Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning af brännvin.

1907-05-29 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:220, Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning af brännvin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

1

N:o 220.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 maj 1907.

— — — — — Andra Kammaren den 29 — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen med ny förordning angående

tillverkning af brännvin.

(Bevillningsutskottets betänkanden n:r IT och 21 samt memorial n:r 25 och 32.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:r 79) liar Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslagtill

förordning angående tillverkning af brännvin.

Detta författningsförslag jämte de af Eders Kungl. Maj:t till

Riksdagens pröfning samtidigt framlagda förslagen till förordningar

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker samt om beskattning

af socker har Riksdagen funnit innefatta förändrade bestämmelser

rörande kontrollen öfver ifrågavarande särskilt beskattade tillverkningar

i den riktning, som af Riksdagen angifvits uti dess skrifvelse den 12

maj 1906.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 62 Höft. (N:o 220). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

Hvad först beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag till omorganisation

af kontrollväsendet, sedt såsom ett helt, finner Riksdagen, att

genom detsamma förverkligats, så långt förhållandena för närvarande

synas kunna medgifva, det i Riksdagens berörda skrifvelse uttalade

önskemålet om större enhetlighet i kontrollens organisation.

Med afseende å det nu förevarande förslaget till förordning angående

tillverkning af brännvin är att särskildt märka, att detta tillika

innefattar en afsevärd förändring af sj kifva kontrollsystemet vid brännerierna.

Enligt den detaljerade redogörelse för kontrollproceduren, som

chefen för finansdepartementet lämnat i det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet, har denna förändring ansetts kunna vidtagas med

hänsyn till de för närvarande använda kontrollapparaternas grundligt

pröfvade pålitlighet. Den förenklade kontrollproceduren karakteriseras

hufvudsakligen däraf, att kontrollörens personliga deltagande i kontrollen

skulle inskränkas, bland annat i det hänseende, att kontrollören i regel

endast två gånger i veckan skulle besöka hvarje bränneri.

Emot en dylik inskränkning hafva emellertid inom Riksdagen uttalats

betänkligheter. Det har sålunda gjorts gällande, att, då det nuvarande

systemet gåfve en kontroll, angående hvars ändamålsenlighet

och effektivitet alla voro ense, det icke vore tillrådligt att nu åter beträda

experimentens väg med risk att misslyckas. Och den besparing

i kontrollkostnaderna, hvilken i den kungl. propositionen ställes i utsikt,

eller omkring 100,000 kronor, kunde, med hänsyn till den stora skatteintäkt,

som genom de ifrågavarande tillverkningsafgifterna tillföres statskassan

— i rundt tal 40 miljoner kronor per år —, icke anses uppväga

den risk för minskning af kontrollens effektivitet, som det kungl. förslaget,

i hvad detta afsåge förändrade kontrollanordningar vid brännerierna,

syntes innebära. Kontrollörernas dagliga närvaro vid brännerierna

och personliga öfvervakande af tillverkningen borde därför icke

uppgifvas, helst denna anordning ändock icke torde lägga hinder i vägen

för vinnande af större enhetlighet i kontrollens organisation i enlighet

med Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I anslutning till hvad sålunda uttalats finner ock Riksdagen, att

vid bedömande af den föreliggande frågan bör såsom grundprincip uppställas

främst fordran på en effektiv kontroll i förening med största

möjliga enhetlighet i densammas organisation, samt att i andra rummet

reformerna böra inriktas på vinnandet af besparing. Med hänsyn härtill

har Riksdagen beslutit, att den lokala kontrollen vid brännerierna skall

i hufvudsak bibehållas sådan den för närvarande är ordnad, hvaremot

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

Eders Kungl. Majrts förslag i öfrigt vunnit godkännande. Då härigenom

handhafvandet af kontrollens organisation, i likhet med hvad

Eders Kungl. Magt föreslagit, kommer att tillhöra den nya centrala

kontrollmyndigheten, beredes med den af Riksdagen sålunda vidtagna

förändring ändock tillfälle att i den utsträckning, kontroll- och justeringsstyrelsen

finner möjlig, på gemensam personal sammanföra kontrollen

öfver brännvins- och maltdryckstillverkningarna och att äfven i öfrigt

tillgodose krafvel! på enhetlighet i kontrollorganisationen.

Jämväl möjligheten att härvid göra besparingar synes Riksdagen

på sådant sätt vara bevarad, därigenom att Riksdagen godkänt den af

Eders Kungl. Maj:t föreslagna nedsättning i kontrollörernas dagarfvode.

Riksdagens nu omförmälda beslut hafva föranledt, att de i nu

gällande förordning förefintliga, den lokala kontrollen berörande bestämmelser

införts i stället för de i 4, 14 och 24 §§ af Eders Kungl. Maj:ts

författningsförslag ifrågasatta stadganden, hvarjämte 25 § i Eders Kungl.

Maj:ts förslag utgått. Dessa ändringar jämte två därmed sammanhängande

formella ändringar, den ena i 6 § och den andra i öfvergångsstadgandet,

samt erforderlig förändrad paragrafbeteckning, hafva blifvit

iakttagna i den vid denna skrifvelse fogade författningen.

Beträffande det i 20 § omförmälda arfvodet åt öfverkontrollör har

Riksdagen ansett detta böra utgå med högst 3,000 kronor för år rälcnadt,

därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel.

I annat sammanhang har Riksdagen anmält, att Riksdagen funnit

den särskilda tilläggsafgiften för brännvin, som tillverkas vid bränneri

under tid, då majs där användes, fortfarande böra bibehållas vid dess

enligt nu gällande brännvinstillverkningsförordning bestämda belopp,

äfven efter det den af Riksdagen innevarande år beslutade nedsättning

af tullen å omalen majs trädt i tillämpning, äfvensom att Riksdagen

besluta, det de i nämnda förordning meddelade föreskrifter angående

denna tilläggsafgift samt angående användningen af malen spannmål

skola träda i kraft den 1 januari 1908. I sista punkten af det vid Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande författningsförslag fogade öfvergångsstadgande

hade föreslagits, att de i förslaget förekommande motsvarande

föreskrifter skulle träda i kraft först från och med den dag, som, efter

det Riksdagen beslutit upphäfvande af tull å majs, af Kungl. Maj:t

kungöres. Då den nya tillverkningsförordningen enligt Riksdagens beslut

träder i kraft den 1 oktober 1908, erfordras med hänsyn till nämnda

förhållanden i den förevarande förordningen intet särskildt stadgande

angående tiden för de ifrågavarande bestämmelsernas trädande i kraft.

Den af Eders Kungl. Magt i sådant hänseende i sista punkten af öfver
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

gångsstadgandet föreslagna bestämmelse har därför borttagits ur föi’- ordningen.

Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag oförändradt; hvaremot Riksdagen, med iakttagande af här ofvan

omförmälda ändringar, antagit en förordning angående tillverkning af

brännvin af den lydelse, bilagan A. till denna skrifvelse utvisar.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes till allmän efterrättelse kungöra Riksdagens ifrågavarande beslut.

Stockholm den 29 maj 1907.

Med undersåtlig vöfdnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

''Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

5

Bil. A.

Förordning angående tillverkning af brännvin.

I KAP.

Om rättighet till brännvins tillverkning och destillering.

1 §•

1. Brännvin må, med de här nedan i 2 och 3 mom. omförmälda

undantag, tillverkas ej mindre af enhvar välfräjdad person, hvilken äger

eller innehar i mantal satt eller särskildt skattlagd jord, än äfven af

den, som är behörig att idka fabriksrörelse. Aflider brännvinstillverkare

eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld tillverkning utöfvas

af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,

landskamrerare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjänstemän,

domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson

i stad, ecklesiastik ämbete- eller tjänsteman, kyrkobetjänt, folkskollärare,

i tjänst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, eller i

allmänhet ämbets- och tjänsteman, som till följd af sin befattning kan

komma att deltaga i beslut om brännvinstillverkning eller kontroll därå,

må icke befatta sig med dylik tillverkning.

Detsamma gälle ock om bolag, däri någon i detta mom. nämnd

person är delägare, äfvensom om den, hvilken blifvit dömd till ansvar

för brott, som omförmäles i 31 eller 33 §§ af denna förordning.

3. Å ecklesiastika och andra boställen, så ock å annan kronans

jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare brännvinstillverkning

förbjuden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

2 §•

1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från

klockan tolf på dagen första helgfria dag i oktober månad till första

helgfria dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.

2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras),

må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning på

grund af 1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga

rum under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.

3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till

klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders

begagnande undantag från denna bestämmelse skulle

finnas oundgängligen nödigt, Kungl. Maj:t vill på särskild underdånig

ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stadgadt,

obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda,

föreskrifva inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.

3 §•

1. För brännvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken

storlek och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som

för kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må

användas alla slags råämnen, majs och utländsk potatis dock endast i

den uti 8 § stadgade ordning samt malen spannmål allenast under den

särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves.

2. Efter ansökning äge Kungl. Maj:t medgifva, att under den

kontroll och de villkor i öfrigt, som Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga,

tillverkning af brännvin må äga rum för vetenskapligt ändamål eller

försöksvis för tekniskt ändamål utan iakttagande af de i denna förordning

meddelade bestämmelser.

4 §•

Den, som vill idka brännvinstillverkning, skall minst tio dagar

före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen anmäla

sådant hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med uppgift å såväl

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

stället för tillverkningens bedrifvande som ock dagen, då den skall

taga sin början, samt därvid aflämna bevis, att han är behörig att

utöfva brännvinstillverkning. Af bolag tillämnad brännvinstillverkning

skall anmälas af den, som enligt gällande lag äger för bolaget

föra talan, och skall därvid lämnas uppgift om samtliga delägare i bolaget.

Finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande hinder icke möta för

handteringens utöfvande, varde tillståndsbevis utfärdadt.

5 §.

Vill den, som erhållit tillstånd till brännvinstillverkning, afstå från

tillverkningens utöfvande, utan att densamma tagit sin början, skall anmälan

därom ske hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, dock skall han

i sådant fall vara pliktig godtgöra den kostnad, som möjligen uppstått

genom kontrollörs inkallande.

6 §•

1. Vill brännvinstillverkare före den allmänna tillverkningstidens

utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han därom göra skriftlig

anmälan hos den kontrollör, som är anställd vid bränneriet, minst tre

dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler

sig vilja afsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller däri begagnad

redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen

skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det tillverkaren

gjort skriftlig anmälan därom. Kontrollören åligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören om tiden för

tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, där tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden äga rum utan förnyad anmälan,

som i 4 § sägs.

3. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från

klockan tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria

dag.

7 §•

Om anmäld brännvinstillverkning ej företages inom tre tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid, eller brännvinstillverkning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

afbrytes utan sådan anmälan, som i 6 § 1 mom. omförmäles, eller utan

Kungl. Maj:ts därom meddelade föreskrift, och ej inom tre till ver kningsdygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger

det brännvinstillverkaren att för de tillverkningsdygn, under livilka

tillverkningen sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande

kontrollkostnader.

3 §•

1. Vill tillverkare för brännvinstillverkning använda majs eller

utländsk potatis, göre, med företeende af bevis att föreskrifven särskild

afgift enligt 13 § 4 mom. blifvit till landtränteriet inbetald, därom

skriftlig anmälan hos kontrollören minst tre dagar, innan den första inmäskningen

däraf är afsedd att ske. Kontrollören åligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen därom

underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören.

2. Om tillverkare, som anmält sig ämna vid brännvinstillverkning

använda majs eller utländsk potatis, vill upphöra med användningen

af dylika råämnen före den allmänna tillverkningstidens utgång,

göre han därom anmälan på sätt i 6 § 1 mom. sägs; och skall, då

sådan anmälan sker, förfaras på sätt i samma mom. är föreskrifvet.

9 §•

1. Vill någon under den tid, då han, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till brännvinstillverkning berättigad, å bränneriställe genom

särskild destillering rena brännvin, må sådant ske under tillsyn af kontrollör.

Destillering å bränneriställe under annan tid vare äfven medgifven;

dock att anmälan därom skall minst åtta dagar före den tid,

destilleringen hvarje gång företages, göras hos vederbörande öfverkontrollör.

2. I öfrigt må brännvins rening, vare sig genom destillering eller

på kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande

författningar stadgas.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

9

11 §•

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad den ordningsstadga

för brännvinsbrännerierna i riket, som af Kuugl. Maj:t utfärdas, innehåller

om tillverkares åligganden äfvensom de föreskrifter, kontrolloch

justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet

med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

II KAP.

Om brännvins beskattning och uppläggande på nederlag.

12 §.

1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af

två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre

för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid

+ 15° å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång för minst 1,500 liter.

3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskildt finnes

stadgadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och

med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.

4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den

kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas:

för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för

tillverkning af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
för

finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt

för brännvin, som denaturerats.

För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt

gäller, må åtnjutas skattefrihet.

Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af tillverkningsskatt

utgår med två öre och för denaturering af brännvin

med ett öre för hvarje liter af normalstyrka; dock att sistnämnda

afgift icke utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det

tillverkade brännvinet denatureras.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 62 Häft.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

13 §.

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid, tillverkningsrätten gällt, då skall förutom

stadgad skatt erläggas eu afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes

skall, i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för

hvarje tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öre för hvarje liter,

hvarmed det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltillverkning

af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa afgifter

skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på

anmälan efter olyckshändelse, hvarom i 6 § sägs, eller Kungl. Maj:ts

därom meddelade föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning,

huruvida eller i hvad mån befrielse från desamma må medgifvas, då

brännvinet erhålles såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri imder tiden

från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstiga 600,000

liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till

den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt

erläggas en afgift af 5 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade litertalet

öfverstiger, i förra fallet 600,000 liter och i det senare 435,000 liter.

3. De enligt 1 och 2 mom. utgående särskilda afgifter skall

tillverkaren inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande

inbetala till landtränteri et. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid

bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig

vård kvarvarande brännvinet utgöra pant för afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt

anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller utländsk potatis där användes

för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras en särskild afgift

af 5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis i landtränteri,

dock hvarje gång för minst 10,000 liter; för mycket erlagd

afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

5. Hvad i denna § är stadgadt om tilläggsafgift vid brännvinstillverkning

gälle icke i fråga om bränneri, där allt det tillverkade

brännvinet denatureras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

11

14 §.

1. Af obeskattadt brännvin skola minst åttiofem procent såsom

säkerhet för skatten vara liggande på nederlag vid bränneriet. Återstoden

äger tillverkaren utbekomma utan skattens erläggande, dock med

skyldighet att före den 1 påföljande oktober erlägga därpå belöpande

skatt, vid påföljd att Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter ofördröjligen

utmäta densamma.

2. Denatureradt brännvin må ej ligga såsom säkerhet för ogulden

skatt.

io §.

Magasin eller rum för nederlag af brännvin skall finnas vid hvarje

bränneri samt vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet

uteslutande för brännvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.

16 §.

Brännvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva

obeskattadt brännvin kvarliggande å nederlag vid bränneriet.

17 §•

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning

eller olyckshändelse, i det å nederlag upplagda brännvinets litertal eller

styrka, skall ändock tillverkningsskatt erläggas för allt det brännvin,

hvarför skatt är ogulden; dock vill Kungl. Maj:t, där minskningen

utan ägarens vållande uppkommit genom olyckshändelse, medgifva den

lindring i skatten, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

2. Å nederlag befintligt brännvin utgör pant för ogulden skatt;

och skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande

efter tillverkningsrättens upphörande städse vara mot eldskada försäkradt

till ett värde ej understigande den oguldna skattens belopp; hvarjämte

det åligger tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af tillsyningsman,

till denne aflämna försäkringshandlingarna jämte behörigt

bevis, att kronan äger rätt till så stor del af försäkringssumman, som

fordras för skattens gäldande. Underlåter tillverkare att fullgöra hvad

sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten förverkad, och anmäle kontrollör

eller tillsyningsman genast förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som i så fall ofördröjligen förordnar om skattens uttagande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

18 §.

På Kung].. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om

och under hvilka villkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift

nederlag af inhemskt brännvin utan sammanhang med brännvinstillverkning

bör medgifvas; och må, på sätt särskildt därom är eller

kan varda stadgadt, såväl från sådant nederlag (allmänt brännvinsnederlag)

som från brännerinederlag brännvin ur riket utföras, utan att

tillverkningsskatt därför erlägges.

III KAP.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

19 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen öfver tillverkning af brännvin

utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan

för brännvinsbrännerierna i riket, utöfvas brännerikontrollen

af öfverkontrollörer, kontrollörer och till syningsmän.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.

4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tj änstgöringsdistrikt

för öfverkontrollörer och kontrollörer; skolande såväl öfverkontrollör

som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de bryggerier, som

äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.

5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

§ 20.

1. Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels

arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden

ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250

kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma

lägre arfvode eller ersättning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

Därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel, må arfvodet

icke i något fall bestämmas till högre belopp än 3,000 kronor, för år

räknad t.

Ersättning enligt nu angifna grunder tillkommer jämväl vikarie,

som kan varda förordnad för öfverkontrollör.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten ersättning

i förhållande till det antal tjänstgöringsställen —• brännerier eller

bryggerier — som finnas inom hans tjänstgöringsdistrikt.

Finnes inom distriktet endast ett bränneri, erhåller kontrollör dagarfvode

med 8 kronor, men finnas inom detsamma flera tjänstgöringsställen,

äger kontroll- och justeringsstyrelsen bestämma högre arfvode,

dock ej mera än 15 kronor om dagen.

I dagarfvode ingår ersättning för resor inom tjänstgöringsdistriktet,

hvaremot, om resa förekommer för inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning

från ett till annat tjänstgöringsdistrikt, kontrollör erhåller

reseersättning med 15 kronor för hvarje gång.

3. Biträdande kontrollör erhåller af staten dagarfvode med 8

kronor jämte resekostnadsersättning efter femte klassen i gällande resereglemente,

dock att, därest hans tillkallande föranledes af annan än

den i 24 § 2 mom. omförmälda anledning, det skall åligga tillverkaren

att gälda kostnaderna.

21 §.

1. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig dels

att mot två kronor om dagen, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godtgöras genom afdrag å kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kontrollören

lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å plats,

som af öfverkontrollören godkännes, dels ock att mot ersättning enligt

gällande skjutstaxa åt honom anskaffa skjuts till öfriga tjänstgöringsställen

inom distriktet.

2. Vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras,

åligger det tillverkaren att godtgöra statsverket, hvad enligt de i 20 §

2 mom. angifna grunder utgått i arfvode eller ersättning till kontrollöi

vid bränneriet.

22 §.

1. Nederlag vid bränneri, där tillverkningsrätt upphört, skall

handhafvas af särskild, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnad

tillsyningsman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

2. Kung!. Majrts befallningshafvande bestämmer tillsyningsman

tillkommande arfvode; och åligger det tillverkaren att, innan tillsyningsmannens

tjänstgöring upphör till följd af nederlagets utrymmande eller

af annan anledning, till honom utbetala arfvodet.

23 §.

Brännvinstillverkning må ej företagas, innan kontrollapparat blifvit

i bränneriet anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören uppvisadt samt

bränneri och nederlagsmagasin af honom besiktigade.

24 §.

1. Det tillverkade brännvinet uppmätes och reduceras till normalstyrka

förmedelst den i bränneriet uppställda kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, skall kontrollör

därom genast underrätta öfverkontrollören samt tömma sprithållaren

och afläsa apparaten; hvarjämte kontrollören, intill dess öfverkontrollören

annorlunda föreskrifver, skall uppmäta och profva det brännvin,

som sedermera tillverkas; ägande öfverkontrollören bestämma, efter

hvilken grund det från närmast föregående afösning af apparaten

tillverkade brännvin skall beräknas.

25 §.

1. Kontrollapparat anskaffas, äges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren . är skyldig att på egen bekostnad låta afhämta

apparaten från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer,

samt att likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.

3. Efter tillverkningens upphörande kvarstannar kontrollapparaten

vid bränneriet under tillverkarens vård, såvida denne ej hos öfverkontrollören

anmäler sig vilja återlämna apparaten eller densamma af

öfverkontrollören återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på

egen bekostnad låta forsla apparaten till plats inom länet, hvilken

öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som

kunnat förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.

26 §.

1. Anmäler tillverkaren hos kontrollören missnöje med kontrollapparatens

mätning, skall, så fort sig göra låter, öfverkontrollören

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

verkställa kontrollmätning. Om vid kontrollmätning, verkställd under

minst två tillverkningsdygn och å minst 1,000 liter sprit, apparatens

utslag visar sig öfverstiga det omedelbara mätningsresultatet med eu

procent eller därutöfver, då skall afdrag å skatten härför ske från den

afösning å apparaten, som närmast föregick anmälan om missnöje.

Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren betala, i

händelse apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det

omedelbara mätningsresultatet.

2. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning, mellan

brännvinstillverkare och kontrollör uppstår tvist om brännvinets alkoholhalt,

skall af detsamma tagas prof, livilket under bådas försegling

lämnas till öfverkontrollören, som efter verkställd profning med normaltermo-alkoholometer

bestämmer alkoholhalten.

27 §.

1. Erforderliga föreskrifter såväl för kontrollapparats afösning

som för mätnings- och profningsförrättningar äge kontroll- och justeringsstyrelsen

meddela. Vid all beräkning af alkoholmängden på grund ar

profning med alkoholometer skola af kontroll- och justeringsstyrelsen

fastställda tabeller begagnas.

2. Kontroll- och justeringsstyrelsen äge ock fastställa formulär

för samtliga för kontrollen behöfliga journaler och andra handlingar.

28 §.

Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången

vid något under hans uppsikt ställdt bränneri eller nederlag, gifve

ofördröjligen sådant till känna för allmän åklagare äfvensom för öfverkontrollören.

29 §.

Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tilllämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen

åtgärd, äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka

ändring.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

IV KAP.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

SO §.

1. Den, som tillverkar brännvin utan därtill erhållet behörigt

tillstånd eller under tid, då på grund af Kungl. Maj:ts nådiga beslut

brännvinstillverkning blifvit inställd, gälde den i 12 § stadgade tillverkningsskatt

och böte för lönbränning från och med 100 till och

med 2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och

med sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld

drifven redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,

som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans

rymd. Kan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter

500 liters tillverkning för dygn.

År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst

ånga drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter

hvad utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I bägge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn;

men har tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres

skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

31 §.

Då lönbränning skett, vare det vid förbrytelsen nyttjade redskap,

det vid beslagstillfället å stället befintliga brännvin'' och de kärl, hvari

det förvaras, förbrutna.

32 §.

1. Den, som vid brännvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det brännvin, som tillverkas, begagnar till verk n In gsredskap,

ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager lås, som öfverkontrollör eller

kontrollör i bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet upp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

satta konirollapparaten, straffes med böter från och med 500 till och

med 5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till

och med ett år; dock må, där försnillning skett i större omfattning

eller omständigheterna eljest äro synnerligen försvårande, dömas till

straffarbete från och med två månader till och med två år. Den, som

efter detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig

för det undansnillade brännvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i

bränneriet med därtill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid

beslagstillfället befintliga brännvin och de kärl, i hvilka det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra brännvin från nederlaget eller bryter han kronans

lås, som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med

100 till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och

med sex månader. Åro omständigheterna synnerligen försvårande,

dömes till straffarbete från och med två månader till och med ett år.

Ifall det olofligen bortförda brännvinet återfinnes, vare det förverkadt;

kan det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren dess värde.

33 §.

Har tillverkare utan anmälan, som i 8 § 1 mom. sägs, vid brännvinstillverkning

användt majs eller utländsk potatis, erlägge han för

allt det brännvin, som vid bränneriet tillverkats under den tid, då tillverkning

där pågick på grund af det tillståndsbevis, som gällde, när

den olofliga användningen af nämnda råämnen ägde rum, en särskild

afgift af 5 öre för hvarje liter, dock minst 500 kronor.

34 §.

År tvist om beloppet af undansnilladt brännvin, äger domstol att

i frågan infordra yttrande från kontroll- och justeringsstyrelsen.

35 §.

Till redskap, som enligt 31 § eller 32 § 1 mom. är förbruten,

räknas hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning eller

bränning inrättad redskap, sprithållare, äfvensom ångmaskin med tillbehör.

■_ Bik. till Riksd. Frat. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 62 Höft

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

36 §.

1. Öfverträder brännvinstillverkare det förbud, som är gifvet i

2 § 3 mom., böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20

till och med 200 kronor.

2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn

vid malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan

5 om aftonen å sön- eller helgdag, böte brännvinstillverkare från och

med 5 till och med 50 kronor.

37 §.

1. Underlåter brännvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse

något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves

eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden, kontroll-

och justeringsstyrelsen, öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet

med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där

ej särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med 20 till och

med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar brännvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kungl. Maj:t bestämda minsta

utbyte af jäst i medeltal erhålles, eller underlåter att, på sätt i 9 §

1 mom. är föreskrifvet, hos öfverkontrollör göra anmälan om destillering

af brännvin, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

38 §.

Vägrar man den, som äger anställa undersökning i afseende å förbrytelse

mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, där,

enligt 48 §, undersökning får ske, böte från och med 100 till och med

1,000 kronor.

39 §.

1. Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning,

som med hans vetskap begås af hans hustru, barn, husfolk eller i hans

arbete antagen person, såsom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande, ansvare

dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 220. ly

2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän brännvinstillverkare icke är ägare däraf, dömas forbrutna, nar

förbrytelse, som medför sådan påföljd, är begången.

40 §.

Brännvinstillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans

bränneri eller nederlag utöfva!'' tillsyn, såsom gåfva något gifver ellei

erbjuder, höte från och med 20 till och med 200 kronor Kontrolltjänsteman,

som gåfva mottager, vare lika ansvar underkastad och

miste därjämte befattningen.

41 §.

Den, som innebar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej åt omständigheterna, att

han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom a

tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med 50 till och med 1,000 kronor. Sker det för att gorå skada ellei

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affarsforhallanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas. _

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontroll^anstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

42 §.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri

eller vid nederlag, eller den, hvilken har till tjänsteåliggande att

åtala förbrytelser mot denna förordning, sjalf betradas med oloflig

brännvinstillverkning eller att hafva främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse,

som omförmäles i 32 §, varde dömd till fängelse eller straffarbete

från och med sex månader till och med två år.

43 §.

Om undersökning, hvarom i 48 § sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse ej

upptäckes, böte förrättningsmannen från och med 5 till och med öf

kronor, där han ej haft giltig anledning till undersökningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

44 §.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgåno- till

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

45 §.

Då till v erknin gsskatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället

undergå motsvarande förvandlingsstraff.

46 §.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet

af bräunenredskap och annan egendom, som anses förbrutna, tillfälle

med en tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes

särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del

tillkomme dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn,

barn mot föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman

mot den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot

fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i

tjänsten.

»fi ^ Kungl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, huruvida i något

all åklagare eller annan för ådagalagdt nit vid efterspanande och beltrande

af förbrytelse mot denna förordning gjort sig förtjänt af någon

belöning utöfver honom möjligen tillkommande andel i ådömda böter

samt redskap eller annat förbrutet gods.

V KAP.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

47 §.

•1T Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer,

i^lka särskilt förordnas att vaka öfver denna förordnings efterlefnad

åligger att åtala förbrytelser emot densamma.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 220-

2. I öfrigt äger enhvar rättighet att för sådana förbrytelser

anställa åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter

kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller

tjänare mot husbondefoik, under den tid, de äro i tjänsten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i

1 inom., gifve han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att

denne må kunna öfvervara målets utförande.

48 §.

1. De i 47 § 1 mom. omförmälda åklagare äga att anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att verkställa

beslag.

2. Undersökningen må anställas i bränneri, så ock i annat rum

eller byggnad, som kan begagnas för brännvinstillverkning eller förvaring

af brännvin.

49 §.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

50 §.

Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt där

gäller, må ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen

borttagas eller tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol

i målet dömt redskapen förbruten, där ej vid tillverkningen begagnats

redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kunnat lönligen uttagas, eller åverkan skett å

kontrollapparaten.

51 §.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess utbyte

mot annan, af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, där ej

redskapen vid beslaget fråntages ägaren, i hvilket fall den skall sättas

i allmänt förvar.

Bih. till Riksd. Prat. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 62 Häft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 oktober 1908, vid hvilken

tid nådiga förordningen den 13 juli 1887 angående villkoren för tillverkning

af brännvin med däri sedermera vidtagna ändringar upphör

att vara gällande; dock att tillsättningen af kontrollörer skall för det

tillverkningsår, som tager sin början den 1 oktober 1908, ske i enlighet

med denna förordning.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG^ 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.