Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

1907-05-29 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:221, Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

1

N:o 221.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 maj 1907.

— — — — — Andra Kammaren den 29 — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen med ny förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 18 samt memorial n:is 26 och 32.)

Till Konungen.

1 en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 80) liar Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag

till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Detta författningsförslag har gifvit anledning endast till följande

erinringar.

I 1 § 3 mom. har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett stadgande af

innebörd, att sådan tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt, som

äger rum å apotek för medicinskt ändamål, skulle vara skattefri och

icke underkastad kontroll. Å öfrig dylik tillverkning skulle däremot

förordningens bestämmelser äga tillämpning, endast med Eders Kungl.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 63 Käft. (N:o 221). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

Maj:t öppen lämnad rätt att medgifva de undantag från förordningens

kontrollföreskrifter, som i särskilt fall pröfvas nödiga.

Emot nämnda bestämmelse hafva inom Riksdagen uttalats betänkligheter

i det hänseende,- att den inhemska tillverkningen af maltinfusioner

och maltextrakt, med undantag af den å apotek för medicinskt ändamål

bedrifna, skulle genom beskattningen komma i en ogynnsam ställning

gentemot de preparat af ifrågavarande slag, som importeras från utlandet.

För att undgå denna olägenhet har ifrågasatts, huruvida för preparat

af maltinfusioner och maltextrakt i koncentrerad form, tillverkade

inom riket, må kunna medgifvas skattefrihet, äfven då de icke tillverkas

på apotek.

Efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran har chefen

för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå i afgifvet utlåtande

i denna fråga anfört, att till det skäl, som i chefens för finansdepartementet

yttrande till statsrådsprotokollet angifvits för införande af den

ifrågavarande förändrade bestämmelsen, ytterligare kunde läggas, att

genom annonser och cirkulär utbjudits s. k. torröl, d. v. s. maltextrakt

i torkadt tillstånd, uttryckligen afsedt att användas för hembrygd af

Öl, till hvilket ändamål hvarje paket extrakt skulle åtföljas af behöflig

mängd jäst. Oaktadt det vore chefen för kontroll- och justeringsbyrån

obekant, huruvida sådant maltextrakt ännu kommit till användning inom

landet, syntes honom dock vara tydligt, att det skulle vara synnerligen

olämpligt att medgifva den ifrågasatta skattefriheten för maltextrakt.

Då emellertid maltextrakt enligt uppgift inginge såsom beståndsdel i

en del till födoämnen afsedda preparat, torde restitution af skatt för

det malt, som förbrukats för på dylikt sätt användt maltextrakt, möjligen

kunna ifrågasättas. Förslag därom syntes dock böra föregås af

en utredning angående ej mindre den omfattning, hvari dylik tillverkning

må förekomma, än äfven den kontroll, som skulle erfordras för

skatterestitutionen.

Vid behandlingen inom Riksdagen af ifrågavarande stadgande har

tillika gjorts gällande, att den däri föreslagna skattefriheten för maltextrakt,

tillverkadt å apotek för medicinskt ändamål, innebure en premiering

af apoteken i förhållande till andra tillverkare af maltextrakt.

Enär vid apotek bedrefves tillverkning af maltextrakt äfven för annat

än rent medicinskt ändamål, borde det för sådant ändamål tillverkade

maltextraktet särskiljas, hvilket kunde ske exempelvis genom föreskrift,

att å apotek tillverkade maltpreparat skulle för åtnjutande af skattefrihet

vara försatta med läkemedel eller annat ämne, som kunde förhindra

dylika maltpreparats användning vid maltdryckstillverkning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

De emot förevarande stadgande sålunda framställda erinringar

synas Riksdagen befogade, medan Riksdagen å andra sidan ansett tillräcklig

utredning icke förefinnas för att med stöd däraf erforderliga

förändrade bestämmelser skulle kunna utarbetas. Riksdagen har därför

beslutit, att nu gällande stadganden i 1 § 3 mom. af 1903 års tillverkningsförordning

tills vidare bibehållas, samt att hos Eders Kungl. Maj:t

anhålla om utredning, med beaktande därvid af ofvan angifva synpunkter,

i hvad mån skattefrihet vid tillverkning af maltinfusioner och

maltextrakt skäligen bör äga rum och om framläggande för nästkommande

Riksdag af det förslag till bestämmelser, hvartill utredningen

må gifva anledning.

Vid behandlingen af 28 § 3 mom. har inom Riksdagen uttalats

den anmärkning, att genom den däri föreslagna bestämmelsen, att vört

icke må beredas vid skattefritt bryggeri för annat ändamål än tillverkning

af svagdricka i bryggeriet, möjligheten att å landsbygden kunna

förskaffa sig vört till bakning skulle i hög grad försvåras. Med hänsyn

härtill och då enligt chefens för finansdepartementet ofvan åsyftade

yttrande med ifrågavarande bestämmelse i främsta rummet afsåges att

förekomma, att vört från ett skattefritt bryggeri öfverfördes till ett

skattepliktigt, har Riksdagen ansett nämnda ändamål lämpligen vinnas

genom ett direkt mot dylikt förfarande riktadt förbud. Vid behandlingen

af denna fråga har från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

inhämtats, att nyligen inrapporterade fall af öfverförande

af svagdricka från skattefria till skattepliktiga bryggerier gjorde^det

ur kontroll- och skattesynpunkt önskvärd!, att ifrågavarande förbud

komme att omfatta jämväl svagdricka. I anledning häraf har stadgandet

omformulerats i sådant syfte.

Ifrågavarande förbud har öfverflyttats till förordningens 20 §.

Med afseende å rätten att från skattefritt bryggeri utföra vört

har Riksdagen emellertid ansett nödigt stadga den inskränkning, att

vörten vid utlämnandet icke må hafva högre extrakthalt än sex procent,

d. v. s. samma extrakthalt, som vörten vid tillverkning af svagdricka

i skattefritt bryggeri högst må äga, då jästen tillsättes. Bestämmelse

härom har införts i 28 § 3 mom.

Beträffande det i 25 § omförmälda arfvodet åt öfverkontrollör har

Riksdagen ansett detta böra utgå med högst 3,000 kronor för år räknadt,

därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel.

Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Majtts ifrågavarande

författningsförslag oförändradt, hvaremot Riksdagen, med iakttagande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

af ofvan om förmälda ändringar, antagit en förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker af den lydelse bilagan A. till

denna skrifvelse utvisar.

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes till allmän efterrättelse kungöra Riksdagens ifrågavarande

beslut.

Stockholm den 29 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

Bil. A.

Förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker.

I KAP.

Om skattens beräkning-, erläggande och återbärande samt allmänna

bestämmelser.

1 §•

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu

skall, utöfver livad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor

för rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning- i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af enhvar,

som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller

tillverkning af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning

af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum antingen å apotek för

medicinskt ändamål eller eljest under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskrifver.

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt

med tolf öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeriskatten

för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogrammen

malt utgår med fyra öre för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen

med sju öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen

med tio öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af

tillståndsbevis, endast svagdricka tillverkas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och

en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbrygd med en stamvört,

hvilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;

skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af

tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

öfver bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

4 §•

1. 1 skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker

användas endast torkadt, rostadt eller brändt kornmalt, humle, jäst och

vatten samt, under de villkor Kungl. Maj:t föreskrifver, sockerkulör.

Kungl. Maj:t äger att för visst bryggeri medgifva, att under föreskrifna

villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom

tillsats till porter.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan

justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund

maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist

afläste vågen, innan felet märktes.

5 §•

Skatt skall erläggas för minst etthundrafemtio kilogram malt i

medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning

på grund af tillståndsbevis må äga rum.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

7

6 §•

1. Tillverkare skall med det undantag-, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståtliållareämbetet

senast å åttonde dagen i hvarje månad förskottsvis

inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna

anmälan kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande

beloppet; men har under någon kalendermånad krossats

malt till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må

öfverskottet af skatt tillgodoräknas tillverkaren vid inbetalning af skatt

för påföljande månad.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats,

äger han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som

i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje

kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och

skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning

enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan

brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt

till maltkrossning, och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beshit. om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

§■

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan

för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till

Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.

Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

8 §•

Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes

under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för

den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda

maltdryckens tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den

skattesats, som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

9 §.

1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af

kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga

för bryggerierna i riket, hvilken utfärdas af Kungl. Maj:t,

utöfvas bryggerikontrollen af öfverkontrollörer, kontrollörer och tillsyningsman.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.

4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgöringsdistrikt

för öfverkontrollörer och kontrollörer, skolande såväl öfverkontrollör

som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de brännvinsbrännerier,

som äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.

5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

6. Tillsyningsman att utöfva tillsyn å skattefritt bryggeri förordnas,

där så prölvas nödigt, af kontroll- och justeringsstyrelsen.

7. Kontroll- och justeringsstyrelsen må förordna kontrollör att

biträda öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

ii §•

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åliggande samt de föreskrifter,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N;o 221.

kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

12 §.

Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,

äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.

II KAP.

Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryg-g-eri.

13 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början

af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift

om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot

denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 63 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse iV.-o 221.

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst niohundra kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd

med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande

för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar

efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den

tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrafemtio

kronor.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

återkallas.

14 §.

Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen

skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan

anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt,

skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet

minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att

äga rum; och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren

bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

och öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej

utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat afslutas.

15 §.

1. Om maltkrossning ej företages inom tre dygn efter det, då

enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller varit inställd

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

antingen under mer än tre dygn omedelbart före den tid, när tillståudsbeviset

upphör att gälla, eller eljest, utan sådan anmälan, som i 14 §

omförmäles, under tio eller flera på hvarandra följande dygn, åligger

det tillverkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt

rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet

belöpande kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande

eljest låter hos honom utmäta.

2. Vid beräkning af tiden för de i 1 mom. omförmälda uppehåll

i maltkrossning iakttages, att såsom maltkrossning icke må anses krossning

af endast brändt malt och ej heller, när krossning af det för en

brygd erforderliga maltet verkställes under två eller flere dagar, mer

än den krossning, som företages å den sista af dessa dagar.

III KAP.

Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri

första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören

öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggei’iet

och samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af

hvars och ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras

vid bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till

kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri kontroll-

och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver detsamma icke vidare

användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,

äfvenledes i två exemplar.

§•

1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning eller som där

upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,

med mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

19 §.

Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas

annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet

uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som

erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas

vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri och ej

heller därifrån utföras.

Vört eller svagdricka må icke öfverföras från skattefritt till skattepliktigt

bryggeri.

I skattepliktigt bryggeri må med det i 4 § 1 mom. omförmälda

undantag icke finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan

vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt; dock må vid

bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrifves, det för denna

tillverkning behöfliga socker förvaras i bryggeriet under de villkor, som

Kungl. Maj:t föreskrifver.

Hvad i denna § sägs om bryggeri gälle ock om samtliga de

lägenheter, som å den i 16 § föreskrifna planritning och beskrifning

upptagits såsom hörande till bryggeriet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

13

21 §■

I skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med

användande af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter

tillhandahålla, i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en

bryggjournal, hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman

tillgänglig.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregistrerande vågen ställe tillverkare titan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för

bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör

godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf

eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,

vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets

öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,

vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex

förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när

arbete inom bryggeriet pågår.

2o §.

1. Ofverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels

arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänst
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N;o 221.

göringstiden ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250

kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma

lägre arfvode eller ersättning.

Därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel, må arfvodet

icke i något fall bestämmas till högre belopp än 3,000 kronor, för år

räknadt.

Ersättning enligt nu angifna grunder tillkommer jämväl vikarie,

som kan varda förordnad för öfverkontrollör.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,

som af kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må

detta arfvode ej utgå med högre belopp än tre kronor för tillsyn å ett

skattepliktigt bryggeri och med högst en krona för hvarje ytterligare

bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

3. Om ersättning åt kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn

öfver brännvinsbränneri och bryggeri, stadgas i förordningen angående

tillverkning af brännvin.

4. Därest å landsb}?gden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla

kontrollören lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt

boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande tillverkaren

att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om dagen.

5. Kontrollör, som blifvit förordnad att biträda öfverkontrollör

vid dennes expeditionsgöromål, erhåller af statsmedel ersättning med

högst två kronor om dagen.

6. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga

maltet eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför

med två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

IV KAP.

t

Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.

26 §.

1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af

ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.

Maj ds befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen

skall bedrifvas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänsteman,

hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,

meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.

2. Tillståndsbevis, hvarom i 1 mom. sägs, må ej meddelas för

tillverkning i bryggeri, där förut under tillverkningsåret bedrifvits

skattepliktig tillverkning af maltdrycker, ej heller åt den, som erhållit

tillstånd till försäljning af vin eller Öl.

27 §•

I skattefritt bryggeri eller därtill hörande lägenheter må ej införas

eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.

2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej

användas sackarin eller liknande sötämne, och må dylikt ej finnas i

bryggeriet eller därtill hörande lägenheter.

3. Från skattefritt bryggeri må icke utföras vört af högre extrakthalt

än sex procent.

29 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter tillhandahålla,

i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en bryggjournal,

som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

30 §.

Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka

och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe

tillverkaren utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för

bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör

godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf

eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller

proppen.

32 §.

1. Före den femtonde dagen i månaden efter utgången af hvarje

kvartal skall tillverkaren till Kungl. Maj:ts befallningshafvande afkimma

ett af vederbörande kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen,

upptagande vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt

härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet

inbetala ett belopp, motsvarande trettio öre för hvarje helgfritt dygn

af den tid, hvarunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet

varit gällande. Uppgår maltafverkningen under omförmälda tid i medeltal

till mera än sextio kilogram malt för hvarje helgfritt dygn, skall

tillverkaren dessutom erlägga ett hälft öre för hvarje kilogram af den

maltmängd, hvarmed afverkningen öfverstiger en efter sextio kilogram

om dygnet beräknad afverkning.

*2. Inbetalas icke de i 1 mom. nämnda afgifter i behörig tid,

skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och

låta utmäta afgifterna.

33 §.

Kontroll tjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri

mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock

å annan tid, när arbete där pågår.

34 §.

Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,

för hvilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen anmäla sådant

för tillsyningsmannen med uppgift om dagen, då tillverkningen kommer

att afslutas; och åligger det tillsyningsmannen att härom lämna tillverkaren

bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

och öfverkontrollören. Finnes ej tillsyningsman anställd vid

bryggeriet, skall tillverkaren göra anmälan hos öfverkontrollören, som

därom underrättar Kung!, Maj:ts befallningshafvande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N.o 221.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis

äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma skolat afslutas.

35 §.

Tillsyningsman vid skattefritt bryggeri, som ej samtidigt tjänstgör

såsom kontrollör, erhåller af statsmedel den ersättning, som af kontroll-

och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må denna ersättning ej

utan Kungl. Maj:ts tillstånd utgå med högre belopp än tjugu kronor i

månaden för hvarje bryggeri.

V KAP.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

36 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.

eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett

i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till

och med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt

gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst fyratusen femhundra

kilogram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera

malt än fyratusen femhundra kilogram afverkats, skall i saknad af

erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek

antagas, att för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen

pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets

mängd i okrossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden

samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.

37 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget

behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,

skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 63 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från

och med fem till och med tvåhundra kronor.

38 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

39 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som

ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 38 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

19

40 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,

eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt

än sex procent,

eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet

tillverkas,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen

kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Den sakfällde gälde ock, på sätt i 36 § sägs, den skatt, han

undandragit statsverket.

41 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 eller 3 mom.,

eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,

eller vägrar kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen eller

att taga prof af vört eller maltdryck i bryggeriet,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 31 §,

straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

kronor.

Ofverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

42 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen

eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna

förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes lian, där ej särskildt

ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och med tvåhundra

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

43 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

44

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

45 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

46 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N''.o 221.

21

47 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller

olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom

förbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

48 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

49 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

50 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

51 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

VI KAP.

Öfvergångsstadganden.

52 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

utfärdandet af förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och

beskattning . af maltdrycker, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på kontroll- och justeringsstyrelsens

särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck

vid sådant bryggeri får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder

för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

53 §.

1. För skattepliktigt bryggeri, som varit i gång under kalenderåret

1906 och vid hvilket under tillverkningsåret 1906 — 1907 maltafverkningen

ej uppgår till etthundrafemtio kilogram i medeltal för

hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken tillståndsbevis vid

bryggeriet varit gällande, må för tiden intill den 1 oktober 1912

det i 5 § föreskrifna minsta beloppet malt nedsättas till femtio kilogram.

. Skulle skattepliktig tillverkning i bryggeriet ligga nere under

helt tillverkningsår eller maltafverkningen under något tillverkningsår

i medeltal uppgå till etthundrafemtio kilogram för hvarje helgfritt dygn

af den tid, under hvilken maltkrossning där varit tillåten, vare hvad

sålunda stadgats ej vidare å bryggeriet tillämpligt.

2. När enligt t mom. skatt må erläggas för mindre belopp malt

än det i 5 § bestämda, skall ock den i 13 § 2 och 5 mom. föreskrifna

säkerhet därefter jämkas.

54 §.

önskar tillverkare, som under tiden från och med den 1 oktober

1906 till och med den 28 februari 1907 bedrifvit tillverkning af maltdrycker

i skattepliktigt bryggeri och därvid ej afverkat mera än etthundra

kilogram malt i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid,

hvarunder maltkrossning i bryggeriet varit tillåten, upphöra med till
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 221.

verkningen, äge Kungl. Maj:t bevilja honom ersättning af statsmedel

intill tvåtusen kronor för den utgift, han haft för anskaffande och uppsättande

i bryggeriet af själfregistrerande våg, för inköp af maltkross,

såvida denna inköpts med anledning af maltbeskattningens införande,

samt för öfriga af beskattningens införande orsakade ändringar i bryggeriet.

Till Kungl. Maj:t ställd ansökan om ersättnings erhållande

skall före utgången af år 1907 ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i det län, där bryggeriet är beläget; skolande sökanden

vid ansökningen foga de bevis, hvarmed han anser sig kunna styrka beloppet

af ifrågavarande kostnader.

Skulle skattepliktig tillverkning, sedan ersättning, hvarom i denna

§ sägs, blifvit beviljad, komma att åter bedrifvas vid bryggeriet, äger

detta ej att komma i åtnjutande af den i 53 § medgifna förmån.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1907, vid hvilken

tid nådiga förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och

beskattning af maltdrycker med däri sedermera vidtagna ändringar upphör

att vara gällande; dock att anmälan om tillämnad maltdryckstillverkning

för det tillverkningsår, som tager sin början den 1 oktober

1907, skall ske i enlighet med denna förordning, att arfvode till kontrollörer

under tillverkningsåret 1907—1908 skall utgå i enlighet med

bestämmelserna i förordningen af den 17 juni 1903 samt att intill utgången

af år 1907 chefen för finansdepartementets kontroll-och justeringsbyrå

äger fullgöra hvad enligt denna förordning åligger kontrolloch

justeringsstyrelsen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.