Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående ordnandet af apoteksväsendet efter utgången af år 1920. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

1907-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:135, Skrifvelse till Konungen angående ordnandet af apoteksväsendet efter utgången af år 1920. [Första Kammarens tillfälliga utskotts

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

N:o 135.

Uppiäst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1907.

— — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående ordnandet af

apoteksväsendet efter utgången af år 1920.

[Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 9.1

[Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 7.J

Till Konungen.

Uti eu inom Riksdagen väckt motion har framställts förslag om att

utredning måtte verkställas rörande hvilket system i afseende å apoteksväsendet,

som med utgången af år 1920 bör tillämpas, särskildt med hänsyn

till frågan, huruvida staten borde för egen räkning öfvertaga apoteksrörelsen.

Tämligen allmänt anses en förbättrad anordning af landets apoteksväsende

vara af förhållandena påkallad.

Enligt kungl. kungörelsen den 9 september 1873 skall all handel

med eller öfverlåtelse enskilde emellan af apoteksprivilegier med utgången

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 135. 9

af år 1920 upphöra att vidare tillerkännas gällande kraft. Därigenom kommo

med ingången af år 1921 alla reala apoteksprivilegier att upphöra, från

hvilken tid således i vårt land icke kvarstå några andra apoteksprivilegier

än de personella. Beträffande åter personella apoteksprivilegier har genom

kungl. kungörelsen den 27 oktober 1899 meddelats bestämmelse därom,

att den, som erhölle privilegium å apotek, skulle efter utgången af år

1920 vara skyldig dels att mot pension vid viss ålder afstå privilegiet

och beträffande pensioneringen underkasta sig hvad som kunde komma att

därom bestämmas, dels ock att för apoteksinnehafvares eventuella pensionering

årligen erlägga den afgift, som kunde blifva fastställd.

Det lämpligaste tillfället till genomförandet af reformer i det sätt,

hvarpå apoteksrörelsen för närvarande bedrifves hos oss, sammanfaller

otvifvelaktigt med nämnda tidpunkt, och då utredningen af sådana frågor,

som här afses, alltid visat sig draga lång tid, innan man kunnat ena sig

om ett slutgiltigt beslut, anser Riksdagen fullt skäl föreligga, att redan nu

uppmärksamhet påkallas för denna fråga.

Att grunda apoteksdriftens utöfvande på reala apoteksprivilegier torde,

med anledning af den erfarenhet som däraf hos oss under lång tid vunnits,

icke vidare böra komma i fråga. Riksdagen kan emellertid i frågans

nuvarande skick icke uttala sig om hvilket af de eljest för närvarande

använda eller tänkbara system för apoteksväsendets anordnande, som

må vara det för vårt land lämpligaste, utan anser, att en allsidig utredning

härutinnan bör verkställas.

De synpunkter, som enligt Riksdagens mening vid en sådan utredning

företrädesvis böra göra sig gällande, äro dels allmänhetens anspråk

på billiga och fullgoda läkemedel samt bekväm tillgång på dem, dels ock

yrkesutöfvarnes kraf på ett väl ordnadt befordringssystem i förening med

skälig utkomst. Beträffande förstnämnda önskemål är det tydligtvis förenadt

med stora svårigheter att utan sakkunnig utredning angifva det

lämpligaste sättet för uppnående af detsamma. Hvad beträffar krafvet

på bekväm tillgång till läkemedlen framträder synnerligen kraftigt behofvet

att inrätta ett flertal nya apotek, särskildt å landsbygden, där på

många orter rent af olidliga förhållanden äro rådande i afseende å möjligheten

att vid sjukdomsfall skyndsamt anskaffa erforderliga läkemedel. I

detta hänseende synes det Riksdagen, som om utvecklingen borde gå därhän,

att apotek inrättas på alla mera centrala platser, d. v. s. sådana, dit

kringliggande bygd närmast är hänvisad att fylla sina behof och afsätta

sina produkter. Utan tvifvel skulle emellertid många af de nu afsedda

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 10 Sand. 1 Åfd. 1 Band. 42 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 135.

nya apoteken icke få tillräcklig bärighet och icke ens kunna lämna innehafvare

eu blygsam utkomst, men helt visst torde någon utväg kunna

utfinnas till en ekonomisk mellankomst i fråga om mindre bärkraftiga

apoteksinrättningar. Dylik mellankomst skulle enligt Riksdagens mening

kunna åvägabringas genom inrättande af en inkomstregleringsfond, till

hvilken de mera gifvande apoteken skulle efter fastställda grunder inbetala

årliga penningebidrag, som i mån af behof årligen fördelades mellan de

icke bäriga apoteken.

En utredning angående förändrad anordning af apoteksväsendet synes

ur yrkesutöfvarnas synpunkt i främsta rummet böra gå ut på fastställandet

af vissa grunder för reglering af förhållandet mellan apoteksinnehafvarna

och deras fackkunniga biträden i afseende å såväl själfva anställningen som

den därmed förenade aflöningen samt vidare att fastslå pensionsålder och

viss pension för apoteksinnehafvarna tillika med upprättande af förslag till

organisation af den för apotekarekåren afsedda pensionsinrättning, som dels

omförmäles i stadgarna angående amorteringsfonderna för apoteksprivilegier

och dels åsyftas i omförmälda kungörelse af den 27 oktober 1899.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta allsidigt utreda, huru vid 1920 års utgång apoteksväsendet

i riket bör lämpligast ordnas, särskilt med hänsyn till allmänhetens

behof af bekväm tillgång till på en gång prisbilliga och fullgoda

läkemedel, samt därefter vidtaga de åtgärder, hvartill utredningen eller

förhållandena må föranleda.

Stockholm den 11 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1907. Kung!, Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.