Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag till förordning angående rätt att hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande tullbehandlingen af varor, af sedda att till riket införas.

1907-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:41, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag till förordning angående rätt att hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande tullbehandlingen af varor, af sedda att till riket införas.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse N:o 41.

1

N:o 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 mars 1907.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majds

proposition med förslag till förordning angående rätt

att hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande

tullbehandlingen af varor, af sedda att till riket införas.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 11 och memorial n:o 12.)

Till Konungen.

I proposition n:o 31 af den 1 nästlidne februari bär Eders Kungi.

Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag

till förordning angående rätt att bos generaltullstyrelsen erhålla upplysning

rörande tullbehandlingen af varor, afsedda att till riket införas.

Vid granskning af det kungl. förslaget bär Riksdagen icke funnit

skäl till andra erinringar än dels dem, som återfinnas bär nedan med

afseende å innehållet i § 1, dels ock dem, som framgå af den förändrade

lydelse, § 4 i förordningen genom Riksdagens beslut erhållit.

1 § 1 angifvas de författningar, med afseende å hvilka upplysning

skall af generaltullstyrelsen lämnas, nämligen gällande tulltaxa och

taratariff. Tulltaxekommittén har i detta afseende anfört, att de tullBih.

till Riksd. Prat. 1907. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 17 Höft. (N:o 41) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

författningar, om hvilkas tillämpning det kunde blifva fråga att lämna

bindande upplysning, vore gifvetvis tulltaxan och taratariffen. Enligt

Riksdagens mening torde det ock ligga i sakens natur, att då det

gäller att på officiell väg erhålla upplysning rörande tullbehandlingen

af varor, afsedda att till riket införas, nyssnämnda författningar otvifvelaktigt

äro de, som i främsta rummet kunna komma i fråga. Vid sidan

af dessa författningar finnas emellertid åtskilliga andra förordningar,

hvilkas föreskrifter skola iakttagas vid införsel hit till riket af vissa

slag af varor och hvilkas tillämpning åtminstone i vissa afseenden

jämväl torde ankomma på generaltullstyrelsen. Såsom exempel må

härvid nämnas förordningar, innefattande bestämmelser rörande import

till riket af olika slag af djur, förordningarna angående förbud mot

införsel till riket af varor med oriktig ursprungsbeteckning samt angående

vissa bestämmelser rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge

med flera dylika författningar.

Det har synts Riksdagen med allt skäl kunna ifrågasättas, huruvida

icke jämväl i afseende å dessa och likartade författningar, hvilkas

tillämpning helt eller delvis ankommer på tullverket, rätt till upplysning,

som i nu förevarande förordning afses, borde uttryckligen medgifvas.

Då emellertid de bestämmelser, som i sådant afseende erfordras, med

nödvändighet böra föregås af en undersökning, i hvad mån en utvidgning

af byråns verksamhetsområde i ofvan angifven riktning må anses

lämplig, har Riksdagen ansett sig icke böra vidtaga någon förändring

i paragrafen utan endast velat å förhållandet fästa uppmärksamheten.

Såsom redan blifvit sagd!, har det af Eders Kungl. Maj:t framlagda

förslaget icke kunnat oförändradt bifallas, utan har Riksdagen i

stället antagit en förordning af den lydelse, härvid fogade bilaga utvisar.

Stockholm den 19 mars 1907.

Med undersåtlig vördnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

Bilaga.

3

Förordning

angående rätt att hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande

tullbehandlingen af varor, afsedda att till riket införas.

§ 1.

Huru gällande tulltaxa och taratariff skola tillämpas å vara, som

någon har för afsikt att till riket införa, därom äger han i den ordning,

här nedan sägs, hos generaltullstyrelsen érhålla upplysning, som

är för statsverket bindande, enligt hvad i denna förordning stadgas.

§ 2.

Upplysning, som i § 1 afses, sökes skriftligen med uppgift å

varans beskaffenhet och tillämnade användning äfvensom å den eller

de tullplatser, där varan efter införseln skall angifvas vare sig till

direkt förtullning eller till uppläggning å nederlag; och skall därjämte

i ansökningen uppgifvas hvad sökanden har sig bekant angående varans

tullbehandling, då den förut införts, äfvensom om platsen, där tullbehandlingen

ägt rum.

Jämte ansökning, som nu är sagd, skall, då ansökningen afser

upplysning om tullbehandlingen af viss vara, till generaltullstyrelsen

aflämnas prof å varan till så stor myckenhet, att hvad som kan af

profvet återstå, sedan detsamma underkastats tilläfventyrs erforderlig

undersökning, må kunna fördelas i särskilda prof att förvaras på det

sätt generaltullstyrelsen föranstaltar, ett hos sökanden, ett hos generaltullstyrelsen

och ett hos en hvar tullförvaltning, där enligt ansökningen

tiillbehandlingen skall äga ruin.

I stället för prof å varan, där sådant icke kan företes, må uttömmande

beskrifning eller utförlig ritning öfver densamma i erforderligt

antal exemplar bifogas; ankommande dock i ty fall, likasom ock

då hvarken prof, beskrifning eller ritning företes, på generaltullstyrelsen

att pröfva, huruvida med ledning af den förebragta utredningen den

äskade upplysningen må kunna meddelas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

§ 3.

Möjligen uppkommande kostnad för inhämtande af sakkunniges

utlåtande om varuprofs beskaffenhet äfvensom för sådant profs behandling

i och för framtida förvaring samt transport till tullplats, där den

inkommande varan skall tullbehandlas, gäldas af sökanden; och åligger

det honom att, där generaltullstyrelsen pröfvar sådant skäligt, ställa

nöjaktig säkerhet för sagda kostnad eller inbetala lämpligt förskott

därå, vid äfventyr att begärd upplysning icke meddelas, innan sådant

skett.

§ 4.

Mot meddelad upplysning i tullbehandlingsfråga må klagan icke

föras.

§ 5-

1. Enligt denna förordning meddelad upplysning i tullbehandlingsfråga

skall lända till efterrättelse vid tullbehandling af vara, hvars

öfverensstämmelse med den i upplysningen afsedda vara blifvit vederbörligen

utrönt; dock att hvad sålunda föreskrifvits äger tillämpning

allenast så länge de vid upplysningens meddelande gällande stadganden

i fråga om varans tullbehandling fortfarande äga giltighet och oförändradt

tillämpas.

2. Har, utan att ändring i nyssberörda stadganden vidtagits,

tillämpningen af desamma blifvit, på grund af vare sig generaltullstyrelsens

eller Kungl. Maj:ts beslut, i så måtto ändrad, att vara, rörande

hvars tullbehandling upplysning lämnats, förklarats skola draga högre

tullafgift än den genom upplysningen bestämda, eller att vara, som jämlikt

meddelad upplysning förklarats tullfri, blifvit belagd med tull, skall

sådant beslut af generaltullstyrelsen delgifvas sökanden, som erhållit

upplysningen, därest han uppgifva sin egen eller behörigt ombuds

adress här i riket och beslutet om ändringen meddelats inom ett år

efter det upplysningen lämnats; och skall i sådan händelse vid tullbehandling

af v varan, då den till sökanden eller för hans räkning inkommer,

upplysningen fortfarande äga giltighet, så länge icke beslutet

om ändring delgifvits honom eller hans ombud. Har sökanden eller

ombudet icke kunnat under uppgifven adress här i riket med delgifning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 41. 5

anträffas, eller liar beslutet om ändring fattats sedan mera än ett år

förflutit efter det upplysningen meddelats, skall beslutet genast träda

i kraft äfven gent emot sökanden; och vare lag samma, därest sökanden

icke uppgifvit sin egen eller behörigt ombuds adress här i riket.

3. Vid sådan ändring i tillämpningen af gällande stadganden,

hvarom i mom. 2 sägs, må dessutom tullbehandling i enlighet med den

före ändringen meddelade upplysningen kunna medgifvas i afseende a

vara, som till sökanden eller för hans räkning inkommer under de

närmast efter ändringen följande tre månaderna och införes på grund

af aftal, som sökanden styrker sig hafva träffat, innan han kunnat äga

kännedom om ändringen. I fall, som nu är sagdt, skall frågan, huruvida

tullbehandlingen må verkställas i enlighet med den lämnade upplysningen,

underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Förekommer därvid

skälig anledning, att någon i ansökningen om upplysnings erhållande

meddelad uppgift, hvilken befunnits oriktig, lämnats mot bättre vetande,

eller att föreskrifven uppgift, som sökanden underlåtit meddela, kunnat

af honom lämnas, vare tullbehandling i enlighet med den lämnade upplysningen

icke medgifven.

4. Utan hinder af meddelad upplysning i tullbehandlingsfråga,

må mot tullbehandling af inkommen vara besvär anföras enligt hvad

därom är stadgadt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1907.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 17 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.