Skrifvelse till Konungen i anledning af Knngl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.
1907-05-17 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1907:147, Skrifvelse till Konungen i anledning af Knngl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
1
N:o 147.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1907.
— — — — — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Knngl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 31,
49 och 53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11,
13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordningen
så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.
(Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 3 och memorial n:o 5).
Till Konungen.
Genom en den 30 januari 1907 dagtecknad proposition, n:o 28,
har Eders Kungl. Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning
framlagt »Förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen
samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38
riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.»
I samband med ofvannämnda proposition har Eders Kungl. Maj:t
till Riksdagens granskning öfverlämnat »Förslag till lag om val till
Riksdagen».
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft. (N:o 147.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N;o 147.
Vid behandlingen af ifrågavarande proposition har Riksdagen,
som funnit densamma icke kunna oförändrad bifallas, antagit att hvila
till vidare grundlagsenlig behandling följande
Förslag
till
ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6 till och
med 23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till
öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 31.
Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behörige
personer, då Konungen en af dem utnämne. På lika sätt förhålles
med rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter
Riksdagen. Den fördelas i två kamrar, hvilkas ledamöter väljas
på sätt riksdagsordningen och särskild af Konungen och Riksdagen
gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet
och myndighet; skolande Riksdagen i kraft af denna grundlag
sammankomma till lagtima möte hvarje år den 15 januari, eller,
om helgdag då inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att,
emellan lagtima riksdagar, urtima riksdag sammankalla.
Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranledt
Riksdagens sammankallande eller af Konungen eljest för densamma
framlägges, så ock hvad med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
3
§ 53.
Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:
ett Konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagar^, så ock i vallag, hvarom i 49 § förmäles,
att yttranden däröfver till Riksdagen afgifva, samt att granska de i
statsrådet förda protokoll; ett Statsutskott, att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och
behof; ett Bevillningsutskott, att behandla bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,
att öfverse Bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter om
bankoförvaltningen gifva; samt ett Lagutskott, att utarbeta de från
kamrarna remitterade förslag till civil-, kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnas förbättring.
A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande ärenden.
Riksdagsordningen.
Kamrarnas bildande.
a) Första Kammaren.
§ 6.
1. Första Kammarens ledamöter skola till ett antal af etthundrafemtio
utses af landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej i
landsting deltaga. Valet gäller för en tid af sex år, räknade från
och med januari månads början året näst efter det, under hvilket
valet skett.
2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd,
utgör en valkrets, för hvilken, efter folkmängden inom dess område,
väljes en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel
af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs,
väljes dock en riksdagsman.
4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena
i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio,
skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd
mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande för riks
-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
dagsmännens antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera
välja ytterligare en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna
grunder äger utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må
hvad sålunda bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans
rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad att i landsting deltaga, inträder stadens rätt att
utse riksdagsman då, enligt 7 § 2 eller 3 mom., nytt val skall ske
inom den valkrets, staden förut tillhört. Är ep då stadens rätt att
välja inträder, riksdagsmännens antal för staden af Konungen bestämdt,
skall en af valkretsens platser tillkomma staden.
7. Aro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda
bestämmelse, så många ledigheter inom Kammaren, att nya valkretsar,
som i följd af stadgandet i näst förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän,
samt gamla valkretsar, för hvilka ökning af antalet riksdagsmän
bör äga ruin, kunna samtidigt komma i åtnjutande af rättigheten
att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ordningen för
sagda rättighets utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse:
att nya valkretsar äga företräde framför äldre; att bland två eller flera
nya valkretsar företrädet tillkommer den, som tidigast utträdt ur landsting;
att valkretsar, för hvilka tillökningen i riksdagsmännens antal
är grundad på stadgandena i mom. 2, äga företräde framför valkretsar,
för hvilka sådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i mom. 4;
att bland sådana valkretsar, hvilka på grund af stadgandena i mom. 2
äga välja ökadt antal riksdagsmän, den har företrädet, för hvilken
detta antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller flera valkretsar,
den bland dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal, som
enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom
valkretsarne; att bland sådana valkretsar, hvilka jämlikt inom. 4 äga
utse ökadt antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den, för hvilken
det i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott är störst; samt att
i de fall, där folkmängdsöfverskottet, såsom lika stort för två eller flera
valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande af företrädet dem
emellan, detta skall afgöras genom lottning inför chefen för justitiedepartementet
i närvaro af tre bland fullmäktige i rikets bank och
tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas i sex grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen. År stad, som i 6 § 6 mom. sägs, berättigad att utse riks
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 5
dagsman, skall staden tillhöra samma grupp som det landstingsområde,
hvari staden förut ingått.
2. Hvarje år skall inom en af de i 1 mom. nämnda grupper
förrättas val för nästföljande sexårsperiod. Hvilken ordning härvid
skall mellan grupperna iakttagas, därom stadgas i vallagen. Val verkställes
af landsting vid lagtima möte och af stadsfullmäktige vid
sammanträde under september månad.
3. Har Konungen förordnat om nya val i hela riket, förrättas
sådant val i hvarje valkrets för tiden intill utgången af den sexårsperiod,
för hvilken val senast hållits inom den grupp, valkretsen tillhör.
4. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens slut,
och är ej annan valkrets, till följd af ny bestämmelse om riksdagsmännens
antal för de särskilda valkretsarna, berättigad till den lediga
platsen, fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas
genom nytt val, verkställes sådant för den återstående tiden.
5. Skall plats, när sexårsperioden för en valkrets tilländalupit,
öfvergå från denna till valkrets inom annan grupp, varde under sjätte
året af sagda period, å tid som i 2 mom. sägs, inom sistnämnda valkrets
nytt val anställdt för det eller de år, som återstå af löpande
sexårsperiod för samma valkrets.
6. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens
slut, och är annan valkrets berättigad till den lediga platsen, varde i
sistnämnda valkrets nytt val anställdt för tid, som i 3 mom. afses;
dock att, där platsen jämlikt 2 eller 5 mom. redan är tillsatt för tid
efter löpande året, det val, som för ledighetens fyllande hålles, skall
gälla allenast till årets slut.
7. Landsting sammanträder för riksdagsmannaval, där så erfordras,
till urtima möte.
§ 8.
Valen till Första Kammaren äro proportionella, där två eller
flera riksdagsmän skola utses.
Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
§ flin!
ledamöter i Första Kammaren kunna endast väljas män, som
uppnått trettiofem års ålder samt äga och minst tre år näst före valet
ägt fastighet till taxeringsvärde, ej understigande femtiotusen riks
-
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
daler, eller ock till staten skatta samt under tid, som nyss är sagd,
skattat för minst tretusen riksdaler årlig inkomst. Kommer riksdagsman,
efter det lian vald blifvit, i den ställning, att han ej längre skulle
varit valbar till ledamot i Kammaren, frånträder han sin befattning.
§ 10.
För en hvar, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd,
skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas
i två exemplar, af Indika det ena öfverlämnas åt den valde och det
andra insändes till justitiedepartementet.
§ Il
Är
någon missnöjd med val till riksdagsman i Första Kammaren,
må han däröfver hos Konungen anföra underdåniga besvär. Han äger
för sådant ändamål hos vederbörande protokollsförare äska behörigt
protokollsutdrag, hvilket inom högst två dagar därefter bör till klaganden
utlämnas; och skall lian, vid förlust af talan, sina till Konungen
ställda besvär, sist inom en månad efter valförrättningens slut, ingifva
till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse, hvilken i
allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom hvilken underdånig
förklaring må öfver besvären till Konungens befallningshafvande
aflämnas. Sedan den tid tilländagått, har Konungens befallningshafvande
att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som må hafva inkommit,
ofördröjligen till Konungen insända, för att i Dess Högsta domstol
skyndsamt föredragas och afgöras.
§ 12.
Hvarje ledamot af Första Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning
för resekostnad till och från Riksdagen samt arfvode af ett
tusen två hundra riksdaler för hvarje lagtima riksdag; dock att, när
antingen Konungen upplöser riksdag, innan den varit fyra månader
tillsammans, eller ledamot af kammaren eljest afgår från sin befattning
under Riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde förflutit, eller
Riksdagen sammanträder i följd däraf att Konungen, med upplösande
af riksdag, förordnat om nya val, så ock under urtima riksdag, kammarens
ledamot undfår, jämte resekostnadsersättning, i dagtraktamente
tio riksdaler, hvilket dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två
hundra riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid Riksdagen
sig inställer, skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio
riksdaler af arfvodet.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 7
Vill ledamot af kammaren befattningen sig afscäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera, mellan Riksdagar, hos Konungens
befallningshafvande.
b) Andra Kammaren.
§ 13-
Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio
väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari
månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.
§ 14-
1. Hvart och ett af rikets län så ock Stockholms stad utgör en
eller flera valkretsar.
2. Stad, som utgör del af län, skall, där stadens folkmängd vid
början af andra året inom en treårsperiod uppgår till eller öfverstiger
tre tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd, utgöra en valkrets i
fråga om val, som afser tid efter periodens utgång; dock må stad,
hvars folkmängd utgör minst sex tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd,
kunna delas i valkretsar.
Inträffar vid början af andra året inom en treårsperiod, att i stad,
som utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel
af rikets folkmängd, skall staden icke vidare bilda egen valkrets.
3. Rikets indelning i valkretsar innehålles i vallagen.
§ 15.
1. I hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af andra
året näst före den treårsperiod, för hvilken valen gälla, en riksdagsman
för hvarje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel af rikets
folkmängd.
2. För valkrets, hvars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar
af rikets folkmängd, väljas dock tre riksdagsmän.
3. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena
i 1 och 2 mom. bör utses, icke uppgår till tvåhundratrettio,
skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd
mest öfverskjuter de tal, som enligt 1 mom. äro bestämmande för
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
riksdagsmännens antal inom valkretsarna, hvar för sig i ordning efter
öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en riksdagsman.
Åro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres,
där så är nödigt, företrädet genom lottning på sätt i 6 § 7 mom. är
stadgadt.
4. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna
grunder äger utse, fastställes för hvarje treårsperiod af Konungen.
§ 16-
Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad svensk man från och med
kalenderåret näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufyra års ålder,
dock ej
a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;
b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna
kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans
hustru eller minderåriga barn;
c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och
kommun, hvilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna •
kalenderåren;
d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången
af sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.
Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt
i vallagen finnes närmare bestämdt, valrätten grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet
inträffar.
§ 17-
1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september
månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.
2. Förordar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen
för den tid, som återstår af treårsperioden.
3. Afgår riksdagsman innan den tid, för hvilken han blifvit
vald, tilländalupit, fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs. Skall
ledigheten fyllas genom nytt val, verkställes sådant ofördröjligen för
den återstående tiden.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
9
§ 18.
Valen till Andra Kammaren äro omedelbara och, där två eller
liera riksdagsmän skola utses, proportionella. Vid dessa val tillkommer
hvarje röstande lika röst.
Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
§ 19-
Till ledamot i Andra Kammaren kan endast utses man, som äger
valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående af flera
valkretsar, inom någon af dessa.
§ 20.
För en hvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren
skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas
i två exemplar, af h vilka det ena öfverlämnas åt den valde och
det andra insändes till justitiedepartementet.
§ 21.
Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna
befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.
Som sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima
riksdagar.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfalle
eller efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.
°
§ 22.
År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren,
eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse
åt riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver hos
Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden hos
Eib. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Häft. 2
10 Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Konungens befallningshafvande äska behörigt protokollsutdrag, hvilket
inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall
han. vid förlust af talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens
slut eller, där afsägelse skett senare än vid valtillfälle, efter erhållen
del af Konungens befallningshafvandes beslut sina till Konungen ställda
besvär ingifva till befallningshafvande!!, som, på sätt i 11 § stadgas,
lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings
afgifvande bestämda tid tilländalupit, har Konungens befallningshafvande
att besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen
till Konungen insända, hvarefter med målet vidare så förhålles som i
11 § sägs.
§ 23.
Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel resekostnadsersättning
samt arfvode eller dagtraktamente, enligt hvad i 12 §
är i fråga om Första Kammaren stadgadt.
Den ledamot af Kammaren, som icke i rätt tid vid Riksdagen sig
inställer, skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler
af arfvodet.
§ 25.
Riksdagsmannaval förrättas med slutna sedlar. Äro valsedlar till
större antal än hälften ogilla, varde nytt val anställdt.
§ 28.
1. Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de
ledigheter inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa
riksdag fyllas, hvarefter Konungen anbefaller Dess befallningshafvande
föranstalta, att riksdagsmän utses i de afgångnes ställe.
2. Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom
ledamots afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när den
afgångne tillhört Andra Kammaren, att sa förfara, som i 1 mom. är
sagdt; och, då den afgångne varit ledamot af Första Kammaren, att om
ledigheten gorå anmälan hos Konungen, som förordnar om ledighetens
fyllande.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
11
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar
och vallagen samt att hos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa,
så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.
2. L tskottet åligger ock att äska de i Statsrådet förda protokoll,
med undantag af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna
händelser kunna fordras. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning
af dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill
denna granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med
anledning af gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när af
riksdagsman eller af annat utskott än Konstitutionsutskottet fråga blifvit
väckt, att Statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt
ämbete på obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före frågans afgörande af
Riksdagen, afgifva yttrande, därom är i regeringsformen stadgadt.
3. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan
Kamrarna uppstå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra
hänvisas, därom besluta, så ock att skilja mellan Kammare och dess
talman, då den senare vägrar proposition.
Öfvergångsstadgande.
1. Riksdagsman i Första Kammaren, som är vald med tillämpning
af de före år 1909 gällande stadganden, äger ej med sin befattning
fortfara längre än till början af första sexårsperioden för den
valkrets, som utsett honom. Har han vid ingången af året näst före
sagda period sin befattning icke nio år innehaft, må han därmed fortfara
till årets slut, ändå att under tiden nio år från valet förflyta.
Där tjänstgöringstidens slut ej sammanfaller med början af sexårsperiod
för den valkrets, som är berättigad till platsen, skall val,
som för platsens besättande hålles, gälla för tiden intill början af
närmaste sexårsperiod för valkretsen. Samma lag vare, där platsen
varder ledig före tjänstgöringstidens utgång.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
2. För den grupp af valkretsar, hvilken är den första enligt
den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, utgöres första sexårsperioden
af åren 1910—1915.
Förordnar Konungen om nya val till Första Kammaren, innan
val i sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod, skola de nya valen gälla
för grupp, som valt för sexårsperiod, till periodens utgång och för annan
grupp till början af dess första sexårsperiod.
3. Intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första
gången förrättas efter utgången af augusti månad 1910, skola i fråga
om val till kammaren tillämpas de före år 1909 i sådant hänseende
gällande stadganden.
De förändrade grunderna för kamrarnas bildande förutsätta helt
naturligt, att åtskilliga bestämmelser gifvas rörande valkretsindelning,
röstlängd, valmetod och en del öfriga i sammanhang med valen stående
spörsmål. Då dessa bestämmelser i flera afseenden äro så omfattande
och af så speciell natur, att de icke lämpligen kunna i riksdagsordningen
intagas, har Eders Kungl. Maj:t funnit sig böra sammanföra
dem uti ett särskildt förslag till lag om val till Riksdagen, hvilken lag
skall vara af natur att stiftas af Konung och Riksdag gemensamt samt
på grund af sitt nära samband med riksdagsordningen vara föremål för
konstitutionsutskottets beredning. För att lämna Riksdagen tillfälle
att mot vallagsförslaget göra de erinringar, hvartill skäl kunna förefinnas,
bär detsamma nu framlagts till Riksdagens granskning. Det
definitiva antagandet skulle däremot ske först vid den riksdag, som
hade att till slutligt afgörande företaga de uti den kungl. propositionen
föreslagna grundlagsändringarna.
Såsom framgår af de ifrågasatta nya stadgandena i riksdagsordningen
angående kamrarnas bildande, har där endast utsagts, att valen
skola vara proportionella, under det att samtliga bestämmelser rörande
själfva valmetoden och hvad därmed sammanhänger hänvisats till vallagen.
Häraf skulle således blifva en följd att, därest vallagen nu icke
af Riksdagen antoges, frågan angående valmetoden skulle komma att
stå öppen till nästa riksdag efter allmänna val till Andra Kammaren.
Då emellertid valmetoden och hvad därmed står i samband är af den
största betydelse för ett rätt bedömande af det kungl. förslagets innebörd
och räckvidd, har det synts Riksdagen vara riktigt och lämpligt,
att redan nu fatta beslut angående den föreslagna metoden.
O o
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Vid öfvervägande af de olika sätt, som härvid kunna komma i
fråga, har Riksdagens val stått emellan att antingen uti riksdagsordningen
inarbeta sådana bestämmelser, som i afseende å valen och deras
förrättande äro af konstitutiv beskaffenhet, eller ock, att redan nu för
sin del antaga vallagen på samma sätt som de af Eders Kungl. Maj:t
framlagda förslagen om ändringar i kommunalförfattningarna: d. v. s.
under förutsättning att de ifrågasatta ändringarna i regeringsformen
och riksdagsordningen varda i grundlagsenlig ordning slutligen antagna.
Då den förstnämnda utvägen emellertid synts Riksdagen mindre lämplig,
särskild! med hänsyn till svårigheten att på ett så kortfattadt och koncist
sätt, som uti grundlagen bör vara fallet, angifva de vidlyftiga bestämmelserna
rörande valmetoden samt den långa tid en eller annan tilläfventyrs
önskvärd förändring i metoden därigenom skulle kräfva för
sitt genomförande, har Riksdagen funnit sig höra i stället redan nu
för sin del fatta definitivt beslut rörande vallagen.
Vid den ingående granskning, Riksdagen ägnat det af Eders Kungl.
Maj:t framlagda vallagsförslaget, har Riksdagen funnit sig böra vidtaga
vissa ändringar i detsamma.
Den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna proportionella valmetoden
är väsentligen samma s. k. Thieleska metod, hvilken vid nästlidet års
riksdag förordades af konstitutionsutskottet.
Nämnda Thieleska metod innebär, såsom bekant, att de afgifna
rösterna sammanräknas lika många gånger som det antal platser, valet
afser att besätta; att platserna, en efter annan, tilldelas den kandidat,
som för hvarje gång har högsta rösttalet; och att en valsedel förlorar
i röstvärde i den mån sedelns kandidater blifvit valda, så att röstvärdet
nedgår till hälften, tredjedelen, fjärdedelen o. s. v., allteftersom sedeln
bidragit till valet af en, två, tre o. s. v. representanter. Metoden, till
sina grunder klar och enkel, ger tydligen ett godt proportionellt resultat,
så snart alla valmän af samma parti rösta med lika lydande sedlar.
Under sådan förutsättning kan hvarje parti anses hafva röstat med
blott en valsedel, hvars röstvärde dock är lika med summan af alla
från partiet afgifna sedlars röstvärden, och det inses lätt att den successiva
nedsättningen af valsedlarnas röstvärden måste medföra en rättvis
platsfördelning mellan partierna. Men där nämnda förutsättning sviker,
kan valets utgång blifva mindre tillfredsställande, i det att ett parti,
hvars medlemmar icke kunnat ena sig om kandidaternas namn, kommer
att behandlas mindre gynnsamt än ett annat med bättre sammanhållning.
Metoden förutsätter alltså och måste verka därhän, att valledningen
erhåller en betydande makt, att den enskilde valmannen blir underkastad
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
ett starkt partitvång. Härtill kommer, att metoden, i dess rena gestaltning,
icke bereder valmannen möjlighet att särskilt utmärka, hvilken
eller hvilka af flera kandidater han helst önskar valda, och således kan
i tillämpningen medföra, att ett partis främsta kandidater falla igenom
vid valet eller, såsom det heter, att partiet dekapiteras.
I syfte att undanröja nu anmärkta olägenheter hos den rena
Thieleska metoden, har det kungliga förslaget gifvit densamma en i
visst hänseende ny utformning. Förslaget medger sålunda — men
föreskrifver icke — att valsedel förses med partibeteckning. Om vid ett
val partibetecknade sedlar ej förekomma, afgöres valet i allo genom
eu enkel tillämpning af den Thieleska metoden. Men eljest blir förtärandet
något vidlyftigare. Till en början ordnas valsedlarna i grupper.
Alla valsedlar med samma partibeteckning blifva, oafsedt huruvida de
upptaga samma eller olika kandidatnamn, räknade till samma grupp
(partigrupp), likasom alla valsedlar utan partibeteckning hopföras till
en enda grupp (den fria gruppen). Inom hvarje grupp uträknas rösttal
lör dess kandidater genom särskilda sammanräkningar enligt den
Thieleska regeln om successiv nedsättning af valsedels röstvärde —
regeln tillämpad så, att nedsättning drabbar valsedel allteftersom den
vid en eller flera sammanräkningar bidragit till det högsta rösttalet.
Storleken af kandidaternas rösttal inom hvarje grupp angifver, i hvilken
ordning kandidaterna äga företräde till de platser, som kunna varda
gruppen tilldelade.
I fråga om partigrupp uträknas ock ett rösttal för själfva gruppen,
hvilket blir lika med summan af alla till gruppen hörande valsedlars
ursprungliga röstvärden.
Platserna fördelas mellan grupperna successivt, så att platserna,
eu efter annan, tillerkännas den grupp, som för hvarje gång har största
jämförelsetalet. Den fria gruppens jämförelsetal är för hvarje gång lika
med rösttalet för den främste af gruppens ännu ej valda kandidater.
hör partigrupp är jämförelsetalet gruppens rösttal, om gruppen icke
fått någon plats, hälften af rösttalet, om gruppen fått eu plats, tredjedelen
af rösttalet, om den fått två platser o. s. v. Partigrupps jämförelsetal
bestämmes alltså enligt den D’Hondtska regeln: jämförelsetalet
erhålles genom att dela gruppens rösttal med antalet af gruppen tilldelade
platser, ökadt med 1. Huru denna regel för visst fall modifieras,
skall längre fram angifvas.
Vid den ingående pröfning, som af Riksdagen ägnats den föreslagna
valmetoden, har Riksdagen funnit densamma äga betydande företräden
framför de proportionella metoder, hvilka Riksdagen tidigare haft till
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 15
fälle att granska. Metoden bygger ej på några som helst offentliga
valförberedelser och är således fri från de tyngande anordningar härutinnan,
hvilka föreskrefvos i Eders Kungl. Maj:ts förslag till vallag åren
1904 och 1905. Men genom användande af partibeteckande valsedlar
vinnas väsentligen samma fördelar som genom dylika valförberedelser
åsyftas, nämligen för valmannen frihet att kunna, utan skada för sitt
parti, rösta på just de kandidater, livilka han finner vara de bästa,
och för valmyndigheten en afsevärd förenkling vid uträknandet af valresultatet.
Å andra sidan utmärker sig metoden framför tidigare förslag
om partibetecknade valsedlar därutinnan, att den låter platsfördelningen
jämväl inom en grupp, m. a. o. uträknandet af rösttal för
gruppens kandidater, verkställas enligt proportionella grunder. Skilda
fraktioner af samma parti liksom flera närstående partier kunna således
gå till valet under gemensam partibeteckning, utan att den fraktion
eller det parti, som förfogar öfver den mindre röststyrkan, därigenom
förlorar i möjlighet att genomdrifva valet af sin särskilde kandidat.
Och faran, att en valmansgrupp nyttjar annan grupps partibeteckning
i syfte att därigenom åt sig bereda ökadt antal platser måste på samma
gång anses fullständigt undanröjd.
Särskildt för sådana grupper af väljare, som ej vunnit någon
fastare -organisation, erbjuder partibeteckningen ett det bästa hjälpmedel
för sammanslutning. Klart är, att den sammanhållning mellan
medlemmarna inom ett parti, som vid hvarje valsätt är ett nödvändigt
villkor för att partiet skall blifva vederbörligen representeradt, vida
lättare kan åstadkommas, där den icke behöfver sträcka sig till
kandidaternas namn. Att finna en partibeteckning, som är antaglig
för alla, hvilka i stort sedt tillhöra samma meningsriktning, och att
göra denna beteckning för dem känd, skall icke bereda svårigheter.
Omsorgen härom synes med allt skäl kunna helt och hållet öfverlämnas
åt valmännen själfva.
Utan tvifvel kan det ock sägas, att anordningen med partibeteckning
utgör eu förbättring af den rena Thieleska metoden därutinnan,
att den bereder ökad trygghet mot dekapitering. Fara för
dekapitering förekommer hufvudsakligen i det fall, att de flesta valmännen
inom partiet gifva sina kandidater lika rösttal, m. a. o. rösta
med likalydande sedlar, men en mindre grupp utesluter den eller de
kandidater, hvilka partiets hufvudstyrka önskar helst valda. Röstning
med likalydande sedlar kan ju antagas blifva mindre ofta förekommande
med den frihet i fråga om namnen å valsedlarna, som den nu
föreslagna metoden tillförsäkrar valmännen.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Emellertid synes det Riksdagen icke kunna förnekas, att den nu
åsyftade svagheten hos den Thieleska metoden ännu i ej oväsentlig mån
kvarstår i Eders Kungl. Maj:ts förslag. Så snart ett parti uppträder
alldeles eller nära nog enhetligt, är fara för dekapitering å färde. Och
ju större enighet, desto större fara. Väl kan det sägas, att eu vaken
och stark valledning alltid bör kunna hos valmännen inskärpa nödvändigheten
af att särskildt stödja partiets märkesmän. Men då sådant
särskildt understöd icke kan lämnas annorledes än genom splittring
med afseende å öfriga kandidater, kunna valledningens sträfvanden
härutinnan lätt blifva utan verkan i de fall, där partiets samtliga
kandidater åtnjuta allmänt och stort förtroende inom partiet. Antydda
utväg till betryggande af valet utaf partiets främste män måste ock
förefalla motbjudande, då eljest sammanhållning är det naturliga villkoret
för seger vid valet.
Det har därför framstått för Riksdagen såsom en angelägenhet af
vikt att söka afhjälpa det fel, som enligt Riksdagens uppfattning sålunda
vidlåder den föreslagna metoden. Och då felet beror af att alla
namn på valsedeln hafva samma värde, bör botemedlet blifva en rangordning
mellan namnen.
En sådan rangordning kan genomföras på liera sätt. Man kan,
såsom vid 1906 års riksdag var ifrågasatt, medgifva valmannen rätt
att understryka ett eller liera namn och sålunda utmärka, att dessa
böra äga företräde vid valet. Man kan ock, på sätt i den finska vallagen
skett, tillmäta namnens ordningsföljd å valsedeln den betydelse,
att första namnet anses hafva erhållit en röst, andra namnet en half
röst o. s. v. Båda dessa regler möjliggöra dock, att en grupp
inom ett parti genom att på visst sätt ordna sin röstgifning tillvällar
sig ett större antal platser än som rätteligen bör tillkomma
den. Riksdagen har därför trott sig böra stanna vid en annan
lösning af frågan, en lösning som bygger på namnens ordningsföljd å
valsedlarna, men tillmäter densamma betydelse endast försåvidt den är
lika å ett öfvervägande flertal A-alsedlar. Riksdagen har för sin del antagit
det tillägg till metodens regler om ordnandet af namnen inom en
partigrupp, att därest sedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften af gruppens rösttal, upptaga samma första namn, detta också
skall blifva det första inom gruppen; att därest sedlar, som hafva samma
första namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar
af gruppens rösttal, jämväl upptaga samma andra namn, detta
skall blifva gruppens andra namn o. s. v. Den ökning i röstvärde,
hvilken sålunda tarfvas för besättandet af ett ökadt antal ordningsrum,
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
kommer att, liksom nedsättningen i röstvärde vid sammanräkning enligt
den Thieleska metoden, medföra en proportionell platsfördelning inom
gruppen, när förutsättningarna härför eljest äro för handen. Att regeln
är för sitt ändamål tillfyllestgörande, synes Riksdagen vara uppenbart.
Den kan ej missbrukas. Och tillämpningen af densamma skall blifva
synnerligen lätt: om och i hvad mån den kan gifva ett resultat, kommer
omedelbart att framgå vid det sammanförande af lika lydande valsedlar,
hvilket enligt den föreslagna metoden naturligen blir den första åtgärden
vid röstsammanräkning inom en grupp.
Anmärkas må äfven, hurusom den nya regeln är fri från ett fel,
som med rätta sagts vidlåda vissa andra liknande bestämmelser (t. ex.
motsvarande regel i den belgiska vallagen), nämligen att gifva partiledningen
makt att, äfven mot partimedlemmarnas önskan, genomdrifva
en bestämd rangordning mellan kandidaterna. Ty regeln blir effektiv,
endast i den mån en viss föreslagen rangordning vinner genklang bos
partiets valmän.
Det kan gifvetvis icke vara tal om dekapitering, där all partisammanhållning
saknas. Den nya regeln för ordnandet af namnen å
valsedlarna lärer därför, på sätt redan är antydt, böra gälla blott partigrupp,
ej den fria gruppen.
Riksdagen har hittills lämnat å sido det sätt, hvarpå den föreslagna
metoden behandlar de s. k. gemensamma namnen eller gemensamma
kandidaterna. Att vid en proportionell valmetod rättvist och
dock utan invecklade regler ordna deras ställning, måste alltid blifva
en svår uppgift. I vissa metoder, som begagna sig af offentliga vallistor,
har man därför tillgripit den utväg att förbjuda upptagandet af
samma namn å flera listor — så i den metod, hvilken åren 1904 och
1905 af Eders Kungl. Maj:t förelädes Riksdagen till granskning. Den
nu föreslagna metoden öfverensstämmer härmed så till vida, att den
icke tillåter, det röster från skilda grupper sammanräknas. Vid uträknandet
af de rösttal, som för hvarje grupp bestämma kandidaternas
inbördes företräde till representantplatserna, må alltså hänsyn ej tagas
till röster, hvilka från annan grupp tillfallit någon af kandidaterna.
Den omständighet, att en kandidat är gemensam för flera grupper, kan
således icke i och för sig bereda någon som helst trygghet för hans
val. Men om han inom hvar och en af flera grupper erhållit så högt
rösttal, att han blir berättigad till någon af gruppens platser, kommer
detta hvarje sådan grupp till godo, försåvidt beräkningen af gruppens
jämförelsetal är beroende af det antal platser gruppen erhållit, d. v. s.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
därest gruppen är partigrupp. Platser, som tillfallit samma person,
räknas nämligen såsom en plats tillhopa och hvar för sig blott såsom
del af plats — half plats, om de äro två, tredjedels plats, om de äro
tre, o. s. v.
Metodens bestämmelser om de gemensamma kandidaterna hafva
icke undgått kritik. Särskildt har denna riktat sig däremot, att röster
från skilda grupper icke må sammanräknas. Man har framhållit såsom
en orimlighet, att den, som vid sammanräkning af röster från skilda
grupper skulle erhållit ett rösttal vida större än någon annans, till
följd af metodens byggnad icke blifver vald. Och man har uppgjort
ett i pressen lifligt diskuteradt exempel, som visar hur allmänt uppburna
män, hvilkas namn inom hvarje grupp läsas å så godt som alla
valsedlar och som uppenbarligen af valmanskåren i dess helhet funnits
framför andra böra ifrågakomma till representantkallet, ändock vid valet
falla igenom; ty inom hvarje grupp hafva dess speciella kandidater ett
par rösters öfvervikt och sammanräkning af röster från skilda grupper
må ej ske.
Riksdagen vill icke bestrida, att metodens regler om de gemensamma
namnen kunna medföra valresultat, som för det invanda föreställningssättet
måste synas främmande. Riksdagen kan dock icke tillmäta
de mot metoden härutinnan uttalade betänkligheter någon egentlig
betydelse. Till en början vill Riksdagen erinra, att anbringande af
partibeteckning å valsedel ingalunda är obligatoriskt. Där verkliga
partimotsättningar saknas, bör röstningen ske — och kommer säkerligen
äfven att ske — med valsedlar utan partibeteckning, i hvilket
fall ju hvarje kandidat får tillgodoräkna sig alla å honom afgifna röster.
Och likaså kunna grupper, hvilka icke egentligen bilda ett homogent
parti, men dock vilja samverka emot andra partier, mången gång
finna lämpligt att ena sig om samma partibeteckning, under hvars
skydd de kunna rösta dels å gemensamma, dels å skilda kandidater.
Det skall för öfrigt icke förnekas, att det nyss omtalade exemplet,
ehuru ytterligt konstrueradt, hänvisar på en verklig svaghet hos metoden
sådan den blifvit i den kungl. propositionen formulerad: de bästa
männen, hvilkas kandidatur omfattas med största sympati, kunna få
vika för personer, som uppenbarligen enligt valmännens åsikt äro
mindre skickade att taga plats i representationen. Denna svaghet
orsakas dock icke af förbudet mot sammanräkning af röster från skilda
grupper, utan af frånvaron af möjlighet för valmannen att å sin röstsedel
angifva, hvilken eller hvilka kandidater han helst vill understödja.
Med det af Riksdagen antagna tillägget till. valmetoden är denna brist
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
afhjälpt. Att jämna vägen till representationen för annan gemensam
kandidat än den, hvars kandidatur vunnit allmännare anslutning inom
skilda läger just på grund af hans verkliga öfverlägsenhet, därtill
tinnes ingen anledning. Men en sådan kandidat bör, enligt Riksdagens
förslag, sättas främst å valsedlar^, och därmed kan hans val anses
tryggadt. Härvid skall naturligen ock bestämmelsen om den lindrigare
reduktion af partigrupps rösttal, som valet af en gemensam kandidat
medför, bidraga till att hans namn, efter aftal mellan valledningarna,
frambäres af partier, hvilka eljest icke hafva något gemensamt. Att
tillåta sammanräkning af röster från skilda grupper är således icke
nödigt för att säkerställa valet af verkligt betydande kandidater, men
kan lätt medföra att personer, hvilka ej något parti velat gifva ett
godt rum å valsedeln och som dock erhållit röster från skilda grupper,
undanskjuta de främsta männen. Att sammanräkna röster från skilda
grupper är att möjliggöra dekapitering.
Under hänvisning till det nu anförda vill Riksdagen såsom sin
mening uttala, att den af Eders Kung!. Maj:t föreslagna valmetoden,
med den förbättring, som af Riksdagen angifvits, väl motsvarar alla
berättigade anspråk på effektivitet, enkelhet och förmåga af anpassning
efter olika förhållanden.
Utöfver de ändringar, som föranledas af de utaf Riksdagen vidtagna
modifikationerna i själfva valmetoden har Riksdagen endast funnit
sig böra företaga vissa mindre väsentliga jämkningar uti vallagens bestämmelser.
För undanröjande af möjlig tvekan, huruvida den omständigheten,
att ett namn blifvit å valsedel öfverstruket, skall anses innebära, att
sedeln är märkt och således skall förklaras ogiltig, har Riksdagen ansett,
att i 6 och 60 §§ bör uttryckligen utsägas, att dylikt namn skall anses
såsom obefintligt.
De uti 7 § föreslagna ändringarna hafva betingats af de modifikationer
i valmetoden, för hvilka Riksdagen ofvan redogjort. Förutom
de redaktionsändringar i 8 §, som däraf föranledas, har Riksdagen ansett
sig böra i denna paragraf införa en uttrycklig bestämmelse rörande det
fall, att blott en plats är att besätta.
Enligt 46 § af Eders Kungl. Maj:ts förslag skola valen till Andra
Kammaren börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2 eftermiddagen
samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till klockan
8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen. För valdistrikt,
där så finnes nödigt, skall dock Eders Kungl. Majrts befallningshafvande
äga rätt att utsträcka den sålunda föreskrifna valtiden. Ifråga
-
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
varande bestämmelser har Riksdagen icke funnit sig kunna antaga i
oförändradt skick. Dels kan det nämligen inträffa, att å någon ort
andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga, dels finnas
otvifvelaktigt åtskilliga valdistrikt (mindre städer och landskommuner),
där en så utsträckt valtid ej är betingad af vare sig distriktets storlek
eller valmännens antal. Riksdagen har därför ansett lämpligt, att Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande erhåller rättighet att i förekommande
fall på framställning af vederbörande valförrättare fastställa andra tider
för valets förrättande äfvensom inskränka valtiden, därvid dock bör
iakttagas, att tillträde till valet skall finnas minst två timmar före
klockan 3 eftermiddagen och minst en timme efter klockan 6 eftermiddagen.
Uti 55 § har Riksdagen ansett sig böra införa en föreskrift därom,
att, därest insändandet af valkuvert, valprotokoll och röstlängd till
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande sker med allmänna posten,
försändelsen skall assureras. Detta tillägg har föranledts däraf, att
valförrättaren må erhålla bevis, att han i behörig ordning fullgjort
detta sitt åliggande.
De uti 48 och 62 §§ företagna ändringarna torde ej tarfva någon
närmare förklaring.
Öfriga i vallagen gifna bestämmelser hafva icke gifvit Riksdagen
anledning till någon särskild anmärkning.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutit, att, under
den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse
med ofvannämnda af Riksdagen såsom hvilande till vidare grundlagsenlig
behandling antagna förslag varder af Riksdagen i grundlagsenlig
ordning beslutad och af Konungen gillad, för sin del antaga bilagda:
»Lag om val till Riksdagen».
Hvilket Riksdagen härigenom får hos Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 17 maj 1907.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
21
Lag
om val till Riksdagen.
Härigenom förordnas som följer:
Om val till Första Kammaren.
1 §•
Valkretsarna indelas i följande grupper:
första gruppen: Stockholms stad, Jönköpings län, Gottlands län,
Västmanlands län, Västerbottens län;
andra gruppen: Stockholms län, Blekinge län, Malmö stad, Skaraborgs
län, Gäfleborgs län utom Gäfle stad;
tredje gruppen: Uppsala län, Kalmar södra landstingsområde,
Malmöhus län utom Malmö stad, Göteborgs stad, Jämtlands län;
Ijärde gruppen: Södermanlands län, Kalmar norra landstings
område,
Hallands län, Örebro län, Västernorrlands län;
femte gruppen: Östergötlands län utom Norrköpings stad, Kronobergs
län, Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Gäfle stad,
Värmlands län;
sjätte gruppen: Norrköpings stad, Kristianstads län, Ålfsborgs län,
Kopparbergs län, Norrbottens län.
För valen iakttages den ordning mellan grupperna, i hvilken de
här upptagits.
2 §•
Landsting eller stadsfullmäktige utse inom sig erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
3 §.
Val sker efter upprop. Valsedlarna skola vara af hvitt papper
utan kännetecken.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
m eningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannaval och de öfriga allenast
val af efterträdare åt afgången riksdagsman. Har å valsedeln
medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt,
anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva
riksdagsmannavalet.
4 §•
Omedelbart efter slutad omröstning verkställes pröfning af valsedlarnas
giltighet samt anteckning och sammanräknande af de afgifna
rösterna.
5 §•
Ogin är valsedel:
till hvilken användts annat än hvitt papper;
å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
afsikt där anbragt;
hvilken upptager partibeteckning å annat ställe än ofvanför namnen.
6 §.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
hvem som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln öfverstruket,
anses sådant namn såsom obefintligt.
Finnas å valsedel flera namn än som enligt 3 § är medgifvet,
anses de sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet
afser, vare ändock giltig.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
23
7 §•
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria
gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med samma
beteckning bilda en grupp (partigrupp).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet
af stadgadt antal riksdagsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar,
hvilka, enligt hvad i 3 § sägs, afse själfva riksdagsmannavalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel såsom
hel röst. Det namn, som fått högsta rösttalet, blifver det första i
ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars
röstvärde icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,
såsom hel röst. Annan valsedel gäller såsom half röst, där ett af de
namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; såsom
tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels
röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter
samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i ordningen,
som erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal), samma första namn, blifver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal,
jämväl samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen;
upptaga valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn
samt utgöra mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma
tredje namn, blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan
är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.
Vid hvarje sammanräkning skola föras anteckningar, utvisande,
där de i fråga om den fria gruppen stadgade grunder tillämpats, röstvärdet
för de olika valsedlarna samt det rösttal, som för hvarje namn
uträknats, men eljest antalet af de valsedlar, som upptaga samma första
namn eller samma första och andra namn, och så vidare.
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
8 §•
1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, eu efter annan, tilldelas
den grupp, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna
jämförelsetal. Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast
så, att gruppens första plats tillerkännes den,, hvars namn är det
första i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär
andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje
namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den,
som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en
eller flera andra grupper.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt 7 § företagna första sammanräkningen inom gruppen, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta
rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast
en plats; och så vidare i fortsatt följd.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas
med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser,
ökadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper
(partigrupper eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid
beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses
blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre grupper,
anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter
samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger,
som motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, hvilka, enligt
hvad i 3 § sägs, afse själfva riksdagsmannaval, varde den från vidare
jämförelse utesluten.
2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som, enligt hvad i 1 mom.
sägs, har största jämförelsetalet.
9 §•
Där någon, som blifvit vald till riksdagsman, vid valtillfället afsäger
sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsam
-
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
manräkning inom den valsedelgrupp, för hvilken den afgångne blifvit vald.
Blef den afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske
inom den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Hvarje valsedel galler
såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas alla förut ej valda,
hvilkas hamn förekomma å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald i den afgångnes ställe.
10 §.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal, skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
11 §•
Hafva vid valet riksdagsmän icke blifvit till föreskrifvet antal utsedda,
anställes genast nytt val för besättande af den eller de återstående platserna.
12 §.
Vid valet skall föras protokoll, i hvilket antecknas utom annat,
■som vid förrättningen förekommit, huru många giltiga och ogiltiga
valsedlar afgifvits, de olika grupper, i hvilka valsedlarna blifvit ordnade,
antalet giltiga valsedlar i hvarje grupp, den ordning mellan namnen å
valsedlarna, hvilken inom hvarje grupp blifvit bestämd, partigruppernas
rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen
af platserna mellan grupperna, det antal platser, som tilldelats hvarje
grupp, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas, de godkända
och de underkända hvar för sig, under försegling samt, jämte
de enligt 7 § gjorda anteckningar, förvaras intill utgången af den tid,
för hvilken valet gäller.
I fall, hvarom i 14 § sägs, skola valsedlarna jämte nyssnämnda
anteckningar och afskrift af valprotokollet tillhandahållas Konungens
befallningshafvande.
13 §•
Fullmakt för vald riksdagsman underskrifves, när valet verkställts
af landsting, af dess ordförande med kontrasignation af landstingets
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 48 Raft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
sekreterare och, då valet skett af stad, af stadsfullmäktiges ordförande
jämte två af dessa fullmäktige. Sådan fullmakt skall hafva följande
lydelse:
»I kraft af det riksdagsmannaval, som af» N. N. ))landsting 3)(stadsfullmäktige
i)3 N. N. 3)stad))) »blifvit den---(dag, månad, år)---
förrättadt, varder» N. N. 3>härigenom befullmäktigad att för en tid af
sex år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år)) (eller
där valet skett enligt § 7 mom. 3—6 riksdagsordningen: ))för tiden
till den 1 januari år........3>) )>vara ledamot af Riksdagens Första Kam
mare.
)) Ort och tid.
14 §.
Har riksdagsman annorledes än i 9 § sägs afgått före utgången
af den tid, för hvilken han blifvit vald, och skall platsen besättas från
den valkrets, som utsett den afgångne, då skall Konungens befallningshafvande
vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och
hvarom underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag
och medelst tryck så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser
vanligen förfares, verkställa ny röstsammanräkning enligt de
i 9 § angifna grunder. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom
ledamot i den afgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.
Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
15 §.
Vid förrättning, som i nästföregående § afses, skall Konungens
befallningshafvande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna
samt hvilken på grund däraf skall inträda i den afgångnes ställe.
Sedan detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens
befallningshafvande omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.
Sådan fullmakt skall vara af följande lydelse:
»Sedan» N. N. »blifvit af» N. X. »landsting» (»stadsfullmäktige»
i N. N. »stad») »utsedd till ledamot af Riksdagens Första Kammare för
en tid af sex år, räknade från och med den 1 januari år........» (eller
där den afgångne blifvit utsedd jämlikt § 7 mom. 3—6 riksdagsordningen:
»för tiden till den 1 januari år.........») »men denna plats blifvit
ledig, har vid förrättning enligt 14 § af lagen om val till Riksdagen»
27
Riksdagens Skrifvelse Ko 147.
N. N. »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af nämnda kammare
för tiden till den 1 januari år .........; hvarom detta länder till bevis och
fullmakt.» Ort och tid.
16 §.
Finnes i fall, som i 14 § afses, å därom omförmälta valsedlar icke
namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes ställe,
då skall nytt val anställas för besättande af den lediga platsen.
17 §.
Om besvär öfver val till Första Kammaren är stadgadt i riksdagsordningen.
Om val till Andra Kammaren.
Valkretsar.
18 §.
För valen till Andra Kammaren indelas riket i femtiosex valkretsar,
nämligen:
1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Klara,
Kungsholms, Maria och Katarina territoriella församlingar;
2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Jakobs och
Johannes, Adolf Fredriks, Gustaf Wasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig
Eleonora och Oskars territoriella församlingar;
3. Stockholms läns södra valkrets, innefattande Sotholms, Svartlösa,
öknebo, Färentuna och Sollentuna härad, Danderyds, Åkers och
Värmdö skeppslag samt städerna Södertälje och Vaxholm;
4. Stockholms läns norra valkrets, innefattande Långhundra,
Årlinghundra, Seminghundra, Vallentuna, Lyhundra och Sjuhundra
härad, Bro och Vätö, Frötuna och Länna samt Väddö och Häfverö
skeppslag, Frösåkers och Närdinghundra härad samt städerna Norrtälje,
usthammar, öregrund och Sigtuna;
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
5. Uppsala län;
6. Södermanlands läns norra valkrets, innefattande Väster-Rekarne,
Öster-Rekarne, Åkers ocli Selebo härad samt städerna Eskilstuna, Torshälla,
Strängnäs och Mariefred;
7. Södermanlands läns södra valkrets, innefattande Oppunda, Villåttinge,
Jönåkers, Rönö, Hölebo och Daga härad samt städerna Nyköping
och Trosa;
8. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Aska, Finspånga
läns, Björkekinds, Östkinds och Lösings härad, Bråbo härad utom östra
Eneby kommun, Memmings härad utom Borgs kommun, Hammarkinds
och Skärkinds härad samt städerna Motala och Söderköping;
9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings
stad med Östra Eneby och Borgs kommuner samt Linköpings
stad;
10. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Dals, Bobergs,
Lysings, Göstrings, Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds,
Hanekinds, Kinda och Ydre härad samt städerna Vadstena och
Skeninge;
11. Jönköpings läns östra valkrets, innefattande Norra Vedbo,
Södra Vedbo, Östra och Västra härad samt Eksjö stad;
12. Jönköpings läns västra valkrets, innefattande Tveta, Vista,
Mo, Östbo och Västbo härad samt städerna Jönköping och Grenna;
13. Kronobergs läns östra valkrets, innefattande Konga, Uppvidinge,
Norrvidinge och Kinnevalds härad samt Växjö stad;
14. Kronobergs läns västra valkrets, innefattande Allbo och Sunnerbo
härad;
15. Kalmars läns norra valkrets, innefattande länets norra landstingsområde
;
16. Kalmar läns södra valkrets, innefattande länets södra landstingsområde
;
17. Gottlands län;
18. Blekinge län;
19. Kristianstads läns nordvästra valkrets, innefattande Södra
Åsbo, Bjäre, Norra Åsbo, Västra Göinge och Östra Göinge härad samt
Ångelholms stad;
20. Kristianstads läns sydöstra valkrets, innefattande Villands,
Gärds, Albo, Ingelstads och Järrestads härad samt städerna Kristianstad
och Simrishamn;
21. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs
och Onsjö härad;
29
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
22. Malmöhus läns mellersta valkrets, innefattande Harjagers,
Frosta, Färs, Torna och Bara härad;
23. Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Oxie, Skytts, Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads härad samt städerna Ystad, Trelleborg
och Skanör med Falsterbo;
24. Städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund;
25. Malmö stad;
26. Hallands län;
27. Göteborgs och Bohus läns södra valkrets, innefattande Askims,
Västra Hisings, Östra Hisings, Säfvedals, Inlands Södre, Inlands Nordre,
Inlands Fräkne, Inlands Torpe, Tjörns, Orusts östra och Orusts västra
härad samt städerna Marstrand och Kungälf;
28. Göteborgs och Bohus läns norra valkrets, innefattande Lane,
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens, Sotenäs, Kville, Tanums, Bullarens och
Vette härad samt städerna Uddevalla, Lysekil och Strömstad;
29. Göteborgs stad;
30. Ålfsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals,
Valbo, Tössbo och Vedbo härad samt Åmåls stad;
31. Ålfsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Väne,
Bjärke, Vätle, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg
och Alingsås;
32. Ålfsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,
Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och
Ulricehamn;
33. Skaraborgs läns norra valkrets, innefattande Vadsbo, Kåkinds,
Valle, Kinne och Kinnefjärdings härad samt städerna Mariestad, Sköfde,
Hjo och Lidköping;
34. Skaraborgs läns södra valkrets, innefattande Åse, Viste, Barne,
Laske, Kållands, Skånings, Vilske, Gudhems, Vartofta och Frökinds
härad samt städerna Skara och Falköping;
35. Värmlands läns norra valkrets, innefattande Ålfdals och
Fryksdals härad;
36. Värmlands läns östra valkrets, innefattande Fernebo, ölme,
Visnums, Väse, Nyeds, Kils och Karlstads härad samt städerna Karlstad,
Kristinehamn och Filipstad;
37. Värmlands läns västra valkrets, innefattande Grums, Gillbergs,
Näs, Nordmarks och Jösse härad;
38. Örebro läns norra valkrets, innefattande Nora och Hjulsjö,
Grythytte och Hällefors, Nya Kopparbergs samt Lindes och Ramsbergs
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
bergslag, Fellingsbro, Glanshammars och Örebro härad äfvensom städerna
Örebro, Nora och Lindesberg;
39. Örebro läns södra valkrets, innefattande Karlskoga bergslag,
Rumla, Grimstens, Hardemo, Edsbergs, Sundbo, Askers och Sköllersta
härad samt Askersunds stad;
40. Västmanlands läns östra valkrets, innefattande Torstuna,
Simtuna, Öfver-Tjurbo, Våla, Ytter-Tjurbo, Siende, Tuhundra och
Norrbo härad samt städerna Västerås och Sala;
41. Västmanlands läns västra valkrets, innefattande Åkerbo härad,
Skinnskattebergs och Gamla Norbergs bergslag, Vagnsbro och Snefringe
härad samt städerna Arboga och Köping;
42. Kopparbergs läns östra valkrets, innefattande Folkare härad,
Hedemora tingslag och Fall! domsagas norra tingslag äfvensom städerna
Falun, Hedemora och Säter;
43. Kopparbergs läns västra valkrets, innefattande Falu domsagas
södra, Västerbergslags samt Nås och Malungs tingslag;
44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Gagnefs, Leksands,
Rättviks, Mora, Orsa, Ålfdals samt Sårna och Idre tingslag;
45. Gästriklands valkrets, innefattande Gästriklands östra och
Gästriklands västra tingslag samt Gäfle stad;
46. Hälsinglands södra valkrets, innefattande Bollnäs och Ala
tingslag samt Söderhamns stad;
47. Hälsinglands norra valkrets, innefattande Ljusdals, Arbrå och
Järfsö, Enångers, Forsa, Bergsjö och Delsbo tingslag samt Hudiksvalls stad;
48. Medelpads valkrets, innefattande Selångers, Tuna, Torps,
Njurunda, Sköns, Indals och Ljustorps tingslag samt Sundsvalls stad;
49. Ångermanlands södra valkrets, innefattande Säbrå, Stigsjö,
Viksjö, Häggdångers, Gudmundrå, Högsjö och Hemsö kommuner, Boteå,
Sollefteå, Resele och Ramsele tingslag samt Härnösands stad;
50. Ångermanlands norra valkrets, innefattande Nora, Bjärtrå
och Skogs kommuner, Nätra, Nordingrå samt Själevads och Arnäs
tingslag äfvensom Örnsköldsviks stad;
51. Jämtlands läns södra valkrets, innefattande Svegs, Hede,
Bergs, Ragunda samt Refsunds, Brunflo och Näs tingslag äfvensom
Östersunds stad;
52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Sunne, Ovikens,
Hallens, Undersåkers, Offerdals, Rödöns, Lits och Hammerdals tingslag;
53. Västerbottens läns södra valkrets, innefattande Normalings
och Bjurholms, Umeå, Degerfors, Lycksele lappmarks och Asele lappmarks
tingslag samt Umeå stad;
31
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
54. Västerbottens läns norra valkrets, innefattande Nysätra, Burträsks,
Skellefteå samt Norsjö och Malå tingslag äfvensom Skellefteå stad;
55. Norrbottens läns södra valkrets, innefattande Piteå, Ålfsby,
Arvidsjaurs lappmarks, Arjeplogs lappmarks, Neder-Luleå, Öfver-Luleå
samt Jockmocks lappmarks tingslag äfvensom Piteå och Luleå städer;
56. Norrbottens läns norra valkrets, innefattande Råneå, NederKalix,
Ofver-Kalix, Gällivare lappmarks, Juckasjärvi lappmarks, Enontekis
lappmarks, Paj ala, Korpilombolo, Öfver-Torneå samt Neder-Torneå
och Karl Gustafs tingslag jämte Haparanda stad.
Om valdistrikt och om valnämnd.
19 §.
I valkrets, som innefattar flera kommuner, förrättas val kommunvis,
därvid hvarje kommun bildar ett valdistrikt; dock att kommun,
som till följd af folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra
orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må delas
i två eller flera. Höra på landet delar af samma kommun till olika
valkretsar, bildar hvarje del ett valdistrikt.
Valkrets, som består af en stad eller del af stad, bildar ett valdistrikt;
dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två
eller flera valdistrikt.
20 §.
1. Vill någon i kommunen eller, beträffande stad, som är delad
i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i riksdagsmannaval
berättigad väcka förslag om sådan delning af valdistrikt som i 19 §
sägs, eller om upphäfvande af eller ändring i redan skedd delning,
göre framställning till Konungens befallningshafvande. Ej må framställning
bifallas med mindre yttrande inhämtas från kommunalstämma
eller i stad magistrat och stadsfullmäktige. Skall kommun på landet
delas må delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas - till olika valdistrikt. I beslut om delning af valdistriktet
skall jämväl angifvas tiden för beslutets ikraftträdande, och varde beslutet
af Konungens befallningshafvande kungjordt.
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
2. Öfver beslut, som i 1 mom. afses, må besvär anföras i den
ordning, som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningsbafvandes
utslag i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.
21 §.
För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem
inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen
före februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter
väljas å första ordinarie kommunalstämma hvarje år i den ordning,
som om nämndemansval är stadgad. Det åligger kommunalstämmans
ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa en hvar af de
valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden ett utdrag af stämmoprotokollet,
i hvad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som /
blifvit till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens
befallningshafvande i länskungörelserna meddela underrättelse.
22 §.
I valnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden vara
närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de
flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening, ordföranden
biträder.
Vid valnämndens sammanträden föres protokoll af ordföranden.
23 §.
Af kommunalstämma lämnadt uppdrag att vara ledamot eller
suppleant i valnämnd må ej annan afsåga sig, än ämbets- eller tjänsteman,
som af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den,
som uppnått sextio års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder,
som af stämman godkännes.
24 §.
Menar någon att val af ledamot eller suppleant i valnämnd icke
skett i laga ordning, eller vill någon klaga häröfver att af honom
gjord afsägelse af uppdrag, som i 23 § afses, icke godkänts, äge han
33
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
sitt hos Konungens befallningshafvande anföra besvär före klockan 12
å femtonde dagen, i förra fallet från den dag, då valet hölls, och i
senare fallet från den dag, då det beslut meddelades, däri rättelse
sökes; och må öfver Konungens befallningshafvandes utslag i sådant
mål klagan ej föras.
Om röstlängd.
25 §.
För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas, på landet och i
stad, där magistrat ej tinnes, af den tjänsteman som verkställer debitering
af utskylderna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller,
där särskilda tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa
tmder magistratens inseende.
26 §.
Röstlängd upprättas före den 25 juni hvarje år och skall efter
mantalslängden för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet,
hvilkas ålder vid årets början ej understiger tjugufyra år.
Enhvar sådan person, om hvilken upplysning ej vinnes, att han den
10 juni brister i något af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt,
antecknas i längden såsom röstberättigad; dock att den, som icke vant
i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att han under sistförflutna
kalenderåret skolat därstädes erlägga utskylder, ej må upptagas såsom
röstberättigad, med mindre af tillgängliga handlingar framgår eller
eljest styrkes, att honom i hans mantalsskrifningsort påförda, sistnämnda
år till betalning förfallna utskylder blifvit erlagda eller att han icke
detta år haft att erlägga några sådana utskylder.
Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga
uppgifter till införande i längden meddelas af Konungen.
27 §.
Senast den 25 juni skall röstlängd vara afsänd eller aflämnad för
landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där
denna ej själf verkställt upprättandet.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft.
5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
28 §.
Från och med den 3 till och med den 9 juli skall röstlängden vara
å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för
granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att
ej mindre senast den 25 juni kungöra, på sätt i 29 § sägs, tid och
ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen till enhvar i röstlängden
upptagen person, som däri icke antecknats såsom röstberättigad, härom
med allmänna posten sända underrättelse med angifvande af den eller
de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt uteslutits. Till
dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare
dock ej nödigt att sända underrättelse.
I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förmäles, skall
jämväl angifvas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att
upptagas till pröfning bör, jämlikt 30 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning
enligt 33 § af sålunda gjorda anmärkningar.
29 §.
Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 28 § förmäles, skola
afmattas enligt formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda
underrättelse tillhandahållas vederbörande af Konungens befallningshafvande.
Kungörelsen skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, i ortstidningar
införas.
30 §.
Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig
påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen
såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen
affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens
ordförande eller magistraten sist den 15 juli före klockan
tolf på dagen.
31 §.
Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af val
-
35
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
nämndens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten
sändas underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning.
Blanketter till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse
med formulär 3 vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande
hållas vederbörande tillhanda.
32 §.
Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tid, kommer
den ej under pröfning.
33 §.
Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder
på landet för hvarje valdistrikt valnämnden för pröfning af de mot röstlängden
framställda anmärkningar. Samma lag vare i stad för magistraten,
dock att sammanträde, som skulle hållas å måndag, i stället
äger rum nästa dag. Sammanträdet skall börja klockan 10 förmiddagen,
och vare förhandlingarna offentliga.
Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda
anmärkningar med rätt för den, mot hvilkens rösträtt anmärkning blifvit
enligt 30 § framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 15 juli, skall valnämnden eller magistraten öfver hvarje i
behörig tid framställd anmärkning omedelbart eller senast dagen efter
slutad förhandling afkunna beslut, som, med angifvande i korthet af
skälen därför, tecknas å den pröfvade anmärkningsskriften.
I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.
Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller
magistraten. Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid
framställts, varde intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten
tecknadt å längden.
34 §.
1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 33 § sägs, göre härom
anmälan hos valnämndens ordförande eller magistraten genast eller sist
å tredje dagen från den dag, då beslutet afkunnades, och ingifve sina
besvär till Konungens befallningshafvande sist före klockan 12 å tionde
dagen från sistnämnda dag.
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att, då
anmälan om besvär sker, därom göra anteckning vid beslutet å
anmärkning8skriften samt att, sedan den för anmälan bestämda tid
utlupit, ofördröjligen insända till Konungens befallningshafvande utdrag
af röstlängden i de delar, som angå besvär, hvarom anmälan skett,
äfvensom handlingarna rörande dessa besvär.
2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två
exemplar; och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter
uttaga det ena exemplaret af de ingifna besvärshandlingarna och låta
det tillställas den, som besvären afse, samt inom den tid af minst två,
högst tio dagar, som Konungens befallningshafvande efter omständigheterna
i hvarje särskildt fall bestämmer, till Konungens befallningshafvande
inkomma med bevis om dagen för delgifningen.
35 §.
Göres ej anmälan, som i 34 § 1 mom. sägs, eller ingifvas ej besvären
inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som i 34 § 2 mom.
sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna till pröfning.
36 §.
Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis
bestämda tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas den, som
besvären afse, äge denne tillfälle att inom den tid af minst tva, högst
tio dagar, som Konungens befallningshafvande utsätter, räknad från
dagen för handlingarnas delgifning, till Konungens befallningshafvande
inkomma med förklaring.
37 §.
Hvad i afseende å besvärshandlingars delgifning och ingifvande
af bevis därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden
för försummelse att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis
skall tecknas på besvärsskriften.
38 §.
Då inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne
Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna sitt beslut och
37
Riksdagens Skrifvelse Ko 147.
återsände handlingarna till valnämndens ordförande eller magistraten.
De rättelser, som af Konungens befallningsliafvandes beslut föranledas,
skola af ordföranden eller magistraten i röstlängden införas.
Ej må besvärsliandlingar till part återställas.
39 §.
Öfver Konungens befallningsliafvandes beslut må särskild klagan
ej föras. Anföras besvär öfver valförrättning, vid hvilken beslutet tjänat
till efterrättelse, må i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.
40 §.
Har emot röstlängd, som blifvit i föreskrifven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit, eller har i anledning af framställd anmärkning
beslut gifvits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden
gjorts, lände den röstlängd vid riksdagsmannaval, som därefter, intill
dess t ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd, hålles, till
ovillkorlig efterrättelse, där ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i
längden verkställas.
Har på klagan, som i samband med besvär öfver valförrättning
blifvit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, ehvad
felaktigheten ländt till förrättningens upphäfvande eller ej, Konungens
befallningshafvande i längden införa de af beslutet föranledda rättelser.
41 5.
Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten
varit i laga ordning företedda.
Om valets kungörande och förrättande.
42 §.
Valförrättare vare på landet valnämnden, i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade,
hvarom i 71 § här nedan sägs.
38
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
43 §.
När val till Andra Kammaren skall äga rum, läte Konungens befallningshafvande
därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses
i kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen upptages antalet
af dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom dag och
tid för valet, valstället inom hvarje valdistrikt samt tid och ställe för
rösternas sammanräknande. Kungörelsen skall tillika innehålla erinran
om den skyldighet, som jämlikt 55 § åligger valförrättare, att ofördröjligen
till Konungens befallningshafvande insända valkuvert, valprotokoll
och röstlängd.
44 §.
Då nya val i hela riket till Andra Kammaren böra äga rum,
skola i stad, som bildar mer än en valkrets, val förrättas samtidigt i
alla valkretsar.
45 §.
Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas,
eller tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens
behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning,
som ej kan afstyras, äge valförrättaren att afbryta förrättningen.
I vallokal skall exemplar af denna lag finnas anslaget.
40 §.
Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2
eftermiddagen samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till
klockan 8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen; dock
att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll
göres för den tid gudstjänsten pågår.
“Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera
lämpliga, äge Konungens befallningshafvande att därom på framställning
af valförrättaren förordna, med iakttagande att tillträde till valet
39
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
skall finnas minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst
en timme efter klockan 6 eftermiddagen.
47 §.
Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannaval och de öfriga
allenast val af efterträdare åt afgången riksdagsman. Har å valsedeln
medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt,
anses dock allenast de sålunda afskeda främsta namnen afse själfva
riksdagsmannavalet.
Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddes
namn, titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i öfrigt,
som kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, hvem eller
hvilka åsyftas.
48 §.
Vid förrättningen skola kuvert af ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,
hvarom i 49 § förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren
därå intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen
äger rum.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.
49 §.
• En hvar, som anmäler sig till valet, erhåller vid valbordet ett
valkuvert.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas afskrida platser, afsedda
att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande kunna
inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt att
för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen;
och åligger det valförrättaren att vaka öfver att valmans förehafvande
där ej må af någon kunna iakttagas.
Efter det valmannen vid någon af omförmälta särskilda platser inlagt
sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, öfverlämnar han
utan dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat
sig om, att den, som vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad, och tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men
eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i
sammanhang hvarmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning,
att rösträtten utöfvats.
50 §.
Valman, som på grund af kroppsligt fel är ofönnögen att i föreskrifven
ordning afgifva sin röst, äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själf därtill utser.
51 §.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, sin rösträtt utöfva.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt
med annat kännetecken, varde ej mottaget.
52 §.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande
borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om
att sigillen äro obrutna.
53 §.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där
saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga
rätt att aflämna sina valsedlar.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
41
54 §.
När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga
tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen
afslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i öfverensstämmelse med det vid denna
lag fogade formulär 4 med därå gjorda anvisningar skall föras vid
förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages
i protokollet antalet af de personer, som enligt anteckningarna i
röstlängden deltagit i valet.
Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen
skola jämväl i protokollet aftryckas.
55 §.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden
och två af de närvarande, afslutas valförrättningen med tillkännagifvande
af tid och ställe, som blifvit utsatt för rösternas sammanräknande.
Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshafvande
valkuverten, valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet
med allmänna posten, skall försändelsen assureras.
Om rösternas sammanräknande och valets afsilande.
56 §.
Det åligger Konungens befallningshafvande att i god tid före
röstsammanräknandet tillse, att valkuvert, valprotokoll och röstlängd
inkommit från alla valdistrikt, samt, där så ej skett, från försumlig
valförrättare infordra hvad som felas.
57 §.
Å utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande
inför öppna dörrar sammanräknandet af de vid valet afgifna
röster.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft.
6
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Protokollen öfver röstningen granskas hvar för sig, och sigillen
å omslaget till de vid hvarje protokoll fogade valsedlar jämföras med
de sigill, som äro å protokollet aftrycka. Förekommer därvid ej skälig
anledning, att omslaget efter tillslutningen blifvit öppnadt, brytes förseglingen.
I annat fall lämnas omslaget orubbadt, och de däri inneslutna
valsedlar inverka ej på valet.
58 §.
Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs samt
valsedlarna uttagits ur valkuverten och granskats, pröfve Konungens
befallningshafvande valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, hvartill
valsedlarna och protokollen må gifva anledning.
59 §.
Ogill är valsedel:
till hvilken användts annat än livitt papper;
å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
afsikt där anbragt;
hvilken upptager partibeteckning å annat ställe än ofvanför
namnen.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
60 §.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
hvem som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln öfverstruket,
anses sådant namn såsom obefintligt.
Finnas å valsedel flera namn än som enligt 47 § är medgifvet,
anses de sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet
afser, vare ändock giltig.
61 §.
Rösterna sammanräknas och valets utgång bestämmes enligt de i
7, 8 och 10 §§ angifna grunder.
Riksdagens Skrifvelse Ko 147.
43
02 §.
Hafva vid valet riksdagsmän icke blifvit till föreskrifvet antal
ntsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af den eller de
återstående platserna.
63 §.
Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll,
i livilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit,
huru många giltiga och ogiltiga valsedlar afgifvits i hvarje valdistrikt,
de olika grupper, i hvilka valsedlarna blifvit ordnade, antalet
giltiga valsedlar i hvarje grupp, den ordning mellan namnen å valsedlarna,
hvilken inom hvarje grupp blifvit bestämd, partigruppernas
rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen
af platserna mellan grupperna, det antal platser, som tilldelats hvarje
grupp, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.
Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända
hvar för sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med
minst två närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De
sålunda inlagda valsedlarna skola jämte de anteckningar, hvilka, på
sätt i 7 § sägs, blifvit vid valet förda, förvaras intill utgången af den
tid, för hvilken valet gäller.
64 §.
Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder
eljest nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla valsedlar
inläggas i omslag, hvilka förseglas under minst två närvarandes sigill.
Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter
läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan
de närvarande förvissat sig om att de åsätta sigillen äro obrutna.
65 §.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning af valprotokollet.
Med protokollets uppläsning,är valförrättningen afslutad.
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
66 §.
Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas af Konungens befallningshafvande.
Sådan fullmakt skall hafva följande lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den ............ (dag, månad, år) ...........
hållits i ..................... (valkretsens namn) har» N. N. »blifvit utsedd till
ledamot af Riksdagens Andra Kammare för en tid af tre år, räknade
från och med den 1 januari nästkommande år» (eller om valet hållits
efter treårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari år ............»);
»hvarom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.
67 §.
Har någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget,
och pröfvas afsägelsen giltig, då skall Konungens befallningshafvande
ofördröjligen vid offentlig förrättning så kungjord, som i 14
§ sägs, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i 9 § angifna grunder.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den afgångnes
ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.
Samma lag vare, då riksdagsman eljest afgått före utgången af
den tid, för hvilken han blifvit vald.
Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
68 §.
Vid förrättning, som i nästföregående § afses, skall Konungens
befallningshafvande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna
samt hvilken på grund däraf skall inträda i den afgangnes
ställe. Sedan detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens
befallningshafvande omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.
Sådan fullmakt skall vara af följande lydelse:
»Sedan» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra
Kammare för .................. (valkretsens namn) för en tid af tre ar, räknade
från och med den 1 januari år ...........» (eller om den afgångne
utsetts först efter treårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari
år ...........»), »men denna plats blifvit'' ledig, bär vid förrättning enligt
67 § af lagen om val till Riksdagen» N. N. »blifvit utsedd att inträda
såsom ledamot af nämnda kammare för tiden till den 1 januari år .........»
45
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
(eller om förrättningen hållits före treårsperiodens början: »för sagda
tid»); »hvarom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.
69 §.
Finnes, i fall, som i 67 § afses, å där omförmälta valsedlar icke
namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes ställe,
då skall nytt val anställas för besättande af den lediga platsen.
Samma lag vare, där fel, som på besvär öfver den omedelbara
utgången af valet förklarats hafva förelupit, är sådant, att det ej kan
afgöras, hvem som bör inträda i den afgångnes ställe.
Allmänna bestämmelser.
70 §.
Hvad ofvan är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad, där
magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt tillsatta
styrelse.
71 §•
Åro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för hvarje valdistrikt
utse tre eller flera deputerade att vara valförrättare i distriktet. Af dessa
förer den främste ordet. Protokollet öfver valförrättningen föres af den,
magistraten därtill utsett.
Till deputerad må i fall af behof utses den, som eljest ej tillhör
magistraten.
72 §.
Om besvär öfver val till Andra Kammaren är stadgadt i riksdagsordningen.
73 §.
I de ärenden rörande val till Andra Kammaren, hvarom i denna
lag förmäles, må det vara en hvar tillåtet att, under iakttagande af
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
behörig tid och ordning, på eget äfventyr till myndighet insända handlingar
i betaldt bref med allmänna posten; dock att hvad sålunda är
stadgadt ej äger tillämpning i fråga om besvär.
74 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning
mot röstlängd, som i 30 § sägs, sist bör framställas eller då åtgärd för
talans fullföljande eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen
framställas eller åtgärder vidtagas å nästa söckendag.
75 §.
Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar,
som i 49 § afses, ordentligen verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda
utgifter för valkuvert och stämplar äfvensom kungörande, som
åligger valnämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna,
hvilka jämväl hafva att tillhandahålla lämpliga vallokaler.
Denna lag träder i kraft samma dag, som det hyllande förslaget
om ändring i §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6 till och med
23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfver gångsstadgande i
riksdagsordningen, efter att hafva af Riksdagen antagits, varder af
Konungen gilladt; dock att, i fråga om val till Andra Kammaren, de
före år 1909 i sådant hänseende gällande stadganden skola tillämpas,
intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första gången
förrättas efter utgången af augusti månad 1910.
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
47
Formulär 1.
Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.
Kungörelse.
Härmed tillkännagifves, att röstlängd till efterrättelse vid val till
Riksdagens Andra Kammare i N. N. valdistrikt finnes under tiden från
och med den 3 till och med den 9 juli framlagd i---*) för att
där vara för granskning tillgänglig; och erinras tillika, att den, hvilken
rösträtt enligt denna längd ej tillkommer, men som för sig vill påstå
sådan rätt, eller den, som anser, att annan icke må vara i längden
upptagen såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar, skriftligen
affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till---2)
sist å . . ,s) dagen den —s) juli före klockan 12 på dagen, äfvensom
att pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar äger rum
i —--*) . . .5) dagen den — — —6).
Ort och tid.
Underskrift.
Anvisningar:
1) Här augifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande
af lokal iakttages, att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna
stället utöfvas till förekommande af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna
verkställas.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna
sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst
påföljande söckendag.
4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.
■j Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars
pröfning bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande
söckendag.
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Formulär 2-
Formulär till underrättelse enligt 29 §.
Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N.
valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens Andra Kammare,
varder Eder häri gen o in meddeladt, att Ni på grund af att — — —-
icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.
Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i riksdagsmannaval,
vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra
anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis, Ni vill
åberopa, ingifva till---2) sist å . . .*) dagen den--») juli före
klockan 12 på dagen, och kommer pröfning af sådana anmärkningar
att äga rum i---4) . . .5) dagen den — 5) juli med början klockan
10 förmiddagen.
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
!) Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från
rösträtt uteslutits.
*) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna
sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst
påföljande söckendag.
4) Vederbörande lokal.
6) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars
pröfning bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande
söckendag.
Riksdagens Skrifvelse N.o 147.
49
Formulär 3.
Formulär till underrättelse enligt 31
Härigenom varder Eder till kännedom meddeladt: att i rätt tid
anmärkning . . . framställts däremot, att i den röstlängd, som detta år
upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val till
Riksdagens Andra Kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad; samt
att anmärkning .... afse., att —__________
Pröfning af anmärkning .... äger rum i---'') . . .2) dagen
den -2) juli med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder
att bemöta anmärkning . . .
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar.
*) Vederbörande lokal.
2) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning
bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande
söckendag.
Bill. till Riksd. Prat. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft.
7
50
Riksdagens Skrifvelse N.o 147.
Formulär 4.
Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.
Protokoll i N. N. valdistrikt vid val af ledamot
i Riksdagens Andra Kammare å----(vallokalen)
i---(orten) den---(dag, månad
och år).
Till förrättande af det riksdagsmannaval, som blifvit utsatt att
hållas härstädes denna dag, sammanträdde klockan-------
den för sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett
valdistrikt: »stadens magistrat»; eller i stad, som består af flera valdistrikt:
»magistratens deputerade»^.
Valet fortgick till klockan--eftermiddagen med uppehåll--2)
Vid valet afgåfvo —---3) röstande i vederbörlig ordning
valkuvert. — — — — — — — —4)
Samtliga valkuvert inlades efter verkställd räkning i ett omslag,
hvilket förseglades med de--5) sigill, som här nedan finnas aftrycka.
Aftryck
af
sigill.
Vid protokollet
N. N.
Aftryck
åt*
sigill.
Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits
riktigt bekräftas.
N. N.
N. N.
Ordförande vid valet.
N. N.
Riksdagens Skrifvelse N:o J47.
51
Anvisningar:
'') Har valet till följd af gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här
anmärkt.
2) Här angifves tiden, hvarunder uppehåll i förrättningen, äfven på grund af gudstjänst,
ägt rum.
3) Antalet.
4) Har någon förvägrats att utöfva rösträtt, varde det, med tydligt angifvande af
personens namn och orsaken till denna vägran, här anmärkt.
5) Antalet, som skall vara minst två.
c) Här upptages hvad i öfrigt förekommit af beskaffenhet att böra i protokollet
antecknas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.