Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående undervisningen i landthushållning.

1907-05-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:178, Skrifvelse till Konungen angående undervisningen i landthushållning.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

5

N:o 178.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 maj 1907.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående undervisningen

i landthushållning.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 16)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 33)

Till Konungen.

Uti inom Riksdagen väckta motioner hafva framställts förslag rörande

vidtagande af åtgärder för åstadkommande af en förbättrad undervisning

i landthushållning, särskild! för de mindre jordbrukarne.

Enligt Riksdagens mening äro i vissa afseenden förbättrade och mer

tidsenliga anordningar af nöden i fråga om yrkesundervisningen för jordbrukets

utöfvare i vårt land.

Beträffande den undervisning, som vid landtbruksinstituten å Ultuna

och Alnarp meddelas i syfte att utbilda landtbrukslärare och ledare af

större jordbruk, har förslag om en mer tillfredsställande organisation redan

väckts inom landtbruksstyrelsen. I anledning häraf hafva på nämnda styrelses

föranstaltande planer utarbetats för en utvidgning af kurserna vid

landtbruksinstituten i ändamål att en bättre utbildning af blifvande landtbruksskolelärare

och statskonsulenter i jordbruk må åvägabringas. Framställning

i syfte att en dylik utvidgning må kunna genomföras torde i

sinom tid af landtbruksstyrelsen komma att göras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

Hvad angår landtbruksskolorna i riket, hvilkas uppgift förnämligast

är att utbilda förmän och arbetsledare för det större jordbruket, så hafva

11 stycken föreståndare för dylika skolor till landtbruksstyrelsen ingifvit

en framställning om förändring i dessa anstalters organisation. Utan tvifvel

har denna framställning i vissa afseenden fog för sig. Förändrade

tidsförhållanden hafva medfört nya åskådningar och nya behof, hvilka

landtbruksskolorna i sin nuvarande anordning icke fullt motsvara. Utnyttjandet

af elevernas arbetskraft för skötseln af det jordbruk, som i

hvarje fall bedrifves i förening med landtbruksskola, torde för framtiden

knappast kunna ske i samma omfattning som hittills. I stället lär ett

bättre tillgodoseende af den teoretiska undervisningen vara nödigt, enär

krafven i detta afseende genom jordbrukets stigande utveckling ej oväsentligt

ökats. Fn förändring i denna riktning af landtbruksskolornas organisation

torde möjligen komma att i någon mån öka kostnaderna för dessa

skolors upprätthållande. Olägenheten häraf skulle emellertid kunna undanröjas

genom en motsvarande minskning i landtbruksskolornas antal och

torde helt visst den betydelsefulla uppgift dessa skolor utan tvifvel fortfarande

hafva att fylla, kunna tillgodoses äfven genom ett något mindre

antal sådana skolor.

För det medelstora jordbruket, hafva under de senare årtiondena s. k.

landtmannaskolor inrättats, oftast i förening med förut befintliga folkhögskolor.

Om verksamheten vid dessa landtmannaskolor höras i regeln blott

erkännsamma omdömen och synas de i allmänhet på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift. Där önskningar om förändringar i dessa skolors

anordning uttalats, hafva de mestadels gått ut därpå, att tillträdet till desamma

borde göras lättare. För sådant ändamål borde rikligare anslag

beviljas, så att understöd i form af stipendier kunde i större antal tilldelas

eleverna, hvarjämte fordringarna för inträde ej borde ställas för höga.

Särskildt borde ej, såsom vid en del landtmannaskolor lär vara fallet, krafvet

på förut genomgången folkhögskolekurs uppställas som oeftergifligt.

Minst tillgodosedda i fråga om anstalter för bibringandet af en god

yrkesutbildning äro härtilldags utöfvarne af det mindre och minsta jordbruket,

de s. k. småbrukarne. Det är i främsta rummet för deras räkning

som bättre undervisningsanstalter i jordbrukslära äro af behofvet påkallade.

Det mindre jordbruket har under de senare årtiondena blifvit

föremål för eu ständigt växande uppmärksamhet. Man har inom allt vidare

kretsar kommit till insikt om den stora betydelse, som jordbruksnäringen

i denna form vid en starkare utveckling skulle kunna få i

nationalekonomiskt afseende. Men tillika har det genom erfarenheter både

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 178,

7

här hemma och utomlands blifvit uppenbart, att det s. k. småbruket endast

under förutsättning af en verkligt rationell skötsel och i förening med

lämpliga binäringar kan ernå sin rätta blomstring. Om ett dylikt småbrukssystem

skall kunna åvägabringas och utvecklas till större betydelse

för landet, så är det därför nödvändigt, att en väl ordnad och lätt tillgänglig

undervisning om dess grunder och om sättet för dess utöfning

bringas till stånd.

Visserligen har redan före detta åtskilligt gjorts för småbrukets främjande

i vårt land. Särskilt må härvid erinras om de under senare år

anordnade koljare undervisningskurserna för mindre jordbrukare. Dessa

undervisningskurser torde emellertid icke i sin nuvarande form kunna anses

för ändamålet tillräckliga. De torde dock böra blifva den grund,

hvarpå man lämpligen kan bygga vid en fortsatt utveckling af undervisningsanstalterna

för småbruket. Utvecklingen bör ledas i den riktningen,

att undervisningen först och främst göres lättare tillgänglig för dem, hvilka

äro i behof af densamma. Så långt möjligt bör deltagandet i kurserna

blifva kostnadsfritt för eleverna äfven i det afseendet, att understöd lämnas

till utgifterna för logis, kosthåll och resor. Kurserna böra förläggas

till platser, där ett mönstergillt jordbruk, helst i form af småbruk, bedrifves,

på det den teoretiska undervisningen i alla lämpliga fall må kunna

förbindas med förevisningar i jordbrukets praktik. Det synes sålunda

böra tagas i öfvervägande, huruvida icke i hvarje län en eller annan

mindre kronoegendom skulle kunna upplåtas för dylik åskådlig undervisning

i småbruk. Till en sådan plats skulle då jämväl länets landtmannaskola

kunna förläggas, och kurserna vid denna kunde anordnas i omväxling

med undervisningskurser för småbrukare. Ett dylikt system behöfde

icke utgöra hinder för att kurser af sistnämnda slag anordnades jämväl

på andra platser i länet, där ett mönstergillt jordbruk förefunnes och kunde

lämna nödigt förevisningsmaterial. I brist på lämplig kronodomän kunde

undervisningsanstalterna i fråga med lika stor fördel anordnas å eu för

ändamålet inköpt eller af enskild ägare på grund af särskild! aftal upplåten

egendom.

Såsom redan antydt bör i all synnerhet vid undervisningskurserna

för småbrukare stor vikt läggas vid jordbrukets binäringar, såsom fruktodling,

bi- och fjäderfäskötsel m. m. Dessa och andra liknande näringsfång,

bland hvilka jämväl må nämnas slöjder och handtverk, äro för småbruket

af den största betydelse. I vissa fall torde för bibringande af en

mera grundlig kännedom om en eller annan binärings utöfvande anordnandet

af särskilda undervisningskurser vara ändamålsenligt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

Riksdagen håller före att en efter dessa grunder anordnad yrkesundervisning

för landets jordbrukare skulle kraftigt främja utvecklingen

af vår modernäring. Naturligtvis måste jämväl öfriga här ej särskild! berörda

åtgärder och anstalter för jordbrukets höjande, hvilka hittills kommit

till användning, äfven framgent i mån af behof och lämplighet tagas i

bruk för samma ändamål. Hvad det mindre jordbruket angår, må härvid

särskild! erinras om åtgärderna för premiering af mindre jordbruk, om

anslag till studieresor för jordbrukare o. s. v.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen, som för sin del

anser frågan om åvägabringandet af bättre anstalter för beredande af undervisning

åt det mindre jordbrukets idkare framför andra på detta område

vara förtjänt af uppmärksamhet, anhålla, det Eders Kungl Maj:t täcktes

låta utreda, om och i hvad mån, i samband med de hittillsvarande landtbruksskolornas

ombildning eller minskning i antal eller med andra ändringar

i fråga om landtbruksundervisningen, särskilda åtgärder kunde vidtagas

för inrättande af öfningsskolor i landthushållning å härför lämpliga

mindre gårdar i syfte att bereda mindre jordbrukare, gifta och ogifta,

män och kvinnor, tillfälle till icke blott teoretisk undervisning utan äfven

praktisk handledning i landtbruket och dess binäringar under en eller

flera månader medels förevisningar, beräkningar och planmässigt deltagande

i sådana arbeten, som för småbrukets ekonomiska resultat äro af särskild

betydelse.

Stockholm den 22 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.