Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner angående skrifvelse till Kungl. Ma,j:t med begäran om framläggande af förslag till lagbestämmelser mot användande af mutor eller • bestickning vid ekonomiska uppgörelser.

1907-03-15 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:31, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner angående skrifvelse till Kungl. Ma,j:t med begäran om framläggande af förslag till lagbestämmelser mot användande af mutor eller • bestickning vid ekonomiska uppgörelser.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o Hi
-

ll

N:o 31.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 mars 1907.

— — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner

angående skrifvelse till Kungl. Ma,j:t med begäran om

framläggande af förslag till lagbestämmelser mot användande

af mutor eller • bestickning vid ekonomiska uppgörelser.

(Lagutskottets utlåtande n:o 17.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag hafva enskilda motionärer föreslagit,

att Riksdagen ville besluta i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till lagbestämmelser mot användande af mutor eller bestickning

vid ekonomiska uppgörelser.

Om å ena sidan enligt gällande lagbestämmelser den, som låter muta

sig, är, om han innehar en viss offentlig ställning, underkastad ansvar,

går å andra sidan i allmänhet den, som utan att vara i dylik ställning

mottager mutor, fri från straff. Han blir dock, om han genom mutors

tagande gör sig skyldig till trolöshet mot sin hufvudman, underkastad

ansvar enligt strafflagens 22 kapitel 14 §. Men i öfrigt är icke stadgadt

straff för den, som mottager mutor. Ej heller finnes något positivt lagbud,

som stadgar straff för den, som bjuder eller gifver mutor. Och de

stadganden, vår lag har om straff för delaktighet i brott, torde icke vara

på bestickaren tillämpliga. Detta af den anledning, att det brott, till hvilket

personer i en ämbetsmans eller tjänstemans ställning genom mottagande

af mutor kunna göra sig skyldiga, betraktas som ett alldeles speciellt slag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 31.

af brott, nämligen ett rent ämbete- eller tjänstebrott. Den särställning, de

skyldige intaga och i hvilken brottet begås samt på grund hvaraf det

straffas, omfattar ej den delaktige, som — utan att befinna sig i berörda

ställning eller, om han är i sådan, utan att gärningen utgör brott i hans

eget ämbete eller tjänst — anstiftar eller främjar ett rent ämbete- eller

tjänstebrott.

Detsamma är förhållandet då någon är delaktig i en persons handling,

som innefattar trolöshet mot gärningsmannens hufvudman. Äfven

här har den brottslige en särställning, i hvilken brottet begås, nämligen

det förtroendeförhållande, som skall råda mellan hufvudmannen och dennes

fullmäktig, och hvilket förhållande vid viss af fullmäktigen företagen handling

kan kränkas. Den, som är delaktig i dylikt brott, men själf ej befinner

sig i samma ställning som gärningsmannen till hufvudmannen, har

genom sin delaktighet i brottet ej gjort sig skyldig till kränkande af

något sitt förhållande till den kränkte af den art, att han därför kan i

brist på lagstadgande straffas.

Vidkommande lagstiftningen i förevarande ämne utomlands, finnas i

Tyskland liknande bestämmelser som hos oss beträffande tagande eller betingande

af mutor utaf ämbetsmän. Men dessutom har nu gällande strafflag

för Tyskland i §§ 333 och 334 upptagit straffbestämmelser för den,

som för visst ändamål besticker eller försöker att besticka en i viss ställning

stående person. § 333 innehåller, att den, som bjuder, lofvar eller

lämnar en ämbetsman eller en person, tillhörig armén, eu gåfva eller

andra fördelar för att förmå honom till en handling, som innebär en kränkning

af hans ämbete- eller tjänsteplikt, skall ådömas fängelse. Vid förmildrande

omständigheter kan straffet stanna vid böter intill 1,500 mark.

I § 334 stadgas tukthusstraff eller, vid förmildrande omständigheter, fängelsestraff

för den, som erbjuder, lofvar eller lämnar en domare eller med

domare likställd person gåfvor eller andra fördelar för att förmå honom

att till fördel eller nackdel för en part leda eller afgöra en rättssak, hvars

ledande eller afgörande åligger honom.

I likhet med i Tyskland har i Norge stadgats straff för den, som

besticker eller försöker att besticka personer i en viss ställning. I Norges

»Almindelig borgerlig Straffelov» af den 22 maj 1902 § 128 föreskrifves,

att den, som genom att gifva eller lofva fördelar söker förmå en offentlig

tjänsteman till att rättsstridigt företaga eller underlåta en tjänstehandling

eller som medverkar därtill, skall straffas med böter eller fängelse intill

ett år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse B:o 31. 18

I dessa länder har man alltså ansett erforderligt att med sträft'' ftelägga

äfven den, som besticker eller försöker att besticka. Man bar dock

låtit straffpåföljd vid bestickning inträda endast då den mutor emottagande

haft en viss offentlig ställning, och för att bestickaren skall kunna

straffas, måste det ändamål, han vill med bestickningen vinna, innebära

något, som utgör en kränkning af den eventuellt mutades tjänsteplikt. I

Tyskland har man dock, allteftersom dess handel och industri växt och nått

sin nuvarande storartade utveckling, fått erfara obehaget af den inom dess

affärslif förekommande användningen af mutor; och försök hafva gjorts till

dettas stäfjande, ehuru lagstiftningen ännu ej ingripit. Detta är däremot

fallet i England, som med sitt sedan lång tid tillbaka rikt utvecklade

handels- och industrilif också längre tid fått röna fördärfvet af det därstädes

inom affärslifvet existerande bestickandet i dess olika former; och i

England har man äfven, i afsikt att förebygga detta, antagit en lag, den

s. k. »Prevention of corruption act» 1906, hvilken vid innevarande års

början trädt i kraft.

Äfven i vårt land, hvarest handel och industri befinna sig i rask utveckling,

torde användandet af bestickning vid vissa slag af ekonomiska

uppgörelser ej sällan förekomma. Riksdagen har sig bekant, att inom

landet under de senaste åren bildats en sammanslutning för firmor inom

maskin-, järn- och metallaffärer, elektriska affärer, skeppsfournerare och

mekaniska verkstäder med ändamål att motarbeta lämnandet af s. k. hemliga

provisioner, hvilken association i från trycket utgifven s. k. rapport

sammanfört ett flertal ur verkligheten hämtade exempel på de olika former,

i hvilka bestickning äger rum inom berörda affärsgrenar. Att verklig

grund föreligger för farhågan, att användningen af mutor inom affärslifvet

alltmera tilltager, synes äfven framgå ej mindre af en till Riksdagens lagutskott

ställd skrifvelse från Stockholms köpmannaförenings handelskammare,

i hvilken skrifvelse handelskammaren, under framhållande af att

ofoget att medelst mutor vinna ett mål gripit omkring sig inom vida

kretsar af samhället samt att det för allmänhetens rättsmedvetande icke

syntes stå fullt klart, att detta förfarande innebure något fördömligt, uttalat

sitt lifliga instämmande i motionernas syfte, än äfven af en liknande till

samma utskott inkommen skrifvelse från Skånes handels-, industri- och

sjöfartskammare. Det synes äfven Riksdagen, som om bot för dessa missförhållanden

icke kan på enskild väg vinnas, utan att här föreligger eu

nödvändighet att för ernående af sundare förhållanden inom vårt affärslif

Rih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Häft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 31.

i lagstiftningen införa straffbestämmelser, hvarigenom handlingar af meromnämnd

art karakteriseras såsom brott.

I anledning häraf får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes- låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser

mot användande af mutor eller bestickning vid ekonomiska uppgörelser.

Stockholm den 15 mars 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. tr., 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.