Skrifvelse till Konungen angående sociala regeringsärendenas sammanförande under ett statsdepartement m. m.
1907-03-20 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1907:59, Skrifvelse till Konungen angående sociala regeringsärendenas sammanförande under ett statsdepartement m. m.
Dokumentets text
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 59.
N:o 59.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 mars 1907.
— — — Andra Kammaren den 20 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående sociala regeringsärendenas
sammanförande under ett statsdepartement m. m.
(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 2.)
Till Konungen.
Inom Riksdagen har enskild motionär föreslagit, att Riksdagen måtte
i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t, efter
pröfning, i samband med spörsmålet om inrättande af ett nytt statsdepartement
för handel, industri och sjöfart, af frågan om de sociala ärendenas
sammanförande under ett statsdepartement, med angifvande jämväl i dess
benämning af detta dess verksamhetsområde, täcktes till Riksdagen afgifva
de förslag till grundlagsändringar, hvartill denna pröfning kan föranleda.
Spörsmålet om beredande af en mera enhetlig handläggning af de
regeringsärenden, som angå de sociala frågorna, har vid två föregående
tillfällen varit underställdt Riksdagens pröfning.
Uti en vid 1905 års lagtima Riksdag inom Andra Kammaren afgifven
motion föreslogs sålunda af herr A. Hedin m. fl., att Riksdagen måtte i
skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t behagade
framlägga förslag till det tillägg i regeringsformen, att af statsrådets
ledamöter en skulle vara chef och föredragande för arbetarlagstiftningsdepartementet.
Motionen vann emellertid icke konstitutionsutskottets
understöd, hufvudsakligen af det skäl, att utskottet, som med anledning
af vid samma riksdag väckta motioner uti afgifvet utlåtande hemställt, att
Riksdagen måtte hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning om utarbetande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 5!).
o
och framläggande för Eiksdagen af förslag till inrättande af ett nytt statsdepartement,
omfattande handel, industri och sjöfart, icke ansåg det vara
lämpligt, att ytterligare ett departement inrättades för den särskilda gren
af lagstiftningsarbetet, som i motionen afsågs. Utskottets hemställan biträddes
ock af båda kamrarna.
Vid 1906 års riksdag upptogs frågan ånyo, fastän i modifierad form,
af herr E. Beckman m. fl. uti en inom Andra Kammaren väckt motion.
Under framhållande, att det vore af behofvet med nödvändighet påkalladt,
att de mångskiftande ooh för hela samhällets välfärd betydelsefulla s. k.
sociala regeringsärendena sammanfördes under en sakkunnig och enhetlig
ledning, hemställde motionärerna, som ansågo, att en fullständig utredning
borde förebringas rörande det sätt, hvarpå det angifna målet lämpligast
kunde vinnas, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t
anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida icke ett särskilt
statsdepartement, hufvudsakligen omfattande sociala ärenden, borde inrättas,
samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde
gifva anledning.
Uti sitt utlåtande öfver berörda motion instämde visserligen konstitutionsutskottet
med motionärerna däri, att åtgärder borde vidtagas för att
de ärenden, som i motionen afsåges, måtte blifva behandlade med nödig
sakkunskap och så enhetligt, som förhållandena kunde medgifva. Men då
utskottet i likhet med 1905 års konstitutionsutskott fann en ökning af
statsdepartementens antal hvarken lämplig eller tillrådlig, och då utskottet
dessutom ansåg sig hafva grundad anledning antaga, att de af motionärerna
framhållna synpunkter rörande dessa ärendens behandling skulle vinna
tillbörligt beaktande vid den utredning, hvartill Riksdagens år 1905 aflåtna
skrifvelse angående ett nytt departement för handel, industri och
sjöfart torde gifva anledning, hemställde utskottet, att motionen icke måtte
föranleda någon Riksdagens åtgärd. Denna hemställan blef ock af kamrarna
bifallen.
Det torde icke råda mer än en mening därom, att det sätt, hvarpå
de sociala regeringsärendena för närvarande handläggas, icke är ägnadt
att tillförsäkra dem en behandling, som tillfredsställer berättigade kraf på
enhet och planmässighet och som motsvarar deras djupt ingripande betydelse
för samhället och dess utveckling. Såsom motionären erinrat, äro de
sociala regeringsärendena för närvarande fördelade på icke mindre än fem
af statsdepartementen. Under sådana förhållanden är det uppenbart, att
svårigheterna för en sakkunnig och kraftig ledning af dessa ärenden
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 59.
från regeringens sida skola vara synnerligen stora, liksom ock den tanken
ligger nära, att ingen af statsrådets ledamöter skall känna sig bära särskilt
ansvar för regeringens åtgöranden på det sociala området. Att
ifrågavarande regeringsärenden sålunda fördelats mellan flera af departementen,
finner sin förklaring däri, att de sociala frågorna, som först under
en senare tid i större omfattning blifvit föremål för statsmakternas uppmärksamhet,
i allmänhet hänförts till det departement, med hvilkets öfriga
ärenden de af en eller annan anledning ansetts äga samband; stundom har
dock omsorgen att någorlunda jämnt fördela arbetsbördan mellan de olika
departementen fått utöfva det bestämmande inflytandet.
Såsom skäl för ett bibehållande af de sociala regeringsärendena under
det departement, till hvilkets handläggning de för närvarande i hvarje
särskildt fall höra, har anförts, att de skulle stå i ett oskiljaktigt eller
åtminstone naturligt samband med andra ärenden inom vederbörande
departement. Riksdagen vill icke förneka, att det i några fall kan förefinnas
en sådan nära gemenskap mellan de till ett departement förlagda
sociala ärendena och andra regeringsärenden inom samma departement, att
de för att erhålla den lämpligaste och mest sakkunniga behandling alltjämt
böra gemensamt med dessa handläggas. Men i regel skall otvifvelaktigt
statens verksamhet på ifrågavarande område blifva mera initiativkraftig,
planmässig och framgångsrik, om frågor af nu afhandlad art i så stor
utsträckning, som kan befinnas lämpligt, sammanföras till gemensam handläggning.
I)å vidare de sociala frågorna äro af en vidtgående betydelse
för samhällslifvet, synes det Riksdagen uppenbart, att statens åtgöranden
för lösningen af dessa frågor böra förberedas på sådant sätt, att den största
möjliga trygghet vinnes för ärendenas sakkunniga bedömande och för tillgripande
af de i hvarje särskildt fall lämpligaste åtgärder. Enligt Riksdagens
uppfattning ligger det därför makt uppå, att sådana anstalter utan
tidsutdräkt vidtagas, att de sociala regeringsärendenas handläggning blifver
anförtrodd åt därför särskildt ägnade organ. Ett sammanförande af sociala
regeringsärenden i större utsträckning än nu är fallet skall tvifvelsutan,
såsom påkallande en mera mångsidig sakkunskap hos dem, som äga att
förbereda dessa ärenden, lämna större garanti för deras enhetliga och
planmässiga behandling. Ett ytterligare skäl för en dylik anordning finner
Riksdagen jämväl i den därigenom uppnådda fördelen, att på en af statsrådets
ledamöter kommer att hvila det närmaste och hufvudsakliga ansvaret
för hvad å det sociala området af regeringen göres eller underlåtes.
År det sålunda klart, att de sociala ärendenas förläggande under en
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 59.
1
målmedveten, sakkunnig och enhetlig ledning af därför särskildt utbildade
organ är önskvärd!, har man att tillse, hvilka utvägar kunna tillgripas
för att vinna det åsyftade ändamålet. Såsom af ofvan omförmälda,
i ämnet väckta motioner framgår, har man därvid ifrågasatt, att för
dessa ärenden borde inrättas ett särskildt statsdepartement. Denna utväg
finner sig emellertid Riksdagen åtminstone för närvarande icke kunna förorda.
Enligt Riksdagens uppfattning bör nämligen en ökning af departementens
antal vidtagas med den största varsamhet och endast i de fall, då
ett verkligt behof föreligger. Då härtill kommer, att 1905 års Riksdag
hos Eders Kungl. Maj:t anhållit om utarbetande af förslag till inrättande
af ett nytt statsdepartement, omfattande handel, industri och sjöfart, synes
det än mindre tillrådligt att föreslå en ytterligare ökning af departementens
antal.
En annan utväg för målets vinnande är att man i vårt land liksom
flerstädes i utlandet förlägger de sociala regeringsärenden, som lämpligen
kunna sammanföras, till en särskild byrå under något af departementen.
Då det emellertid i sakens nu förevarande skick möter synnerligen stora
svårigheter att afgöra, inom hvithet departement dessa regeringsärenden
lämpligast skola sammanföras, samt den utredning, som för sakens bedömande
är erforderlig, kan utföras endast af Eders Kungl. Maj:t, anser
sig Riksdagen böra hos Eder Kungl. Maj:t anhålla om verkställande af
utredning i ämnet; och torde genom denna blifva klargjordt, dels hvilka
ärenden genom sin art och sitt inbördes sammanhang böra hänföras till
den sociala gruppen och fördenskull utskiljas från det departement, dit de
för närvarande höra, dels ock huruvida dessa sociala regeringsärenden lämpligen
kunna inordnas under något af de redan förefintliga departementen
eller hellre böra förläggas till det föreslagna nya departementet för handel,
industri och sjöfart. Den utredning, som sålunda är erforderlig, torde både
kunna och böra lämpligast anordnas i samband med utarbetande af det
förslag till sistnämnda departement, om hvilket Riksdagen redan hos Eders
Kungl. Maj:t anhållit.
Då de sociala regeringsärendena, under hvilket departement de än
komma att hufvudsakligen sammanföras, otvifvelaktigt komma att utgöra
en synnerligen betydande del af detta departements uppgift och i viss mån
sätta prägel på dess arbete, synes det ligga nära till hands att, såsom
motionären jämväl föreslagit, i departementets namn häråt gifva ett uttryck.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t, vid pröfningen af spörsmålet om inrättande af ett nionde
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 59.
statsdepartement, eller ett departement för handel, industri och sjöfart,
äfven ville taga under ompröfning frågan om sociala regeringsärendens
sammanförande under ifrågavarande eller annat departement med angifvande
i benämningen å departementet af detta dess verksamhetsområde,
och till Riksdagen afgifva de förslag till grundlagsändringar, hvartill
denna pröfning kan föranleda.
Stockholm den 20 mars 1907.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Victor Pettersons A.-B. Boktr. 1907.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.