Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bildande af en jordförmedling sf ond jämte en i ämnet väckt motion.

1907-06-01 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:226, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bildande af en jordförmedling sf ond jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

1

N:o 226.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 juni 1907.

— — — — Andra Kammaren den 1 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till bildande af en jordförmedling

sf ond jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande n:o 176.)

Till Konungen.

I en den 9 april innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 149) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt, i statsrådet

samma dag fördt protokoll öfver jordbruksärenden, föreslagit Riksdagen

att

l:o.

bemyndiga riksgäldskontor att under åren 1908—1909 tillhandahålla

statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande

af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller

å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 67 Höft. (N:o 226.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

af större jordområden, som kunde erhållas för billigt pris och särskildt

lämpade sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till egnahemslägenheter

(j ordförmedling sfonden);

2:o.

medgifva, att Eders Kungl. Maj:t måtte under nämnda år disponera

fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt aktiebolag och föreningar,

hvilka hade till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna

hem, under förutsättning att nämnda aktiebolag och föreningar af Eders

Kungl. Maj:t vid pröfning i hvarje särskildt fall i den ordning, Eders

Kungl. Maj:t funne godt föreskrifva, funnes bereda tillräcklig trygghet för

att deras verksamhet bedrefves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt,

och under villkor att deras bolagsordningar eller stadgar vore upprättade i

öfverensstämmelse med af Eders Kungl. Maj:t särskildt föreskrifnagrunder;

3:o.

besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skulle gälla följande allmänna

bestämmelser:

Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas till Kungl. Maj:t

samt ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Vid ansökningen skola fogas:

a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling, utvisande, att

sökanden inköpt eller å auktion inropat det jordområde, till hvars förvärfvande

statslånet afses, eller att sökanden har anbud att få till visst

pris och på angifna villkor inköpa området,

b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift å dess belägenhet,

storlek, naturbeskaffenhet, kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde,

därest sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader

och befintliga anläggningar m. m.,

c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande af uppgifterna

i beskrifningen äfvensom i öfrigt för bedömande af fastighetens värde

och lämplighet för styckning.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att ofördröjligen insända

de ingifna handlingarna jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t.

Mom. 2. Statslån kan beviljas till högst Vs af områdets med

ledning af de i mom. 1 omförmälda handlingar beräknade värde, dock

ej till mer än Vs af köpesumman.

Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utanordnas af statskontoret, sedan

låntagaren dit aflämnat skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för

förbindelsens behöriga fullgörande, som af statskontoret kan godkännas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal träffadt, må ej lånet

utlämnas, förrän sökanden styrkt, att sådant aftal åt bindande beskaffenhet

kommit till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

vid lånets sökande uppgifvits.

Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke blifvit inom ett år

från den dag, då det beviljats, i statskontoret lyft, skall anses hafva

återfallit till fonden.

Mom. o. Aktiebolag eller förening, som erhållit statslån, åligge

att skyndsamt gå i författning om det inköpta områdets styckning på

så lämpligt sätt som möjligt för vinnande af det med statslånets beviljande

afsedda ändamålet.

Finnes bolaget eller föreningen visa försumlighet härutinnan eller

varder eljest bolagets eller föreningens verksamhet icke handhafd på

ett förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för handen, att statskontoret,

efter ty nedan sägs, äger påfordra lånets inbetalning, då ankommer

på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna förordna, att statslånet

genast skall vara till återbetalning förfallet.

Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må med de inskränkningar,

som i mom. 7 här nedan omförmälas, statslånet åtnjutas intill

utgången af femte kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret

lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till statskontoret till fullo

inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda förhållanden,

på ansökan, finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.

Mom. 6. Å lyft lånebelopp skall erläggas ränta från lyftningsdagen

efter fyra för hundra för år räknadt.

Förfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom utgången af

januari månad påföljande år till statskontoret inbetalas.

Mom. 7. För hvarje kalenderår skall bolaget eller föreningen

inom nästföljande januari månads utgång till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva redogörelse för sin verksamhet, innefattande uppgift

å de lotter af det inköpta området, som under året från detsamma

försålts, deras storlek och beskaffenhet samt de för desamma erhållna

köpeskillingar.

Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar, Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i öfrigt kan finna lämpligt införskaffa, skall

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där ej sådant fall är för handen,

som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag till bestämmande

af det belopp af statslånet, som vid jämförelse med hela områdets

värde skall anses belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte

ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

öfverlämna till Kungl. Maj:t, som bestämmer huru stor del af lånet på

grund af de skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.

Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom en månad, efter

det bolaget eller föreningen erhållit del af Kungl. Maj:ts beslut, jämte

å samma belopp upplupen ränta till statskontoret inlevereras.

Har under året det inköpta området blifvit i dess helhet försåldt,

åligge det Kungl. Maj:ts befallningshafvande att därom ofördröjligen

lämna statskontoret underrättelse. I detta fall skall den utestående

delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande januari månads

utgång till statskontoret inbetalas.

Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden skulle finna den

ställda säkerheten icke längre nöjaktig, skall låntagaren inom tre månader

efter därom erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshandlingar,

som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att statskontoret

eljest äger påfordra lånets ofördröjliga inbetalning.

Samma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven rånte- eller

kapitalafbetalning icke erlägges inom fjorton dagar efter förfallodagen.

Mom. 9. A till betalning förfallet kapitalbelopp erlägges ränta

efter sex för hundra från förfallodagen, till dess likvid sker.

Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon del af erhållet

statslån är ogulden, upplåtelse af lotter ske endast under äganderätt.

Dock må, intill dess försäljning kan ske, område upplåtas på arrende

för kortare tid.

Mom. 11. Bolag eller förening, som erhållit statslån, är, så länge

någon del af detta ännu återstår ogulden, underkastad den kontroll

och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna för godt bestämma;

4:o.

medgifva, att Eders Kungl. Maj:t måtte äga meddela de ytterligare

föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunde finnas

erforderliga;

5:o.

besluta, att riksgäldskontoret skulle af fondens medel erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakades;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdag ens Skrifvelse N:o 226. 5

Oro.

medgifva, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor,

i den mån de icke åtginge till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,

matte intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har

Riksdagen till behandling förehaft en inom Riksdagen väckt motion,

däri hemställts, att Riksdagen måtte för sin del besluta, dels att

ifrågavarande jordförmedlingsfond måtte få af Eders Kungl. Maj:t disponeras

jämväl till förlagslån åt hushållningssällskap för det enligt propositionen

med dylika lån afsedda ändamål, och dels att hushållningssällskap,

som däraf ville begagna sig, måtte frikallas från skyldigheten att

ställa säkerhet för låneförbindelsens behöriga fullgörande.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

»Det genom Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 149 framlagda

förslaget om bildande af eu jordförmedlingsfond måste af alla, som

önska framgång åt egnahemsrörelsen, hälsas med stor tillfredsställelse.

Det är nämligen, åtminstone att döma af den erfarenhet, som gjorts

inom Jämtlands län, mindre det sätt, hvarpå egnahemslånerörelsen

handhafts, som vållat att denna ej tagit den utveckling, man från

början tänkt sig, utan de höga jordpriserna och svårigheten att bereda

tillgång på billig jord åt arbetarne. Tack vare de billiga penninglånen

hafva jordägare, som afyttrat lägenheter till egna hem, kommit i tillfälle

att af köparne betinga sig åtskilligt högre priser, än som med

vanliga räntesatser skulle varit möjliga att ernå. I många fall har

därför den förmån, man afsett att genom egnahemslånen bereda arbetarne,

i själfva verket till stor del kommit jordägare till godo. Genom jordfönnedlingsfonden

bör man hoppas att häruti skall kunna åstadkommas

ändring till det bättre.

Enligt det framlagda förslaget skola af den ifrågavarande fonden

förlagslån utlämnas allenast åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva

till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna hem, under vissa i

propositionen närmare angifna villkor. Däremot skulle dylika lån ej

få lämnas, såsom jämväl varit ifrågasatt, åt hushållningssällskap, landsting

och kommuner, af skäl, såsom de af departementschefen angifvas,

att de företag, hvarom här är fråga, »alltid medföra en viss risk och

kräfva en betydlig affärsförvaltning, som ej rätt väl torde lämpa sig

att handhafvas af nämnda institutioners eller kommunernas kanske

stundom för själfva saken personligen ointresserade förtroendemän.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

Detta resonemang torde äga sin riktighet hvad landstingen och

kommunerna beträffar. Däremot synes det vara önskvärdt att lån ur

denna fond kunna erhållas jämväl af hushållningssällskap. Det intresse,

hvarmed flertalet af hushållningssällskapen ägnat sig åt låneförmedlingen,

synes mig göra sannolikt att dessa på sina håll skulle vara benägna

att äfven i afseende på inköp af fastigheter, som ägna sig till uppdelning

i egna hem, träda förmedlande emellan. Mångenstädes torde ock,

såvidt något gagn af fonden skall dragas för egnahemsrörelsen, hushållningssällskapen

böra gå i spetsen. Inom Jämtlands län, där hushållningssällskapet

med intresse tagit sig an egnahemslånerörelsen, är

det föga sannolikt att några särskilda bolag eller föreningar under

närmaste framtiden komma att bildas för förmedling af egnahemslån

till j or åbruksläg enheter. Det kan här förtjäna omnämnas, att nämnda

hushållningssällskap redan år 1905 beslöt att ställa ett belopp af 25,000

kronor till sitt förvaltningsutskotts förfogande för inköp af fastigheter,

som lämpade sig till uppdelning i egna hem, att af utskottet användas,

så snart verkligt behof kunde konstateras vara för handen. Hittills

har de lånesökandes antal varit så stort, att man med hänsyn till beslutets

affattning ej ansett sig befogad att för jordförmedling taga i

anspråk sällskapets egna små kapitaltillgångar. Inom den af hushållningssällskapet

för lånerörelsens handhafvande tillsatta egnahemsnämnden

har emellertid frågan vid flera tillfällen diskuterats och nämnden har

för sin del ansett önskligt att en jordförmedling kunde komma till

stånd på sådant sätt, att de, som ville bilda egna hem, själfva finge

taga initiativet och anmäla, att de gemensamt önskade få inköpt eu

viss salubjuden fastighet för att efter densammas styckning och med

erhållna statslån därå bereda sig egna hem. På sådant sätt skulle ett

dylikt inköp väsentligen underlättas — då eljest, om medel till inköpet

skulle skaffas direkt af köparne, svårighet kunde tänkas möta såväl för

ställande af nödig säkerhet som för affärens ordnande i öfrigt. Och för

hushållningssällskapet torde jordförmedlingen, så ordnad, hvarken medföra

någon risk eller behöfva någon vidlyftigare affärsförvaltning. Men

fall kunna äfven tänkas förekomma, då initiativet lämpligen kan tagas

af sällskapet eller dess organer. Så har nyligen till Jämtlands läns

egnahemsnämnd framställts förfrågan från ett större trävarubolag, om

den vore villig inköpa ett större antal till egna hem lämpliga lägenheter,

för hvilka priset, om inköpet kan göras på en gång, skulle ställa

sig synnerligen moderat. Sådana tillfällen borde ej försummas. Och

uppenbarligen skulle ett dylikt praktiskt sätt för egnahemsförvärf väsentligen

underlättas för hushållningssällskapet, om lån ur jordförmedlings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 226. 7

fonden kunde för ändamålet erhållas, helst sällskapets egna tillgångar,

såsom fallet är i Jämtlands län, kunna vara jämförelsevis begränsade.

Hushållningssällskap, som ville verka härför, borde väl i afseende på

möjligheten att därtill erhålla nödiga medel för billig ränta ej vara

sämre ställda än ett aktiebolag.

Någon risk, att hushållningssällskapen i detta afseende lade sig

för vidt ut, torde, med kännedom om de korporationer, som hafva förvaltningen

om hand, icke behöfva befaras. Snarare torde man kunna

antaga, att äfven om förlagslån af ifrågakomna slag skulle kunna utlämnas

till hushållningssällskapen, dessa ändock ej skulle inlåta sig på

någon jordförmedling i större omfattning. Men detta bör ju ej vara en

tillräcklig anledning att i de landsändar, där sådan förmedling kunde

vara lämplig, helt utesluta därvarande hushållningssällskap från att

kunna begagna sig af den lättnad, som genom ifrågavarande fond afsetts

att beredas.

Därest lån från nämnda fond skulle komma att medgifvas äfven

hushållningssällskap, torde dessa, likasom äger rum i afseende å låneförmedlingen,

böra frikallas från skyldigheten att ställa säkerhet och

följaktligen den i tredje punkten af den nådiga propositionen härom

intagna bestämmelse i detta afseende i erforderlig mån jämkas.»

Riksdagen ansluter sig i hufvudsak till Eders Kungl. Maj:ts framställning

i här föreliggande ämne. Dock har det i nämnda motion

framställda förslaget att medgifva äfven hushållningssällskapen rätt att

erhålla förlagslån ur jordförmedlingsfonden synts Riksdagen vara värdt

beaktande. Den erfarenhet man äger om hushållningssällskapens verksamhet

såsom förmedlare af lån från egnahemslånefonden synes gifva

fog för antagandet, att de med intresse skulle omfatta jämväl en

sådan verksamhet till åstadkommande af egna hem, som den här ifrågavarande.

Riksdagen gillar jämväl det i samma motion förekommande förslaget,

att hushållningssällskapen, i likhet med hvad som äger rum

vid förmedlingen af lån ur egnahemslånefonden, må vara fritagna från

skyldighet att ställa säkerhet för erhållna lån.

På grund af hvad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen

dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1908—1909 tillhandahålla

statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande

af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller

å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark

af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris och särskildt

lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till egnahemslägenheter

(jordförmedlingsfonden);

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

dels medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må under nämnda år

disponera fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt hushållningssällskap

samt åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva till uppgift

att befrämja förvärfvandet af egna hem, under förutsättning, beträffande

aktiebolag och föreningar, att dessa af Eders Kungl. Maj:t vid

pröfning i hvarje särskildt fall i den ordning, Eders Kungl. Maj:t finner

godt föreskrifva, finnas bereda tillräcklig trygghet för, att deras verksamhet

bedrifves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt, och under

villkor att deras bolagsordningar eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse

med af Eders Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna grunder;

dels beslutat, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla följande

allmänna bestämmelser:

Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas till Kungl. Maj:t

samt ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Vid ansökningen skola fogas:

a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling, utvisande, att

sökanden inköpt eller å auktion inropat det jordområde, till hvars förvärfvande

statslånet afses, eller att sökanden har anbud att få till visst

pris och på angifna villkor inköpa området,

b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift å dess belägenhet,

storlek, naturbeskaffenhet, kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde,

därest sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader och

befintliga anläggningar m. m.,

c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande af uppgifterna

i beskrifningen äfvensom i öfrigt för bedömande af fastighetens värde

och lämplighet för styckning.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att ofördröjligen insända

de ingifna handlingarna jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t.

Mom. 2. Statslån kan beviljas till högst 4/5 af områdets med

ledning af de i mom. 1 omförmälda handlingar beräknade värde, dock

ej till mer än 4/5 af köpesumman.

Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utanordnas af statskontoret, sedan

låntagaren dit aflämnat skuldförbindelse. Annan låntagare än hushållningssällskap

skall därjämte till statskontoret aflämna af statskontoret

godkänd säkerhet för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal träffadt, må ej lånet

utlämnas, förrän sökanden styrkt, att sådant aftal af bindande beskaffenhet

kommit till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vid

lånets sökande uppgifvits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke blifvit inom ett år

från den dag, då det beviljats, i statskontoret lyft, skall anses hafva

återfallit till fonden.

Mom. 5. Hushållningssällskap, aktiebolag eller förening, som

erhållit statslån, åligga att skyndsamt gå i författning om det inköpta

områdets styckning på så lämpligt sätt som möjligt för vinnande af

det med statslånets beviljande afsedda ändamålet.

Finnes låntagaren visa försumlighet härutinnan eller varder eljest

hushållningssällskapets, bolagets eller föreningens verksamhet icke handliafd

på ett förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för handen,

att statskontoret, efter ty nedan sägs, äger påfordra lånets inbetalning,

då ankommer på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna förordna,

att statslånet genast skall vara till återbetalning förfallet.

Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må med de inskränkningar,

som i mom. 7 här nedan omförmälas, statslånet åtnjutas intill

utgången af femte kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret

lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till statskontoret till

fullo inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda förhållanden,

på ansökan, finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.

Mom. 6. Å lyft lånebelopp skall erläggas ränta från lyftningsdagen

efter fyra för hundra för år räknadt.

Förfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom utgången af januari

månad påföljande år till statskontoret inbetalas.

Mom. 7. För hvarje kalenderår skall låntagaren inom nästföljande

januari månads utgång till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva

redogörelse för sin verksamhet, innefattande uppgift å de lotter af det

inköpta området, som under året från detsamma försålts, deras storlek

och beskaffenhet samt de för desamma erhållna köpeskillingar.

Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar, Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i öfrigt kan finna lämpligt införskaffa, skall

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där ej sådant fall är för handen,

som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag till bestämmande

af det belopp af statslånet, som vid jämförelse med hela områdets

värde skall anses belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte

ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter

öfverlämna till Kungl. Maj:t, som bestämmer huru stor del af lånet

på grund af de skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.

Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom en månad, efter

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 67 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 226.

det låntagaren erhållit del af Kungl. Maj:ts beslut, jämte å samma

belopp upplupen ränta till statskontoret inlevereras.

Har under året det inköpta området blifvit i dess helhet försåldt,

åligge det Kungl. Maj:ts befallningshafvande att därom ofördröjligen

lämna statskontoret underrättelse. I detta fall skall den utestående

delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande januari månads

utgång till statskontoret inbetalas.

Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden skulle finna den

ställda säkerheten icke längre nöjaktig, skall låntagaren inom tre

månader efter därom erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshandlingar,

som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att statskontoret

eljest äger påfordra lånets ofördröjliga inbetalning.

Samma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven rånte- eller

kapitalafbetalning icke erlägges inom fjorton dagar efter förfallodagen.

Mom. 9. Å till betalning förfallet kapitalbelopp erlägges ränta

efter sex för hundra från förfallodagen, till dess likvid sker.

Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon del af erhållet

statslån är ogulden, upplåtelse af lotter ske endast under äganderätt.

Dock må, intill dess försäljning kan ske, område upplåtas på arrende

för kortare tid.

Mom. 11. Hushållningssällskap, bolag eller förening, som erhållit

statslån, är, så länge någon del af detta ännu återstår ogulden, underkastad

den kontroll och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna

för godt bestämma;

dels medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare

föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse må finnas

erforderliga;

dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande

till fonden för. riksgäldskontoret förorsakas;

dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar

och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets

ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.

Stockholm den 1 juni 1907.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.