

i förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta värde jämkas efter

de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först

därefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

TJppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall detsamma

införas endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Likaså skall endast i nämnda kolumn införas värdet å sådan lägenhet

eller byggnad, för hvilka, jämlikt 4 § d) bevillningsförordningen, fastighetsbevillning

icke erlägges.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

Uppskattning af inkomst.

3 §•

Med afseende å livad i 12 § b) af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst stadgas angående ort, där inkomst af

hankrör dse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drifvits vid flera kontor,

alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,

att vid beskattning afdrag därför äger rum, påföras rörelsen i

dess helhet, hvarefter beräkningen af den del af beskattningsbara inkomsten,

som belöper å hvarje särskiidt kontor, sker på följande sätt.

De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid hvarje månads

slut balanserats å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas och

summan delas med månadernas antal, hvarefter den sålunda erhållna

kvoten anses utvisa medelbeloppet af kontorets in- och utlåning för året.

Efter det förhållande, hvari denna in- och utlåning står till den på enahanda

sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman för alla

kontoren, uträknas den del af beskattningsbara inkomsten, som bör taxeras

i den ort, där kontoret är beläget. Utelöpande postremissväxlar och

egna banksedlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.

Vidkommande järnvägsbolags inkomst af järnvägsdrift iakttages först,

att därunder ej inräknas bolagets inkomst af sådan rörelse, som icke direkt

sammanhör med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej heller

sådan inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning beskattad, såsom

arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning på följande sätt.

Fem procent af inkomsten taxeras i den ort, där nästföregående år

hufvudkontoret var beläget. Återstoden fördelas mellan järnvägens stationer

efter deras trafikvärde. En stations trafikvärde skall beräknas lika

med halfva summan af järnvägens bruttoinkomst af stationens afsända och

anlända godstrafik (ilgods, styckegods och vagnslastgods), ökad med järnvägens

bruttoinkomst af vid stationen försålda personbiljetter. Gods, som

i samtrafik eller i transitotrafik inkommit från främmande bana, räknas

såsom afsändt från öfvergångsstationen; likaså räknas till annan bana

utgående gods såsom anländt till öfvergångsstationen. Såsom järnvägens

station räknas härvid äfven af densamma använd, annan järnväg tillhörig

station. Den del af järnvägens beskattningsbara inkomst af järnvägsdriften,

som enligt denna beräkning belöper på en station, taxeras i den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104. ö3

kommun, dur stationen ur belägen. Tillhör stationsområdet flera kommuner,

taxeras den beskattningsbara inkomsten af stationen till lika delar i dessa

kommuner.

liar järnvägsbolag för egen räkning trafikerat främmande bana, skall

för taxeringen resultatet af rörelsen å hvardera banan för sig fastställas.

För detta ändamål beräknas först bolagets behållna inkomst af rörelsen i

sin helhet, med tillägg af skatter och öfriga utgiftsposter, för hvilka

afdrag författningsenligt icke äger rum, men dock utan afdrag vare sig

för ränta å gäld eller för ersättning, som bolaget i någon form haft att

utbetala för nyttjande af den främmande järnvägen. Det på detta sätt

bestämda totala driftöfverskottet fördelas därefter mellan de trafikerade

banorna efter det sammanlagda trafikvärdet af hvardera banans stationer;

stationernas trafikvärden beräknas därvid, såsom om banorna utgjorde en

enda järnväg, dock att för station, som tillhört båda banorna, stationens

uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden, allt efter som stationens

trafik hänfört sig till den ena eller den andra banan. Från den del af

driftöfverskottet, som enligt denna beräkningsgrund kommer på den främmande

järnvägen, af dragés den ersättning, bolaget haft att utbetala för nyttjandet

af den främmande järnvägen, jämte ränta, som kan anses belasta

driften å densamma; återstoden, som utgör det trafikerande bolagets beskattningsbara

inkomst af den främmande banan, skall, sedan fem procent

tillgodoräknats den ort, där bolagets hufvudkontor varit beläget, fördelas

till beskattning mellan den främmande banans stationer i förhållande till

deras förut bestämda trafikvärde. Från den del af driftöfverskottet, som faller

på bolagets egen järnväg, göres afdrag för ränta å gäld, som belastar denna

järnväg, hvarefter återstoden, sedan jämväl däraf fem procent tillgodoförts

den ort, där hufvudkontoret varit beläget, fördelas till beskattning mellan

samma järnvägs stationer efter deras trafikvärde. Den beskattningsbara

inkomst, ägaren af den främmande järnvägen har af densamma, skall

likaledes, sedan fem procent af inkomsten tillgodoräknats den ort, där

ägaren haft kontor för järnvägen, fördelas mellan stationerna å denna järnväg

efter deras trafikvärden.

På liknande sätt förfares, om järnvägsbolaget trafikerat flera främmande

banor.

I fråga om kanalbolag iakttages, att den beskattningsbara inkomsten

af kanaldriften, hvari icke inberäknas inkomst af fastighet, för hvilken

bolaget erlagt fastighetsbevillning, ej heller inkomst af rörelse, som icke

direkt sammanhör med kanalrörelsen, såsom t. ex. rederirörelse, fördelas

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

till beskattning mellan den kommun, där nästföregående år b ufvudkontoret

var beläget ock som tillgodoräknas fem procent af inkomsten, samt de

kommuner, som af kanalanläggningen berörts, i förhållande till vissa för

dessa kommuner bestämda fördelning stal. Dessa fördelningstal, som efter

kanalbolagets hörande fastställas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande att

lända till efterrättelse, till dess annorlunda förordnas, erhållas genom att

till kilometertalet af kanalens längd inom hvarje kommun lägga antalet

slussar inom kommunen. Kanallängden, hvartill endast hänföras sträckor,

som först genom kanalföretaget gjorts segelbara, räknas i kilometer och

tiondedelar däraf, hvarvid bråkdel, som ej uppgår till full tiondedel,

bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon sträcka gräns mellan två

kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna sträcka lika på hvardera

kommunen.

Vid taxering af företag, som afser att med hjälp af ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi, skall hälften af den beskattningsbara

inkomsten upptagas i den kommun, där vattnet eller den elektriska energien

förbrukats, eller, då förbrukningen ägt rum inom olika kommuner, fördelas

dem emellan i förhållande till bruttoinkomsten däraf inom hvarje

särskild kommun. Den andra hälften taxeras i den kommun, där vattenverk

eller kraftstation samt kontor varit förlagda, och fördelas, om vattenverk

eller kraftstation samt kontor legat å olika orter, till beskattning

emellan dessa orter efter den grund, som taxeringsmännen finna skälig.

4 §■

Utlänning, som efter därtill enligt särskild författning för värf vad rätt

reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till

försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga

varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§ af bevillningsförordningen

bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt

äga tillämpning äfven i det fall, att utlänning medför utländska varor,

som förut blifvit under en eller annan form rekvirerade.

5 §•

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för den

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 104. 55

skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför eljest

saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta yrke, så

äro taxeringsmännen icke pliktigo att undersöka och pröfva behörigheten

till detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjänst eller

särskildt uppdrag.

6 §•

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar eller

spannmål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas på grund af

därå erhållen officiell eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid spannmåls

jämte andra in natura utgående varors och persedlars värde beräknas efter

ortens senast fastställda markegångspris och sådana persedlar, som icke

finnas i markegångstaxan uppförda, åsättas de värden, som persedlarne

inom orten anses äga.

Med allmän eller enskild tjänstebefattning förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen

erlagts för en bostad af enahanda antal lika beskatfade rum och lägenheter.

Där tillfälle till sådan jämförelse saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan, enligt

taxeringsmännens åsikt tillämplig beräkningsgrund. I de fall, då ämbetsoch

tjänsteman, såsom boställshafvare, erlagt fastighetsbevillning för bostället,

skall han icke taxeras till inkomstbevillning för sin förmån af fri

bostad på samma ställe.

Allmänna föreskrifter.

7 §•

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas såsom

minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

8 8.

Enär aktiebolag eller enskildt bankbolag skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det i bolaget nedlagda kapitalet och för

den vinst, som rörelsen därutöfver lämnat, så böra de enskilda delägarne

icke taxeras för inkomst från samma bolag.

9 §.

Där taxerings- eller pröfningsnämnd beslutar tillämpning af den i

11 § 1 mom. af bevillningsförordningen stadgade bestämmelsen om ökning

af det belopp, för hvilket bevillning icke äger rum, eller som får från

uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, skall af taxeringsnämnden

i taxeringslängden och af pröfningsnämnd i dess protokoll noggrann

redogörelse meddelas, då ökningen är för viss ort allmän på grund

af bög bostadskostnad, om de i orten rådande förhållanden härutinnan

och, då ökningen grundar sig på ömmande omständigheter, för dessas

beskaffenhet i hvarje särskildt fall.

10 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital eller arbete,

skall den behållna afkomsten nästföregående år såväl af skattskyldig då

tillhörande fast egendom som ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som

drifvits i bolag eller idkats å annan ort än den, där den skattskyldige

är mantalsskrifven, tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att

inkomst af jordbruksfastighet beräknas till 6 procent och inkomst af annan

fastighet till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes

i sin mantalsskrifningsort hafva haft t. ex. 450 kronors inkomst af

kapital eller arbete samt tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor,

och hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors afkomst, så att

hans sammanräknade årsinkomst uppgått till 550 kronor, får enligt föreskriften

i andra stycket af det ifrågavarande momentet, jämfördt med

hvad ofvan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet för ett

belopp af 450 kronor och kommer således i det förutsatta fallet icke att

erlägga någon bevillning för inkomst, hvaremot den skattskyldige, som,

jämte 450 kronors inkomst af kapital, tillika åtnjutit exempelvis 2,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skrifvelse N:o 104.

kronors inkomst af aktier, skall erlägga full bevillning för de 450 kronorna.

Har den skattskyldige haft 1,100 kronors inkomst af kapital

eller arbete, 400 kronors inkomst af aktier samt därjämte ägt jordbruksfastighet

till ett taxeringsvärde af 5,000 kronor med 300 kronors däraf

beräknad afkomst och således i sammanräknade årsinkomster åtnjutit tillhopa

1,800 kronor, kommer bevillning att, utan medgifvande af något

afdrag, honom påföras för hans först berörda inkomst af 1,100 kronor

o. s. v.

Bill. till Riksd. Brok 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Käft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.