Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bredden af hjulringar ä arbetsåkdon på landet.

1907-05-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:204, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bredden af hjulringar ä arbetsåkdon på landet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 204.

R3so 204.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 maj 1907.

— — — — Andra Kammaren den 28 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om bredden

af hjulringar ä arbetsåkdon på landet.

(Lagutskottets utlåtande n:o 63 och memorial n:o 72.)

Till Konungen.

Genom en den 19 nästlidne april dagtecknad proposition, n:o 181,

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagt

förslag till lag om bredden af hjulringar å arbetsåkdon på landet.

Vid granskning af lagförslaget har Riksdagen i väsentliga delar icke

funnit anledning till anmärkning mot detsamma. För de ändringar beträffande

lagförslagets detaljer, som Riksdagen funnit påkallade, redogöres

här nedan.

1 §•

Då inom olika landstingsområden eller delar däraf olika förhållanden

kunna komma att råda uti förevarande afseende, har det synts Riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Biksdagens Skrifvelse N:o 304.

nödigt att till denna § foga ett tillägg, som afser att förebygga, att förordnande,

som uti §:en åsyftas, må bereda olägenhet för vägfarande från

annat område vid tillfälligt begagnande af vägen.

3 §•

Här gör lagförslaget skillnad på bredden å hjulringar för enbetsåkdon

och paråkdon. Denna olikhet har af föredragande departementschefen

förklarats äga sin grund däri, att paråkdonen kunde förutsättas i

regel hafva tyngre belastning och således mera slita vägarna. Riksdagen

håller emellertid före, att ofta andra omständigheter än lassets tyngd äro

bestämmande vid valet mellan enbets- och paråkdon. Olika sedvänjor

inom skilda delar af landet utöfva säkerligen härvid ett ganska afgörande

inflytande. Vägarnes beskaffenhet under ogynnsamma väderleksförhållanden

samt förekomsten å desamma af mer eller mindre branta backar

kunna ock föranleda, att anspann af två dragare användes utan att därför

lasset på åkdonet är tyngre än att detsamma kunnat med en dragare

framforslas. I vissa landsdelar användas hufvudsakligen tvåhjuliga åkdon,

hvilka mången gång kunna fresta vägarna lika mycket som ett paråkdon.

Riksdagen har därför ansett, att i berörda hänseende ingen skillnad bör

göras emellan åkdon af ena eller andra slaget, utan att lagförslagets minimimått

af sju centimeter och maximimått af tolf centimeter böra gälla

såväl för enbets- som paråkdon. Inom dessa gränser kan ju lokalmyndigheten

meddela de särskilda föreskrifter, som af förhållandena i hvarje

ort påkallas.

4 §.

Enligt denna paragraf skall i förordnande om hjulringars bredd bestämmas

viss dag för dess ikraftträdande; och må den dag ej sättas ti

digare än tre eller senare än fem år från det förordnandet gafs. Af hänsyn

till de kostnader, som måste vara förenade med anbringande af nya

hjulringar af föreskrifven bredd, anser Riksdagen, att den sålunda bestämda

anståndstiden bör utsträckas; och har Riksdagen därvid funnit lämpligt

stadga, att dagen för förordnandets ikraftträdande ej må sättas tidigare

än fyra eller senare än tolf år från det förordnandet gafs.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 204.

9 §•

I det inom jordbruksdepartementet först utarbetade lagförslaget hade

för offentliggörande af förordnandet stadgats, att detsamma skulle, så

snart det vunnit laga kraft, tillika med erinran om påföljden för förseelse

däremot, genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes försorg på statsverkets

bekostnad införas i länskungörelserna och i tidning för orten samt

anslås på lämpliga ställen inom länet, hvarjämte bestämts, att i den mån

anledning därtill förekomme, förordnandet jämväl skulle öfversändas till

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i angränsande län för att, på sätt

nyss nämnts, där offentliggöras.

Inom högsta domstolen uttalades härom den meningen, att därest

gifvet förordnande, sedan det vunnit laga kraft, blefve infördt i länskungörelserna

och uppläst från predikstolarna i kyrkorna inom det län, förordnandet

afsåge, därmed syntes hafva meddelats sådan offentlighet åt

förordnandet, som skäligen borde utgöra förutsättning för att det skulle

kunna tillämpas. I öfverensstämmelse därmed har vid lagförslagets omarbetande

paragrafen erhållit sin nuvarande lydelse. Riksdagen anser

dock att lagrummet enligt det ursprungliga förslaget innebär större säkerhet

för beredande af allmän kännedom om det gifna förordnandet. Riksdagen

har därför upptagit de ursprungliga bestämmelserna med den olikheten,

att förordnandet ovillkorligen skall till Eders Kungl. Maj.ts befallningshafvande

i angränsande län öfversändas, men att det öfverlåtes åt

nämnda myndighet att afgöra, huruvida och i hvad mån förordnandet

skall offentliggöras inom länet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, som icke kunnat

i oförändradt skick godkänna Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

för sin del antagit följande

Lag

om bredden af hjulringar å arbetsåkdon på landet.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Där förhållandena inom något landstingsområde sådant påkalla, äge

Konungens befallningshafvande att, efter landstingets och de väghållnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

<)

Riksdagens Skrifvelse N:o 204.

skyldiges hörande, förordna, att bredden af hjulringarna å arbetsåkdon,

som användes å allmän väg inom den till landstingsområdet hörande

landsbygd, icke må understiga visst mått.

Vid meddelande af sådant förordnande må undantag göras för viss

del af landstingsområdet eller för viss väg, där särskilda omständigheter

därtill föranleda.

Förordnande, hvarom i denna paragraf sägs, vare dock ej tillämpligt

å det fall, att vägfarande från annat område vid tillfälligt begagnande

af vägen använder arbetsåkdon med den bredd å hjulringar, som inom

sistnämnda område är i allmänhet tillåten.

2 §•

Med arbetsåkdon förstås i denna lag sådant åkdon på hjul, som

framföres medelst dragare och är afsedt uteslutande eller hufvudsakligen

för lasskörning.

3 §.

Minsta bredden å hjulringar må ej sättas under sju eller öfver tolf

centimeter.

4 §.

I förordnande skall bestämmas viss dag för dess ikraftträdande; och

må den dag ej sättas tidigare än fyra eller senare än tolf år från det

förordnandet gafs.

5 §•

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i fråga, som i denna

lag afses, må klagan hos Konungen i vederbörande statsdepartement föras

i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

6 §•

Förseelse mot förordnande enligt denna lag straffes med böter från

och med fem till och med ett hundra kronor.

Därest någon under tid, då han är ställd under tilltal för sådan förseelse,

densamma fortsätter, skall han för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits fällas till de böter, som lör förseelsen äro stadgade.

Bill. till Riksd. Frot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 60 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 204.

7 §■

För förseelse, som med husbondes vetskap begås af hans hustru,

husfolk eller i hans arbete antagen person, ansvare husbonden likasom

vore förseelsen begången af honom själf.

8 §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

9 §•

Förordnande enligt denna lag skall, så snart den vunnit laga kraft,

tillika med erinran om påföljden för förseelse däremot, genom Konungens

befallningshafvandes försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna

och i tidning för orten samt anslås på lämpliga ställen inom

länet.

Förordnandet skall jämväl öfversändas till Konungens befallningshafvande

i angränsande län för att, i den mån anledning därtill förekommer,

på sätt nyss är sagdt, där offentliggöras.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Stockholm den 28 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.