Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående användande af skogsvårdsafgifter till inköp af allmänning sskog ar.

1907-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:77, Skrifvelse till Konungen angående användande af skogsvårdsafgifter till inköp af allmänning sskog ar.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

5

M:o 77.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 april 1907.

— — — — Andra Kammaren — 20 ,— 1907.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående användande

af skogsvårdsafgifter till inköp af allmänning sskog ar.

(Lagutskottets utlåtande N:o 35, punkt 1.)

Till Konungen.

Vid detta års riksdag har enskild motionär föreslagit, att skogsvårdsafgifter

må kunna i lämpliga fall disponeras äfven till förvärf af den

mark, hvarå det allmänna ämnar nedlägga kostnader för skogskultur.

Den tanke, som ligger till grund för förevarande framställning, är

icke ny. Vid lagstiftningsarbetet för åstadkommande af en förbättrad

skogsvård och skogshushållning har särskildt på senare tid flere gånger

och på flere olika sätt uttalats vikten och hehofvet af att genom åtgärder

i olika riktningar tillskapa allmänningsskogar i så stor omfattning som

möjligt. Härvid har man utgått från den förutsättningen, att skogen

det allmännas hand bättre vårdas och bevaras än då den äges af den engkilde,

hvilken i allmänhet ej kan antagas med samma förutseende och

sparsamhet som det allmänna sköta sin skog. Det var ock med tanke

härpå, som 1904: års Riksdag till Eders Kungl. Maj:t aflat två särskilda

skrifvelser, i hvilka begärdes en lagstiftning, som kunde bereda dels de!-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

ägare i häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen för framtiden

införlifva mark, som blifvit för sådant ändamål inköpt, dels ock

kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser och fonder, som afse allmänt

ändamål, möjlighet att genom inköp af skogsmark eller annorledes

bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar.

Nu har föreslagits, att äfven skogsvårdsafgifter skola få i lämpliga

fall användas till inköp af den mark, som skall skogsodlas, och att denna

mark skulle bli en länsallmänning. Denna hemställan kan Riksdagen ej

annat än pa det lifligaste tillstyrka. Riksdagen anser sig emellertid härvid

böra erinra, att förordningen om skogsvårdsafgifter ej uppställer något

hinder för ett dylikt användningssätt. Luckan i lagstiftningen ligger däri,

att förordningen om skogsvårdsstyrelser ej inrymmer någon befogenhet för

skogsvardsstyrelse att inköpa mark, ''samt att bestämmelse saknas, hvem

en sålunda inköpt mark skall tillhöra. Riksdagen föreställer sig nu, att

dylik mark gifvetvis bör tillfalla vederbörande landstingsområde, till hvilket

de använda skogsvårdsafgifterna influtit.

Denna fråga kom i viss mån på tal äfven vid 1906 års riksdag.

I en af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen afbiten proposition hade nämligen

då begärts Riksdagens medgifvande till försäljning af ett till en

kronolägenhet hörande område, hvilket af vederbörande skogsvårdsstyrelse

skulle förvärfvas. Da det emellertid kunde ifrågasättas, huruvida styrelsen

ägde rätt att förvärfva fast egendom, afstyrkte statsutskottet bifall till

framställningen, och blef denna statsutskottets hemställan af Riksdagen

godkänd. Under diskussionen inom kamrarna framhölls dock af flere talare,

af hvilken vikt det vore, att en sådan rätt, som här ifrågasättes,

blefve skogsvårdsstyrelserna tillagd.

Sannolikt erfordras för ändamålet ett tillägg allenast till förordningen

om skogsvårdsstyrelser om att styrelsen tillerkännes den ifrågasatta befogenheten

och att marken skall tillhöra vederbörande län eller landstingsområde.

Da emellertid denna sak kräfver ett närmare öfvervägande, lärer

försiktigheten bjuda att först öfverlämna densamma till Eders Kungl.

Maj:ts pröfning. Det är emellertid af stor vikt, att ifrågavarande lagstiftning

så snart som möjligt och helst vid nästkommande års riksdag

kommer till stånd. Medan tiden går, försummas nämligen gynnsamma

tillfällen för skogsvårdsstyrelserna att förvärfva lämplig mark för distriktets

räkning, och skogsvårdsafgifterna, som nu, i brist på det föreslagna

användningssättet, odelade nedläggas på enskild mark i månget fall utan

säkerhet för ett bestående resultat, gå därigenom i viss mån förlorade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

7

Med stöd af det sålunda anförda får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta utarbeta och om möjligt redan till nästkommande

års Riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom skogsvårdsstyrelserna

tillägges rättighet att i fall då sådant finnes lämpligt förvärfva

skogsmark till bildande af allmänningar för vederbörande landstingsområde

samt för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsafgifter.

Stockholm den 23 april 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.