Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående sociala regeringsärendenas sammanförande under ett statsdepartement m. m.

1907-03-20 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:59, Skrifvelse till Konungen angående sociala regeringsärendenas sammanförande under ett statsdepartement m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 59.

N:o 59.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 mars 1907.

— — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående sociala regeringsärendenas

sammanförande under ett statsdepartement m. m.

(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 2.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen har enskild motionär föreslagit, att Riksdagen måtte

i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t, efter

pröfning, i samband med spörsmålet om inrättande af ett nytt statsdepartement

för handel, industri och sjöfart, af frågan om de sociala ärendenas

sammanförande under ett statsdepartement, med angifvande jämväl i dess

benämning af detta dess verksamhetsområde, täcktes till Riksdagen afgifva

de förslag till grundlagsändringar, hvartill denna pröfning kan föranleda.

Spörsmålet om beredande af en mera enhetlig handläggning af de

regeringsärenden, som angå de sociala frågorna, har vid två föregående

tillfällen varit underställdt Riksdagens pröfning.

Uti en vid 1905 års lagtima Riksdag inom Andra Kammaren afgifven

motion föreslogs sålunda af herr A. Hedin m. fl., att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t behagade

framlägga förslag till det tillägg i regeringsformen, att af statsrådets

ledamöter en skulle vara chef och föredragande för arbetarlagstiftningsdepartementet.

Motionen vann emellertid icke konstitutionsutskottets

understöd, hufvudsakligen af det skäl, att utskottet, som med anledning

af vid samma riksdag väckta motioner uti afgifvet utlåtande hemställt, att

Riksdagen måtte hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning om utarbetande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 5!).

o

och framläggande för Eiksdagen af förslag till inrättande af ett nytt statsdepartement,

omfattande handel, industri och sjöfart, icke ansåg det vara

lämpligt, att ytterligare ett departement inrättades för den särskilda gren

af lagstiftningsarbetet, som i motionen afsågs. Utskottets hemställan biträddes

ock af båda kamrarna.

Vid 1906 års riksdag upptogs frågan ånyo, fastän i modifierad form,

af herr E. Beckman m. fl. uti en inom Andra Kammaren väckt motion.

Under framhållande, att det vore af behofvet med nödvändighet påkalladt,

att de mångskiftande ooh för hela samhällets välfärd betydelsefulla s. k.

sociala regeringsärendena sammanfördes under en sakkunnig och enhetlig

ledning, hemställde motionärerna, som ansågo, att en fullständig utredning

borde förebringas rörande det sätt, hvarpå det angifna målet lämpligast

kunde vinnas, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida icke ett särskilt

statsdepartement, hufvudsakligen omfattande sociala ärenden, borde inrättas,

samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde

gifva anledning.

Uti sitt utlåtande öfver berörda motion instämde visserligen konstitutionsutskottet

med motionärerna däri, att åtgärder borde vidtagas för att

de ärenden, som i motionen afsåges, måtte blifva behandlade med nödig

sakkunskap och så enhetligt, som förhållandena kunde medgifva. Men då

utskottet i likhet med 1905 års konstitutionsutskott fann en ökning af

statsdepartementens antal hvarken lämplig eller tillrådlig, och då utskottet

dessutom ansåg sig hafva grundad anledning antaga, att de af motionärerna

framhållna synpunkter rörande dessa ärendens behandling skulle vinna

tillbörligt beaktande vid den utredning, hvartill Riksdagens år 1905 aflåtna

skrifvelse angående ett nytt departement för handel, industri och

sjöfart torde gifva anledning, hemställde utskottet, att motionen icke måtte

föranleda någon Riksdagens åtgärd. Denna hemställan blef ock af kamrarna

bifallen.

Det torde icke råda mer än en mening därom, att det sätt, hvarpå

de sociala regeringsärendena för närvarande handläggas, icke är ägnadt

att tillförsäkra dem en behandling, som tillfredsställer berättigade kraf på

enhet och planmässighet och som motsvarar deras djupt ingripande betydelse

för samhället och dess utveckling. Såsom motionären erinrat, äro de

sociala regeringsärendena för närvarande fördelade på icke mindre än fem

af statsdepartementen. Under sådana förhållanden är det uppenbart, att

svårigheterna för en sakkunnig och kraftig ledning af dessa ärenden

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 59.

från regeringens sida skola vara synnerligen stora, liksom ock den tanken

ligger nära, att ingen af statsrådets ledamöter skall känna sig bära särskilt

ansvar för regeringens åtgöranden på det sociala området. Att

ifrågavarande regeringsärenden sålunda fördelats mellan flera af departementen,

finner sin förklaring däri, att de sociala frågorna, som först under

en senare tid i större omfattning blifvit föremål för statsmakternas uppmärksamhet,

i allmänhet hänförts till det departement, med hvilkets öfriga

ärenden de af en eller annan anledning ansetts äga samband; stundom har

dock omsorgen att någorlunda jämnt fördela arbetsbördan mellan de olika

departementen fått utöfva det bestämmande inflytandet.

Såsom skäl för ett bibehållande af de sociala regeringsärendena under

det departement, till hvilkets handläggning de för närvarande i hvarje

särskildt fall höra, har anförts, att de skulle stå i ett oskiljaktigt eller

åtminstone naturligt samband med andra ärenden inom vederbörande

departement. Riksdagen vill icke förneka, att det i några fall kan förefinnas

en sådan nära gemenskap mellan de till ett departement förlagda

sociala ärendena och andra regeringsärenden inom samma departement, att

de för att erhålla den lämpligaste och mest sakkunniga behandling alltjämt

böra gemensamt med dessa handläggas. Men i regel skall otvifvelaktigt

statens verksamhet på ifrågavarande område blifva mera initiativkraftig,

planmässig och framgångsrik, om frågor af nu afhandlad art i så stor

utsträckning, som kan befinnas lämpligt, sammanföras till gemensam handläggning.

I)å vidare de sociala frågorna äro af en vidtgående betydelse

för samhällslifvet, synes det Riksdagen uppenbart, att statens åtgöranden

för lösningen af dessa frågor böra förberedas på sådant sätt, att den största

möjliga trygghet vinnes för ärendenas sakkunniga bedömande och för tillgripande

af de i hvarje särskildt fall lämpligaste åtgärder. Enligt Riksdagens

uppfattning ligger det därför makt uppå, att sådana anstalter utan

tidsutdräkt vidtagas, att de sociala regeringsärendenas handläggning blifver

anförtrodd åt därför särskildt ägnade organ. Ett sammanförande af sociala

regeringsärenden i större utsträckning än nu är fallet skall tvifvelsutan,

såsom påkallande en mera mångsidig sakkunskap hos dem, som äga att

förbereda dessa ärenden, lämna större garanti för deras enhetliga och

planmässiga behandling. Ett ytterligare skäl för en dylik anordning finner

Riksdagen jämväl i den därigenom uppnådda fördelen, att på en af statsrådets

ledamöter kommer att hvila det närmaste och hufvudsakliga ansvaret

för hvad å det sociala området af regeringen göres eller underlåtes.

År det sålunda klart, att de sociala ärendenas förläggande under en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 59.

1

målmedveten, sakkunnig och enhetlig ledning af därför särskildt utbildade

organ är önskvärd!, har man att tillse, hvilka utvägar kunna tillgripas

för att vinna det åsyftade ändamålet. Såsom af ofvan omförmälda,

i ämnet väckta motioner framgår, har man därvid ifrågasatt, att för

dessa ärenden borde inrättas ett särskildt statsdepartement. Denna utväg

finner sig emellertid Riksdagen åtminstone för närvarande icke kunna förorda.

Enligt Riksdagens uppfattning bör nämligen en ökning af departementens

antal vidtagas med den största varsamhet och endast i de fall, då

ett verkligt behof föreligger. Då härtill kommer, att 1905 års Riksdag

hos Eders Kungl. Maj:t anhållit om utarbetande af förslag till inrättande

af ett nytt statsdepartement, omfattande handel, industri och sjöfart, synes

det än mindre tillrådligt att föreslå en ytterligare ökning af departementens

antal.

En annan utväg för målets vinnande är att man i vårt land liksom

flerstädes i utlandet förlägger de sociala regeringsärenden, som lämpligen

kunna sammanföras, till en särskild byrå under något af departementen.

Då det emellertid i sakens nu förevarande skick möter synnerligen stora

svårigheter att afgöra, inom hvithet departement dessa regeringsärenden

lämpligast skola sammanföras, samt den utredning, som för sakens bedömande

är erforderlig, kan utföras endast af Eders Kungl. Maj:t, anser

sig Riksdagen böra hos Eder Kungl. Maj:t anhålla om verkställande af

utredning i ämnet; och torde genom denna blifva klargjordt, dels hvilka

ärenden genom sin art och sitt inbördes sammanhang böra hänföras till

den sociala gruppen och fördenskull utskiljas från det departement, dit de

för närvarande höra, dels ock huruvida dessa sociala regeringsärenden lämpligen

kunna inordnas under något af de redan förefintliga departementen

eller hellre böra förläggas till det föreslagna nya departementet för handel,

industri och sjöfart. Den utredning, som sålunda är erforderlig, torde både

kunna och böra lämpligast anordnas i samband med utarbetande af det

förslag till sistnämnda departement, om hvilket Riksdagen redan hos Eders

Kungl. Maj:t anhållit.

Då de sociala regeringsärendena, under hvilket departement de än

komma att hufvudsakligen sammanföras, otvifvelaktigt komma att utgöra

en synnerligen betydande del af detta departements uppgift och i viss mån

sätta prägel på dess arbete, synes det ligga nära till hands att, såsom

motionären jämväl föreslagit, i departementets namn häråt gifva ett uttryck.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t, vid pröfningen af spörsmålet om inrättande af ett nionde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 59.

statsdepartement, eller ett departement för handel, industri och sjöfart,

äfven ville taga under ompröfning frågan om sociala regeringsärendens

sammanförande under ifrågavarande eller annat departement med angifvande

i benämningen å departementet af detta dess verksamhetsområde,

och till Riksdagen afgifva de förslag till grundlagsändringar, hvartill

denna pröfning kan föranleda.

Stockholm den 20 mars 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. Boktr. 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.