Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
1907-05-29 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1907:221, Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
1
N:o 221.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 29 maj 1907.
— — — — — Andra Kammaren den 29 — — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen med ny förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker.
(Bevillningsutskottets betänkande n:o 18 samt memorial n:is 26 och 32.)
Till Konungen.
1 en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 80) liar Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag
till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Detta författningsförslag har gifvit anledning endast till följande
erinringar.
I 1 § 3 mom. har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett stadgande af
innebörd, att sådan tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt, som
äger rum å apotek för medicinskt ändamål, skulle vara skattefri och
icke underkastad kontroll. Å öfrig dylik tillverkning skulle däremot
förordningens bestämmelser äga tillämpning, endast med Eders Kungl.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 63 Käft. (N:o 221). 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
Maj:t öppen lämnad rätt att medgifva de undantag från förordningens
kontrollföreskrifter, som i särskilt fall pröfvas nödiga.
Emot nämnda bestämmelse hafva inom Riksdagen uttalats betänkligheter
i det hänseende,- att den inhemska tillverkningen af maltinfusioner
och maltextrakt, med undantag af den å apotek för medicinskt ändamål
bedrifna, skulle genom beskattningen komma i en ogynnsam ställning
gentemot de preparat af ifrågavarande slag, som importeras från utlandet.
För att undgå denna olägenhet har ifrågasatts, huruvida för preparat
af maltinfusioner och maltextrakt i koncentrerad form, tillverkade
inom riket, må kunna medgifvas skattefrihet, äfven då de icke tillverkas
på apotek.
Efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran har chefen
för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå i afgifvet utlåtande
i denna fråga anfört, att till det skäl, som i chefens för finansdepartementet
yttrande till statsrådsprotokollet angifvits för införande af den
ifrågavarande förändrade bestämmelsen, ytterligare kunde läggas, att
genom annonser och cirkulär utbjudits s. k. torröl, d. v. s. maltextrakt
i torkadt tillstånd, uttryckligen afsedt att användas för hembrygd af
Öl, till hvilket ändamål hvarje paket extrakt skulle åtföljas af behöflig
mängd jäst. Oaktadt det vore chefen för kontroll- och justeringsbyrån
obekant, huruvida sådant maltextrakt ännu kommit till användning inom
landet, syntes honom dock vara tydligt, att det skulle vara synnerligen
olämpligt att medgifva den ifrågasatta skattefriheten för maltextrakt.
Då emellertid maltextrakt enligt uppgift inginge såsom beståndsdel i
en del till födoämnen afsedda preparat, torde restitution af skatt för
det malt, som förbrukats för på dylikt sätt användt maltextrakt, möjligen
kunna ifrågasättas. Förslag därom syntes dock böra föregås af
en utredning angående ej mindre den omfattning, hvari dylik tillverkning
må förekomma, än äfven den kontroll, som skulle erfordras för
skatterestitutionen.
Vid behandlingen inom Riksdagen af ifrågavarande stadgande har
tillika gjorts gällande, att den däri föreslagna skattefriheten för maltextrakt,
tillverkadt å apotek för medicinskt ändamål, innebure en premiering
af apoteken i förhållande till andra tillverkare af maltextrakt.
Enär vid apotek bedrefves tillverkning af maltextrakt äfven för annat
än rent medicinskt ändamål, borde det för sådant ändamål tillverkade
maltextraktet särskiljas, hvilket kunde ske exempelvis genom föreskrift,
att å apotek tillverkade maltpreparat skulle för åtnjutande af skattefrihet
vara försatta med läkemedel eller annat ämne, som kunde förhindra
dylika maltpreparats användning vid maltdryckstillverkning.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
De emot förevarande stadgande sålunda framställda erinringar
synas Riksdagen befogade, medan Riksdagen å andra sidan ansett tillräcklig
utredning icke förefinnas för att med stöd däraf erforderliga
förändrade bestämmelser skulle kunna utarbetas. Riksdagen har därför
beslutit, att nu gällande stadganden i 1 § 3 mom. af 1903 års tillverkningsförordning
tills vidare bibehållas, samt att hos Eders Kungl. Maj:t
anhålla om utredning, med beaktande därvid af ofvan angifva synpunkter,
i hvad mån skattefrihet vid tillverkning af maltinfusioner och
maltextrakt skäligen bör äga rum och om framläggande för nästkommande
Riksdag af det förslag till bestämmelser, hvartill utredningen
må gifva anledning.
Vid behandlingen af 28 § 3 mom. har inom Riksdagen uttalats
den anmärkning, att genom den däri föreslagna bestämmelsen, att vört
icke må beredas vid skattefritt bryggeri för annat ändamål än tillverkning
af svagdricka i bryggeriet, möjligheten att å landsbygden kunna
förskaffa sig vört till bakning skulle i hög grad försvåras. Med hänsyn
härtill och då enligt chefens för finansdepartementet ofvan åsyftade
yttrande med ifrågavarande bestämmelse i främsta rummet afsåges att
förekomma, att vört från ett skattefritt bryggeri öfverfördes till ett
skattepliktigt, har Riksdagen ansett nämnda ändamål lämpligen vinnas
genom ett direkt mot dylikt förfarande riktadt förbud. Vid behandlingen
af denna fråga har från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
inhämtats, att nyligen inrapporterade fall af öfverförande
af svagdricka från skattefria till skattepliktiga bryggerier gjorde^det
ur kontroll- och skattesynpunkt önskvärd!, att ifrågavarande förbud
komme att omfatta jämväl svagdricka. I anledning häraf har stadgandet
omformulerats i sådant syfte.
Ifrågavarande förbud har öfverflyttats till förordningens 20 §.
Med afseende å rätten att från skattefritt bryggeri utföra vört
har Riksdagen emellertid ansett nödigt stadga den inskränkning, att
vörten vid utlämnandet icke må hafva högre extrakthalt än sex procent,
d. v. s. samma extrakthalt, som vörten vid tillverkning af svagdricka
i skattefritt bryggeri högst må äga, då jästen tillsättes. Bestämmelse
härom har införts i 28 § 3 mom.
Beträffande det i 25 § omförmälda arfvodet åt öfverkontrollör har
Riksdagen ansett detta böra utgå med högst 3,000 kronor för år räknadt,
därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel.
Riksdagen har alltså icke bifallit Eders Kungl. Majtts ifrågavarande
författningsförslag oförändradt, hvaremot Riksdagen, med iakttagande
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
af ofvan om förmälda ändringar, antagit en förordning angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker af den lydelse bilagan A. till
denna skrifvelse utvisar.
Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes till allmän efterrättelse kungöra Riksdagens ifrågavarande
beslut.
Stockholm den 29 maj 1907.
Med undersåtlig vördnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
Bil. A.
Förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker.
I KAP.
Om skattens beräkning-, erläggande och återbärande samt allmänna
bestämmelser.
1 §•
1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu
skall, utöfver livad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor
för rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning- i denna förordning finnas stadgade.
2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,
må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af enhvar,
som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller
tillverkning af sådana drycker till afsalu.
3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning
af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum antingen å apotek för
medicinskt ändamål eller eljest under de villkor och den kontroll,
Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskrifver.
2 §•
1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,
skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt
med tolf öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeriskatten
för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogrammen
malt utgår med fyra öre för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen
med sju öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen
med tio öre för kilogram.
2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af
tillståndsbevis, endast svagdricka tillverkas.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
3 §•
1. I denna förordning förstås med
svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och
en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbrygd med en stamvört,
hvilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;
skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
endast svagdricka må tillverkas;
skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af
tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt
tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande
direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet
öfver bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.
4 §•
1. 1 skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker
användas endast torkadt, rostadt eller brändt kornmalt, humle, jäst och
vatten samt, under de villkor Kungl. Maj:t föreskrifver, sockerkulör.
Kungl. Maj:t äger att för visst bryggeri medgifva, att under föreskrifna
villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom
tillsats till porter.
2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så
förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning
ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.
3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,
men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan
justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund
maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist
afläste vågen, innan felet märktes.
5 §•
Skatt skall erläggas för minst etthundrafemtio kilogram malt i
medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning
på grund af tillståndsbevis må äga rum.
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
7
6 §•
1. Tillverkare skall med det undantag-, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståtliållareämbetet
senast å åttonde dagen i hvarje månad förskottsvis
inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna
anmälan kommer att under månaden krossas.
2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt
än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att
inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande
beloppet; men har under någon kalendermånad krossats
malt till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må
öfverskottet af skatt tillgodoräknas tillverkaren vid inbetalning af skatt
för påföljande månad.
3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats,
äger han återbekomma skillnaden.
4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd
med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som
i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje
kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och
skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning
enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan
brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.
5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts
befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt
till maltkrossning, och låta utmäta skatten.
6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med
den dag, då beshit. om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans
ombud.
§■
Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat
lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan
för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till
Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.
Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
8 §•
Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för
den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda
maltdryckens tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den
skattesats, som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.
9 §.
1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af
kontroll- och justeringsstyrelsen.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga
för bryggerierna i riket, hvilken utfärdas af Kungl. Maj:t,
utöfvas bryggerikontrollen af öfverkontrollörer, kontrollörer och tillsyningsman.
3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.
4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgöringsdistrikt
för öfverkontrollörer och kontrollörer, skolande såväl öfverkontrollör
som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de brännvinsbrännerier,
som äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.
5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och
justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
6. Tillsyningsman att utöfva tillsyn å skattefritt bryggeri förordnas,
där så prölvas nödigt, af kontroll- och justeringsstyrelsen.
7. Kontroll- och justeringsstyrelsen må förordna kontrollör att
biträda öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål.
10 §.
Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne
önskar däraf taga del.
ii §•
Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan för
bryggerierna innehåller om tillverkares åliggande samt de föreskrifter,
9
Riksdagens Skrifvelse N;o 221.
kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman
i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.
12 §.
Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen
af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,
äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.
II KAP.
Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryg-g-eri.
13 §.
1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början
af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift
om:
a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress,
b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman;
hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot
denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.
2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 63 Häft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse iV.-o 221.
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst niohundra kronor.
3. Ingifves behörig ränterikvittens eller varder säkerheten, där
sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes
eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning
af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset
krossas.
4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd
med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande
för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar
efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den
tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,
i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.
5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten
därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrafemtio
kronor.
6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan
ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,
återkallas.
14 §.
Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen
skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan
anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt,
skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet
minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att
äga rum; och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren
bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande
och öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej
utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma
skolat afslutas.
15 §.
1. Om maltkrossning ej företages inom tre dygn efter det, då
enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller varit inställd
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
antingen under mer än tre dygn omedelbart före den tid, när tillståudsbeviset
upphör att gälla, eller eljest, utan sådan anmälan, som i 14 §
omförmäles, under tio eller flera på hvarandra följande dygn, åligger
det tillverkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt
rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet
belöpande kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande
eljest låter hos honom utmäta.
2. Vid beräkning af tiden för de i 1 mom. omförmälda uppehåll
i maltkrossning iakttages, att såsom maltkrossning icke må anses krossning
af endast brändt malt och ej heller, när krossning af det för en
brygd erforderliga maltet verkställes under två eller flere dagar, mer
än den krossning, som företages å den sista af dessa dagar.
III KAP.
Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.
16 §.
1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören
öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggei’iet
och samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af
hvars och ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras
vid bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till
kontroll- och justeringsstyrelsen.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri kontroll-
och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver detsamma icke vidare
användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,
äfvenledes i två exemplar.
§•
1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke
blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning eller som där
upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker
användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen
godkända.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny
sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.
18 §.
1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i
behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande
våg.
2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning
ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.
3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,
med mindre den ställes under kronans lås eller försegling.
19 §.
Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas
annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet
uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.
20 §.
Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar
och vörtpanna äro uppställda.
Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som
erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot
krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas
vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.
Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri och ej
heller därifrån utföras.
Vört eller svagdricka må icke öfverföras från skattefritt till skattepliktigt
bryggeri.
I skattepliktigt bryggeri må med det i 4 § 1 mom. omförmälda
undantag icke finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan
vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt; dock må vid
bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrifves, det för denna
tillverkning behöfliga socker förvaras i bryggeriet under de villkor, som
Kungl. Maj:t föreskrifver.
Hvad i denna § sägs om bryggeri gälle ock om samtliga de
lägenheter, som å den i 16 § föreskrifna planritning och beskrifning
upptagits såsom hörande till bryggeriet.
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
13
21 §■
I skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med
användande af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter
tillhandahålla, i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en
bryggjournal, hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman
tillgänglig.
22 §.
Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,
som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af
kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den
själfregistrerande vågen ställe tillverkare titan ersättning till kontrolltjänstemans
förfogande.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för
bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör
godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf
eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.
Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.
På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.
24 §.
Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,
vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets
öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,
vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex
förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när
arbete inom bryggeriet pågår.
2o §.
1. Ofverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels
arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänst
-
14
Riksdagens Skrifvelse N;o 221.
göringstiden ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250
kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma
lägre arfvode eller ersättning.
Därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel, må arfvodet
icke i något fall bestämmas till högre belopp än 3,000 kronor, för år
räknadt.
Ersättning enligt nu angifna grunder tillkommer jämväl vikarie,
som kan varda förordnad för öfverkontrollör.
2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,
som af kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må
detta arfvode ej utgå med högre belopp än tre kronor för tillsyn å ett
skattepliktigt bryggeri och med högst en krona för hvarje ytterligare
bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
3. Om ersättning åt kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn
öfver brännvinsbränneri och bryggeri, stadgas i förordningen angående
tillverkning af brännvin.
4. Därest å landsb}?gden på grund af lokala förhållanden sådant
erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla
kontrollören lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt
boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande tillverkaren
att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om dagen.
5. Kontrollör, som blifvit förordnad att biträda öfverkontrollör
vid dennes expeditionsgöromål, erhåller af statsmedel ersättning med
högst två kronor om dagen.
6. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder
måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga
maltet eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför
med två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.
IV KAP.
t
Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.
26 §.
1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af
ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren
att minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.
Maj ds befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen
skall bedrifvas, samt
c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänsteman,
hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.
2. Tillståndsbevis, hvarom i 1 mom. sägs, må ej meddelas för
tillverkning i bryggeri, där förut under tillverkningsåret bedrifvits
skattepliktig tillverkning af maltdrycker, ej heller åt den, som erhållit
tillstånd till försäljning af vin eller Öl.
27 §•
I skattefritt bryggeri eller därtill hörande lägenheter må ej införas
eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.
28 §.
1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,
då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.
2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej
användas sackarin eller liknande sötämne, och må dylikt ej finnas i
bryggeriet eller därtill hörande lägenheter.
3. Från skattefritt bryggeri må icke utföras vört af högre extrakthalt
än sex procent.
29 §.
I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande
af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter tillhandahålla,
i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en bryggjournal,
som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.
30 §.
Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka
och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe
tillverkaren utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för
bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör
godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf
eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.
Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller
proppen.
32 §.
1. Före den femtonde dagen i månaden efter utgången af hvarje
kvartal skall tillverkaren till Kungl. Maj:ts befallningshafvande afkimma
ett af vederbörande kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen,
upptagande vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt
härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet
inbetala ett belopp, motsvarande trettio öre för hvarje helgfritt dygn
af den tid, hvarunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet
varit gällande. Uppgår maltafverkningen under omförmälda tid i medeltal
till mera än sextio kilogram malt för hvarje helgfritt dygn, skall
tillverkaren dessutom erlägga ett hälft öre för hvarje kilogram af den
maltmängd, hvarmed afverkningen öfverstiger en efter sextio kilogram
om dygnet beräknad afverkning.
*2. Inbetalas icke de i 1 mom. nämnda afgifter i behörig tid,
skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och
låta utmäta afgifterna.
33 §.
Kontroll tjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock
å annan tid, när arbete där pågår.
34 §.
Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,
för hvilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen anmäla sådant
för tillsyningsmannen med uppgift om dagen, då tillverkningen kommer
att afslutas; och åligger det tillsyningsmannen att härom lämna tillverkaren
bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande
och öfverkontrollören. Finnes ej tillsyningsman anställd vid
bryggeriet, skall tillverkaren göra anmälan hos öfverkontrollören, som
därom underrättar Kung!, Maj:ts befallningshafvande.
17
Riksdagens Skrifvelse N.o 221.
När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis
äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma skolat afslutas.
35 §.
Tillsyningsman vid skattefritt bryggeri, som ej samtidigt tjänstgör
såsom kontrollör, erhåller af statsmedel den ersättning, som af kontroll-
och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må denna ersättning ej
utan Kungl. Maj:ts tillstånd utgå med högre belopp än tjugu kronor i
månaden för hvarje bryggeri.
V KAP.
Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
36 §.
1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.
eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett
i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till
och med tvåhundra kronor.
2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning
yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,
straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor
eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt
gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst fyratusen femhundra
kilogram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera
malt än fyratusen femhundra kilogram afverkats, skall i saknad af
erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek
antagas, att för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen
pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets
mängd i okrossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden
samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.
37 §.
Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget
behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,
skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt
Bih. till Biksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 63 Häft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från
och med fem till och med tvåhundra kronor.
38 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket
skatt
använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven
ordning vägdt,
eller gör åverkan å själfregistrerande våg,
eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjänsteman åsatt,
eller eljest svikligen förfar,
straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,
dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.
39 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som
ännu icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,
eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves
i 21 §,
eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen
eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 38 §, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,
och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
19
40 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,
eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt
än sex procent,
eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet
tillverkas,
straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen
kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.
Den sakfällde gälde ock, på sätt i 36 § sägs, den skatt, han
undandragit statsverket.
41 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 eller 3 mom.,
eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,
eller vägrar kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen eller
att taga prof af vört eller maltdryck i bryggeriet,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 31 §,
straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra
kronor.
Ofverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
42 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de
föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen
eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna
förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes lian, där ej särskildt
ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och med tvåhundra
kronor.
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
43 §.
Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen
person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar
tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.
44
Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.
45 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han
om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
46 §.
Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning.
Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen
från och med fem till och med femtio kronor, där
han ej haft giltig anledning till undersökningen.
Riksdagens Skrifvelse N''.o 221.
21
47 §.
Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller
olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom
förbrutna, därå verkställa beslag.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
48 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.
Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
49 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
50 §.
Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.
51 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel
kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,
tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej
angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,
makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,
hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
VI KAP.
Öfvergångsstadganden.
52 §.
Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
utfärdandet af förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och
beskattning . af maltdrycker, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter
icke kunna tillämpas, skall på kontroll- och justeringsstyrelsens
särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck
vid sådant bryggeri får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder
för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.
53 §.
1. För skattepliktigt bryggeri, som varit i gång under kalenderåret
1906 och vid hvilket under tillverkningsåret 1906 — 1907 maltafverkningen
ej uppgår till etthundrafemtio kilogram i medeltal för
hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken tillståndsbevis vid
bryggeriet varit gällande, må för tiden intill den 1 oktober 1912
det i 5 § föreskrifna minsta beloppet malt nedsättas till femtio kilogram.
. Skulle skattepliktig tillverkning i bryggeriet ligga nere under
helt tillverkningsår eller maltafverkningen under något tillverkningsår
i medeltal uppgå till etthundrafemtio kilogram för hvarje helgfritt dygn
af den tid, under hvilken maltkrossning där varit tillåten, vare hvad
sålunda stadgats ej vidare å bryggeriet tillämpligt.
2. När enligt t mom. skatt må erläggas för mindre belopp malt
än det i 5 § bestämda, skall ock den i 13 § 2 och 5 mom. föreskrifna
säkerhet därefter jämkas.
54 §.
önskar tillverkare, som under tiden från och med den 1 oktober
1906 till och med den 28 februari 1907 bedrifvit tillverkning af maltdrycker
i skattepliktigt bryggeri och därvid ej afverkat mera än etthundra
kilogram malt i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid,
hvarunder maltkrossning i bryggeriet varit tillåten, upphöra med till
-
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 221.
verkningen, äge Kungl. Maj:t bevilja honom ersättning af statsmedel
intill tvåtusen kronor för den utgift, han haft för anskaffande och uppsättande
i bryggeriet af själfregistrerande våg, för inköp af maltkross,
såvida denna inköpts med anledning af maltbeskattningens införande,
samt för öfriga af beskattningens införande orsakade ändringar i bryggeriet.
Till Kungl. Maj:t ställd ansökan om ersättnings erhållande
skall före utgången af år 1907 ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i det län, där bryggeriet är beläget; skolande sökanden
vid ansökningen foga de bevis, hvarmed han anser sig kunna styrka beloppet
af ifrågavarande kostnader.
Skulle skattepliktig tillverkning, sedan ersättning, hvarom i denna
§ sägs, blifvit beviljad, komma att åter bedrifvas vid bryggeriet, äger
detta ej att komma i åtnjutande af den i 53 § medgifna förmån.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1907, vid hvilken
tid nådiga förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker med däri sedermera vidtagna ändringar upphör
att vara gällande; dock att anmälan om tillämnad maltdryckstillverkning
för det tillverkningsår, som tager sin början den 1 oktober
1907, skall ske i enlighet med denna förordning, att arfvode till kontrollörer
under tillverkningsåret 1907—1908 skall utgå i enlighet med
bestämmelserna i förordningen af den 17 juni 1903 samt att intill utgången
af år 1907 chefen för finansdepartementets kontroll-och justeringsbyrå
äger fullgöra hvad enligt denna förordning åligger kontrolloch
justeringsstyrelsen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.