Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner angående skrifvelse till Kungl. Ma,j:t med begäran om framläggande af förslag till lagbestämmelser mot användande af mutor eller • bestickning vid ekonomiska uppgörelser.
1907-03-15 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1907:31, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner angående skrifvelse till Kungl. Ma,j:t med begäran om framläggande af förslag till lagbestämmelser mot användande af mutor eller • bestickning vid ekonomiska uppgörelser.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o Hi
-
ll
N:o 31.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 mars 1907.
— — — — Andra Kammaren den 15 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner
angående skrifvelse till Kungl. Ma,j:t med begäran om
framläggande af förslag till lagbestämmelser mot användande
af mutor eller • bestickning vid ekonomiska uppgörelser.
(Lagutskottets utlåtande n:o 17.)
Till Konungen.
Vid innevarande års riksdag hafva enskilda motionärer föreslagit,
att Riksdagen ville besluta i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagbestämmelser mot användande af mutor eller bestickning
vid ekonomiska uppgörelser.
Om å ena sidan enligt gällande lagbestämmelser den, som låter muta
sig, är, om han innehar en viss offentlig ställning, underkastad ansvar,
går å andra sidan i allmänhet den, som utan att vara i dylik ställning
mottager mutor, fri från straff. Han blir dock, om han genom mutors
tagande gör sig skyldig till trolöshet mot sin hufvudman, underkastad
ansvar enligt strafflagens 22 kapitel 14 §. Men i öfrigt är icke stadgadt
straff för den, som mottager mutor. Ej heller finnes något positivt lagbud,
som stadgar straff för den, som bjuder eller gifver mutor. Och de
stadganden, vår lag har om straff för delaktighet i brott, torde icke vara
på bestickaren tillämpliga. Detta af den anledning, att det brott, till hvilket
personer i en ämbetsmans eller tjänstemans ställning genom mottagande
af mutor kunna göra sig skyldiga, betraktas som ett alldeles speciellt slag
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 31.
af brott, nämligen ett rent ämbete- eller tjänstebrott. Den särställning, de
skyldige intaga och i hvilken brottet begås samt på grund hvaraf det
straffas, omfattar ej den delaktige, som — utan att befinna sig i berörda
ställning eller, om han är i sådan, utan att gärningen utgör brott i hans
eget ämbete eller tjänst — anstiftar eller främjar ett rent ämbete- eller
tjänstebrott.
Detsamma är förhållandet då någon är delaktig i en persons handling,
som innefattar trolöshet mot gärningsmannens hufvudman. Äfven
här har den brottslige en särställning, i hvilken brottet begås, nämligen
det förtroendeförhållande, som skall råda mellan hufvudmannen och dennes
fullmäktig, och hvilket förhållande vid viss af fullmäktigen företagen handling
kan kränkas. Den, som är delaktig i dylikt brott, men själf ej befinner
sig i samma ställning som gärningsmannen till hufvudmannen, har
genom sin delaktighet i brottet ej gjort sig skyldig till kränkande af
något sitt förhållande till den kränkte af den art, att han därför kan i
brist på lagstadgande straffas.
Vidkommande lagstiftningen i förevarande ämne utomlands, finnas i
Tyskland liknande bestämmelser som hos oss beträffande tagande eller betingande
af mutor utaf ämbetsmän. Men dessutom har nu gällande strafflag
för Tyskland i §§ 333 och 334 upptagit straffbestämmelser för den,
som för visst ändamål besticker eller försöker att besticka en i viss ställning
stående person. § 333 innehåller, att den, som bjuder, lofvar eller
lämnar en ämbetsman eller en person, tillhörig armén, eu gåfva eller
andra fördelar för att förmå honom till en handling, som innebär en kränkning
af hans ämbete- eller tjänsteplikt, skall ådömas fängelse. Vid förmildrande
omständigheter kan straffet stanna vid böter intill 1,500 mark.
I § 334 stadgas tukthusstraff eller, vid förmildrande omständigheter, fängelsestraff
för den, som erbjuder, lofvar eller lämnar en domare eller med
domare likställd person gåfvor eller andra fördelar för att förmå honom
att till fördel eller nackdel för en part leda eller afgöra en rättssak, hvars
ledande eller afgörande åligger honom.
I likhet med i Tyskland har i Norge stadgats straff för den, som
besticker eller försöker att besticka personer i en viss ställning. I Norges
»Almindelig borgerlig Straffelov» af den 22 maj 1902 § 128 föreskrifves,
att den, som genom att gifva eller lofva fördelar söker förmå en offentlig
tjänsteman till att rättsstridigt företaga eller underlåta en tjänstehandling
eller som medverkar därtill, skall straffas med böter eller fängelse intill
ett år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse B:o 31. 18
I dessa länder har man alltså ansett erforderligt att med sträft'' ftelägga
äfven den, som besticker eller försöker att besticka. Man bar dock
låtit straffpåföljd vid bestickning inträda endast då den mutor emottagande
haft en viss offentlig ställning, och för att bestickaren skall kunna
straffas, måste det ändamål, han vill med bestickningen vinna, innebära
något, som utgör en kränkning af den eventuellt mutades tjänsteplikt. I
Tyskland har man dock, allteftersom dess handel och industri växt och nått
sin nuvarande storartade utveckling, fått erfara obehaget af den inom dess
affärslif förekommande användningen af mutor; och försök hafva gjorts till
dettas stäfjande, ehuru lagstiftningen ännu ej ingripit. Detta är däremot
fallet i England, som med sitt sedan lång tid tillbaka rikt utvecklade
handels- och industrilif också längre tid fått röna fördärfvet af det därstädes
inom affärslifvet existerande bestickandet i dess olika former; och i
England har man äfven, i afsikt att förebygga detta, antagit en lag, den
s. k. »Prevention of corruption act» 1906, hvilken vid innevarande års
början trädt i kraft.
Äfven i vårt land, hvarest handel och industri befinna sig i rask utveckling,
torde användandet af bestickning vid vissa slag af ekonomiska
uppgörelser ej sällan förekomma. Riksdagen har sig bekant, att inom
landet under de senaste åren bildats en sammanslutning för firmor inom
maskin-, järn- och metallaffärer, elektriska affärer, skeppsfournerare och
mekaniska verkstäder med ändamål att motarbeta lämnandet af s. k. hemliga
provisioner, hvilken association i från trycket utgifven s. k. rapport
sammanfört ett flertal ur verkligheten hämtade exempel på de olika former,
i hvilka bestickning äger rum inom berörda affärsgrenar. Att verklig
grund föreligger för farhågan, att användningen af mutor inom affärslifvet
alltmera tilltager, synes äfven framgå ej mindre af en till Riksdagens lagutskott
ställd skrifvelse från Stockholms köpmannaförenings handelskammare,
i hvilken skrifvelse handelskammaren, under framhållande af att
ofoget att medelst mutor vinna ett mål gripit omkring sig inom vida
kretsar af samhället samt att det för allmänhetens rättsmedvetande icke
syntes stå fullt klart, att detta förfarande innebure något fördömligt, uttalat
sitt lifliga instämmande i motionernas syfte, än äfven af en liknande till
samma utskott inkommen skrifvelse från Skånes handels-, industri- och
sjöfartskammare. Det synes äfven Riksdagen, som om bot för dessa missförhållanden
icke kan på enskild väg vinnas, utan att här föreligger eu
nödvändighet att för ernående af sundare förhållanden inom vårt affärslif
Rih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Häft. 3
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 31.
i lagstiftningen införa straffbestämmelser, hvarigenom handlingar af meromnämnd
art karakteriseras såsom brott.
I anledning häraf får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes- låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser
mot användande af mutor eller bestickning vid ekonomiska uppgörelser.
Stockholm den 15 mars 1907.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Victor Pettersons A.-B. tr., 1907.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.