Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 148

69 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 66 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:148, Riksdagens Skrifvelse N:o 148

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

1

N:o 148.

Upplyst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1907.

— -— — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds

propositioner, n:o 29 med förslag till lag angående ändring

i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på

landet samt till lag angående ändring i vissa delar af

förordningen om kommunalstyrelse i stad, n:o 30 med

förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om landsting den 21 mars 1862, n:o 69 med

förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 6, 7,

12 och 15 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862 och n:o 70 med förslag

till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

(Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 4 och memorial n:o 6.)

Till Konungen.

Genom särskilda propositioner, n:is 29, 30, 69 och 70, af den

30 januari och den 15 februari innevarande år har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, under den förutsättning att ändring af rikets

grundlagar i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts proposition

n:o 28 vid 1907 års riksmöte blefve af Riksdagen i grundlagsenlig

ordning beslutad, antaga

iBih. till Riksd. Prat. 1907. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 49 Höft. (N:o 148.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

l:o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

2:o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;

3: o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;

4:o) Förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 6. 7, 12 och

15 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den

21 mars 1862; samt

5:o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om landsting den 21 mars 1862.

Yid behandlingen af ifrågavarande propositioner har Riksdagen

funnit desamma icke kunna i oförändradt skick bifallas.

Riksdagen har sålunda till en början ansett, att de af Eders

Kungl. Maj:t antagna kommunala röstskalorna ej äro följdriktigt genomförda.

Då den första rösten gifves för påbörjadt belopp af 100 kronor,

lärer konsekvensen fordra, att samma princip följes jämväl i fråga om

ökning i rösttalet. Att, exempelvis, inkomst af 50 kronor gifver samma

rösträtt som inkomst på 190 kronor, kan förefalla oegentligt. Röstökningen

bör alltså, enligt Riksdagens mening, ske i män af pabörjade

nya hundratal eller femhundratal af inkomsten. Att härigenom ökadt

inflytande beredes de mindre inkomsttagarne är uppenbart. Enligt

verkställda beräkningar skall t. ex. jämviktsgränsen för »samtliga landskommuner»,

hvilken, på sätt utvisas af den vid Eders Kungl. Maj:ts

proposition n:o 29 fogade öfversiktstabell 1 B, enligt Eders Kungl.

Maj:ts förslag möter vid 72 fyrkar, med en röstskala sådan som den

af Riksdagen antagna ligga redan vid 62 fyrkar. Antalet röstägande

ofvan gränsen höjes från 97,903 till 115,797, motsvarande, i procent

af hela antalet röstägande, resp. 14,5 och 17,2.

Därest i enlighet med det nu sagda enahanda princip för röstvärdets

beräkning tillämpas för inkomst under 100 kronor och öfver 100 kronor

upp till 1,000, resp. 2,000 kronor, blifver den i Eders Kungl. Maj:ts

förslag gjorda tredelningen af röstskalorna icke vidare af nöden.

De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser om upprättandet

af särskild röstlängd i landskommun och om sådan längds justering

har Riksdagen ansett sig böra i allt väsentligt godkänna. Att,

såsom Eders Kungl. Maj:t afsett, röstlängden skall vara före hvarje

kommunalstämma under minst en vecka framlagd till granskning å

kun gjord t ställe, bär dock synts Riksdagen hvarken behöfligt eller lämpligt.

Den enskildes rätt torde vara fullt tryggad, om, på sätt nu är stadgadt,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse Ko 148.

längden hålles för granskning tillgänglig under fjorton dagar före den

ordinarie kommunalstämman i december och ett exemplar af längden

därefter anslås i sockenstugan.

Hvad angår den justering af röstlängden, som bör äga rum å

hvarje kommunalstämma, där längden användes, har Riksdagen ansett

det böra, på sätt i en inom Andra Kammaren väckt motion föreslagits,

uttryckligen stadgas, att stämmans ordförande skall före ärendenas behandling

framställa förfrågan, huruvida någon vill göra anmärkning

mot längden. Blifver detta föreskrifvet, torde det åter icke vara erforderligt

att i kungörelse om stämma tillkännagifves, huru rättelse i

längden må sökas.

De jämkningar i Eders Kungl. Maj:ts förslag om röstlängd på

landet, hvilka Riksdagen nu antydt, hafva till följd, att §§16 och 66

i förordningen om kommunalstyrelse på landet bibehålies vid sin nuvarande

lydelse.

Att på sätt Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, föreskrift lämnas

om särskild justering af den borgerliga kommunens röstlängd i och

för densammas användning å kyrkostämma, har äfven Riksdagen funnit

lämpligt. Det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget härutinnan

har af Riksdagen ändrats till öfverensstämmelse med hvad Riksdagen

förut yttrat angående röstlängdens framläggande till granskning i landskommun.

Tillika har Riksdagen ansett det böra uttryckligen sägas,

att längden, då den år för granskning tillgänglig, skall innehålla af

kyrkoherden verkställd anteckning om dem, hvilka äro främmande

religionsbekännare eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan och

som förty sakna rösträtt å kyrkostämma.

Den valmetod, som af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts för val till

stadsfullmäktige och landsting, är densamma, som föreslagits för riksdagsmannaval;

och hvad Riksdagen i sin skrifvelse n:o 147 yttrat i detta

ämne, äger sin tillämpning äfven med afseende å metodens användning

vid kommunala val. Enligt Riksdagens mening böra således metodbestämmelserna

i fråga om partigrupp ändras i den riktning, som af

Riksdagen angifvits i nyssnämnda skrifvelse. Och de gemensamma

kandidaterna, hvilka vid kommunala val kunna antagas blifva mindre

sällsynta än vid de politiska, skola genom antydda ändringar erhålla

en tryggare ställning än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Medan de kommunala befattningarna i primärkommunerna tillsättas

för fyra år, väljas landstingsmän och suppleanter för allenast två

år; och Eders Kungl. Maj:ts förslag afser icke att göra ändring härutinnan.

Något giltigt skal, hvarför tjänstgöringstiden bör sålunda vara olika

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

för de högre och lägre kommunernas förtroendemän, lärer dock icke

kunna påvisas. Fastmer har det, med afseende å formerna för och

arten af landstingens arbete, synts Riksdagen önskligt, att valperioden

för landstingsmannavalen förlänges, så att tingets ledamöter beredes

tillfälle att vinna närmare kännedom och erfarenhet om föremålen för

landstingets verksamhet. Vid införande af proportionellt och omedelbart

valsätt i större valkretsar måste det ock vara angeläget tillse, att

den större apparat, som härvid kommer att sättas i gång för valen,

icke onödigt ofta anlitas. Med stöd af det nu anförda har Riksdagen,

i anslutning till en inom Första Kammaren väckt motion, ansett, att

landstingsförordningen bort i nu ifrågavarande hänseende bringas till

öfverensstämmelse med förordningarna om kommunalstyrelse på landet

och i stad. Riksdagen liar således gifvit § 16 i landstingsförordningen

en sådan affattning, att tjänstgöringstiden för landstingsmän och suppleanter

höjes från två till fyra år. Till följd häraf har Riksdagen ock

vidtagit en jämkning i redaktionen af § 3 andra stycket i Eders Kungl.

Maj:ts förslag.

Lika med Eders Kungl. Maj:t har Riksdagen funnit det välbetänkt,

att, i samband med den ifrågasatta omflyttningen af maktförhållandena

inom kommunerna, bestämmelser gifvas, ägnade att förekomma

förhastade beslut rörande den kommunala hushållningen. Och

Riksdagen har jämväl ansett, att den väg, Eders Kungl. Maj:t i detta

hänseende anvisat, väl öfverensstämmer med karaktären af vår kommunala

själfstyrelse, med andra ord, att garantien mot äfventyr liga förvaltningsåtgärder

lämpligen bör sökas i den kommunens själfkontroll,

som innebäres i fordran på kvalificerad majoritet för beslut i vissa fall.

Emellertid har det synts Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:ts förslag

härom böra i vissa afseenden ändras.

Bland de frågor, för hvilkas afgörande böra erfordras två tredjedelar

af de i omröstningen deltagandes röster, har Eders Kungl. Maj:t

främst upptagit afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande

rättighet. Mot en sådan bestämmelse, hvilken, på sätt i det vid propositionen

n:o 29 fogade statsrådsprotokollet framhålles, redan äger sin

motsvarighet i landstingsförordningen, lärer någon befogad anmärkning

icke kunna göras. Däremot synes det kunna ifrågasättas, huruvida det

är rådligt att, på sätt Eders Kungl. Maj:t jämväl föreslagit, i hvarje

fall kräfva enahanda röstöfvervikt för beslut om inköp af fastighet.

Eldarenheten har visat, särskildt i städerna, att redan med nu gällande

bestämmelser om enkel röstpluralitet det stundom mött svårighet att

genomdrifva ett fastighetsförvärv hur önskligt detta än varit ur syn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 5

punkten af en klok och förutseende tomtpolitik. Riksdagen har fördenskull

ansett det böra stadgas, att kvalificerad majoritet icke tarfvas

för sådant fastighetsköp, som afser genomförande af fastställd stadsplan

eller tomtindelning.

Särdeles angeläget synes det Riksdagen vara, att kvalificerad

majoritet göres till villkor för sådana beslut, hvilka afse att föra in

den kommunala verksamheten på nya banor, att anlita kommunens

medel för ändamål, hvilka förut ansetts vara för kommunens intressen

främmande. Gifvet är, att en bestämmelse i antydd riktning alltid

måste blifva i viss mån sväfvande och att dess tillämpning kommer att

bero af ett förnuftigt skön efter de i hvarje fall föreliggande omständigheterna.

Det synes Riksdagen emellertid härvid i främsta rummet vara

af nöden, att stadgandet icke erhåller en affattning, som inbjuder till

eu alltför vidtgående tolkning. Den af Eders Kungl. Maj:t i nu ifrågavarande

hänseende föreslagna bestämmelse har sin förebild i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm, § 23, däri bifall aftvå tredjedelar

bland dem, hvilka i beslutet deltaga, sättes såsom villkor för

»beviljande af anslag till nya ändamål eller behof». Detta lagbud har,

enligt hvad Riksdagen inhämtat, ansats tillämpligt i tillhopa sju fall;

i ytterligare fem fall har yrkande om två tredjedels röstpluralitet framställts,

men underkänts. De frågor, i hvilka nyssnämnda röstöfvervikt

ansetts erfordeidig, ägde alla den karaktär, att de uppenbarligen ansågos

ligga utom ramen för kommunens normala hushållning. Besluten

hafva t. ex. angått inrättande af en kommunal arbetsförmedlingsanstalt,

anslag till teaterbyggnad, till nödhjälpsarbeten, till Skansens förkofran

och utveckling, o. s. v. En bestämd praxis har sålunda utbildat sig i

fråga om räckvidden af berörda, i Stockliolmsförordningen intagna

stadgande. Det torde då ock vara lämpligt, att, när den tanke, som

uppbär detsamma, skall föras ut på ett vidsträcktare lagstiftningsområde,

den redan antagna ordalydelsen bibehålies oförändrad. Riksdagen

har förty ansett, att Eders Kungl. Maj:ts förslag bort i denna del

jämkas till öfverensstämmelse med det redan gällande lagbudet.

Det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna stadgande, att kvalificerad

majoritet skall tarfvas för beslut om sådan ökning af anslag, som föranleder

uttaxering för längre tid än fem år, synes ej vara till sin innebörd

fullt klart. Den garanti, som detsamma kan erbjuda, torde i

hvarje fall icke vara af synnerligt värde. Förslaget härom bör enligt

Riksdagens mening förfalla.

Att beslut, hvarigenom kommun ingår borgensförbindelse, icke

må fattas med blott enkel röstpluralitet synes Riksdagen vara ett be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

aktansvärdt önskemål. Det kar liändt, på sätt ock vid 1905 års riksdag

framhållits, att kommun iklädt sig räntegaranti för belopp, vida

öfverstigande kommunens ekonomiska bärkraft. Ingående af borgen

för lån eller eljest — torde förty böra likställas med upptagande af lån.

Det lärer icke hafva saknats exempel på, att de nu för kommunalstämma

ock landsting gällande föreskrifter om kvalificerad majoritet

för beslut angående lån utaf angifvet slag visat sig mindre effektiva.

Ehuru en ifrågasatt utgift uppenbarligen varit af den betydenhet

att för dess bestridande sådant lån måste upptagas, kar till en

början med enkel majoritet afgjorts blott att utgiften skall ske, hvaraf

sedermera blifvit en gifven följd att upplåning måste äga rum. Till

förekommande häraf torde det lämpligen bör stadgas, att beslut, hvarigenom

anslag beviljas, tillika skall innefatta ett angifvande af sättet

för utgiftens bestridande, och att beslut, som föranleder upplåning af

medel, skall, ej mindre än beslutet om själfva lånet, hemfalla under

bestämmelsen om två tredjedels röstöfvervikt.

Eders Kungl. Maj:t har ej föreslagit ändring i de bestämmelser,

hvilka i nu förevarande ämnen äro för landsting gällande. Det har

dock synts Riksdagen naturligt, lätt, på sätt yrkats uti en inom Första

Kammaren väckt motion, i hufvudsak samma regler härutinnan blifva

att tillämpa i länskommunen och i de lägre kommunerna.

Från skilda politiska läger har vid detta års riksdag bragts på

tal frågan om kvinnans valbarhet till kommunala förtroendeposter.

Redan nu kan kvinna inväljas i fångvårdsstyrelse och skolråd

(sedan år 1889), fosterbarnsnämnd och barnavårdsnämnd samt, i Stockholm,

i fattigvårdsnämnden, folkskoleöfverstyrelsen och styrelsen för

stadens arbetsförmedling. Den verksamhet, kvinnan hittills utöfvat i

det kommunala lifvet, har till fullo ådagalagt, att den kvinnliga erfarenheten

och dugligheten äro för detsamma till stort gagn. Särskildt

i fattigvårdsarbetet har hennes omtanke och plikttrohet gjort eu

synnerligen god insats. Och med det allt lifligare intresse, kommunerna

i våra dagar måste ägna åt skilda sociala spörsmål, skall ock kvinnans

deltagande i den kommunala förvaltningen visa sig mer och mer värdefullt.

Riksdagen har sålunda icke tvekat att, i anledning af inom Riksdagen

väckta motioner, för sin del antaga sådana ändringar i förordningarne

om kommunalstyrelse (på landet, i stad och i Stockholm) och i förordningarne

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, som gorå kvinna

valbar till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma, till stadsfullmäktig,

till ledamot af drätselkammare eller drätselnämnd o. s. v.

Anmärkas må, att kvinnas valbarhet till ordförande i kommunal
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

stämma jämväl innebär, att hon kan inväljas bland kommunalfullmäktige

och i kommunalnämnd. Den oegentlighet, som för närvarande bestar

däri, att, på landet, kvinna väl må vara ledamot af fångvårdsstyrelse,

där sådan styrelse blifvit särskildt utsedd, men icke där den utgöres

af kommunalnämnden, skall sålunda blifva aflägsnad.

I enlighet med hvad nu blifvit anfördt har Riksdagen för sin del

antagit lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 18G2,

lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

lag angående ändrad lydelse af §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

lag angående ändrad lydelse af §§ 20, 25 och 26 af förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20

november 1863, och

lag angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting

den 21 mars 1862,

samtliga af den lydelse, bilagorna vid denna skrifvelse utvisar.

Liksom Eders Kungl. Maj:ts med hänsyn till sambandet mellan

den ifrågasatta reformen af de politiska valen oqli de af Eders Kungl.

Maj:t i propositionerna n:is 29, 30, 69 och 70 framställda lagförslag,

föreslagit Riksdagen att antaga dessa under den förutsättning att

ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Eders Kungl.

Maj:ts proposition n:o 28 varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning

beslutad, så har ock Riksdagen antagit nyss omförmälda lagar under

den förutsättning, att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse

med det af Riksdagen såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling

antagna förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen

samt §§ 6 till och med 23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen

så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen varder af Riksdagen

i grundlagsenlig ordning beslutad och af Konungen gillad.

Hvilket Riksdagen härigenom får hos Eders Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 17 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Bilagor.

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 11-

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande

till den sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 58 är pliktig

erlägga kommunalutskylder, sålunda att honom tillägges:

för dylik inkomst till och med ett tusen kronor en röst för hvarje

påbörjadt belopp af ett hundra kronor;

för inkomst, som är högre än ett tusen kronor, elfva röster samt

därutöfver en röst för hvarje påbörjadt belopp af fem hundra kronor,

hvarmed inkomsten öfverstiger ett tusen fem hundra kronor, så att

inkomst öfver ett tusen fem hundra kronor, men ej öfver två tusen

kronor, medför tolf röster, och så vidare;

dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster eller

i något fall för större antal röster, än som svarar emot en tiondedel

af kommunens hela rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande i sådana besvär, som åligga alla,

hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund än

den för utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande finnes

särskildt stadgad, skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra

sådana besvär, beräknas efter den särskildt bestämda grunden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

9

§ 12.

Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt i kommunalstämman

på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af

fullmakt föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren

samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven

och med två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 13.

Kommunalstämman utser bland röstberättigade, inom kommunen

bosatta personer, som uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och

en vice ordförande för fyra år.

Ej må annan sådant uppdrag sig afsåga än:

kvinna;

ämbets- eller tjänsteman, som af sin befattning är hindrad att

uppdraget fullgöra;

den som efter de fyra sistförflutna årens tjänstgöring såsom ordförande

eller vice ordförande är i ordning1 att därifrån afgå;

den som uppnått sextio års ålder; samt

den som eljest uppgifver förhinder, hvilket af kommunalstämman

godkännes.

Ordförande eller vice ordförande kan ej vara:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom

utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af

sådant förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott,

hvilket medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att

hon står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag,

hvarom nu är fråga.

§ 14-

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröfningsnämnden

granskad, skall kommunalnämnden med ledning däraf

och på grund af bestämmelserna i §§ 11 och 58, enligt bifogade forBih.

till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

mulär litt. A., upprätta eu längd öfver kommunens röstägande medlemmar,

jämte det på en hvar af dem belöpande rösttal. Längden

upprättas i två exemplar, af hviika det ena i sockenstugan anslås och

det andra hos kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd skall hållas för granskning tillgänglig och å

kommunalstämma första gången till justering företagas, därom stadgas i

§ 65. Å hvarje stämma, som efter första justeringen hålles, skall ordföranden,

innan något ärende till behandling företages, framställa förfrågan,

huruvida någon vill göra anmärkning mot röstlängden. Stämman

meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och låter i längden

införa den rättelse, som däraf föranledes. Anmärkning, som mot längden

göres efter det ärendenas behandling vidtagit, må ej komma under pröfning.

Missnöje med kommunalstämmans beslut öfver anmärkning mot

röstlängden må anföras i den ordning § 75 stadgar. Ej må, till bestyrkande

af gjord anmärkning, hos högre myndighet andra bevis gälla

än de, som varit i behörig ordning vid kommunalstämman företedda.

§ 17-

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under

senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af

berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning, samt för

val af landstingsmän och af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom

är särskildt stadgadt; en i oktober för bestämmande af kommunens

utgifts- och inkomststat enligt § 63; och en i december månad för

granskning af såväl debiterings- och uppbördslängden som röstlängden

samt för anställande af val till de befattningar inom kommunen, hviika

vid årets slut blifva lediga, äfvensom af revisorer.

Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är

redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,

för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af

revisor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas

granskning af sagda förvaltning.

§ 21.

Mom. 1. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden

proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej

besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres,

med klubbslag. Åskas omröstning, verkställes den öppet och efter upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

rop. Där ej, jämlikt mom. 2, annan röstöfvervikt erfordras, bestämmes

utgången genom enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid

omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika meningar,

gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet bifallit.

Äro äfven efter sådan beräkning rösterna lika delade, varder den meningbeslut,

som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen

deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,

eller inköp af sådan egendom, där ej inköpet afser genomförande af

fastställd stadsplan eller tomtindelning;

b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;

c) beviljande af anslag, hvartill medelskola anskaffas genom upplåning;

d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen;

e) frågor, hvarom i §§ 27 och 36 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt

belopp uttaxeras eller upplåning däraf'' ske. III.

III. Om kommunalfullmäktige.

§ 27.

Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans

rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande

ärenden, då må, med de villkor och undantag här nedan sägs, sådant

vara tillåtet.

Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas

i § 21; och skall beslutet hos Kungl. Majtts befallningshafvande ofördröjligen

anmälas.

§ 29.

I afseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, vals förrättande,

ursäkt och afsägelse, gäller hvad i § 13 om ordförande i kommunalstämma

stadgadt är.

§ 33.

Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan

skola alltid i kommunalstämma handläggas:

a) fråga om försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon

sådan kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

nytta afseende ändamål genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit,

äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter,

kommunen till sådan fastighet äger;

b) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid

än fem år; .

c) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år;

d) justering af de i §§ 14 och 65 omförmälda längder;

e) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman och

kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till ledamöter

i kommunalnämnden.

§ 34.

Vid omröstning äger hvarje kommunalfullmäktig en röst. Omröstning

sker öppet.

Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a), b), c) och d) angifva

frågor, som må af kommunalfullmäktige upptagas, erfordras två tredjedelar

af de i omröstningen deltagandes röster. I öfriga frågor bestämmes

utgången genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna

lika för olika meningar, blifver den mening, som ordföranden biträder,

fullmäktiges beslut.

I öfrigt gäller, i afseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,

till efterrättelse hvad för kommunalstämma stadgadt är.

§ 35.

Om val af nämndemän är särskildt stadgadt.

§ 36.

Förslag till afskaffande af kommunalfullmäktigskap må ej väckas

förr, än fem år efter dess införande förflutit.

Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas i

§ 21; och skall beslutet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälas.

§ 42.

I afseende på villkoren i öfrigt för valbarhet till ledamot eller

suppleant äfvensom angående rättighet att uppdraget sig afsåga gäller

hvad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgadt är.

Beträffande de ordinarie ledamöternas tjänstgöringstid och afgång,

gäller hvad i § 30 är stadgadt i afseende å de särskildt utsedde kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet hvartannat år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

13

§ 58.

De i nästföregående § omförmälda bidrag skola såsom kommunalutskvlder

af en hvar skattskyldig utgöras i förhållande till hans inkomst,

beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet

till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet

jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst.af

''kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning

till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.

§ 59.

Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföras

kommunalutskylder endast för jordbruksfastighet samt för kronopark,

som bildats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början,

eller af staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.

Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning

ej erlägges, skall ej tagas i beräkning vid debitering af kommunalutskylderna.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst

af bostället, för hvilket enligt ofvan stadgade grunder kommunalutskylder

utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

§ 60.

Där i lag eller allmän författning stadgadt är, att kommunalutskyld

endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål skall

utgå, eller att för deltagande i sådan utskyld andra grunder skola följas,

eller att vissa från skattskyldighet till kommunen eljest befriade medlemmar

skola till fyllande af särskilda behof bidraga, gäller till efterrättelse

hvad sålunda förordnadt är. I öfrigt äger kommunalstämma ej

besluta afvikelse från de i §§ 57, 58 och 59 för kommunalutskylders

utgörande stadgade grunder.

§ 61.

Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för dess uttaxering

först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57, 58, 59 och 60

stadgas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär

litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på Indika årets utdebitering

sig grundar, samt upptaga: hvarje skattskyldig till namn och

bostad; antalet af de hos honom mantalsskrifna personer; taxeringsvärdet

å fast egendom, särskilt för i mantal satt jord, särskildt för

jordbruksfastighet utan mantal och särskildt för annan fastighet; beräknade

inkomsten af hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital

och arbete; äfvensom beloppet af den skattskyldige i förhållande till

sådan inkomst eller efter annan grund påförda kommunalutskylder.

Till bestyrkande af uppbörden skall längden slutligen innehålla

särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och afkortningar.

§ 65.

Såväl debiterings- och uppbördslängden, som den i § 14 omförmälda

röstlängd, skall tillställas kommunalstämmans ordförande, hvilken

genom kungörelse, som i församlingens kyrka från predikstolen uppläses,

gifver tillkänna, att längderna på lämplig ort, som uttryckligen

bör utsättas, hållas dem af kommunens till utskylder förpliktade medlemmar,

hvilka det önska, för granskning tillgängliga under fjorton

dagar, räknade från dagen för kungörelsens afkunnande; börande efter

förloppet af dessa fjorton dagar kommunalstämma hållas, och å densamma

längderna till justering företagas, samt en hvar skattskyldig

tillfälle lämnas att mot dem göra de anmärkningar, till hvilka

han funnit fog.

Denna stämma skall ovillkorligen inom utgången af december

månad sammanträda.

§ 69.

Den bland kommunens till utskyld förpliktade medlemmar, som vid

den kommunalstämma, där debiterings- och uppbördslängden till allmän

och slutlig granskning företages, försummat att mot längden, i hvad den

honom rör, framställa anmärkning, må ej vidare däröfver klagan fora.

Har han anmärkning framställt, men den ej godkänd blifvit, äger han

besvär däremot anföra i den ordning § 75 stadgar, men är icke dess

mindre pliktig att det honom påförda utskyldsbeloppet vid uppbördsstämman

erlägga, mot honom förbehållen rätt att få det åter, därest

hans besvär godkännas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

15

VI. Om underställning och besvär.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut

underställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten

angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen

tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta

afseende ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit,

äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter,

kommunen till sådan fastighet äger; och

b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år.

Kung!. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kommunalstämman

antagna förslag till nya eller förhöjda af gifter å den

allmänna rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar med mera.

Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga pröfning

underställas, skall insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilken det åligger att handlingarna, jämte eget utlåtande, till Kungl.

Maj:t öfverlämna.

§ 79.

Köping må kunna utgöra eu kommun för sig eller ock gemensamt

med den socken, inom hvars område köpingen är belägen; och skall i

hvartdera fallet denna förordning tjäna till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; och skall hvad

särskilda författningar och förordnanden innehålla mot lagen stridande

vid samma tid upphöra att gälla.

Det åligger kommunalnämnden att, sedan taxeringslängden för

allmänna bevillningen år 1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad,

ofördröjligen i enlighet med bestämmelserna i denna lag upprätta och

till kommunalstämmans ordförande aflämna röstlängd att under år 1910

lända till efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven

ordning upprättad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Formulär litt. A.

Röstlängd för

Nummer i

debiterings- och

uppbörds-

längden.

Den röstberättigades

namn och yrke eller titel.

bostad.

1

Glittringe

2

Sven Persson, arrendator ............................................................

Lugnås

3

Anders Svensson, hemmansägare...................................................

Berga

4

Petter Krantz, skomakare ...........................................................

Yantinge, under Berga

i

5

Berg, N., kronoarrendator ...........................................................

Mora kungsladugård

6

Utby aktiebolag...........................................................................

Utby

—

o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och uppbördslängden är följd.

Summa

N. N. den.................... 19.....

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

17

N. N. socken.

Bilaga till förordningen om koinmunalstyrelse

på landet.

1

1 Beräknad

inkomst af

1 fastighet

samt af ka- pital och

arbete.

Antal röster

på grund

af den

beräk- nade in- komsten.

efter annan

grund (soin

i anmärk- ningskolum- nen

angifves).

Anmärkningar

1

Kr.

58,200

ö.

40

:

Röstar för 33 röster.

960

—

10

—

Konkurs.

1,380

—

11

—

150

—

2

—

Oguldna kommunalutskylder.

1,800

12

—

1 45,400

—

40

—

Röstar för 33 röster.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

330

—

©

Ii

ce

CO

Justerad å kommunalstämma den .................... 19 ....

N. N.

Stfimmans ordförande.

Ånyo justerad å kommunalstämma den ................ 19 ....

N. N.

Stammans ordförande.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Formulär litt. B.

Debiterings- och uppbördslängd å komm

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19.

„ kyrkostämmans „ „ 25 „ „

N:r.

Den s k a 11 s k y 1 d i g e s

Fastigheter.

namn och yrke eller titel.

bostad.

I 1

Karlfelt. N., major ......

Glittringe.

Glittringe säteri 11 mtl, Yskvarn

Sven Persson, arrendator

Lugn ås.

Lugnås N:r 1. pastorsboställe.

j 3

Anders Svensson, hem- mansägare ...............

Berga.

1 mtl ..............................

Berga 1 mtl, Brunnby utjord ..

4

Petter Krantz, skomakare

Vantinge, under Berga.

| 5

Berg, N., kronoarrendator

Mora kungsladugård.

Mora kungsladugård 1 mtl ...

j 6

Utby aktiebolag .........

Utby.

Utby N:r 1, 3 mtl. Utby ångsåg

1 ''

''

o. s. y.

Antal

mantals
skrifna
personer.

£

SB

6

10

1

Taxeringsvärde

C_l. «—

o S

?*s
-

41 33 800.000— — ! —

P W»e-i.

s p o

(fi y-t

H Öl CL,

>-*»

P

<-*-

3

ck‘

CD

et- ii.

P **

rf

f-

Ct-

Kr.

öre

Kr.

_

44,

7 16,000

13 20,000

1 —

5 30,000

— ; 90,000

- 3,000 -

1,

200,

N. N. den 2 december 19 ...

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Ako 14.8.

19

Bilaga till förordningen om koninumalstvrelse

på landet.

utskylder i N. N. socken för 19

med 2 kronor per 100 kronors inkomst.

„ 50 öre „ „ „ „ till kyrkan.

„ 30 öre för man och 15 öro för kvinna till skolan.

Utskylder

Beräknad inkomst

j påförda för den beräknade

inkomsten

för

personer

! eS,

-So'' p

t = ~ g b

B p''B

55 te ^

C 5T.a-*

gräs ©

<x> P

55» ce 5

OiC d

ST *

y. a

s

re »

slog.

SL B 3^3.

o «*■

Jft

GG

C

i:go£

81 So

2fEf??

<S: £|

w ** ^ i

ir^r

: a,

5*0. 5f

p; j P
-

pr

o. I

M t-S P

ep

3

Anteckningar

om inbetalningar
och

restantier.

i-*»

J»r

o

>-ä

ey

2.

5''

crq

1

Kr. öre

Kr.

öre

I

Kr. ; öre

Kr:

öre

Kr.

I!

öre.

i

Kr. öre

Kr. öre

Kr.

öre

K,

1

öre Kr.

öre

Kr.

öre

1

Kr. öre

1

Kr.

öre

Kr.

öre

48,000 -

-

-

2,200; -

8,000

-

58,200

-1;

1,164! —

291 -

-

-

12

30 4

95

1,472

25

Bet.

1

-

-

-

960 -

960

1

19 20

4 so

-

—

1

80, 1 05

26

85

R.

1,200 -

180

-

—

-

-

1,380

-

27 «o

6 90

-

-

3

- lss

39

45

Bet.

— —

—

—

—

—

-

-

50 -

100

-

150

-

3: —

— -7 5

-

-

-

30 —

15

4

20

R.

—

-

—

-

-

1,800 -

-

-

- -

-

-

1,800

- j

36 -

1

9; —

-

2

10 —

75

47

S5

Bet.

23 03

23

92

-

-

5,400 -

—

—

10,000, -

30,000

—

45,400

~

908 -

227 -

—

—

-

1,135

-

Bet.

—

-

-

j

Konkurs.

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blifvit å kommunalstämma denna dag granskad

och godkänd, betygas.

N. X. i sockenstugan den 21 december 19....

N. N.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Formulär till debetsedel.

Bilaga till förordningen om kommunalstyrelse

på landet.

Fol.

Debetsedel

å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19

N:r......... Karlfelt, N., major, Glittringe.

Utskylder

Utdebitering j —

to

Debet.

Beräknad]

inkomst.

per jtpåförda för den

100 kr. j beräknade in
komsten.

Bal 3

c St

2 oq C

s> s

För i mantal satt jord.................. 48,000

» jordbruksfastighet utan mantal —

> annan fastighet .....................i 2,200''

» inkomst af kapital och arbete... j 8,000

» 41 mantalsskrifna män å 30 öre.. .'' —

»33 » kvinnor å 15 öre

öre'' Kr. öre

Summa1 58,200 —

|| g

3 a -

~ cs

® cjq" P

960

44

160

— ----1.104

Ig

W PT

pr<<

o ti

för personer

240

11'' —

40;

12

—: 291!-! 12:30

K

<

Summa.,

I !

Kr. !öre Kr. öre!

4:1)5

4 95 1.472 j5

På N. N. sockens kommunalnämnds vägnar:

N. N.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

21

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 7.

Mom. 1. Uti stad med öfver 3,000 invånare skall den staden i

kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt uppdragas åt

stadsfullmäktige.

Mom. 2. I stad med 3,000 invånare eller därunder må det på de

vid allmän rådstuga röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt

stadsfullmäktige sin beslutanderätt öfverlåta.

År sådant beslut fattadt, må förslag om dess upphäfvande icke

väckas förr än fem år därefter.

Om den röstöfvervikt, som till beslut i omförmäld a frågor erfordras,

stadgas i § 18. Dylikt beslut skall hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen anmälas.

II.

Om allmänna rådstugan.

§ 8.

Vid allmän rådstuga utöfva stadens samtliga röstberättigade invånare

kommunens beslutanderätt.

I stad, där stadsfullmäktige äro tillsatta, inskränkes allmänna

rådstugans befattning till val af stadsfullmäktige och beslut om den i

§ 7 mom. 2 andra stycket omförmälda fråga.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, tillkommer allmänna rådstugan

beslutanderätten i stadens alla gemensamma angelägenheter.

Om val af landstingsman är särskildt stadgadt.

§ 9.

En hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af en stadskommun

samt enligt § 57 förbunden att erlägga skatt till kommunen och

icke häftar för oguldna stadsutskylder, är, med iakttagande af de närmare

bestämmelser, som § 10 innehåller, berättigad att vid allmän rådstuga

deltaga i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande angelägenheter,

hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar

äro vissa klasser af stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer bolag.

§ io.

För omyndig röstar vid allmän rådstuga förmyndaren eller, där

liera äro förmyndare, den som dessa bland sig utse.

Ej må för samfälld egendom mer än en person talan vid allmän

rådstuga föra. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt

bo delägarne i boet ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,

äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.

§ u.

Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande till den

sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 57 är pliktig erlägga

stadsutskylder, sålunda att honom tillägges:

för dylik inkomst till och med två tusen kronor eu röst för hvarje

påbörjadt belopp af ett hundra kronor;

för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjuguen röster

samt därutöfver en röst för hvarje påbörjadt belopp af fem hundra

kronor, hvarmed inkomsten öfverstiger två tusen fem hundra kronor,

så att inkomst öfver två tusen fem hundra kronor, men ej öfver tre

tusen kronor, medför tjugu två röster, och så vidare;

dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

23

§ 12.

Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt å allmän rådstuga

på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt

föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren

samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven

och med två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 13-

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröfningsnämndeu

granskad, skall magistraten med ledning däraf och på

grund af bestämmelserna i §§ 11 och 57 upprätta en längd öfver

stadens röstägande medlemmar jämte det på enhvar af dem belöpande

rösttal. Förrän denna röstlängd tillämpas, skall den för hvarje gång

vara minst åtta dagar å kungjordt ställe till granskning framlagd.

Innan något ärende till behandling vid allmänna rådstugan företages,

skall ordföranden framställa förfrågan, huruvida någon vill göra

anmärkning mot röstlängden. Magistraten meddelar öfver framställd

anmärkning genast sitt beslut och inför i längden den rättelse, som

däraf föranledes. Anmärkning, som mot längden göres efter det ärendenas

behanding vidtagit, må ej komma under pröfning.

Missnöje med magistratens beslut öfver anmärkning mot röstlängden

må anföras i den ordning § 76 stadgar; dock utan återverkan på

hvad redan beslutadt blifvit, såvida ej fråga är om val. Ej må, till

bestyrkande af gjord anmärkning,; hos högre myndighet andra bevis

gälla än de, som varit i behörig ordning inför magistraten företedda.

§ 14-

Mom. 1. Allmän rådstuga hålles inför magistraten å rådhuset,

och skola dess förhandlingar vara offentliga.

Mom. 2. Allmän rådstuga skall hållas i stad, där stadsfullmäktige

finnas, uti december månad de år, då fullmäktige böra väljas; men i stad,

där stadsfullmäktige icke finnas, hvarje år uti maj månad, för att besluta i

anledning af berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning;

samt uti december för bestämmande af stadens utgifts- och inkomststat

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

enligt § 61 och för anställande af val till de befattningar inom kommunen,

hvilka vid årets slut blifva lediga, äfvensom för val af revisorer.

Den, hvilken såsom ledamot af drätselkammare eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,

för hvilken lian har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor

af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas

granskning af sagda förvaltning.

Mom. 3. Allmän rådstuga hålles ock, när Kungl. Maj:ts befallningshafvande

därom förordnar, eller magistraten anser sådant nödigt.

§ 15.

Kallelse till allmän rådstuga skall af magistraten utfärdas samt

kungöras minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Utgifves

tidning i staden, bör kallelsen ock där införas. Kallelsen skall innehålla

förteckning på de ärenden, som vid sammanträdet skola till öfverläggning

förekomma, äfvensom underrättelse om tid och ställe för röstlängdens

framläggande till granskning samt huru rättelse däri, enligt

hvad i § 13 sägs, må sökas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt som nu är föreskrifvet, må allmän rådstuga

kunna hållas efter kortare kallelsetid, men icke förr än dagen efter

den, då kallelsen kungjordes, hvilket i sådana fall må ske genom offentligt

anslag och på annat lämpligt sätt, som vid allmän rådstuga på förhand

blifvit bestämdt. Vid sålunda utlyst allmän rådstuga skall den röstlängd,

som senast varit till granskning framlagd, efter verkställd justering

lända till efterrättelse. Beslut om utgift eller erläggande af bidrag

därtill må ej å sådan rådstuga fattas.

§ 16-

Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr,

än det blifvit af magistraten förbereda

§ 17-

Kan ärende, som vid allmän rådstuga handlägges, å den utsatta

dagen icke till slut bringas, bestämmer magistraten, innan sammankomsten

upplöses, dag för rådstugans fortsättning.

Särskild kungörelse härom erfordras ej.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

25

§ 18.

Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall

ordföranden, sedan öfverläggningen är slutad, framställa proposition, så

affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

Där ej, jämlikt mom. 2, annan röstöfvervikt erfordras, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid

omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika meningar,

gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter liufvudtalet bifallit.

Finnas äfven efter sådan beräkning rösterna lika delade, är den mening

beslut, som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen

deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,

eller inköp af sådan egendom, där ej inköpet afser genomförande af

faställd stadsplan eller tomtindelning;

b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;

c) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom upplåning

;

d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen;

e) förändring, jämlikt § 7, i sättet för utöfvande af den staden

i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt.

Mom. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt

belopp uttaxeras eller upplåning däraf ske.

§ 19-

Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika

rösttal skiljer lotten.

§ 20.

Innan allmän rådstuga upplöses, gifver magistraten tillkänna, å

hvilken dag det därvid förda protokoll kommer att inför magistraten

offentligen justeras. Annan kallelse att protokollets justering öfvervara

erfordras ej.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Den, som i afgörande af ett vid allmän rådstuga liandlagdt ärende

deltagit, kan genast eller sist vid justeringen af protokollet reservation

emot det fattade beslutet afgifva.

in.

Om stadsfullmäktige.

§ 21.

Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden

sålunda, att:

stad med 2,000 invånare eller därunder utser ....................................... 20

» » öfver 2,000 till och med 5,000 invånare .................. 21—25

v » » 5,000 » » » 10,000 » 26—30

» x» » 10,000 » » » 20,000 » 31—40

» » » 20,000 » » » 40,000 ).> 41—50

» » » 40,000 invånare ....................................................... 51—60

Stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal stadsfullmäktige, som bör för

staden utses.

§ 22.

För val af stadsfullmäktige skall stad med mer än 10,000 invånare

indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att

utse minst tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje tal, motsvarande

det som erhålles, då stadens mantalsskrifna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela staden; att hvarje valkrets skall kunna

omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige

för hela staden varder, i den mån utan olägenhet kan ske,

lika fördeladt på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets

bestämmes, efter därom af magistraten uppgjord t förslag, af stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, af allmän rådstuga.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse S:o 14H.

27

§ 23.

Stadsfullmäktige väljas ibland kommunens röstberättigade medlemmar

enligt den röstgrund, som i denna förordning är stadgad. Där

valen ske samfälldt, verkställas de vid allmän rådstuga. År staden indelad

i valkretsar, verkställas valen å dagar, som magistraten särskilt

för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrig!, som magistraten

äger bestämma.

§ 24.

Valet sker med slutna sedlar.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller

annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet

afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara

antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast

val af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en

linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock

allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

hvem som dänned åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro

å valsedel upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista

öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn

än det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.

§ 25.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den

fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda eu grupp (partigrupp).

Inom hvarje grupp skall,''till den utsträckning som för utseendet

af stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, Indika, enligt

hvad i § 24 sägs, afse själfva fullmäktigvalet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela

det röstvärde, som tinnes å sedeln antecknadt. Det namn, som fått

högsta rösttalet, blifver det första i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars

röstvärde icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,

med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt

röstvärde, där ett af de namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit

rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af namnen

uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af namnen uppförts i

ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer

det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör

mer än hälften af alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, blifver detta namn

det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första

namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar

af gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blifver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första och

samma andra namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än

tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blifver

detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den män ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan

är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.

§ 26.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för

hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,

som blifvit en grupp tilldelad, besattes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom

gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att d$n, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid

den enligt § 25 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta

rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast

en plats; och så vidare i fortsatt följd.

hör partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det

tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1.

Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller

partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det

antal platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom eu half

plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan

plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, Indika enligt hvad

i § 24 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

§ 27.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

\id affattande af protokoll öfver stadsfullmäktigval bör till ledning

tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställes.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.

§ 28.

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af

den eller de återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning

inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef

den afgångne vald för liera grupper, skall sammanräkningen ske inom

den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga

sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut

■ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse I\:o 148.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den

afgångnes ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda

valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den

afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tidr

för hvilken den afgångne blifvit vald.

§ 29.

Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått tjugufem

års ålder, ej heller:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmåx-, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom

utslag, livilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af

sådant förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott,

hvilket medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att

hon står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag,

hvarom nu är fråga.

Mom. 2. Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbetseller

tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen landshöfding,

landssekreterare, landskamrerare, magistratspersoner, tjänstemän

och betjänte vid magistraten, allmän åklagare, äfvensom de tjänstemän

och betjänte, hvilka äro vid stadens drätsel eller andra dess förvaltandeverk

anställda och för sin befattning redo skyldiga.

§ 30.

Den, som blifvit till stadsfullmäktig vald, må kunna uppdraget

sig afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende;

om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att

uppdraget fullgöra; om han, efter de fyra sistförflutna årens tjänstgöring

såsom stadsfullmäktig, är i ordning att därifrån afgå; om han uppnått

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

sextio års ålder-, eller eljest uppgifver förhinder, som af flertalet bland

■öfriga fullmäktige godkännes.

Väljes kvinna till stadsfullmäktig, äger hon när som helst afsåga

sig uppdraget.

§ 31.

Mom. 1. Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och

med den 1 januari år fet näst efter det, då valet skett.

Mom. 2. I stad, där val sker första gången, skall halfva antalet

fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast

under hälften, utses för allenast två år; och böra dessa fullmäktige och

de, som skola i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskildt val af fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock.

efter magistratens förordnande, ske, där sådant i anledning af fattadt

beslut om ökning af antalet fullmäktige eller eljest varder nödigt, på

det att hälften af hela antalet fullmäktige för staden eller, om detta

icke är jämnt, det antal, som är närmast öfver eller under hälften, må

kunna utses livartannat år.

Mom. 3. År stad indelad i valkretsar, skola af det antal fullmäktige,

som bör för hela staden på en gång och för samma tid väljas,

så många utses i hvarje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela

antalet fullmäktige för staden och hela antalet fullmäktige för valkretsen,

därå belöpa; och äger magistraten enligt nu angifven grund bestämma,

huru många fullmäktige skola i hvarje valkrets genom ett val utses.

§ 33.

Ordinarie sammanträden skola af stadsfullmäktige årligen hållas

å de tider och för de ändamål, som i § 14 mom. 2 äro bestämda för

allmän rådstuga i stad, där stadsfullmäktige icke finnas; och gälle i

fråga om valbarhet till revisor samt om rätt att deltaga i val af revisor

eller i beslut i anledning af revisorernas granskning af förvaltning hvad

i samma mom. är stadgadt.

§ 41.

För hvarje fråga, som till behandling förekommit, skall ordföranden,

sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition, så

affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 148,

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattningbeslutet

utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Askas omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val,

då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop;

och äger hvarje stadsfullmäktig en röst.

Till beslut i de uti § 18 mom. 2 a), b), c) och d) angifna fall

erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster.

I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet.

Utfalla vid öppen omröstning rösterna lika å bägge sidor, gäller den

mening, som ordföranden biträder. Genom lottning bestämmes företrädet

emellan dem, som vid val erhålla lika antal röster.

Hvad i § 18 mom. 3 är för allmänna rådstugan stadgadt skall?

äga motsvarande tillämpning i afseende å stadsfullmäktige.

§ 56.

Ledamöterna i drätselkammaren utses, ibland kommunens röstberättigade

medlemmar, af stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,,

af allmänna rådstugan.

§ 57.

Medlem af en stadskommun är i allmänhet skyldig att till de utgifter,

som för kommunens gemensamma behof böra enligt § 5 mom. 3

uttaxeras, lämna bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för

jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor

för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda

taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital och arbete

till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning till staten skall,

jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet,

för hvilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter

bidraga, som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Personliga tjänstbarheter, hvilka inom en stad utgjorts efter förut

antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnadt,

efter samma grunder utgöras.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: hvarje skattskyldig

till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom, särskildt för jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148■ 33'' J

bruksfastighet och särskildt för annan fastighet; beräknade inkomsten af

hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital och arbete; äfvensom

beloppet af den skattskyldige i förhållande till sådan inkomst eller efter

annan grund påförda stadsutskylder; och bör längden i öfrigt vara inrättad

i enlighet med de föreskrifter, som magistraten meddelar.

Till bestyrkande af uppbörden, skall längden innehålla särskilda

kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och afkortningar.

§ 72.

Revisionsberättelsen afgifves till magistraten, som öfver framställda

anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att

de, jämte revisionsberättelsen, må kunna framläggas till granskning hos

stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, å allmänna rådstugan vid

det sammanträde, som under loppet af maj månad hålles.

§ 76.

Medlem af stadskommun, som åt allmänna rådstugans eller stadsfullmäktiges

beslut uti stadens gemensamma angelägenheter ej nöjes,

äger rätt att, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet kränker hans

enskilda rätt eller eljest hvilar på orättvis grund, eller att det icke i

laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag eller

författning eller annorledes öfverskrider deras befogenhet, som beslutet

fattat, däruti rättelse söka genom besvär, hvilka, jämte det öfverklagade

beslutet, böra till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas inom tjugu

dagar efter det klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde

likväl oräknad; och åligger det klaganden därjämte, så väl att vid besvären

foga bevis om dagen då beslutet delgafs, som ock att, inom

fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått, till magistraten

ingifva diariiutdrag däröfver, att han sig besvärat.

Försummar klaganden något af hvad sålunda är vordet föreskrifvet,

må beslutet kunna gä i verkställighet.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då

det i öfverensstämmelse med §§ 20 eller 42 offentliggjordes.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. I Åfd. 1 Band. 49 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det

magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år

1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad, ofördröjligen i enlighet

med bestämmelserna i denna lag upprätta röstlängd att under år 1910

lända till efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven

ordning upprättad.

Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år

1910 gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom bestämda

tjänstgöringstid, skall fyllnadsval anställas i hittills stadgad

ordning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

35

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantalsskrifven,

äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen

mantalsskrifven, därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af

kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

Mom. 2. I såväl de kommunala rättigheter, hvilka hittills uteslutande

tillkommit stadens borgare, som de särskilda skyldigheter af

nämnda art, hvilka borgare uteslutande ålegat, äga hädanefter, med de

inskränkningar allenast, hvarom här nedan förmäles, alla medlemmar

af kommunen att taga del, såvida icke samma rättigheter och skyldigheter

äro genom rikets grundlagar borgerskapet särskildt förbehållna.

§ 3.

Hvad staden samfälldt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller

inkomstgifvande rättighet, äfvensom medel, hvilka staten kan hafva

åt staden beviljat, skall, där ej annorlunda stadgadt är, anses såsom

tillgång till betäckande af stadens gemensamma utgifter och förvaltas

på sätt här nedan sägs.

Den egendom, som särskildt tillhör det burskapsägande borgerskapet

eller någon annan viss klass af stadens medlemmar, skall, till

dess annorlunda varder förordnadt, förvaltas och användas i enlighet med

de föreskrifter, hvilka härutinnan gällande äro.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Till bestridande af utgifter, som utöfver de i första stycket af

denna § omförmälda tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller

särskilda dess behof erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattadt

beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning, i enlighet

med de grunder, som i denna förordning bestämmas.

§ 4.

Kommunens beslutanderätt utöfvas genom därtill bland kommunens

röstberättigade medlemmar valda deputerade, som benämnas stadsfullmäktige

och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med

verkställighet8åtgärder af något slag eller med förvaltning af penningar

eller andra tillgångar för kommunens räkning samfälldt och omedelbart

sig befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder,

afdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål

utse, och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål

ansvariga.

Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens

gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock därför

främsta åliggandet att verka till kommunens gagn.och tillse, att de allmänna

behofven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller

kunna beredas.

Öfverståthållaren tillkommer att med uppmärksamhet följa verkställigheten

af stadsfullmäktiges beslut och förvaltningen af kommunens

.gemensamma angelägenheter.

§ 5.

Mom. 1. För val af stadsfullmäktige indelas staden med dess

område i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att

efter folkmängden utse minst femton, högst tjugufem stadsfullmäktige

enligt den beräkningsgrund, att i allmänhet en stadsfullmäktig utses

för hvarje tal, motsvarande en hundradel af stadens mantalsskrifna

folkmängd; att området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med

en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så ske

kan, lämnas odelad men icke i något fall delas på flera än två kretsar;

samt att antalet fullmäktige för hela staden varder, i den mån utan

olägenhet kan ske, lika fördeladt på de särskilda valkretsarna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets

bestämmes af stadsfullmäktige, efter därom af magistraten uppgjordt

förslag.

Mom. 2. Sedan taxeringslängden för årets allmänna bevillning

blifvit af pröfningsnämnden granskad, låter magistraten med ledning

däraf upprätta särskild röstlängd för hvarje valkrets och hålla dessa

röstlängder å kungjordt ställe minst åtta dagar för de röstägande tillgängliga.

Magistraten sammanträder därefter å tid, som likaledes kungöres,

för pröfning af de anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig därtill

befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och

styrka. Anmärkning, som senare mot röstlängd göres, må ej komma

under pröfning. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda

genast i röstlängen införda och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom,

då någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen eller

få högre rösttal sig tillagdt, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk

styrkt, detsamma genom afsagdt beslut ogillas.

Öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes

rätt, meddelar magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för den,

emot hvilken anmärkningen gjord är, blifvit lämnadt att densamma

bemöta, och för sådant ändamål en kort uppgift om anmärkningens

beskaffenhet varit minst två dagar förut i magistratens förmak anslagen.

Missnöje emot beslut, som af magistraten sålunda meddelas, må

fullföljas i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet däraf uppehälles.

Ej må, till bestyrkande af gjord anmärkning, hos högre myndighet

andra bevis gälla än de, som varit i behörig ordning inför

magistraten företedda.

§ 6-

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen" utfärdas af magistraten

samt kungöres för hvarje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt

anslag å rådhuset, pålysning från predikstolarna i de församlingar,

som till valkretsen höra, samt kallelsens införande i den tidning, hvaruti

öfverståthållareämbetets kungörelser vanligen intagas.

Mom. 2. Valet af stadsfullmäktige verkställes af de val berättigade

inför magistraten i mars månad hvarje år å dagar, hvilka magistraten

särskilt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrigt,

som magistraten äger bestämma.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

En hvar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är

mantalsskrifven, och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva.

Medlem af kommunen, som icke är inom densamma mantalsskrifven,

tillhör den valkrets, inom hvilken han äger fast egendom

eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

Äger han inom flera valkretsar fast egendom, eller är han inom

flera valkretsar skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må

vid mantalsskrifningen af honom själf bestämmas, hvilken ibland dessa

han för sin person önskar tillhöra.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan

årligen, så att hvarje valkrets får i sin tur börja valet.

§ 7-

En hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen

samt enligt § 40 förbunden att till densamma erlägga skatt och icke

häftar för oguldna stadsutskylder, är med iakttagande af de närmare

bestämmelser och inskränkningar, som § 8 mom. 1 innehåller, berättigad

att i val af stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer bolag.

§ 3-

Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera äro förmyndare,

den, som dessa bland sig utse.

Ej må för samfälld egendom mer än en person rösträtt vid valet

utöfva. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt bo

delägarne i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,

äfvensom i enahanda fall för fast egendom må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röstägande

öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren

samt med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven

och med två vittnens underskrift bestyrkt.

§ »•

Röstvärdet skall för en hvar till deltagande i valet berättigad medlem

af kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 89

för hvilken lian enligt § 40 är pliktig erlägga stadsutskylder, sålunda

att honom tillägges:

för dylik inkomst till och med två tusen kronor en röst för hvarje

påbörjadt belopp af ett hundra kronor;

för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjuguen röster

samt därutöfver en röst för hvarje påbörjadt belopp af fem hundra

kronor, hvarmed inkomsten öfverstiger två tusen fem hundra kronor,

så att inkomst öfver två tusen fem hundra kronor, men ej öfver tre

tusen kronor, medför tjugutvå röster, och så vidare;

dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.

§ io.

Valet sker med slutna sedlar.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet

afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara

antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast

val af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en

linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock

allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel

upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. V alsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.

§ 11.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria

gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet

af stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräk
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

n in gar bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, hvilka,

enligt hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Det namn, som fått

högsta rösttalet, blifver det första i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars

röstvärde icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,

med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde,

där ett af de namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit

rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af namnen

uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af namnen uppförts i

ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer

det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften af alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, blifver detta namn

det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första namn

och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar af

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blifver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första och

samma andra namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än

tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blifver

detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan

är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.

§ 12-

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för

hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,

som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom

gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till

platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 41

*ör den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid

den enligt § 11 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så

lämge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta

rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast

en plats; och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas

med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser,

okadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper

(partigrupper eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid

beräkning åt det antal platser, som utdelats, hvardera platsen anses

blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre grupper

anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter

samma grund.

Hai en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, hvilka, enligt

hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

§ 13.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning. J

Vid affattande af protokoll öfver valet bör till ledning tjäna formulär,

som af Kungl. Maj:t fastställes.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.

§ 14-

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af

den eller de återstående platserna.

Mom. 2. Afgar stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning

inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef

den afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom

den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 49 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas

äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.

Den som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den

afgångnes ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omlörmälda

valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den

afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid,

för hvilken den afgångne blifvit vald.

§ 15.

Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått

tjugufem års ålder, ej heller:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är,

den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utsla°-,

hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant

förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket

medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon

står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom

Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med liänsikt till deras

ämbets- eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen

öfverståthållaren, underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler

äfvensom de tjänstemän och betjänte, hvilka i och för sina befattningar

äro inför stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder eller afdel
ningar

redo skyldiga. o u

Vid stadsfullmäktiges sammanträden äger öfver ståthållare^ eller,

där han är hindrad, underståthållaren att vara tillstädes och i öfveiläggningarna

men ej i besluten deltaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

48

g 16.

Den, som blifvit till fullmäktig vald, må kunna uppdraget sig

afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende; om han

är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att uppdraget

fullgöra; om han uppnått sextio års ålder, tillförene i fyra år eller

längre tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder,

som af flertalet ibland öfriga fullmäktige godkännes.

Kvinna, som blifvit till stadsfullmäktig vald, äger när som helst

afsåga sig uppdraget.

§ 17.

Stadsfullmäktig väljes för två år. Hvarje år utses hälften af hela

antalet fullmäktige; och skall inom hvarje valkrets utses hälften af det

för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, ena året

det antal, som är närmast högre än hälften, och andra året det, som är

närmast lägre än hälften, efter hvad magistraten härom bestämmer.

§ 23.

Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall

ordföranden, sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition,

så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Äskas omröstning, verkställes densamma öppet, utom vid

val, då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna afiämnas efter upprop,

och äger hvarje stadsfullmäktig en röst.

-Där ej, jämlikt mom. 2, annan röstöfvervikt erfordras, bestämmes

utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla vid öppen omröstning i

frågor, som genom enkel röstpluralitet kunna afgöras, rösterna lika å

båda sidor, verkställes ny omröstning, men med slutna sedlar, hvarvid,

före dessas öppnande, en sedel aflägges, för att, där rösterna äfven

nu blifva lika, bestämma beslutet. Vid val skiljer lotten emellan dem,

som erhålla lika antal röster.

Mom. 2. Till beslut erfordran två tredjedelar af de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

eller inköp af sådan egendom, där ej inköpet afser genomförande af

fastställd stadsplan eller tomtindelning;

b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;

c) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom

upplåning;

d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen.

Horn. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning däraf ske.

§ 36.

De i § 4 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattigvårdsnämnden.

I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige

af Kungl. Maj:t iastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet

ledamöter och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar,

skall i instruktionen bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning

dem emellan, antalet ledamöter och suppleanter i de särskilda

afdelningarna samt de fall, då hela nämnden eller några dess afdelningar

kunna sammanträda för att gemensamt öfverlägga och besluta.

Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för

ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag därtill och

underställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.

Öfverståtlxållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdelningarnas

sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men ej

i besluten.

§ 38.

Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas för

två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Till

ledamöter eller suppleanter kunna väljas så väl ledamöter af stadsfullmäktige

som ock andra stadens inbyggare som äro till fullmäktige

valbara.

Kvinna, som blifvit till ledamot eller suppleant utsedd, är berättigad

att när som helst afsåga sig uppdraget.

§ 40.

Fn hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de

utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lämna

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jordbruksfastighet

till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla

ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd,

samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara

belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast

fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken

bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter

bidraga, som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Ambets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk

makt är tjänstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan å utländsk

ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm och

enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri

från skyldighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommun alutskylder,

om hvilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.

§

De i föregående § nämnda specialförslag granskas af stadsfullmäktige,

som därvid göra de ändringar eller jämkningar, hvartill omständigheterna

kunna i ett eller annat afseende föranleda, samt bestämma

de belopp, som till fyllnad i påräknade inkomster skola, i enlighet med

§ 3, af de skattskyldiga tillskjutas; börande vid beräkningen af dessa

tillskott iakttagas, att tillgång eller inkomst, som för visst ändamål anslagen

är, ej må till fyllande af annat behof användas.

§ 49.

Den, som med magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 5

förmäles, eller med stadsfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders

eller afdelningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes,

äger att däruti söka ändring genom besvär, hvilka jämte det

öfverklagade beslutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det

klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad,

till öfverståthållareämbetet ingifvas.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då

det i öfverensstämmelse med §§ 5 och 24 offentliggjordes.

Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit

genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen

till förmån för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

så är, att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest

hvila på orättvis grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet

fattat, då öfverståthållareämbetet vid bifall till besvären ock må om

upphäfvande af beslutet i dess helhet förordna.

Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd

eller afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma

angelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgiga

undanröjas, må icke af öfverståthållareämbetet till pröfning

upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det

magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år

1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad, låta i enlighet med bestämmelserna

i denna lag upprätta röstlängder att under år 1910 lända

till efterrättelse.

Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år

1910 gällande stadganden, afgår före utgången åt den för honom bestämda

tjänstgöringstid, skall platsen under den återstående tiden stå

obesatt.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

47

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 6.

Vid omröstning följes, på landet, hvad för kommunalstämma och,

i stad, hvad för allmän rådstuga stadgadt är i afseende på röstberäkning

samt rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person.

De för kommunerna gällande röstlängder skola innehålla af kyrkoherden

verkställd anteckning om dem, hvilka, enligt § 4, rösträtt ej

tillkommer. På landet skall sådan anteckning vara i röstlängden införd,

när längden hålles för granskning tillgänglig på sätt i förordningen

om kommunalstyrelse på landet är stadgadt. I stad skall längden,

försedd med nämnda anteckning, under minst en vecka före hvarje

kyrkostämma vara å kungjordt ställe till granskning framlagd.

Innan något ärende till behandling å kyrkostämman företages,

skall ordföranden framställa förfrågan, huruvida någon vill göra anmärkning

mot röstlängden. Stämman meddelar öfver framställd anmärkning

genast sitt beslut och låter i längden införa den rättelse,

som däraf föranledes. Anmärkning, som mot längden göres efter det

ärendenas behandling vidtagit, må ej komma under pröfning.

Missnöje med kyrkostämmans beslut öfver anmärkning mot röstlängden

må anföras i den ordning § 41 stadgar. Ej må, till bestyrkande

af gjord anmärkning, hos högre myndighet andra bevis gälla än de,

som varit i behörig ordning vid kyrkostämman företedda.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse Ko 148.

§ 7.

Där stads- och landsförsamlingar äro i kyrkligt afseende förenade,

äga de att på kyrkostämma samfälldt öfverlägga och besluta i gemensamma

angelägenheter; och skall därvid, då omröstning i någon fråga

erfordras, för hvardera församlingen följas dess uti den föreliggande

frågan eljest gällande röstlängd, på sätt i § 6 sägs, hvarefter de för

hvarje mening afgifna rösterna på sådant sätt sammanräknas, att stadsförsamlingens

medlemmar bibehållas vid sina rösttal enligt den använda

röstlängden och därtill läggas de från landsförsamlingen afgifna röster,

mångfaldigade med det tal, som angifver dessa rösters värde, då

hvardera församlingen tillerkännes rösträtt, svarande mot summan

af de inom församlingen senast beräknade inkomstbelopp, efter hvilka

kommunalutskylder skola utgöras (inkomstsumman). Uträkningen af

nämnda tal sker enligt bifogade formel. Uppkommer därvid del af

hundradel, skall hvad som uppgår till eller öfverstiger half hundradel

förhöjas till hel hundradel, och hvad som understiger half hundradel

bortfalla.

Besluta förenade stads- och landsförsamlingar annan röstgrund än

nu är sagdt, skall detta beslut, där det varder af Konungen stadfäst,

lända till efterrättelse.

Hvad sålunda är stadgadt gälle ock, där församlingar, om hvilka

här är fråga, endast delvis äro med hvarandra förenade.

§ 12-

Kallelse till kyrkostämma utfärdas genom kungörelse af kyrkoherden

eller den, som för särskild! tillfälle stämman hålla bör, och

skall innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämne

för sammanträdet, äfvensom, i stad, underrättelse om tid och ställe för

röstlängdens framläggande till granskning samt huru rättelse däri, enligt

hvad i § 6 sägs, må sökas.

Har domkapitlet förordnat särskild prästman till kyrkostämmas

hållande, då må han kallelsen utfärda.

Kungörelsen uppläses från predikstolen fjorton dagar eller minst en

vecka före stämman. År kyrkostämma utsatt till dag, då gudstjänst

hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörandet

icke medhinnes inom den tid, som nu föreskrifven är, må kyrko
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

stämma kunna hållas efter kortare kallelsetid, oeh äfven samrfia dag

den pålyses. Vid sålunda utlyst stämma skall den röstlängd, som

senast varit till granskning framlagd, efter verkställd justering lända

till efterrättelse. Beslut om utgift eller erläggande af bidrag därtill

må ej vid sådan stämma fattas.

Beslutar kyrkostämma, att kungörelse om stämma jämväl bör

anslås å viss plats inom församlingen eller införas i en eller flera tidningar

i orten, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse ej blifvit anslagen eller i tidning

införd, må icke utgöra hinder för stämmans hållande.

§ 15.

Mom. 1. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer

ordföranden proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej

besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet xrttallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres,

med klubbslag. Åskas omröstning, verkställes den öppet och efter

upprop. Där ej, jämlikt mom. 2., annan röstöfvervikt erfordras, bestämmes

utgången genom enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt

den vid omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika

meningar, gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet

bifallit. Åro äfven efter sådan beräkning rösterna lika delade,

varder den mening beslut, som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen

deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,

eller inköp af sådan egendom;

b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;

c) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom

upplåning;

d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen.

Mom. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt

belopp uttaxeras eller upplåning däraf ske.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Käft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

§ 23.

Kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår, eller ock annan

prästman, som han för något tillfälle kan därtill förordna, är i kyrkorådet

ordförande.

I skolrådet skall jämväl kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår,

vara ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling, vid hvilken särskild ständig

prästman finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller

den, som hans ämbete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.

Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar samt så

många i kyrkostämma valde, för gudsfruktan och nit kände män eller

kvinnor, som församlingen finner lämpligt utse.

Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes att å kyrkostämma

utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kände män eller

kvinnor.

Väljes kvinna till ledamot af kyrkorådet eller skolrådet, äger hon

att när som helst afsåga sig uppdraget.

Skolrådet väljer inom sig, för hvarje år, en vice ordförande.

I så väl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl,

ordföranden inberäknad, icke understiga ferm

Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra ars tid. Hälften

af antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast

under hälften, utträder dock efter lottning vid slutet af andra året ifrån

det denna förordning vunnit tillämpning. Afgar ledamot under den för

honom bestämda tjänstgöringstiden, anställes fyllnadsval, och bör den

sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den afgångne återstått.

Kyrkovärdar väljas för en tid af fyra år.

Då val af ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen

så beslutar, jämväl utses hälften så många suppleanter som ledamöterna

i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jämnt, det antal, som

är närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle hvad om ledamot

är stadgadt. Tjänstgöringstid för suppleant är två år. Hvad här

ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets ledamöter, gälle ock

angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

§ 24.

Ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan ej vara:

a) den, som är oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 148. T''

b) den, som icke uppnått 25 års ålder;

c) den, som icke råder öfver sig och sitt gods;

d) den, som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

e) den, som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom

utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af

sådant förtroende, eller den, som är ställd under framtiden för brott,

hvilket medför nämnda påföljd;

f) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas;

g) den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och

aflönade betjänte.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon

står under mannens målmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom

nu är fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910. På landet skall

dock sådan anteckning i röstlängd, som i § 6 sägs, af kyrkoherden

verkställas, innan längden år 1909 hålles för granskning tillgänglig.

Formel

för uträkningen af det tal, hvarmed vid sammanräkning af afgifna

röster inom förenade stads- och landsförsamlingar landsförsamlingens

medlemmars röster skola mångfaldigas:

A — inkomstsumman i landsförsamlingen,

B — )> » stadsförsamlingen,

a = röstsumman enligt landsförsamlingens röstlängd,

b = » » stadsförsamlingens »

x — det sökta talet.

7

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 20, 25 och 26 af förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 20, 25 och 26 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 20.

Frågor, som till kyrkostämmas handläggning höra och äro af den

allmänna beskaffenhet, att de angå hela hufvudstaden samfäldt, så att

för deras afgörande erfordras församlingarnas gemensamma beslut, behandlas

på följande sätt:

Mom. 1. Sedan så beskaffadt ärende af öfverståthållareämbetet

eller stadens konsistorium blifvit till församlingarnas handläggning

öfverlämnadt, skall kyrkostämma på en och samma dag i stadens alla

territoriella församlingar hållas. Efter det församlingens röstägande

ledamöter vid detta tillfälle blifvit hörda och sina beslut fattat, hänskjutes

ärendet, genom utdrag af kyrkostämmoprotokollet, innefattande

beslutet, till kyrkofullmäktige, livilka, på sätt uti nästföljande moment

säges, för hvarje år bland församlingarnas vid kyrkostämma röstägande

ledamöter utses. Dessa fullmäktige skola då ofördröjligen sammanträda,

för att, om församlingarnas afgifna meningar befinnas skiljaktiga, utöfva

församlingarnas gemensamma afgöranderätt och, efter sakens noggranna

pröfning, beslut i den hänskjuta frågan fatta; men om alla församlingarna

stannat i lika beslut, tillkommer fullmäktige endast att förhållandet

anmäla hos den myndighet, som kyrkostämman äskat, hvarjämte kyrkofullmäktige,

för kungörandet af detta församlingarnas beslut, böra

förfara, på sätt i mom. 12 finnes föreskrifvet. Kyrkofullmäktige handla

i utöfning af församlingarnas gemensamma afgöranderätt efter bästa

förstånd och öfvertygelse, och kunna därvid icke bindas af andra föreskrifter

eller beslut, än gällande lagar och författningar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Mom. 2. I hvarje af stadens territoriella församlingar väljas vid

kyrkostämma fullmäktige och suppleanter för det nästföljande året till

det antal, som här nedan finnes bestämdt, nämligen:

fullmäktige och 4 suppleanter.

4

11 11 ^ 11

4

J? ^ 5?

4

4

?? ?? ^ ??

4

77 ^ 5?

n ?j 3 ,,

n n ° ”

eller tillsammans 50 fullmäktige och 30 suppleanter.

Då under årets lopp ledighet bland fullmäktige eller suppleanter

sig yppar, bör sådan ledighet i mån af behof fyllas genom val å

särskild kyrkostämma i den församling, som vederbör.

Mom. 3. Afgående fullmäktig eller suppleant kan för det följande

året återväljas.

i Nikolai församlin

i Klara

d:o

i Jakobs och Johannis

d:o

i Maria Magdalena

d:o

i Katarina

d:o

i Hedvig Eleonora

d:o

i Adolf Fredriks

d:o

i Ulrika Eleonora

d:o

7

5

3

Mom. 4. Den, som till kyrkofullmäktig eller suppleant blifvit

vald, men vid valet icke varit närvarande, skall därom skyndsamt af

kyrkostämmans ordförande underrättas. Är han förhindrad att uppdraget

sig åtaga, bör detta inom åtta dagar efter delfåendet anmälas

hos kyrkostämmans ordförande, hvilken då förordnar om ny kyrkostämma

till väljande af annan person i den förres ställe. Den valde

må kunna uppdraget sig afsåga, om han icke är i staden eller inom

dess område boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin

befattning hindrad att uppdraget fullgöra; om han uppnått sextio års

ålder, tillförene i fyra år eller längre tid såsom kyrkofullmäktig

tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder, som af flertalet ibland öfrige

fullmäktige godkännes. Kvinna, som blifvit till kyrkofullmäktig vald,

må när som helst afsåga sig uppdraget.

Mom. 5. Öfver val till kyrkofullmäktige och suppleanter meddelar

kyrkostämmas ordförande sist inom fjorton dagar därefter behörigt

kyrkostämmoprotokoll första gången till öfverståthållareämbetet, men

sedermera årligen till ordföranden för kyrkofullmäktige.

Mom. 6. Så snart fullständiga underrättelser om valen af fullmäktige

och suppleanter ingått, sammankallar första gången öfverståthållaren,

men därefter kyrkofullmäktiges dåvarande ordförande, de för

nästföljande år invalda ledamöter till sammanträde, för att inom sig

med slutna sedlar välja ordförande och vice ordförande för samma år.

Vid detta tillfälle utses äfven en tjänlig person för att i egenskap af

sekreterare föra protokollet vid fullmäktiges sammanträden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Mom. 7. Sedan kyrkofullmäktige för det nästföljande året blifvit

organiserade, skall uppgift å deras ordförande, vice ordförande, ledamöter

och suppleanter meddelas ej allenast öfverståthållaren till kännedom,

utan äfven församlingarnas kyrkoherdar, för att genom deras

försorg uppläsas från predikstolarna i stadens kyrkor. En sådan uppgift

skall äfven allmängöras genom den tidning, i hvilken öfverståthållareämbetets

kungörelser vanligen intagas.

Mom. 8. Kyrkofullmäktige sammanträda, på ordförandens kallelse,

så ofta ärende, som fordrar fullmäktiges behandling, till ordföranden

blifvit i fullständigt skick öfverlämnadt. Till sammanträde böra ej

allenast fullmäktige utan äfven suppleanter kallas att sig inställa, på

det att, om ledamot från någon församling skulle uteblifva, den suppleant

må ingå, som i samma församling blifvit vald och enligt vallistan är

bland de närvarande närmast i ordningen att företräda den frånvarandes

ställe.

Mom. 9. Fullmäktig eller suppleant, som blifvit till sammanträde

kallad, men därifrån utan anmäldt förfall, som af fullmäktige godkännes,

sig afhåller, skall bota till stadens kassa två riksdaler riksmynt

samt dubbelt så mycket, om sammanträdet måste, i anseende till

de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas.

Mom. 10. Ordföranden skall vid kyrkofullmäktiges sammanträde

föredraga ärende, som till behandling bör företagas, och leda öfverläffenineren;

hvarefter, och sedan densamma förklarats slutad, samt

ordföranden framställt proposition, så affattad, att den må kunna med

ja eller nej besvaras, fullmäktige, med iakttagande af hvad i mom. 1

finnes föreskrifvet, afgöra frågan genom öppen omröstning efter hufvudtalet.

Finnas därförinnan upplysningar af nöden, må fullmäktige

till sådana upplysningars erhållande sig hos öfverståthållareämbetet eller

konsistorium anmäla. I frågor om beviljande af nya och ökade afgifter

eller besvär erfordras bifall af två tredjedelar bland dem, hvilka i beslutet

deltaga; i annat fall anses en dylik fråga afslagen. I alla

andra frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla

rösterna till samma belopp för tvenne olika meningar, kommer den

att blifva gällande, som af ordföranden biträdes. För hvarje votering

tillkännagifver ordföranden sättet för densamma och huru rösterna

komma att beräknas. Medhinnes icke ett för dagen till afgörande

förekommande ärende, må kyrkofullmäktige, innan sammankomsten

upplöses, bestämma ny dag för fortsättningen däraf utan särskild

kallelse till närvarande fullmäktige eller suppleanter, af hvilka senare

de, som då inträdt i röstägande ledamöters ställe, skola, där ej hinder

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

möter, jämväl fortfarande deltaga uti det sålunda uppskjutna ärendets

behandling och afgörande; dock må dylik sammankomst ej uppskjutas

längre än högst fjorton dagar. De vid sammankomsten frånvarande

fullmäktige och suppleanter varda om fortsättningen af sammanträdet

underrättade i den ordning, som antagen är, för att kunna, i händelse

af behof, såsom röstägande ledamöter inträda.

Mom. 11. Ej må vid sammanträde definitivt beslut om nya eller

ökade afgifters beviljande eller besvärs utgörande kunna fattas, utan att

minst fyratio röstägande äro tillstädes.

Mom. 12. Fullmäktiges beslut eller anmälan i frågor, livilka

från församlingarna till fullmäktige blifvit öfverlämnade, skall efter

föregången justering, jämte meddelad besvärshänvisning, genom protokollsutdrag

och skrifvelse, som ordföranden på fullmäktiges vägnar

undertecknar, tillställas församlingarnas kyrkoherdar, med anmodan

att besörja om dess kungörande från predikstolen, hvithet bör ske på

samma dag i alla stadens kyrkor. Denna dag utsättes af fullmäktige,

som därjämte böra föranstalta om beslutets meddelande så skyndsamt,

att kungörandet däraf i kyrkorna må kunna äga rum senast andra

söndagen efter den dag, då beslutet blifvit fattadt. Om fullmäktiges

beslut bör den ämbetsmyndigket, som ärendets handläggning äskat,

jämväl erhålla underrättelse.

Mom. 13. Fullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock

kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att öfverläggningen

skall inom lyckta dörrar hållas.

§ 25.

Mom. 1. Kyrkoherden eller den, som efter förordnande af konsistorium

eller för särskildt fall af kyrkoherden hans ställe företräder, är i

så väl kyrkorådet som skolrådet ordförande.

Mom. 2. Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kvrkovärdar

samt så många å kyrkostämma valda, för gudsfruktan och nit kända

män eller kvinnor, som församlingen finner lämpligt utse.

Mom. 3. Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes

att å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kände

män eller kvinnor.

Skolrådet väljer inom sig, för hvarje år, en vice ordförande.

Mom. 4. Kvinna, som blifvit vald till ledamot i kyrkorådet eller

skolrådet, äge när som helst afsåga sig uppdraget.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

Mom. 5. I så val kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal,

ordföranden inberäknad, icke understiga fem.

Mom. 6. Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för två års

tid. Efter lottning utträder dock halfva antalet vid slutet af första

tjänstgöringsåret ifrån det denna författning vunnit tillämpning. De

sålunda utträdande kunna åter inväljas. Afgår ledamot under den för

honom bestämda tjänstgöringstid och utses annan i hans ställe, blifver

denne ledamot endast under den tid, som för den afgångne återstått.

Kyrkovärdar väljas för en tid af två år.

Mom. 7. Då val af ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen

så beslutar, jämväl utses hälften så många suppleanter som

ledamöterna i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jämnt, det

antal, som är närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle hvad

om ledamot är stadgadt. Tjänstgöringstid för suppleant är två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets

ledamöter gälle ock angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

§ 26.

Ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan ej vara:

a) den, som är oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut;

b) den, som icke uppnått 25 års ålder;

c) den, som icke råder öfver sig och sitt gods;

d) den, som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

e) den, som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom

utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af

sådant förtroende, eller den, som är ställd under framtiden för brott,

hvilket medför nämnda påföljd;

f) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas;

g) den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och

aflönade betjänte.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon

står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom

nu är fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse N:o 148.

57

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om

landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om

landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande lydelse:

§ I
I

hvarje län skall finnas ett landsting, sammansatt af valda ombud

från länets landsbygd och städer; dock att detta stadgande, äfvensom

hvad här nedan vidare föreskrifves, icke äger tillämpning å stad,

som har en folkmängd af minst en etthundrafemtiondel af rikets hela

invånarantal, eller å stad, som utträdt ur landsting och hvars invånarantal

ej minskats under det, som berättigat staden till utträde. Landstingsmännen

äro i utöfningen af sitt uppdrag icke bundna af valmäns

föreskrifter.

Landstinget tillkommer att, i den ordning denna förordning stadgar,

rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka

afse den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling,

anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård,

undervisning, allmän ordning och säkerhet, med mera dylikt, såvidt

dessa angelägenheter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig

myndighets ämbetsåtgärd.

§ 2.

1. För val af landstingsmän indelas länet i valkretsar, särskildt

för landsbygden och särskildt för städerna.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

För hvarje valkrets utses, oafsedt dess folkmängd, en landstingsman

och därutöfver efter folkmängden en landstingsman, på landet för

hvarje fullt tal af 5,000 och i stad för hvarje fullt tal af 3,000.

2. Domsaga med en folkmängd af 30,000 eller däröfver skall

delas i valkretsar under iakttagande, att för hvarje valkrets komma att

utses minst tre, högst sex landstingsmän; att området för hvarje valkrets

skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att

delning af domsaga, som utgöres af flera tingslag eller härad, verkställes,

där sådant utan afvikelse från redan gifna regler kan ske, efter

tingslag eller härad; samt att eljest delning i valkretsar sker efter kommuner.

Utan hinder af hvad nu är sagdt må dock af tingslag bildas

valkrets med mindre folkmängd än 10,000, då synnerliga skäl därtill äro.

Med tingslag förstås sådan del af domsaga, som utgör egen domkrets.

Domsaga, hvars folkmängd ej uppgår till 30,000, utgör en valkrets;

dock att, där folkmängden öfverstiger 25,000 eller samfärdsmedlens

bristfällighet eller andra liknande orsaker påkalla domsagans delning,

domsagan må, där så lämpligen kan ske, delas i två valkretsar, skolande

vid sådan delning iakttagas hvad ofvan för delning af större domsaga

finnes stadgadt.

Höra delar af samma domsaga till olika landstingsområden, bildar

hvarje del en valkrets.

3. Stad, hvars folkmängd utgör minst 6,000, bildar egen valkrets.

Stad med mindre folkmängd än 6,000 skall förenas med annan eller andra

sådana städer till en valkrets med minst 6,000, högst 12,000 invånare.

Kan förening ej sålunda ske, eller skulle den medföra synnerlig olägenhet,

må stad eller städer bilda en valkrets, ändå att folkmängden däri

ej uppgår till 6,000.

4. Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning af nu

meddelade föreskrifter bör utses inom ett län, icke uppgår till tjugu,

skola, utan rubbning af det stadgade förhållandet mellan landsbygd och

stad, såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja ombud

till landstinget bestämmas lägre tal än de uti mom. 1 antagna, på det

att landstingsmannens antal för hela länet må uppgå till minst tjugu;

och skall i öfrigt vid valkretsindelningen för landsbygden iakttagas, att

landstingsmannens antal för hvarje valkrets ej må vara lägre än tre

eller högre än sex.

5. I sammanhang med valkretsindelningen skola för bestämmande

af den ordning, i hvilken landstingsmännen böra afgå, valkretsarna

fördelas i två grupper. Därvid skall iakttagas, att hela antalet

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 59

landstingsman varder, i den mån ske kan, mellan grupperna lika fördeladt.

6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som

skall för hvarje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper

fastställes efter ofvan angifna grunder af landstinget. Förslag till omförmälta

indelning skall till landstinget afgifvas af Kung!. Maj:ts befallningshafvande.

Varda de förhållanden, hvilka legat till grund för

den fastställda ordningen, så ändrade, att jämkning däri till följd af

stadgandena i mom. 1—4 här ofvan påkallas, eller linnés eljest sådan

jämkning nödig, äge landstinget, på Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förslag eller efter inhämtande af dess yttrande, verkställa jämkningen.

§ 3.

För hvarje valkrets utses suppleanter till lika antal som landstingsmän.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande kungör i god tid före valen,

i hvilka valkretsar val skall förrättas samt huru många landstingsmän

jämte suppleanter därvid skola utses för hvarje valkrets.

§ 4-

Valen af landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,

hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,

från början räknadt, som motsvara antalet landstingsmän, afse själfva

landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter. Har

å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början

räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse

valet af landstingsmän.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

hvem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro

å valsedel upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista

öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn

än det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

§ 5.

1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordinarie

kommunalstämma under året. Höra delar af samma kommun till

olika valkretsar, väljer hvardera delen inom sin valkrets.

Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annau, om röstberäkning

samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden

gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Valsedlarna mottagas af kommunalstämmanso ordförande i närvaro

af minst två för ändamålet tillkallade vittnen. Å hvarje valsedel antecknar

ordföranden tydligt det röstvärde, som tillkommer den. Valsedlarna

inläggas i hållfast omslag under försegling samt insändas

ofördröjligen jämte protokollet öfver valförrättningen till domhafvanden.

Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens

kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord

förrättning sammanräkna de afgifna rösterna.

2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför

magistraten.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och

öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning

och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är

stadgadt.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva

valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkannagifvas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten

i den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i öfrigt afgifna valsedlarna, försedda med anteckning om röstvärdet,

i hållfast, försegladt omslag jämte valprotokollet ofördröjligen

insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras. Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i

mom. 1 är för där afsedt fall stadgadt.

§ 6.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet

af stadgadt antal landstingsman är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, hvilka,

enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Det namn, som fått

högsta rösttalet, blifver det första i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röstvärde

icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,

med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt

röstvärde, där ett af de namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats,

erhållit rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af

namnen uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af namnen

uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje

gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta

rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften af alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, blifver detta namn det

första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första namn

och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar af

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blifver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första och

samma andra namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än

tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blifver

detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan

är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.

§ 7.

1. Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas, fördelas

de mellan de olika grupperna sålunda, att platserna, en efter annan,

tilldelas den grupp, hvilken för hvarje gång uppvisar det största

af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som blifvit en grupp tilldelad,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

besattes genast så, att gruppens första plats tillerkännes den, hvars

namn är det första i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats

den, som bär andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den,

som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund,

ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd

plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid

den enligt § 6 företagna första sammanräkningen inom gruppen,

så länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta

rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit

allenast en plats; och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas

med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser,

ökadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper

(partigrupper eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid

beräkning af det antal platser, som utdelats, hvardera platsen anses

blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre

grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så

vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger,

som motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, hvilka, enligt

hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som, enligt hvad i mom. 1 sägs,

har största jämförelsetalet.

§ 8-

1. Sedan valet af landstingsmän blifvit afslutadt, skola suppleanter

utses sålunda, att för hvarje landstingsman företages en ny röstsammanräkning

inom den grupp, för hvilken han blifvit vald. Har landstingsman

fått sig tillerkänd plats från flera grupper, anses han vald för den

grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, hvari landstingsmännen

blifvit valda.

Vid hvarje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de val
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

sedlar, hvilkas röstvärden tillgodoräknats landstingsmannen. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, som erhållit

högsta rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall, särskildt för hvarje landstingsman, bestämmas

den ordning, i hvilken suppleanterna skola i hans ställe inkallas.

Härvid iakttages, att suppleant, som utsetts genom den för

landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats framför annan

suppleant; att suppleant, som blifvit vald från samma grupp som landstingsmannen,

har företräde framför suppleant från annan grupp; och

att i öfrigt företräde tillkommer suppleant, som blifvit tidigare vald.

* § 9.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordas, skiljas

genom lottning.

Hafva landstingsmän icke blifvit till föreskrifvet antal valda, skall,

för utseende af felande antal landstingsmän jämte suppleanter, nytt val

ofördröjligen anställas.

Äro landstingsmän valda till vederbörligt antal men ej lika många

suppleanter, skall vid valet bero.

§ io.

För att någon till landstingsman må kunna väljas erfordras, att

han uppnått tjugufem års ålder, är inom länet boende och äger utöfva

rösträtt inom valkretsen.

Landstingsman kan ej vara:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,

hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant

förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket

medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för

valbarhet till landstingsman.

Landstingsman eller suppleant må ej kunna uppdraget sig afsåga,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

såvida lian ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått

60 års ålder eller eljest uppgifver hinder, som af landstinget godkännes.

§ n
Nedannämnda

personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller

tjänstemannaställning, icke vara landstingsmän, nämligen: landshöfding,

landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman och allmän åklagare

samt landstingets egna tjänstemän och betjänte.

§ 12-

Domhafvande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,

skall inom tre dagar därefter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

insända protokoll öfver förrättningen, upptagande de personers namn

och boningsort, som inom hvarje valkrets blifvit till landstingsmän och

suppleanter iitsedda, med angifvande tillika af den ordning, i hvilken

suppleanterna skola i stället för hvarje särskild landstingsman till tjänstgöring

inkallas. Samtliga valsedlar skola inläggas i försegladt omslag

samt förvaras, till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär,

dessa blifvit afgjorda. Domliafvanden eller magistraten åligger ock att

utan lösen skyndsamligen låta tillställa hvar och en landstingsman och

suppleant ett utdrag af valprotokollet, i hvad det den ene eller den andre

rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande låter i länskungörelserna meddela

underrättelse om samtliga valens utgång.

§ 13.

Klagan öfver valet må föras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

senast före klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då valet afslutats,

den dagen likväl oräknad; och må öfver Kungl. Maj:ts befallningsliafvandes

utslag i ty mål klagan ej föras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla

än de, som inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten varit

i laga ordning företedda.

§ !*■

Skiljes den valde från uppdraget, förty att han laga ursäkt visat

eller att han icke varit behörig att under omröstning komma, eller

förty att röstberäkningen felaktig varit, låter Kungl. Maj:ts befallnings
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

hafvande sådant i läns kungörelserna införa och inkallar, därest icke, i

följd af besvärens pröfning, annan person förklarats vara vald, till

ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället

bestämda ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Kungl. Majrts

befallningshafvande om ofördröjligt företagande af nytt val.

§ 16-

Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är fyra år, räknade

från och med den 1 september det år, då valet skett. Af de

landstingsmän och suppleanter, Indika väljas första gången, efter det

valkretsarnas indelning i grupper blifvit jämlikt § 2 mom. 6 bestämd,

skola dock, efter lottning, ena gruppens samtliga landstingsmän och

suppleanter utträda den 31 augusti andra året efter valet. Lottningen

anställes å lagtima landsting det år valet ägt rum.

§ 21.

Afgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande sådant i länskungörelserna

införa och inkallar till ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

Inträffar för landstingsman sådant hinder, att han ej kan vid landstinget

sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till tjänstgöring vid det

landsting inkallar suppleant efter livad nyss är sagdt.

Landstingsman åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets

sekreterare insända sin till landstinget ställda skriftliga anmälan om det

inträffade hindret.

§ 26.

Vid hvarje lagtima landstings första sammanträde företager ordföranden

upprop af samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda

ombuden skola sina fullmakter förete. Framställes anmärkning emot

ombuds behörighet att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän,

livilkas fullmakter godkända blifvit, att, efter fulländadt upprop,

däröfver besluta; och må öfver sådant beslut klagan ej föras.

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Käft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

§ 40.

1. För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen

erfordras, att två tredjedelar af de afgifna rösterna om beslutet sig

förenat:

a) beslut, att domsaga med mindre folkmängd än 30,000 skall

delas i valkretsar; att af tingslag skall bildas valkrets med mindre folkmängd

än 10,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än

6,000 skall bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd af hvad i

§ 2 mom. 3 är stadgadt;

b) underkännande af någons behörighet att såsom ledamot i landstinget

taga inträde;

c) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid

än fem år;

d) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;

e) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom upplåning

;

f) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än fem år,

eller ingående af borgen;

g) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;

och

h) uppskof till nästa landsting af väckta frågor.

2. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt belopp uttaxeras

eller upplåning däraf ske.

§ 47.

1. I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för

sådana företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från

hemman och fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder

för kostnadernas uttaxering äro fastställda, gäller till efterrättelse hvad

i ty fall stadgadt är. I öfrigt må landstinget, med afseende på ett

ifrågaställdt företags beskaffenhet, särskildt bestämma grunden för uttaxering

af de medel, som för dess utförande erfordras; dock att, med

undantag för den i särskild författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen

personlig eller efter matlag utgående afgift må af landstinget beslutas.

2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,

som i föregående moment omtalas, böra de afgifter, som af landstinget

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

biifvit till uttaxering beslutade, af eu livar skattskyldig utgöras i förhållande

till hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor

och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor

af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga

om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för

hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd

erläggas.

Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres

landstingsskatt endast för jordbruksfastighet samt för kronopark, som

bildats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller

af staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.

Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning

ej erlägges, skall ej vid påförande af landstingsskatt tagas i

beräkning.

3. Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer,

skall denna fråga först afgöras. Framställes inom landsting påstående,

att företag, hvarom förslag biifvit väckt, är af den beskaffenhet, att

endast stad eller endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig

nytta, och att förty i förra fallet landsbygden och i det senare städerna,

vare sig samfälldt eller en eller flera bland dem, må från bidrag till

företaget befrias eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån

betungas; då skall jämväl öfver sådan framställning beslutas, innan

hufvudfrågan till afgörande företages, och äge landstingets samtliga

ledamöter att i beslut härom deltaga, men i öfverläggning och beslut

i hufvudfrågan må icke andra deltaga än ledamöter från de delar af

länet, som skola till företaget bidraga.

§ 48.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrifvarna

hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets

ordförande .genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar,

som för hvarje socken summariskt upptaga såväl taxeringsvärdet

å fastighet, särskilt för jordbruksfastighet och särskilt för

annan fastighet, som ock beloppet af inkomst af kapital eller arbete,

efter afdrag för inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för

hvilken bevillning ej erlägges. Genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

insända magistraterna dylika uppgifter för städerna; hvarefter landstingets

ordförande låter genom kamreraren däraf upprätta sammandrag,

upptagande summan för hela länet, samt huru mycket sig belöper å

hvarje stad eller socken.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

§ 58.

1. Kungl. Maj:ts godkännande erfordras för att gifva bindande

kraft åt beslut, som afse:

a) påläggande af afgifter, livilka erfordra uttaxering för längre

tid än fem år;

b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid, än fem

år; och

c) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan länskommunen

tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta

afseende ändamål genom gåfva eller testamente län skommunen tillfallit,

äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter

länskommunen till sådan fastighet äger.

2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, skall delgifvas

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som kungör det till efterrättelse;

dock att, därest beslutet afviker från hvad för landstinget föreslagits

och finnes därutinnan icke vara lagligen grundadt, befallningshafvanden

har att hänskjuta frågan till Kungl. Mnj:ts bestämmande.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den klagande

ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blifvit genom beslutet

kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordning

stadgade grunder; och må han i ty fall inom trettio dagar från den

dag, då beslutet blifvit, på sätt i § 61 sägs, kungjordt, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ingifva sina till Kungl. Maj:t ställda underdåniga

besvär.

Vinnes ändring i beslutet, gäller den till förmån för honom, som

klagat, men beslutet står i öfrigt fast, såvida ej Kungl. Maj:t tillika

finner skäligt beslutet i dess helhet upphäfva.

Öfver landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, må ej klagas.

§ 63.

Där, i anseende till läge eller andra skiljaktiga förhållanden, ett

för hela länet gemensamt landsting icke anses medföra de med denna

förordning afsedda fördelar, vill Kungl. Maj:t, uppå därom skeende

framställning och sedan dess befallningshafvande och landstinget blifvit

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 148.

i ämnet hörda, taga i nådigt öfvervägande, huruvida mer än ett landsting

må inom samma län böra bildas.

För nybildadt landsting skall ordning, hvarom i § 2 mom. G förmäles,

fastställas af det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte,

efter förslag som i samma mom. sägs.

§ 64.

Hvad i denna förordning är stadgadt i afseende å magistrat vare

i stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskild!,

tillsatta styrelse.

Vid affattande af protokoll öfver landstingsmannaval böra till ledning

tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.

Intill dess val af landstingsmän och suppleanter förrättas år 1910,

skola hittills gällande bestämmelser om valen tillämpas; dock att val,

hvilka år 1909 äga rum, gälla allenast till och med den 31 augusti

1910. Ordning, som i § 2 mom. 6 sägs, skall fastställas år 1909.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Häft.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.