Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Knngl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.

1907-05-17 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:147, Skrifvelse till Konungen i anledning af Knngl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

1

N:o 147.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1907.

— — — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Knngl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 31,

49 och 53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11,

13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordningen

så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.

(Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 3 och memorial n:o 5).

Till Konungen.

Genom en den 30 januari 1907 dagtecknad proposition, n:o 28,

har Eders Kungl. Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning

framlagt »Förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen

samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38

riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.»

I samband med ofvannämnda proposition har Eders Kungl. Maj:t

till Riksdagens granskning öfverlämnat »Förslag till lag om val till

Riksdagen».

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft. (N:o 147.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N;o 147.

Vid behandlingen af ifrågavarande proposition har Riksdagen,

som funnit densamma icke kunna oförändrad bifallas, antagit att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling följande

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6 till och

med 23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till

öfvergångsstadgande i riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behörige

personer, då Konungen en af dem utnämne. På lika sätt förhålles

med rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter

Riksdagen. Den fördelas i två kamrar, hvilkas ledamöter väljas

på sätt riksdagsordningen och särskild af Konungen och Riksdagen

gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet

och myndighet; skolande Riksdagen i kraft af denna grundlag

sammankomma till lagtima möte hvarje år den 15 januari, eller,

om helgdag då inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att,

emellan lagtima riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranledt

Riksdagens sammankallande eller af Konungen eljest för densamma

framlägges, så ock hvad med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

3

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagar^, så ock i vallag, hvarom i 49 § förmäles,

att yttranden däröfver till Riksdagen afgifva, samt att granska de i

statsrådet förda protokoll; ett Statsutskott, att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och

behof; ett Bevillningsutskott, att behandla bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,

att öfverse Bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter om

bankoförvaltningen gifva; samt ett Lagutskott, att utarbeta de från

kamrarna remitterade förslag till civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnas förbättring.

A urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande ärenden.

Riksdagsordningen.

Kamrarnas bildande.

a) Första Kammaren.

§ 6.

1. Första Kammarens ledamöter skola till ett antal af etthundrafemtio

utses af landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej i

landsting deltaga. Valet gäller för en tid af sex år, räknade från

och med januari månads början året näst efter det, under hvilket

valet skett.

2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd,

utgör en valkrets, för hvilken, efter folkmängden inom dess område,

väljes en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel

af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs,

väljes dock en riksdagsman.

4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio,

skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd

mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande för riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

dagsmännens antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera

välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna

grunder äger utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må

hvad sålunda bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans

rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting deltaga, inträder stadens rätt att

utse riksdagsman då, enligt 7 § 2 eller 3 mom., nytt val skall ske

inom den valkrets, staden förut tillhört. Är ep då stadens rätt att

välja inträder, riksdagsmännens antal för staden af Konungen bestämdt,

skall en af valkretsens platser tillkomma staden.

7. Aro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda

bestämmelse, så många ledigheter inom Kammaren, att nya valkretsar,

som i följd af stadgandet i näst förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän,

samt gamla valkretsar, för hvilka ökning af antalet riksdagsmän

bör äga ruin, kunna samtidigt komma i åtnjutande af rättigheten

att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ordningen för

sagda rättighets utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse:

att nya valkretsar äga företräde framför äldre; att bland två eller flera

nya valkretsar företrädet tillkommer den, som tidigast utträdt ur landsting;

att valkretsar, för hvilka tillökningen i riksdagsmännens antal

är grundad på stadgandena i mom. 2, äga företräde framför valkretsar,

för hvilka sådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i mom. 4;

att bland sådana valkretsar, hvilka på grund af stadgandena i mom. 2

äga välja ökadt antal riksdagsmän, den har företrädet, för hvilken

detta antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller flera valkretsar,

den bland dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal, som

enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom

valkretsarne; att bland sådana valkretsar, hvilka jämlikt inom. 4 äga

utse ökadt antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den, för hvilken

det i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott är störst; samt att

i de fall, där folkmängdsöfverskottet, såsom lika stort för två eller flera

valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande af företrädet dem

emellan, detta skall afgöras genom lottning inför chefen för justitiedepartementet

i närvaro af tre bland fullmäktige i rikets bank och

tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i sex grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen. År stad, som i 6 § 6 mom. sägs, berättigad att utse riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 5

dagsman, skall staden tillhöra samma grupp som det landstingsområde,

hvari staden förut ingått.

2. Hvarje år skall inom en af de i 1 mom. nämnda grupper

förrättas val för nästföljande sexårsperiod. Hvilken ordning härvid

skall mellan grupperna iakttagas, därom stadgas i vallagen. Val verkställes

af landsting vid lagtima möte och af stadsfullmäktige vid

sammanträde under september månad.

3. Har Konungen förordnat om nya val i hela riket, förrättas

sådant val i hvarje valkrets för tiden intill utgången af den sexårsperiod,

för hvilken val senast hållits inom den grupp, valkretsen tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens slut,

och är ej annan valkrets, till följd af ny bestämmelse om riksdagsmännens

antal för de särskilda valkretsarna, berättigad till den lediga

platsen, fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas

genom nytt val, verkställes sådant för den återstående tiden.

5. Skall plats, när sexårsperioden för en valkrets tilländalupit,

öfvergå från denna till valkrets inom annan grupp, varde under sjätte

året af sagda period, å tid som i 2 mom. sägs, inom sistnämnda valkrets

nytt val anställdt för det eller de år, som återstå af löpande

sexårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens

slut, och är annan valkrets berättigad till den lediga platsen, varde i

sistnämnda valkrets nytt val anställdt för tid, som i 3 mom. afses;

dock att, där platsen jämlikt 2 eller 5 mom. redan är tillsatt för tid

efter löpande året, det val, som för ledighetens fyllande hålles, skall

gälla allenast till årets slut.

7. Landsting sammanträder för riksdagsmannaval, där så erfordras,

till urtima möte.

§ 8.

Valen till Första Kammaren äro proportionella, där två eller

flera riksdagsmän skola utses.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.

§ flin!

ledamöter i Första Kammaren kunna endast väljas män, som

uppnått trettiofem års ålder samt äga och minst tre år näst före valet

ägt fastighet till taxeringsvärde, ej understigande femtiotusen riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

daler, eller ock till staten skatta samt under tid, som nyss är sagd,

skattat för minst tretusen riksdaler årlig inkomst. Kommer riksdagsman,

efter det lian vald blifvit, i den ställning, att han ej längre skulle

varit valbar till ledamot i Kammaren, frånträder han sin befattning.

§ 10.

För en hvar, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd,

skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas

i två exemplar, af Indika det ena öfverlämnas åt den valde och det

andra insändes till justitiedepartementet.

§ Il
Är

någon missnöjd med val till riksdagsman i Första Kammaren,

må han däröfver hos Konungen anföra underdåniga besvär. Han äger

för sådant ändamål hos vederbörande protokollsförare äska behörigt

protokollsutdrag, hvilket inom högst två dagar därefter bör till klaganden

utlämnas; och skall lian, vid förlust af talan, sina till Konungen

ställda besvär, sist inom en månad efter valförrättningens slut, ingifva

till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse, hvilken i

allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom hvilken underdånig

förklaring må öfver besvären till Konungens befallningshafvande

aflämnas. Sedan den tid tilländagått, har Konungens befallningshafvande

att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som må hafva inkommit,

ofördröjligen till Konungen insända, för att i Dess Högsta domstol

skyndsamt föredragas och afgöras.

§ 12.

Hvarje ledamot af Första Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning

för resekostnad till och från Riksdagen samt arfvode af ett

tusen två hundra riksdaler för hvarje lagtima riksdag; dock att, när

antingen Konungen upplöser riksdag, innan den varit fyra månader

tillsammans, eller ledamot af kammaren eljest afgår från sin befattning

under Riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde förflutit, eller

Riksdagen sammanträder i följd däraf att Konungen, med upplösande

af riksdag, förordnat om nya val, så ock under urtima riksdag, kammarens

ledamot undfår, jämte resekostnadsersättning, i dagtraktamente

tio riksdaler, hvilket dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två

hundra riksdaler.

Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid Riksdagen

sig inställer, skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio

riksdaler af arfvodet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 7

Vill ledamot af kammaren befattningen sig afscäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera, mellan Riksdagar, hos Konungens

befallningshafvande.

b) Andra Kammaren.

§ 13-

Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio

väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari

månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.

§ 14-

1. Hvart och ett af rikets län så ock Stockholms stad utgör en

eller flera valkretsar.

2. Stad, som utgör del af län, skall, där stadens folkmängd vid

början af andra året inom en treårsperiod uppgår till eller öfverstiger

tre tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd, utgöra en valkrets i

fråga om val, som afser tid efter periodens utgång; dock må stad,

hvars folkmängd utgör minst sex tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd,

kunna delas i valkretsar.

Inträffar vid början af andra året inom en treårsperiod, att i stad,

som utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel

af rikets folkmängd, skall staden icke vidare bilda egen valkrets.

3. Rikets indelning i valkretsar innehålles i vallagen.

§ 15.

1. I hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af andra

året näst före den treårsperiod, för hvilken valen gälla, en riksdagsman

för hvarje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel af rikets

folkmängd.

2. För valkrets, hvars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondelar

af rikets folkmängd, väljas dock tre riksdagsmän.

3. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena

i 1 och 2 mom. bör utses, icke uppgår till tvåhundratrettio,

skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd

mest öfverskjuter de tal, som enligt 1 mom. äro bestämmande för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

riksdagsmännens antal inom valkretsarna, hvar för sig i ordning efter

öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en riksdagsman.

Åro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres,

där så är nödigt, företrädet genom lottning på sätt i 6 § 7 mom. är

stadgadt.

4. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna

grunder äger utse, fastställes för hvarje treårsperiod af Konungen.

§ 16-

Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad svensk man från och med

kalenderåret näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufyra års ålder,

dock ej

a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;

b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna

kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans

hustru eller minderåriga barn;

c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och

kommun, hvilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna •

kalenderåren;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången

af sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt

i vallagen finnes närmare bestämdt, valrätten grundas på förhållandena

vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet

inträffar.

§ 17-

1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september

månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.

2. Förordar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen

för den tid, som återstår af treårsperioden.

3. Afgår riksdagsman innan den tid, för hvilken han blifvit

vald, tilländalupit, fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs. Skall

ledigheten fyllas genom nytt val, verkställes sådant ofördröjligen för

den återstående tiden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

9

§ 18.

Valen till Andra Kammaren äro omedelbara och, där två eller

liera riksdagsmän skola utses, proportionella. Vid dessa val tillkommer

hvarje röstande lika röst.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.

§ 19-

Till ledamot i Andra Kammaren kan endast utses man, som äger

valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående af flera

valkretsar, inom någon af dessa.

§ 20.

För en hvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren

skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas

i två exemplar, af h vilka det ena öfverlämnas åt den valde och

det andra insändes till justitiedepartementet.

§ 21.

Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna

befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.

Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima

riksdagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfalle

eller efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.

°

§ 22.

År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren,

eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse

åt riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver hos

Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden hos

Eib. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Konungens befallningshafvande äska behörigt protokollsutdrag, hvilket

inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall

han. vid förlust af talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens

slut eller, där afsägelse skett senare än vid valtillfälle, efter erhållen

del af Konungens befallningshafvandes beslut sina till Konungen ställda

besvär ingifva till befallningshafvande!!, som, på sätt i 11 § stadgas,

lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings

afgifvande bestämda tid tilländalupit, har Konungens befallningshafvande

att besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen

till Konungen insända, hvarefter med målet vidare så förhålles som i

11 § sägs.

§ 23.

Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel resekostnadsersättning

samt arfvode eller dagtraktamente, enligt hvad i 12 §

är i fråga om Första Kammaren stadgadt.

Den ledamot af Kammaren, som icke i rätt tid vid Riksdagen sig

inställer, skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler

af arfvodet.

§ 25.

Riksdagsmannaval förrättas med slutna sedlar. Äro valsedlar till

större antal än hälften ogilla, varde nytt val anställdt.

§ 28.

1. Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de

ledigheter inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa

riksdag fyllas, hvarefter Konungen anbefaller Dess befallningshafvande

föranstalta, att riksdagsmän utses i de afgångnes ställe.

2. Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom

ledamots afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när den

afgångne tillhört Andra Kammaren, att sa förfara, som i 1 mom. är

sagdt; och, då den afgångne varit ledamot af Första Kammaren, att om

ledigheten gorå anmälan hos Konungen, som förordnar om ledighetens

fyllande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

11

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

och vallagen samt att hos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet

hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.

2. L tskottet åligger ock att äska de i Statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som rörer kända och af utskottet uppgifna

händelser kunna fordras. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning

af dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill

denna granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med

anledning af gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när af

riksdagsman eller af annat utskott än Konstitutionsutskottet fråga blifvit

väckt, att Statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt

ämbete på obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före frågans afgörande af

Riksdagen, afgifva yttrande, därom är i regeringsformen stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan

Kamrarna uppstå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att skilja mellan Kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

Öfvergångsstadgande.

1. Riksdagsman i Första Kammaren, som är vald med tillämpning

af de före år 1909 gällande stadganden, äger ej med sin befattning

fortfara längre än till början af första sexårsperioden för den

valkrets, som utsett honom. Har han vid ingången af året näst före

sagda period sin befattning icke nio år innehaft, må han därmed fortfara

till årets slut, ändå att under tiden nio år från valet förflyta.

Där tjänstgöringstidens slut ej sammanfaller med början af sexårsperiod

för den valkrets, som är berättigad till platsen, skall val,

som för platsens besättande hålles, gälla för tiden intill början af

närmaste sexårsperiod för valkretsen. Samma lag vare, där platsen

varder ledig före tjänstgöringstidens utgång.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

2. För den grupp af valkretsar, hvilken är den första enligt

den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, utgöres första sexårsperioden

af åren 1910—1915.

Förordnar Konungen om nya val till Första Kammaren, innan

val i sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod, skola de nya valen gälla

för grupp, som valt för sexårsperiod, till periodens utgång och för annan

grupp till början af dess första sexårsperiod.

3. Intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första

gången förrättas efter utgången af augusti månad 1910, skola i fråga

om val till kammaren tillämpas de före år 1909 i sådant hänseende

gällande stadganden.

De förändrade grunderna för kamrarnas bildande förutsätta helt

naturligt, att åtskilliga bestämmelser gifvas rörande valkretsindelning,

röstlängd, valmetod och en del öfriga i sammanhang med valen stående

spörsmål. Då dessa bestämmelser i flera afseenden äro så omfattande

och af så speciell natur, att de icke lämpligen kunna i riksdagsordningen

intagas, har Eders Kungl. Maj:t funnit sig böra sammanföra

dem uti ett särskildt förslag till lag om val till Riksdagen, hvilken lag

skall vara af natur att stiftas af Konung och Riksdag gemensamt samt

på grund af sitt nära samband med riksdagsordningen vara föremål för

konstitutionsutskottets beredning. För att lämna Riksdagen tillfälle

att mot vallagsförslaget göra de erinringar, hvartill skäl kunna förefinnas,

bär detsamma nu framlagts till Riksdagens granskning. Det

definitiva antagandet skulle däremot ske först vid den riksdag, som

hade att till slutligt afgörande företaga de uti den kungl. propositionen

föreslagna grundlagsändringarna.

Såsom framgår af de ifrågasatta nya stadgandena i riksdagsordningen

angående kamrarnas bildande, har där endast utsagts, att valen

skola vara proportionella, under det att samtliga bestämmelser rörande

själfva valmetoden och hvad därmed sammanhänger hänvisats till vallagen.

Häraf skulle således blifva en följd att, därest vallagen nu icke

af Riksdagen antoges, frågan angående valmetoden skulle komma att

stå öppen till nästa riksdag efter allmänna val till Andra Kammaren.

Då emellertid valmetoden och hvad därmed står i samband är af den

största betydelse för ett rätt bedömande af det kungl. förslagets innebörd

och räckvidd, har det synts Riksdagen vara riktigt och lämpligt,

att redan nu fatta beslut angående den föreslagna metoden.

O o

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Vid öfvervägande af de olika sätt, som härvid kunna komma i

fråga, har Riksdagens val stått emellan att antingen uti riksdagsordningen

inarbeta sådana bestämmelser, som i afseende å valen och deras

förrättande äro af konstitutiv beskaffenhet, eller ock, att redan nu för

sin del antaga vallagen på samma sätt som de af Eders Kungl. Maj:t

framlagda förslagen om ändringar i kommunalförfattningarna: d. v. s.

under förutsättning att de ifrågasatta ändringarna i regeringsformen

och riksdagsordningen varda i grundlagsenlig ordning slutligen antagna.

Då den förstnämnda utvägen emellertid synts Riksdagen mindre lämplig,

särskild! med hänsyn till svårigheten att på ett så kortfattadt och koncist

sätt, som uti grundlagen bör vara fallet, angifva de vidlyftiga bestämmelserna

rörande valmetoden samt den långa tid en eller annan tilläfventyrs

önskvärd förändring i metoden därigenom skulle kräfva för

sitt genomförande, har Riksdagen funnit sig höra i stället redan nu

för sin del fatta definitivt beslut rörande vallagen.

Vid den ingående granskning, Riksdagen ägnat det af Eders Kungl.

Maj:t framlagda vallagsförslaget, har Riksdagen funnit sig böra vidtaga

vissa ändringar i detsamma.

Den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna proportionella valmetoden

är väsentligen samma s. k. Thieleska metod, hvilken vid nästlidet års

riksdag förordades af konstitutionsutskottet.

Nämnda Thieleska metod innebär, såsom bekant, att de afgifna

rösterna sammanräknas lika många gånger som det antal platser, valet

afser att besätta; att platserna, en efter annan, tilldelas den kandidat,

som för hvarje gång har högsta rösttalet; och att en valsedel förlorar

i röstvärde i den mån sedelns kandidater blifvit valda, så att röstvärdet

nedgår till hälften, tredjedelen, fjärdedelen o. s. v., allteftersom sedeln

bidragit till valet af en, två, tre o. s. v. representanter. Metoden, till

sina grunder klar och enkel, ger tydligen ett godt proportionellt resultat,

så snart alla valmän af samma parti rösta med lika lydande sedlar.

Under sådan förutsättning kan hvarje parti anses hafva röstat med

blott en valsedel, hvars röstvärde dock är lika med summan af alla

från partiet afgifna sedlars röstvärden, och det inses lätt att den successiva

nedsättningen af valsedlarnas röstvärden måste medföra en rättvis

platsfördelning mellan partierna. Men där nämnda förutsättning sviker,

kan valets utgång blifva mindre tillfredsställande, i det att ett parti,

hvars medlemmar icke kunnat ena sig om kandidaternas namn, kommer

att behandlas mindre gynnsamt än ett annat med bättre sammanhållning.

Metoden förutsätter alltså och måste verka därhän, att valledningen

erhåller en betydande makt, att den enskilde valmannen blir underkastad

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

ett starkt partitvång. Härtill kommer, att metoden, i dess rena gestaltning,

icke bereder valmannen möjlighet att särskilt utmärka, hvilken

eller hvilka af flera kandidater han helst önskar valda, och således kan

i tillämpningen medföra, att ett partis främsta kandidater falla igenom

vid valet eller, såsom det heter, att partiet dekapiteras.

I syfte att undanröja nu anmärkta olägenheter hos den rena

Thieleska metoden, har det kungliga förslaget gifvit densamma en i

visst hänseende ny utformning. Förslaget medger sålunda — men

föreskrifver icke — att valsedel förses med partibeteckning. Om vid ett

val partibetecknade sedlar ej förekomma, afgöres valet i allo genom

eu enkel tillämpning af den Thieleska metoden. Men eljest blir förtärandet

något vidlyftigare. Till en början ordnas valsedlarna i grupper.

Alla valsedlar med samma partibeteckning blifva, oafsedt huruvida de

upptaga samma eller olika kandidatnamn, räknade till samma grupp

(partigrupp), likasom alla valsedlar utan partibeteckning hopföras till

en enda grupp (den fria gruppen). Inom hvarje grupp uträknas rösttal

lör dess kandidater genom särskilda sammanräkningar enligt den

Thieleska regeln om successiv nedsättning af valsedels röstvärde —

regeln tillämpad så, att nedsättning drabbar valsedel allteftersom den

vid en eller flera sammanräkningar bidragit till det högsta rösttalet.

Storleken af kandidaternas rösttal inom hvarje grupp angifver, i hvilken

ordning kandidaterna äga företräde till de platser, som kunna varda

gruppen tilldelade.

I fråga om partigrupp uträknas ock ett rösttal för själfva gruppen,

hvilket blir lika med summan af alla till gruppen hörande valsedlars

ursprungliga röstvärden.

Platserna fördelas mellan grupperna successivt, så att platserna,

eu efter annan, tillerkännas den grupp, som för hvarje gång har största

jämförelsetalet. Den fria gruppens jämförelsetal är för hvarje gång lika

med rösttalet för den främste af gruppens ännu ej valda kandidater.

hör partigrupp är jämförelsetalet gruppens rösttal, om gruppen icke

fått någon plats, hälften af rösttalet, om gruppen fått eu plats, tredjedelen

af rösttalet, om den fått två platser o. s. v. Partigrupps jämförelsetal

bestämmes alltså enligt den D’Hondtska regeln: jämförelsetalet

erhålles genom att dela gruppens rösttal med antalet af gruppen tilldelade

platser, ökadt med 1. Huru denna regel för visst fall modifieras,

skall längre fram angifvas.

Vid den ingående pröfning, som af Riksdagen ägnats den föreslagna

valmetoden, har Riksdagen funnit densamma äga betydande företräden

framför de proportionella metoder, hvilka Riksdagen tidigare haft till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 15

fälle att granska. Metoden bygger ej på några som helst offentliga

valförberedelser och är således fri från de tyngande anordningar härutinnan,

hvilka föreskrefvos i Eders Kungl. Maj:ts förslag till vallag åren

1904 och 1905. Men genom användande af partibeteckande valsedlar

vinnas väsentligen samma fördelar som genom dylika valförberedelser

åsyftas, nämligen för valmannen frihet att kunna, utan skada för sitt

parti, rösta på just de kandidater, livilka han finner vara de bästa,

och för valmyndigheten en afsevärd förenkling vid uträknandet af valresultatet.

Å andra sidan utmärker sig metoden framför tidigare förslag

om partibetecknade valsedlar därutinnan, att den låter platsfördelningen

jämväl inom en grupp, m. a. o. uträknandet af rösttal för

gruppens kandidater, verkställas enligt proportionella grunder. Skilda

fraktioner af samma parti liksom flera närstående partier kunna således

gå till valet under gemensam partibeteckning, utan att den fraktion

eller det parti, som förfogar öfver den mindre röststyrkan, därigenom

förlorar i möjlighet att genomdrifva valet af sin särskilde kandidat.

Och faran, att en valmansgrupp nyttjar annan grupps partibeteckning

i syfte att därigenom åt sig bereda ökadt antal platser måste på samma

gång anses fullständigt undanröjd.

Särskildt för sådana grupper af väljare, som ej vunnit någon

fastare -organisation, erbjuder partibeteckningen ett det bästa hjälpmedel

för sammanslutning. Klart är, att den sammanhållning mellan

medlemmarna inom ett parti, som vid hvarje valsätt är ett nödvändigt

villkor för att partiet skall blifva vederbörligen representeradt, vida

lättare kan åstadkommas, där den icke behöfver sträcka sig till

kandidaternas namn. Att finna en partibeteckning, som är antaglig

för alla, hvilka i stort sedt tillhöra samma meningsriktning, och att

göra denna beteckning för dem känd, skall icke bereda svårigheter.

Omsorgen härom synes med allt skäl kunna helt och hållet öfverlämnas

åt valmännen själfva.

Utan tvifvel kan det ock sägas, att anordningen med partibeteckning

utgör eu förbättring af den rena Thieleska metoden därutinnan,

att den bereder ökad trygghet mot dekapitering. Fara för

dekapitering förekommer hufvudsakligen i det fall, att de flesta valmännen

inom partiet gifva sina kandidater lika rösttal, m. a. o. rösta

med likalydande sedlar, men en mindre grupp utesluter den eller de

kandidater, hvilka partiets hufvudstyrka önskar helst valda. Röstning

med likalydande sedlar kan ju antagas blifva mindre ofta förekommande

med den frihet i fråga om namnen å valsedlarna, som den nu

föreslagna metoden tillförsäkrar valmännen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Emellertid synes det Riksdagen icke kunna förnekas, att den nu

åsyftade svagheten hos den Thieleska metoden ännu i ej oväsentlig mån

kvarstår i Eders Kungl. Maj:ts förslag. Så snart ett parti uppträder

alldeles eller nära nog enhetligt, är fara för dekapitering å färde. Och

ju större enighet, desto större fara. Väl kan det sägas, att eu vaken

och stark valledning alltid bör kunna hos valmännen inskärpa nödvändigheten

af att särskildt stödja partiets märkesmän. Men då sådant

särskildt understöd icke kan lämnas annorledes än genom splittring

med afseende å öfriga kandidater, kunna valledningens sträfvanden

härutinnan lätt blifva utan verkan i de fall, där partiets samtliga

kandidater åtnjuta allmänt och stort förtroende inom partiet. Antydda

utväg till betryggande af valet utaf partiets främste män måste ock

förefalla motbjudande, då eljest sammanhållning är det naturliga villkoret

för seger vid valet.

Det har därför framstått för Riksdagen såsom en angelägenhet af

vikt att söka afhjälpa det fel, som enligt Riksdagens uppfattning sålunda

vidlåder den föreslagna metoden. Och då felet beror af att alla

namn på valsedeln hafva samma värde, bör botemedlet blifva en rangordning

mellan namnen.

En sådan rangordning kan genomföras på liera sätt. Man kan,

såsom vid 1906 års riksdag var ifrågasatt, medgifva valmannen rätt

att understryka ett eller liera namn och sålunda utmärka, att dessa

böra äga företräde vid valet. Man kan ock, på sätt i den finska vallagen

skett, tillmäta namnens ordningsföljd å valsedeln den betydelse,

att första namnet anses hafva erhållit en röst, andra namnet en half

röst o. s. v. Båda dessa regler möjliggöra dock, att en grupp

inom ett parti genom att på visst sätt ordna sin röstgifning tillvällar

sig ett större antal platser än som rätteligen bör tillkomma

den. Riksdagen har därför trott sig böra stanna vid en annan

lösning af frågan, en lösning som bygger på namnens ordningsföljd å

valsedlarna, men tillmäter densamma betydelse endast försåvidt den är

lika å ett öfvervägande flertal A-alsedlar. Riksdagen har för sin del antagit

det tillägg till metodens regler om ordnandet af namnen inom en

partigrupp, att därest sedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften af gruppens rösttal, upptaga samma första namn, detta också

skall blifva det första inom gruppen; att därest sedlar, som hafva samma

första namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar

af gruppens rösttal, jämväl upptaga samma andra namn, detta

skall blifva gruppens andra namn o. s. v. Den ökning i röstvärde,

hvilken sålunda tarfvas för besättandet af ett ökadt antal ordningsrum,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

kommer att, liksom nedsättningen i röstvärde vid sammanräkning enligt

den Thieleska metoden, medföra en proportionell platsfördelning inom

gruppen, när förutsättningarna härför eljest äro för handen. Att regeln

är för sitt ändamål tillfyllestgörande, synes Riksdagen vara uppenbart.

Den kan ej missbrukas. Och tillämpningen af densamma skall blifva

synnerligen lätt: om och i hvad mån den kan gifva ett resultat, kommer

omedelbart att framgå vid det sammanförande af lika lydande valsedlar,

hvilket enligt den föreslagna metoden naturligen blir den första åtgärden

vid röstsammanräkning inom en grupp.

Anmärkas må äfven, hurusom den nya regeln är fri från ett fel,

som med rätta sagts vidlåda vissa andra liknande bestämmelser (t. ex.

motsvarande regel i den belgiska vallagen), nämligen att gifva partiledningen

makt att, äfven mot partimedlemmarnas önskan, genomdrifva

en bestämd rangordning mellan kandidaterna. Ty regeln blir effektiv,

endast i den mån en viss föreslagen rangordning vinner genklang bos

partiets valmän.

Det kan gifvetvis icke vara tal om dekapitering, där all partisammanhållning

saknas. Den nya regeln för ordnandet af namnen å

valsedlarna lärer därför, på sätt redan är antydt, böra gälla blott partigrupp,

ej den fria gruppen.

Riksdagen har hittills lämnat å sido det sätt, hvarpå den föreslagna

metoden behandlar de s. k. gemensamma namnen eller gemensamma

kandidaterna. Att vid en proportionell valmetod rättvist och

dock utan invecklade regler ordna deras ställning, måste alltid blifva

en svår uppgift. I vissa metoder, som begagna sig af offentliga vallistor,

har man därför tillgripit den utväg att förbjuda upptagandet af

samma namn å flera listor — så i den metod, hvilken åren 1904 och

1905 af Eders Kungl. Maj:t förelädes Riksdagen till granskning. Den

nu föreslagna metoden öfverensstämmer härmed så till vida, att den

icke tillåter, det röster från skilda grupper sammanräknas. Vid uträknandet

af de rösttal, som för hvarje grupp bestämma kandidaternas

inbördes företräde till representantplatserna, må alltså hänsyn ej tagas

till röster, hvilka från annan grupp tillfallit någon af kandidaterna.

Den omständighet, att en kandidat är gemensam för flera grupper, kan

således icke i och för sig bereda någon som helst trygghet för hans

val. Men om han inom hvar och en af flera grupper erhållit så högt

rösttal, att han blir berättigad till någon af gruppens platser, kommer

detta hvarje sådan grupp till godo, försåvidt beräkningen af gruppens

jämförelsetal är beroende af det antal platser gruppen erhållit, d. v. s.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

därest gruppen är partigrupp. Platser, som tillfallit samma person,

räknas nämligen såsom en plats tillhopa och hvar för sig blott såsom

del af plats — half plats, om de äro två, tredjedels plats, om de äro

tre, o. s. v.

Metodens bestämmelser om de gemensamma kandidaterna hafva

icke undgått kritik. Särskildt har denna riktat sig däremot, att röster

från skilda grupper icke må sammanräknas. Man har framhållit såsom

en orimlighet, att den, som vid sammanräkning af röster från skilda

grupper skulle erhållit ett rösttal vida större än någon annans, till

följd af metodens byggnad icke blifver vald. Och man har uppgjort

ett i pressen lifligt diskuteradt exempel, som visar hur allmänt uppburna

män, hvilkas namn inom hvarje grupp läsas å så godt som alla

valsedlar och som uppenbarligen af valmanskåren i dess helhet funnits

framför andra böra ifrågakomma till representantkallet, ändock vid valet

falla igenom; ty inom hvarje grupp hafva dess speciella kandidater ett

par rösters öfvervikt och sammanräkning af röster från skilda grupper

må ej ske.

Riksdagen vill icke bestrida, att metodens regler om de gemensamma

namnen kunna medföra valresultat, som för det invanda föreställningssättet

måste synas främmande. Riksdagen kan dock icke tillmäta

de mot metoden härutinnan uttalade betänkligheter någon egentlig

betydelse. Till en början vill Riksdagen erinra, att anbringande af

partibeteckning å valsedel ingalunda är obligatoriskt. Där verkliga

partimotsättningar saknas, bör röstningen ske — och kommer säkerligen

äfven att ske — med valsedlar utan partibeteckning, i hvilket

fall ju hvarje kandidat får tillgodoräkna sig alla å honom afgifna röster.

Och likaså kunna grupper, hvilka icke egentligen bilda ett homogent

parti, men dock vilja samverka emot andra partier, mången gång

finna lämpligt att ena sig om samma partibeteckning, under hvars

skydd de kunna rösta dels å gemensamma, dels å skilda kandidater.

Det skall för öfrigt icke förnekas, att det nyss omtalade exemplet,

ehuru ytterligt konstrueradt, hänvisar på en verklig svaghet hos metoden

sådan den blifvit i den kungl. propositionen formulerad: de bästa

männen, hvilkas kandidatur omfattas med största sympati, kunna få

vika för personer, som uppenbarligen enligt valmännens åsikt äro

mindre skickade att taga plats i representationen. Denna svaghet

orsakas dock icke af förbudet mot sammanräkning af röster från skilda

grupper, utan af frånvaron af möjlighet för valmannen att å sin röstsedel

angifva, hvilken eller hvilka kandidater han helst vill understödja.

Med det af Riksdagen antagna tillägget till. valmetoden är denna brist

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

afhjälpt. Att jämna vägen till representationen för annan gemensam

kandidat än den, hvars kandidatur vunnit allmännare anslutning inom

skilda läger just på grund af hans verkliga öfverlägsenhet, därtill

tinnes ingen anledning. Men en sådan kandidat bör, enligt Riksdagens

förslag, sättas främst å valsedlar^, och därmed kan hans val anses

tryggadt. Härvid skall naturligen ock bestämmelsen om den lindrigare

reduktion af partigrupps rösttal, som valet af en gemensam kandidat

medför, bidraga till att hans namn, efter aftal mellan valledningarna,

frambäres af partier, hvilka eljest icke hafva något gemensamt. Att

tillåta sammanräkning af röster från skilda grupper är således icke

nödigt för att säkerställa valet af verkligt betydande kandidater, men

kan lätt medföra att personer, hvilka ej något parti velat gifva ett

godt rum å valsedeln och som dock erhållit röster från skilda grupper,

undanskjuta de främsta männen. Att sammanräkna röster från skilda

grupper är att möjliggöra dekapitering.

Under hänvisning till det nu anförda vill Riksdagen såsom sin

mening uttala, att den af Eders Kung!. Maj:t föreslagna valmetoden,

med den förbättring, som af Riksdagen angifvits, väl motsvarar alla

berättigade anspråk på effektivitet, enkelhet och förmåga af anpassning

efter olika förhållanden.

Utöfver de ändringar, som föranledas af de utaf Riksdagen vidtagna

modifikationerna i själfva valmetoden har Riksdagen endast funnit

sig böra företaga vissa mindre väsentliga jämkningar uti vallagens bestämmelser.

För undanröjande af möjlig tvekan, huruvida den omständigheten,

att ett namn blifvit å valsedel öfverstruket, skall anses innebära, att

sedeln är märkt och således skall förklaras ogiltig, har Riksdagen ansett,

att i 6 och 60 §§ bör uttryckligen utsägas, att dylikt namn skall anses

såsom obefintligt.

De uti 7 § föreslagna ändringarna hafva betingats af de modifikationer

i valmetoden, för hvilka Riksdagen ofvan redogjort. Förutom

de redaktionsändringar i 8 §, som däraf föranledas, har Riksdagen ansett

sig böra i denna paragraf införa en uttrycklig bestämmelse rörande det

fall, att blott en plats är att besätta.

Enligt 46 § af Eders Kungl. Maj:ts förslag skola valen till Andra

Kammaren börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2 eftermiddagen

samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till klockan

8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen. För valdistrikt,

där så finnes nödigt, skall dock Eders Kungl. Majrts befallningshafvande

äga rätt att utsträcka den sålunda föreskrifna valtiden. Ifråga
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

varande bestämmelser har Riksdagen icke funnit sig kunna antaga i

oförändradt skick. Dels kan det nämligen inträffa, att å någon ort

andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga, dels finnas

otvifvelaktigt åtskilliga valdistrikt (mindre städer och landskommuner),

där en så utsträckt valtid ej är betingad af vare sig distriktets storlek

eller valmännens antal. Riksdagen har därför ansett lämpligt, att Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande erhåller rättighet att i förekommande

fall på framställning af vederbörande valförrättare fastställa andra tider

för valets förrättande äfvensom inskränka valtiden, därvid dock bör

iakttagas, att tillträde till valet skall finnas minst två timmar före

klockan 3 eftermiddagen och minst en timme efter klockan 6 eftermiddagen.

Uti 55 § har Riksdagen ansett sig böra införa en föreskrift därom,

att, därest insändandet af valkuvert, valprotokoll och röstlängd till

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande sker med allmänna posten,

försändelsen skall assureras. Detta tillägg har föranledts däraf, att

valförrättaren må erhålla bevis, att han i behörig ordning fullgjort

detta sitt åliggande.

De uti 48 och 62 §§ företagna ändringarna torde ej tarfva någon

närmare förklaring.

Öfriga i vallagen gifna bestämmelser hafva icke gifvit Riksdagen

anledning till någon särskild anmärkning.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen beslutit, att, under

den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse

med ofvannämnda af Riksdagen såsom hvilande till vidare grundlagsenlig

behandling antagna förslag varder af Riksdagen i grundlagsenlig

ordning beslutad och af Konungen gillad, för sin del antaga bilagda:

»Lag om val till Riksdagen».

Hvilket Riksdagen härigenom får hos Eders Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 17 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

21

Lag

om val till Riksdagen.

Härigenom förordnas som följer:

Om val till Första Kammaren.

1 §•

Valkretsarna indelas i följande grupper:

första gruppen: Stockholms stad, Jönköpings län, Gottlands län,

Västmanlands län, Västerbottens län;

andra gruppen: Stockholms län, Blekinge län, Malmö stad, Skaraborgs

län, Gäfleborgs län utom Gäfle stad;

tredje gruppen: Uppsala län, Kalmar södra landstingsområde,

Malmöhus län utom Malmö stad, Göteborgs stad, Jämtlands län;

Ijärde gruppen: Södermanlands län, Kalmar norra landstings
område,

Hallands län, Örebro län, Västernorrlands län;

femte gruppen: Östergötlands län utom Norrköpings stad, Kronobergs

län, Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Gäfle stad,

Värmlands län;

sjätte gruppen: Norrköpings stad, Kristianstads län, Ålfsborgs län,

Kopparbergs län, Norrbottens län.

För valen iakttages den ordning mellan grupperna, i hvilken de

här upptagits.

2 §•

Landsting eller stadsfullmäktige utse inom sig erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

3 §.

Val sker efter upprop. Valsedlarna skola vara af hvitt papper

utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

m eningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän valet

afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara

antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannaval och de öfriga allenast

val af efterträdare åt afgången riksdagsman. Har å valsedeln

medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt,

anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva

riksdagsmannavalet.

4 §•

Omedelbart efter slutad omröstning verkställes pröfning af valsedlarnas

giltighet samt anteckning och sammanräknande af de afgifna

rösterna.

5 §•

Ogin är valsedel:

till hvilken användts annat än hvitt papper;

å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

afsikt där anbragt;

hvilken upptager partibeteckning å annat ställe än ofvanför namnen.

6 §.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

hvem som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln öfverstruket,

anses sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 3 § är medgifvet,

anses de sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet

afser, vare ändock giltig.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

23

7 §•

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria

gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med samma

beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet

af stadgadt antal riksdagsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar,

hvilka, enligt hvad i 3 § sägs, afse själfva riksdagsmannavalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel såsom

hel röst. Det namn, som fått högsta rösttalet, blifver det första i

ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars

röstvärde icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,

såsom hel röst. Annan valsedel gäller såsom half röst, där ett af de

namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; såsom

tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels

röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter

samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i ordningen,

som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal), samma första namn, blifver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal,

jämväl samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen;

upptaga valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn

samt utgöra mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma

tredje namn, blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan

är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.

Vid hvarje sammanräkning skola föras anteckningar, utvisande,

där de i fråga om den fria gruppen stadgade grunder tillämpats, röstvärdet

för de olika valsedlarna samt det rösttal, som för hvarje namn

uträknats, men eljest antalet af de valsedlar, som upptaga samma första

namn eller samma första och andra namn, och så vidare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

8 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, eu efter annan, tilldelas

den grupp, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna

jämförelsetal. Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast

så, att gruppens första plats tillerkännes den,, hvars namn är det

första i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär

andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje

namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den,

som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en

eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid

den enligt 7 § företagna första sammanräkningen inom gruppen, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta

rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast

en plats; och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas

med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser,

ökadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper

(partigrupper eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid

beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses

blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre grupper,

anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter

samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger,

som motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, hvilka, enligt

hvad i 3 § sägs, afse själfva riksdagsmannaval, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som, enligt hvad i 1 mom.

sägs, har största jämförelsetalet.

9 §•

Där någon, som blifvit vald till riksdagsman, vid valtillfället afsäger

sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsam
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

manräkning inom den valsedelgrupp, för hvilken den afgångne blifvit vald.

Blef den afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske

inom den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Hvarje valsedel galler

såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas alla förut ej valda,

hvilkas hamn förekomma å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald i den afgångnes ställe.

10 §.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal, skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

11 §•

Hafva vid valet riksdagsmän icke blifvit till föreskrifvet antal utsedda,

anställes genast nytt val för besättande af den eller de återstående platserna.

12 §.

Vid valet skall föras protokoll, i hvilket antecknas utom annat,

■som vid förrättningen förekommit, huru många giltiga och ogiltiga

valsedlar afgifvits, de olika grupper, i hvilka valsedlarna blifvit ordnade,

antalet giltiga valsedlar i hvarje grupp, den ordning mellan namnen å

valsedlarna, hvilken inom hvarje grupp blifvit bestämd, partigruppernas

rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen

af platserna mellan grupperna, det antal platser, som tilldelats hvarje

grupp, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas, de godkända

och de underkända hvar för sig, under försegling samt, jämte

de enligt 7 § gjorda anteckningar, förvaras intill utgången af den tid,

för hvilken valet gäller.

I fall, hvarom i 14 § sägs, skola valsedlarna jämte nyssnämnda

anteckningar och afskrift af valprotokollet tillhandahållas Konungens

befallningshafvande.

13 §•

Fullmakt för vald riksdagsman underskrifves, när valet verkställts

af landsting, af dess ordförande med kontrasignation af landstingets

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 48 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

sekreterare och, då valet skett af stad, af stadsfullmäktiges ordförande

jämte två af dessa fullmäktige. Sådan fullmakt skall hafva följande

lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval, som af» N. N. ))landsting 3)(stadsfullmäktige

i)3 N. N. 3)stad))) »blifvit den---(dag, månad, år)---

förrättadt, varder» N. N. 3>härigenom befullmäktigad att för en tid af

sex år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år)) (eller

där valet skett enligt § 7 mom. 3—6 riksdagsordningen: ))för tiden

till den 1 januari år........3>) )>vara ledamot af Riksdagens Första Kam
mare.

)) Ort och tid.

14 §.

Har riksdagsman annorledes än i 9 § sägs afgått före utgången

af den tid, för hvilken han blifvit vald, och skall platsen besättas från

den valkrets, som utsett den afgångne, då skall Konungens befallningshafvande

vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och

hvarom underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag

och medelst tryck så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser

vanligen förfares, verkställa ny röstsammanräkning enligt de

i 9 § angifna grunder. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom

ledamot i den afgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

15 §.

Vid förrättning, som i nästföregående § afses, skall Konungens

befallningshafvande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna

samt hvilken på grund däraf skall inträda i den afgångnes ställe.

Sedan detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens

befallningshafvande omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.

Sådan fullmakt skall vara af följande lydelse:

»Sedan» N. N. »blifvit af» N. X. »landsting» (»stadsfullmäktige»

i N. N. »stad») »utsedd till ledamot af Riksdagens Första Kammare för

en tid af sex år, räknade från och med den 1 januari år........» (eller

där den afgångne blifvit utsedd jämlikt § 7 mom. 3—6 riksdagsordningen:

»för tiden till den 1 januari år.........») »men denna plats blifvit

ledig, har vid förrättning enligt 14 § af lagen om val till Riksdagen»

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse Ko 147.

N. N. »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af nämnda kammare

för tiden till den 1 januari år .........; hvarom detta länder till bevis och

fullmakt.» Ort och tid.

16 §.

Finnes i fall, som i 14 § afses, å därom omförmälta valsedlar icke

namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes ställe,

då skall nytt val anställas för besättande af den lediga platsen.

17 §.

Om besvär öfver val till Första Kammaren är stadgadt i riksdagsordningen.

Om val till Andra Kammaren.

Valkretsar.

18 §.

För valen till Andra Kammaren indelas riket i femtiosex valkretsar,

nämligen:

1. Stockholms stads första valkrets, innefattande Nikolai, Klara,

Kungsholms, Maria och Katarina territoriella församlingar;

2. Stockholms stads andra valkrets, innefattande Jakobs och

Johannes, Adolf Fredriks, Gustaf Wasa, Mattei, Engelbrekts, Hedvig

Eleonora och Oskars territoriella församlingar;

3. Stockholms läns södra valkrets, innefattande Sotholms, Svartlösa,

öknebo, Färentuna och Sollentuna härad, Danderyds, Åkers och

Värmdö skeppslag samt städerna Södertälje och Vaxholm;

4. Stockholms läns norra valkrets, innefattande Långhundra,

Årlinghundra, Seminghundra, Vallentuna, Lyhundra och Sjuhundra

härad, Bro och Vätö, Frötuna och Länna samt Väddö och Häfverö

skeppslag, Frösåkers och Närdinghundra härad samt städerna Norrtälje,

usthammar, öregrund och Sigtuna;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

5. Uppsala län;

6. Södermanlands läns norra valkrets, innefattande Väster-Rekarne,

Öster-Rekarne, Åkers ocli Selebo härad samt städerna Eskilstuna, Torshälla,

Strängnäs och Mariefred;

7. Södermanlands läns södra valkrets, innefattande Oppunda, Villåttinge,

Jönåkers, Rönö, Hölebo och Daga härad samt städerna Nyköping

och Trosa;

8. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Aska, Finspånga

läns, Björkekinds, Östkinds och Lösings härad, Bråbo härad utom östra

Eneby kommun, Memmings härad utom Borgs kommun, Hammarkinds

och Skärkinds härad samt städerna Motala och Söderköping;

9. Norrköpings och Linköpings valkrets, innefattande Norrköpings

stad med Östra Eneby och Borgs kommuner samt Linköpings

stad;

10. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Dals, Bobergs,

Lysings, Göstrings, Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds,

Hanekinds, Kinda och Ydre härad samt städerna Vadstena och

Skeninge;

11. Jönköpings läns östra valkrets, innefattande Norra Vedbo,

Södra Vedbo, Östra och Västra härad samt Eksjö stad;

12. Jönköpings läns västra valkrets, innefattande Tveta, Vista,

Mo, Östbo och Västbo härad samt städerna Jönköping och Grenna;

13. Kronobergs läns östra valkrets, innefattande Konga, Uppvidinge,

Norrvidinge och Kinnevalds härad samt Växjö stad;

14. Kronobergs läns västra valkrets, innefattande Allbo och Sunnerbo

härad;

15. Kalmars läns norra valkrets, innefattande länets norra landstingsområde

;

16. Kalmar läns södra valkrets, innefattande länets södra landstingsområde

;

17. Gottlands län;

18. Blekinge län;

19. Kristianstads läns nordvästra valkrets, innefattande Södra

Åsbo, Bjäre, Norra Åsbo, Västra Göinge och Östra Göinge härad samt

Ångelholms stad;

20. Kristianstads läns sydöstra valkrets, innefattande Villands,

Gärds, Albo, Ingelstads och Järrestads härad samt städerna Kristianstad

och Simrishamn;

21. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs

och Onsjö härad;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

22. Malmöhus läns mellersta valkrets, innefattande Harjagers,

Frosta, Färs, Torna och Bara härad;

23. Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Oxie, Skytts, Vemmenhögs,

Ljunits och Herrestads härad samt städerna Ystad, Trelleborg

och Skanör med Falsterbo;

24. Städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund;

25. Malmö stad;

26. Hallands län;

27. Göteborgs och Bohus läns södra valkrets, innefattande Askims,

Västra Hisings, Östra Hisings, Säfvedals, Inlands Södre, Inlands Nordre,

Inlands Fräkne, Inlands Torpe, Tjörns, Orusts östra och Orusts västra

härad samt städerna Marstrand och Kungälf;

28. Göteborgs och Bohus läns norra valkrets, innefattande Lane,

Tunge, Stångenäs, Sörbygdens, Sotenäs, Kville, Tanums, Bullarens och

Vette härad samt städerna Uddevalla, Lysekil och Strömstad;

29. Göteborgs stad;

30. Ålfsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals,

Valbo, Tössbo och Vedbo härad samt Åmåls stad;

31. Ålfsborgs läns mellersta valkrets, innefattande Flundre, Väne,

Bjärke, Vätle, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Vänersborg

och Alingsås;

32. Ålfsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,

Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och

Ulricehamn;

33. Skaraborgs läns norra valkrets, innefattande Vadsbo, Kåkinds,

Valle, Kinne och Kinnefjärdings härad samt städerna Mariestad, Sköfde,

Hjo och Lidköping;

34. Skaraborgs läns södra valkrets, innefattande Åse, Viste, Barne,

Laske, Kållands, Skånings, Vilske, Gudhems, Vartofta och Frökinds

härad samt städerna Skara och Falköping;

35. Värmlands läns norra valkrets, innefattande Ålfdals och

Fryksdals härad;

36. Värmlands läns östra valkrets, innefattande Fernebo, ölme,

Visnums, Väse, Nyeds, Kils och Karlstads härad samt städerna Karlstad,

Kristinehamn och Filipstad;

37. Värmlands läns västra valkrets, innefattande Grums, Gillbergs,

Näs, Nordmarks och Jösse härad;

38. Örebro läns norra valkrets, innefattande Nora och Hjulsjö,

Grythytte och Hällefors, Nya Kopparbergs samt Lindes och Ramsbergs

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

bergslag, Fellingsbro, Glanshammars och Örebro härad äfvensom städerna

Örebro, Nora och Lindesberg;

39. Örebro läns södra valkrets, innefattande Karlskoga bergslag,

Rumla, Grimstens, Hardemo, Edsbergs, Sundbo, Askers och Sköllersta

härad samt Askersunds stad;

40. Västmanlands läns östra valkrets, innefattande Torstuna,

Simtuna, Öfver-Tjurbo, Våla, Ytter-Tjurbo, Siende, Tuhundra och

Norrbo härad samt städerna Västerås och Sala;

41. Västmanlands läns västra valkrets, innefattande Åkerbo härad,

Skinnskattebergs och Gamla Norbergs bergslag, Vagnsbro och Snefringe

härad samt städerna Arboga och Köping;

42. Kopparbergs läns östra valkrets, innefattande Folkare härad,

Hedemora tingslag och Fall! domsagas norra tingslag äfvensom städerna

Falun, Hedemora och Säter;

43. Kopparbergs läns västra valkrets, innefattande Falu domsagas

södra, Västerbergslags samt Nås och Malungs tingslag;

44. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Gagnefs, Leksands,

Rättviks, Mora, Orsa, Ålfdals samt Sårna och Idre tingslag;

45. Gästriklands valkrets, innefattande Gästriklands östra och

Gästriklands västra tingslag samt Gäfle stad;

46. Hälsinglands södra valkrets, innefattande Bollnäs och Ala

tingslag samt Söderhamns stad;

47. Hälsinglands norra valkrets, innefattande Ljusdals, Arbrå och

Järfsö, Enångers, Forsa, Bergsjö och Delsbo tingslag samt Hudiksvalls stad;

48. Medelpads valkrets, innefattande Selångers, Tuna, Torps,

Njurunda, Sköns, Indals och Ljustorps tingslag samt Sundsvalls stad;

49. Ångermanlands södra valkrets, innefattande Säbrå, Stigsjö,

Viksjö, Häggdångers, Gudmundrå, Högsjö och Hemsö kommuner, Boteå,

Sollefteå, Resele och Ramsele tingslag samt Härnösands stad;

50. Ångermanlands norra valkrets, innefattande Nora, Bjärtrå

och Skogs kommuner, Nätra, Nordingrå samt Själevads och Arnäs

tingslag äfvensom Örnsköldsviks stad;

51. Jämtlands läns södra valkrets, innefattande Svegs, Hede,

Bergs, Ragunda samt Refsunds, Brunflo och Näs tingslag äfvensom

Östersunds stad;

52. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande Sunne, Ovikens,

Hallens, Undersåkers, Offerdals, Rödöns, Lits och Hammerdals tingslag;

53. Västerbottens läns södra valkrets, innefattande Normalings

och Bjurholms, Umeå, Degerfors, Lycksele lappmarks och Asele lappmarks

tingslag samt Umeå stad;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

54. Västerbottens läns norra valkrets, innefattande Nysätra, Burträsks,

Skellefteå samt Norsjö och Malå tingslag äfvensom Skellefteå stad;

55. Norrbottens läns södra valkrets, innefattande Piteå, Ålfsby,

Arvidsjaurs lappmarks, Arjeplogs lappmarks, Neder-Luleå, Öfver-Luleå

samt Jockmocks lappmarks tingslag äfvensom Piteå och Luleå städer;

56. Norrbottens läns norra valkrets, innefattande Råneå, NederKalix,

Ofver-Kalix, Gällivare lappmarks, Juckasjärvi lappmarks, Enontekis

lappmarks, Paj ala, Korpilombolo, Öfver-Torneå samt Neder-Torneå

och Karl Gustafs tingslag jämte Haparanda stad.

Om valdistrikt och om valnämnd.

19 §.

I valkrets, som innefattar flera kommuner, förrättas val kommunvis,

därvid hvarje kommun bildar ett valdistrikt; dock att kommun,

som till följd af folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra

orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må delas

i två eller flera. Höra på landet delar af samma kommun till olika

valkretsar, bildar hvarje del ett valdistrikt.

Valkrets, som består af en stad eller del af stad, bildar ett valdistrikt;

dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två

eller flera valdistrikt.

20 §.

1. Vill någon i kommunen eller, beträffande stad, som är delad

i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i riksdagsmannaval

berättigad väcka förslag om sådan delning af valdistrikt som i 19 §

sägs, eller om upphäfvande af eller ändring i redan skedd delning,

göre framställning till Konungens befallningshafvande. Ej må framställning

bifallas med mindre yttrande inhämtas från kommunalstämma

eller i stad magistrat och stadsfullmäktige. Skall kommun på landet

delas må delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl

förläggas - till olika valdistrikt. I beslut om delning af valdistriktet

skall jämväl angifvas tiden för beslutets ikraftträdande, och varde beslutet

af Konungens befallningshafvande kungjordt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

2. Öfver beslut, som i 1 mom. afses, må besvär anföras i den

ordning, som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningsbafvandes

utslag i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.

21 §.

För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem

inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen

före februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter

väljas å första ordinarie kommunalstämma hvarje år i den ordning,

som om nämndemansval är stadgad. Det åligger kommunalstämmans

ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa en hvar af de

valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden ett utdrag af stämmoprotokollet,

i hvad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som /

blifvit till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens

befallningshafvande i länskungörelserna meddela underrättelse.

22 §.

I valnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden vara

närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de

flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening, ordföranden

biträder.

Vid valnämndens sammanträden föres protokoll af ordföranden.

23 §.

Af kommunalstämma lämnadt uppdrag att vara ledamot eller

suppleant i valnämnd må ej annan afsåga sig, än ämbets- eller tjänsteman,

som af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den,

som uppnått sextio års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder,

som af stämman godkännes.

24 §.

Menar någon att val af ledamot eller suppleant i valnämnd icke

skett i laga ordning, eller vill någon klaga häröfver att af honom

gjord afsägelse af uppdrag, som i 23 § afses, icke godkänts, äge han

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

sitt hos Konungens befallningshafvande anföra besvär före klockan 12

å femtonde dagen, i förra fallet från den dag, då valet hölls, och i

senare fallet från den dag, då det beslut meddelades, däri rättelse

sökes; och må öfver Konungens befallningshafvandes utslag i sådant

mål klagan ej föras.

Om röstlängd.

25 §.

För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas, på landet och i

stad, där magistrat ej tinnes, af den tjänsteman som verkställer debitering

af utskylderna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller,

där särskilda tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa

tmder magistratens inseende.

26 §.

Röstlängd upprättas före den 25 juni hvarje år och skall efter

mantalslängden för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet,

hvilkas ålder vid årets början ej understiger tjugufyra år.

Enhvar sådan person, om hvilken upplysning ej vinnes, att han den

10 juni brister i något af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt,

antecknas i längden såsom röstberättigad; dock att den, som icke vant

i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att han under sistförflutna

kalenderåret skolat därstädes erlägga utskylder, ej må upptagas såsom

röstberättigad, med mindre af tillgängliga handlingar framgår eller

eljest styrkes, att honom i hans mantalsskrifningsort påförda, sistnämnda

år till betalning förfallna utskylder blifvit erlagda eller att han icke

detta år haft att erlägga några sådana utskylder.

Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock

om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga

uppgifter till införande i längden meddelas af Konungen.

27 §.

Senast den 25 juni skall röstlängd vara afsänd eller aflämnad för

landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där

denna ej själf verkställt upprättandet.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

28 §.

Från och med den 3 till och med den 9 juli skall röstlängden vara

å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för

granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att

ej mindre senast den 25 juni kungöra, på sätt i 29 § sägs, tid och

ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen till enhvar i röstlängden

upptagen person, som däri icke antecknats såsom röstberättigad, härom

med allmänna posten sända underrättelse med angifvande af den eller

de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt uteslutits. Till

dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare

dock ej nödigt att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förmäles, skall

jämväl angifvas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att

upptagas till pröfning bör, jämlikt 30 § här nedan, vara till valnämndens

ordförande eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning

enligt 33 § af sålunda gjorda anmärkningar.

29 §.

Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 28 § förmäles, skola

afmattas enligt formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda

underrättelse tillhandahållas vederbörande af Konungens befallningshafvande.

Kungörelsen skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, i ortstidningar

införas.

30 §.

Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig

påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen

såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen

affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens

ordförande eller magistraten sist den 15 juli före klockan

tolf på dagen.

31 §.

Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af val
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

nämndens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten

sändas underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning.

Blanketter till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse

med formulär 3 vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande

hållas vederbörande tillhanda.

32 §.

Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tid, kommer

den ej under pröfning.

33 §.

Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder

på landet för hvarje valdistrikt valnämnden för pröfning af de mot röstlängden

framställda anmärkningar. Samma lag vare i stad för magistraten,

dock att sammanträde, som skulle hållas å måndag, i stället

äger rum nästa dag. Sammanträdet skall börja klockan 10 förmiddagen,

och vare förhandlingarna offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda

anmärkningar med rätt för den, mot hvilkens rösträtt anmärkning blifvit

enligt 30 § framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 15 juli, skall valnämnden eller magistraten öfver hvarje i

behörig tid framställd anmärkning omedelbart eller senast dagen efter

slutad förhandling afkunna beslut, som, med angifvande i korthet af

skälen därför, tecknas å den pröfvade anmärkningsskriften.

I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller

magistraten. Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid

framställts, varde intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten

tecknadt å längden.

34 §.

1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 33 § sägs, göre härom

anmälan hos valnämndens ordförande eller magistraten genast eller sist

å tredje dagen från den dag, då beslutet afkunnades, och ingifve sina

besvär till Konungens befallningshafvande sist före klockan 12 å tionde

dagen från sistnämnda dag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att, då

anmälan om besvär sker, därom göra anteckning vid beslutet å

anmärkning8skriften samt att, sedan den för anmälan bestämda tid

utlupit, ofördröjligen insända till Konungens befallningshafvande utdrag

af röstlängden i de delar, som angå besvär, hvarom anmälan skett,

äfvensom handlingarna rörande dessa besvär.

2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två

exemplar; och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter

uttaga det ena exemplaret af de ingifna besvärshandlingarna och låta

det tillställas den, som besvären afse, samt inom den tid af minst två,

högst tio dagar, som Konungens befallningshafvande efter omständigheterna

i hvarje särskildt fall bestämmer, till Konungens befallningshafvande

inkomma med bevis om dagen för delgifningen.

35 §.

Göres ej anmälan, som i 34 § 1 mom. sägs, eller ingifvas ej besvären

inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som i 34 § 2 mom.

sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna till pröfning.

36 §.

Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis

bestämda tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas den, som

besvären afse, äge denne tillfälle att inom den tid af minst tva, högst

tio dagar, som Konungens befallningshafvande utsätter, räknad från

dagen för handlingarnas delgifning, till Konungens befallningshafvande

inkomma med förklaring.

37 §.

Hvad i afseende å besvärshandlingars delgifning och ingifvande

af bevis därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden

för försummelse att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis

skall tecknas på besvärsskriften.

38 §.

Då inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne

Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna sitt beslut och

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse Ko 147.

återsände handlingarna till valnämndens ordförande eller magistraten.

De rättelser, som af Konungens befallningsliafvandes beslut föranledas,

skola af ordföranden eller magistraten i röstlängden införas.

Ej må besvärsliandlingar till part återställas.

39 §.

Öfver Konungens befallningsliafvandes beslut må särskild klagan

ej föras. Anföras besvär öfver valförrättning, vid hvilken beslutet tjänat

till efterrättelse, må i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.

40 §.

Har emot röstlängd, som blifvit i föreskrifven ordning framlagd,

anmärkning ej förekommit, eller har i anledning af framställd anmärkning

beslut gifvits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden

gjorts, lände den röstlängd vid riksdagsmannaval, som därefter, intill

dess t ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd, hålles, till

ovillkorlig efterrättelse, där ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i

längden verkställas.

Har på klagan, som i samband med besvär öfver valförrättning

blifvit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, ehvad

felaktigheten ländt till förrättningens upphäfvande eller ej, Konungens

befallningshafvande i längden införa de af beslutet föranledda rättelser.

41 5.

Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten

varit i laga ordning företedda.

Om valets kungörande och förrättande.

42 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden, i stad, som utgör ett

valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade,

hvarom i 71 § här nedan sägs.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

43 §.

När val till Andra Kammaren skall äga rum, läte Konungens befallningshafvande

därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses

i kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen upptages antalet

af dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom dag och

tid för valet, valstället inom hvarje valdistrikt samt tid och ställe för

rösternas sammanräknande. Kungörelsen skall tillika innehålla erinran

om den skyldighet, som jämlikt 55 § åligger valförrättare, att ofördröjligen

till Konungens befallningshafvande insända valkuvert, valprotokoll

och röstlängd.

44 §.

Då nya val i hela riket till Andra Kammaren böra äga rum,

skola i stad, som bildar mer än en valkrets, val förrättas samtidigt i

alla valkretsar.

45 §.

Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas,

eller tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens

behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning,

som ej kan afstyras, äge valförrättaren att afbryta förrättningen.

I vallokal skall exemplar af denna lag finnas anslaget.

40 §.

Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2

eftermiddagen samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till

klockan 8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen; dock

att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll

göres för den tid gudstjänsten pågår.

“Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera

lämpliga, äge Konungens befallningshafvande att därom på framställning

af valförrättaren förordna, med iakttagande att tillträde till valet

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

skall finnas minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst

en timme efter klockan 6 eftermiddagen.

47 §.

Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän valet

afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara

antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannaval och de öfriga

allenast val af efterträdare åt afgången riksdagsman. Har å valsedeln

medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt,

anses dock allenast de sålunda afskeda främsta namnen afse själfva

riksdagsmannavalet.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddes

namn, titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i öfrigt,

som kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, hvem eller

hvilka åsyftas.

48 §.

Vid förrättningen skola kuvert af ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,

hvarom i 49 § förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren

därå intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen

äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

49 §.

• En hvar, som anmäler sig till valet, erhåller vid valbordet ett

valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas afskrida platser, afsedda

att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande kunna

inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt att

för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen;

och åligger det valförrättaren att vaka öfver att valmans förehafvande

där ej må af någon kunna iakttagas.

Efter det valmannen vid någon af omförmälta särskilda platser inlagt

sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, öfverlämnar han

utan dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat

sig om, att den, som vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, och tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men

eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i

sammanhang hvarmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning,

att rösträtten utöfvats.

50 §.

Valman, som på grund af kroppsligt fel är ofönnögen att i föreskrifven

ordning afgifva sin röst, äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själf därtill utser.

51 §.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, sin rösträtt utöfva.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, varde ej mottaget.

52 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om

att sigillen äro obrutna.

53 §.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där

saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga

rätt att aflämna sina valsedlar.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

41

54 §.

När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga

tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen

afslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i öfverensstämmelse med det vid denna

lag fogade formulär 4 med därå gjorda anvisningar skall föras vid

förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages

i protokollet antalet af de personer, som enligt anteckningarna i

röstlängden deltagit i valet.

Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen

skola jämväl i protokollet aftryckas.

55 §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas valförrättningen med tillkännagifvande

af tid och ställe, som blifvit utsatt för rösternas sammanräknande.

Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshafvande

valkuverten, valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet

med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Om rösternas sammanräknande och valets afsilande.

56 §.

Det åligger Konungens befallningshafvande att i god tid före

röstsammanräknandet tillse, att valkuvert, valprotokoll och röstlängd

inkommit från alla valdistrikt, samt, där så ej skett, från försumlig

valförrättare infordra hvad som felas.

57 §.

Å utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande

inför öppna dörrar sammanräknandet af de vid valet afgifna

röster.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Protokollen öfver röstningen granskas hvar för sig, och sigillen

å omslaget till de vid hvarje protokoll fogade valsedlar jämföras med

de sigill, som äro å protokollet aftrycka. Förekommer därvid ej skälig

anledning, att omslaget efter tillslutningen blifvit öppnadt, brytes förseglingen.

I annat fall lämnas omslaget orubbadt, och de däri inneslutna

valsedlar inverka ej på valet.

58 §.

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs samt

valsedlarna uttagits ur valkuverten och granskats, pröfve Konungens

befallningshafvande valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, hvartill

valsedlarna och protokollen må gifva anledning.

59 §.

Ogill är valsedel:

till hvilken användts annat än livitt papper;

å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

afsikt där anbragt;

hvilken upptager partibeteckning å annat ställe än ofvanför

namnen.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

60 §.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

hvem som därmed åsyftas, eller är något namn å sedeln öfverstruket,

anses sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 47 § är medgifvet,

anses de sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre namn än det antal riksdagsmän valet

afser, vare ändock giltig.

61 §.

Rösterna sammanräknas och valets utgång bestämmes enligt de i

7, 8 och 10 §§ angifna grunder.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Ko 147.

43

02 §.

Hafva vid valet riksdagsmän icke blifvit till föreskrifvet antal

ntsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af den eller de

återstående platserna.

63 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll,

i livilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit,

huru många giltiga och ogiltiga valsedlar afgifvits i hvarje valdistrikt,

de olika grupper, i hvilka valsedlarna blifvit ordnade, antalet

giltiga valsedlar i hvarje grupp, den ordning mellan namnen å valsedlarna,

hvilken inom hvarje grupp blifvit bestämd, partigruppernas

rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen

af platserna mellan grupperna, det antal platser, som tilldelats hvarje

grupp, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända

hvar för sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med

minst två närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De

sålunda inlagda valsedlarna skola jämte de anteckningar, hvilka, på

sätt i 7 § sägs, blifvit vid valet förda, förvaras intill utgången af den

tid, för hvilken valet gäller.

64 §.

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder

eljest nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla valsedlar

inläggas i omslag, hvilka förseglas under minst två närvarandes sigill.

Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter

läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan

de närvarande förvissat sig om att de åsätta sigillen äro obrutna.

65 §.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning af valprotokollet.

Med protokollets uppläsning,är valförrättningen afslutad.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

66 §.

Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas af Konungens befallningshafvande.

Sådan fullmakt skall hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den ............ (dag, månad, år) ...........

hållits i ..................... (valkretsens namn) har» N. N. »blifvit utsedd till

ledamot af Riksdagens Andra Kammare för en tid af tre år, räknade

från och med den 1 januari nästkommande år» (eller om valet hållits

efter treårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari år ............»);

»hvarom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

67 §.

Har någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget,

och pröfvas afsägelsen giltig, då skall Konungens befallningshafvande

ofördröjligen vid offentlig förrättning så kungjord, som i 14

§ sägs, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i 9 § angifna grunder.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den afgångnes

ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Samma lag vare, då riksdagsman eljest afgått före utgången af

den tid, för hvilken han blifvit vald.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

68 §.

Vid förrättning, som i nästföregående § afses, skall Konungens

befallningshafvande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna

samt hvilken på grund däraf skall inträda i den afgangnes

ställe. Sedan detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens

befallningshafvande omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.

Sådan fullmakt skall vara af följande lydelse:

»Sedan» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra

Kammare för .................. (valkretsens namn) för en tid af tre ar, räknade

från och med den 1 januari år ...........» (eller om den afgångne

utsetts först efter treårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari

år ...........»), »men denna plats blifvit'' ledig, bär vid förrättning enligt

67 § af lagen om val till Riksdagen» N. N. »blifvit utsedd att inträda

såsom ledamot af nämnda kammare för tiden till den 1 januari år .........»

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

(eller om förrättningen hållits före treårsperiodens början: »för sagda

tid»); »hvarom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

69 §.

Finnes, i fall, som i 67 § afses, å där omförmälta valsedlar icke

namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes ställe,

då skall nytt val anställas för besättande af den lediga platsen.

Samma lag vare, där fel, som på besvär öfver den omedelbara

utgången af valet förklarats hafva förelupit, är sådant, att det ej kan

afgöras, hvem som bör inträda i den afgångnes ställe.

Allmänna bestämmelser.

70 §.

Hvad ofvan är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad, där

magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt tillsatta

styrelse.

71 §•

Åro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för hvarje valdistrikt

utse tre eller flera deputerade att vara valförrättare i distriktet. Af dessa

förer den främste ordet. Protokollet öfver valförrättningen föres af den,

magistraten därtill utsett.

Till deputerad må i fall af behof utses den, som eljest ej tillhör

magistraten.

72 §.

Om besvär öfver val till Andra Kammaren är stadgadt i riksdagsordningen.

73 §.

I de ärenden rörande val till Andra Kammaren, hvarom i denna

lag förmäles, må det vara en hvar tillåtet att, under iakttagande af

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

behörig tid och ordning, på eget äfventyr till myndighet insända handlingar

i betaldt bref med allmänna posten; dock att hvad sålunda är

stadgadt ej äger tillämpning i fråga om besvär.

74 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning

mot röstlängd, som i 30 § sägs, sist bör framställas eller då åtgärd för

talans fullföljande eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen

framställas eller åtgärder vidtagas å nästa söckendag.

75 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar,

som i 49 § afses, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda

utgifter för valkuvert och stämplar äfvensom kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna,

hvilka jämväl hafva att tillhandahålla lämpliga vallokaler.

Denna lag träder i kraft samma dag, som det hyllande förslaget

om ändring i §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6 till och med

23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfver gångsstadgande i

riksdagsordningen, efter att hafva af Riksdagen antagits, varder af

Konungen gilladt; dock att, i fråga om val till Andra Kammaren, de

före år 1909 i sådant hänseende gällande stadganden skola tillämpas,

intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första gången

förrättas efter utgången af augusti månad 1910.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

47

Formulär 1.

Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.

Kungörelse.

Härmed tillkännagifves, att röstlängd till efterrättelse vid val till

Riksdagens Andra Kammare i N. N. valdistrikt finnes under tiden från

och med den 3 till och med den 9 juli framlagd i---*) för att

där vara för granskning tillgänglig; och erinras tillika, att den, hvilken

rösträtt enligt denna längd ej tillkommer, men som för sig vill påstå

sådan rätt, eller den, som anser, att annan icke må vara i längden

upptagen såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar, skriftligen

affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till---2)

sist å . . ,s) dagen den —s) juli före klockan 12 på dagen, äfvensom

att pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar äger rum

i —--*) . . .5) dagen den — — —6).

Ort och tid.

Underskrift.

Anvisningar:

1) Här augifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande

af lokal iakttages, att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna

stället utöfvas till förekommande af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna

verkställas.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna

sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst

påföljande söckendag.

4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

■j Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars

pröfning bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande

söckendag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 147.

Formulär 2-

Formulär till underrättelse enligt 29 §.

Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N.

valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens Andra Kammare,

varder Eder häri gen o in meddeladt, att Ni på grund af att — — —-

icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.

Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i riksdagsmannaval,

vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra

anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis, Ni vill

åberopa, ingifva till---2) sist å . . .*) dagen den--») juli före

klockan 12 på dagen, och kommer pröfning af sådana anmärkningar

att äga rum i---4) . . .5) dagen den — 5) juli med början klockan

10 förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

!) Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från

rösträtt uteslutits.

*) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna

sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst

påföljande söckendag.

4) Vederbörande lokal.

6) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars

pröfning bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande

söckendag.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N.o 147.

49

Formulär 3.

Formulär till underrättelse enligt 31

Härigenom varder Eder till kännedom meddeladt: att i rätt tid

anmärkning . . . framställts däremot, att i den röstlängd, som detta år

upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val till

Riksdagens Andra Kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad; samt

att anmärkning .... afse., att —__________

Pröfning af anmärkning .... äger rum i---'') . . .2) dagen

den -2) juli med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder

att bemöta anmärkning . . .

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar.

*) Vederbörande lokal.

2) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning

bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande

söckendag.

Bill. till Riksd. Prat. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N.o 147.

Formulär 4.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val af ledamot

i Riksdagens Andra Kammare å----(vallokalen)

i---(orten) den---(dag, månad

och år).

Till förrättande af det riksdagsmannaval, som blifvit utsatt att

hållas härstädes denna dag, sammanträdde klockan-------

den för sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett

valdistrikt: »stadens magistrat»; eller i stad, som består af flera valdistrikt:

»magistratens deputerade»^.

Valet fortgick till klockan--eftermiddagen med uppehåll--2)

Vid valet afgåfvo —---3) röstande i vederbörlig ordning

valkuvert. — — — — — — — —4)

Samtliga valkuvert inlades efter verkställd räkning i ett omslag,

hvilket förseglades med de--5) sigill, som här nedan finnas aftrycka.

Aftryck

af

sigill.

Vid protokollet

N. N.

Aftryck

åt*

sigill.

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits

riktigt bekräftas.

N. N.

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o J47.

51

Anvisningar:

'') Har valet till följd af gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här

anmärkt.

2) Här angifves tiden, hvarunder uppehåll i förrättningen, äfven på grund af gudstjänst,

ägt rum.

3) Antalet.

4) Har någon förvägrats att utöfva rösträtt, varde det, med tydligt angifvande af

personens namn och orsaken till denna vägran, här anmärkt.

5) Antalet, som skall vara minst två.

c) Här upptages hvad i öfrigt förekommit af beskaffenhet att böra i protokollet

antecknas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.