Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken.

1907-05-28 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:207, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 207.

13

N:o 207.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 maj 190/.

_ — — — Andra Kammaren den 28 — —

9

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring

i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken.

(Lagutskottets utlåtande n:o 70.)

Till Konungen.

Genom en den 8 sistlidne mars dagtecknad proposition, n:o 93, har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt

förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken.

Riksdagen delar till fullo Eders Kungl. Maj:ts mening, att åtgärder

snarast måste vidtagas, ägnade att för framtiden förekomma balans i

högsta domstolens arbeten. I likhet med Eders Kungl. Maj:t anser Riksdagen

ock högst önskvärdt, att möjlighet beredes domstolen att, på sätt

jämväl från dess egen sida framhållits, gifva besluten en fylligare och

mera uttömmande motivering än nu kan vara fallet och att domstolen

sålunda sättes i tillfälle att fylla sin viktiga uppgift att värna om enhet

och konsekvens i lagtolkning och rättsskipning samt därigenom erbjuda

allmänheten säker ledning vid bedömande af förekommande rättsförhållanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14: Riksdagens Skrifvelse N:o 207.

Eders Kungl. Maj:ts förslag att för tillgodoseende af dessa syftemål

från fullföljd till högsta instans utesluta civila mål och brottmål, då värdet

af hvad som tappats icke öfverstiger 1,000 kronor, samt att till förekommande

af alltför omfattande fullföljd höja revisionsskillingen till 300

kronor, synes emellertid Riksdagen icke öfverensstämma med den uppfattning

rörande parters rättighet i berörda hänseende, som hos landets

befolkning allmänt gör sig gällande. Svårligen lärer det kunna förnekas,

att endast om verkliga, tungt vägande skäl göra sådant oundgängligen

nödvändigt, man kan anses försvarad med att använda ett medel, hvilket

så lätt framstår såsom en olikhet inför lagen. Riksdagen håller’således

före, att förutnämnda åtgärder endast i sista hand böra anlitas, och Riksdagen

anser icke uteslutet, att andra lika verksamma medel kunna erbjuda

sig till frågans lösning.

I likhet med hvad en ledamot af högsta domstolen framhållit, anser

Riksdagen till en början, att ett höjande af det nuvarande antalet justitieråd

med ytterligare tre vore en utväg, som, om än icke i och för sig

särskildt önskvärd, dock kunde ifrågasättas. Sedan numera justitierådens

löneförmåner väsentligt förbättrats, torde svårigheten att erhålla

detta högre antal till justitierådsbefattningen väl kvalificerade män väsentligen

undanröjts. Emot en sådan anordning kan med fog framställas den

betänkligheten, att rättsskipningens enhet skulle äfventyras genom ett så

stort antal justitieråd. Faran för enheten i lagskipningen, som en högsta

instans på tre afdelningar skulle innebära, skulle emellertid kunna väsentligen

motverkas därigenom, att hvarje afdelning finge sig tilldelade mål

åt viss beskaffenhet. Dessutom synes arbetet med laggranskningen kunna

öfverlämnas till en särskild därmed sysselsatt afdelning.

Sålunda ifrågasatta anordningar, hvilka för sitt genomförande kräfva

grundlagsändring, skulle lämpligen kunna redan nästkommande år underställas

Riksdagens pröfning. Skulle till samma års Riksdag, såsom möjligen

kan antagas, förslag framläggas om inrättande af en s. k. regeringsrätt,

synes såsom en åtgärd i syfte att lätta högsta domstolens arbete

med laggranskningen kunna ifrågakomma öfverflyttande å regeringsrätten

af granskning af alla utom den rena civil-, kriminal- och kyrkolagstiftningen

liggande lagförslag.

Vidare har framhållits, att högsta domstolens arbetstid betydligt upptages

af behandling af de s. k. nådemålen och andra ansökningsärenden.

Det torde åtminstone beträffande dessa sistnämnda kunna sättas i fråga

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrivelse N:o 207.

att icke låta dessa mål af högsta domstolen behandlas, blott såsom hittills

två justitieråd öfvervore deras föredragning i statsrådet.

I samband med nu berörda åtgärder torde böra tagas under öfvervägande,

om man icke, i stället för att såsom i propositionen föreslås

göra rätten till fullföljd i högsta domstolen beroende af ett visst penningvärde,

^ skulle kunna från ifrågavarande rätt utesluta vissa klasser af mål.

En sådan anordning skulle lika träffa alla medborgare och sålunda icke

kunna anses innebära, att olika medborgare af lagen behandlades olika.

Skulle förslag om de nu af Riksdagen ifrågasatta åtgärder äfvensom

öfriga i propositionen omförmälda, af Riksdagen ej särskildt berörda utvägar

jämte andra, som af Eders Kungl. Maj:t må kunna anses lämpliga,

i ett sammanhang framläggas för nästkommande års Riksdag, håller Riksdagen

före, att den viktiga fråga, som här föreligger och som tarfvar sin

snara lösning, kunde ordnas på ett mera tillfredsställande sätt, än som

nu föreslagits.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen icke kunnat godkänna

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, hvilket Riksdagen

härmed får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva.

Stockholm den 28 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.