Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående undersökning och utredning rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden.

1907-05-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:222, Skrifvelse till Konungen angående undersökning och utredning rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

1

N:o 222.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 maj 1907.

— — — — Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående undersökning och utredning

rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 18).

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 25.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion kar framhållits bekofvet af att

en utredning verkställdes om lämpligaste sättet för åstadkommande af en

undersökning ock statistisk utredning rörande landtarbetarnes (småbönders,

torpares, statares, drängars och pigors, backstugusittares och s. k. inbysingars

med fleres) lefnadsförhållanden.

Riksdagen håller före, att ingående kännedom om landtbefolkningens

lefnadsförhållanden i olika trakter af vårt land ännu saknas. Frågan om

landtarbetarnes ställning och lefnadsvillkor bar hittills blifvit vida mindre

uppmärksammad än den industriella arbetarefrågan. Att emellertid med

hänsyn till aflöning och aflöningssätt, arbetstid, födans beskaffenhet, bostäder

m. m. för jordbrukets arbetare i flera landsdelar gifves mycket,

som påkallar förändringar till det bättre, torde kunna anses obestridligt.

För att någonting väsentligt härutinnan skall kunna göras, erfordras

till eu början oundgängligen ett statistiskt material, ägnadt att gifva

Bil), till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 64 Höft. (N:is 222, 223.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

eu i alla afseenden, såvidt möjligt, fullständig inblick i de förhållanden,

under hvilka hela denna arbetareklass lefver och verkar. Någon särskild

utredning i sådant hänseende genom statens försorg har hittills

knappast förekommit. Visserligen hafva en del socialstatistiska undersökningar

ägt rum genom jordbrukslägenhetskommittén 1891 — 93 och egnahemskommittén

1899—1901, båda tillsatta för att utreda möjligheterna

att bereda obemedlade och mindre bemedlade lättare tillfällen att

bilda egna smärre jordbruk, hvarförutom på enskildt initiativ, med understöd

från »Lorénska fonden för befrämjande af socialvetenskaper», undersökningar

anordnats rörande vissa landtarbetares lefnadsvillkor å eu del

orter; men någon allmänomfattande och systematisk utredning af hithörande

förhållanden har icke förekommit.

Uti skrifvelse den 2 maj 1893 anhöll Riksdagen hos Eders Kungl.

Maj:t om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande

och publicerande genom statens försorg af eu svensk arbetsstatistik samt

om framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning häraf

syntes vara påkallade. På grund af denna framställning aflat Eders

Kungl. Maj:t till 1896 års Riksdag proposition om anslag för anordnande

af eu arbetsstatistik. Med anledning häraf förklarade Riksdagen i skrifvelse

den 11 maj 1896 sig visserligen icke vilja bestrida, att eu på statistiska

utredningar grundad kännedom om de förhållanden, hvarunder våra

arbetare lefde, måste vara af stor betydelse för ett rätt bedömande

och lösande af viktiga samhällsspörsmål, men ansåg sig dock ej kunna

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, hvilket innebar organiserandet redan

från början af en anstalt med fast tjänstepersonal, utan beviljade i stället

för år 1897 på extra plats för ett anslag för försök med arbetsstatistiska

undersökningar inom något visst begränsadt område.

Dessa undersökningar, hvilka år 1897 togo sin början inom kommerskollegium,

hafva sedermera oafbrutet fortgått, men hafva intill år

1903 endast afsett särskilda industrigrenar.

Till 1902 års Riksdag afgaf Eders Kungl. Maj:t förslag, att från

och med 1903 års början eu något fastare organisation måtte beredas

den officiella arbetsstatistiken; och äfven om denna framställning icke i

sin helhet vann Riksdagens bifall, förklarade sig Riksdagen i skrifvelse

den 15 maj 1902 emellertid hafva på det sätt bifallit densamma, att dels

för det arbetsstatistiska arbetet hos kommerskollegium å ordinarie stat

inom kollegiet inrättades en förste aktuariebefattning och dels för detta

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

arbetes anordnande å extra stat anvisades ett anslag för år 1903; och

hafva sedermera extra anslag för samma ändamål årligen beviljats.

Enligt den plan för det arbetsstatistiska arbetet, som af Eders Kungl.

Maj:t år 1903 fastställdes och som därefter hufvudsakligen blifvit följd,

skall nämnda arbete afse dels och i främsta rummet en fortlöpande socialstatistik

af allmän art, och dels mera mångsidiga specialundersökningar.

Den fortlöpande socialstatistiken af allmän art behandlar hufvudsakligen

följande olika spörsmål, nämligen förhållandena å arbetsmarknaden,

den offentliga arbetsförmedlingen, arbetskonflikter, lifsmedelspriser, bostadspriser,

byggnadsverksamheten, arbetsgifvares och arbetares organisationsväsende.

Bland dessa ämnen afser flertalet uteslutande eller hufvudsakligen

förhållandena i städer och likartade samhällen och belyser sålunda endast

industriarbetet; hvaremellertid undersökningarna om och redogörelserna för

arbetsförmedling, arbetskonflikter och organisationsväsende omfatta både

industriarbetare och landtbruksarbetare.

Specialundersökningarne åter behandla antingen vissa sociala spörsmål,

som anses vara af särskild vikt, eller ock förhållandena inom någon viss

betydelsefull näringsgren. Dessa undersökningar hafva hittills uteslutande

sysselsatt sig med industrien, och för närvarande pågår en specialundersökning

rörande arbetstidens längd inom de industriella yrkena och handtverkerierna.

Riksdagens här ofvan omförmälda skrivelser torde böra tolkas så,

att de afse icke allenast industriarbetare utan jämväl landtbruksarbetare,

äfven om, särskildt hvad skrifvelsen den 2 maj 1893 angår, frågan

om industriarbetarne träder i förgrunden och speciellt omnämnes. Denna

uppfattning vinner äfven stöd såväl af den år 1903 fastställda plan för

det arbetsstatistiska arbetet, hvilken plan afser en fortlöpande socialstatistik

af allmän art och sålunda måste anses omfatta äfven landtarbetarne och

deras förhållanden, som äfven af den omständigheten, att den på grund af

berörde plan sedermera utförda och alltjämt fortgående arbetsstatistiken

sysselsätter sig med landtbruksarbetarne i fråga om några få förhållanden.

Ett obestridligt faktum är emellertid, att det hufvudsakliga arbetet inom

den arbetsstatistiska afdelningen inom kommerskollegium ägnas åt industriarbetarnes

förhållanden och att hittills endast eu obetydlig uppmärksamhet

kunnat fästas vid landtarbetarnes förhållanden. Sålunda saknas

med afseende å de olika kategorierna af landtarbetare nästan fullständigt

all utredning om ålder och civilståndsförhållanden, form för anställningen,

arbetstid, form för aflöningen, bostadsförhållanden, kooperation, småbruks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 222.

och egnahemsrörelserna, prisförhållandena å landsbygden, utgifterna för

uppehälle m. m.

Då Riksdagen anser, att en utredning af berörda samhällsspörsmål

är af nöden för deras Tätta bedömande och lösande samt håller före, att eu

sådan utredning icke torde kunna äga rum med de arbetskrafter, som

nu äro anvisade för det arbetsstatistiska arbetet, får Riksdagen härmedelst

anhålla om en utredning om lämpligaste sättet för åstadkommandet af eu

undersökning och statistisk utredning rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden

samt framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning

däraf kunna synas påkallade.

Stockholm den 30 maj 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.