Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i fråga om skogslikvi* der vid laga skiften och hemmansklyfning ar.

1907-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:78, Skrifvelse till Konungen i fråga om skogslikvi* der vid laga skiften och hemmansklyfning ar.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 78,

ÄT:o 78.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 april 1907.

— — — — Andra Kammaren — 20 — 1907.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i fråga om skogslikvi*

der vid laga skiften och hemmansklyfning ar.

(Lagutskottets utlåtande N:o 35, punkt 6.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag har enskild motionär föreslagit, att

Riksdagen måtte hos Eders Kungl. Maj:t begära dels förslag till ändrade

bestämmelser i syfte att förekomma misshushållning med skogen genom

föreskrifna ståndskogslikvider vid laga skiften och hemmansklyfningar och

dels åtgärder eller, i den mån Riksdagens medverkan påkallas, förslag till

bestämmelser i syfte att dylika ståndskogslikvider i lappmarkerna, som

hitintills ägt ruin eller till äfventyrs ej kunna framdeles undgås, måtte

ordnas till fördel för bönderna, åt hvilka skogen blifvit gifven.

Den fråga, på hvilken Riksdagens uppmärksamhet här fästats, torde

vara värd synnerligt beaktande. Det är uppenbart, att de i skogsför
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 78.

9

nödenheter utgående likviderna vid laga skiften och vid de därmed likställda

hemmansklyfningarna ofta äro ägnade att verka skogssköflande.

Dessutom komma dessa likvider i bestämd strid med både 1 § i 1903

års lag angående vård af enskildes skogar och 8 § i 1873 års afvittringsstadga

för lappmarken. Det torde ej heller kunna förnekas, att just dessa

förrättningar på vissa orter, såsom särskildt i lappmarksbygderna, kunna

jämväl i öfrigt leda till verkliga missförhållanden. Såväl ur skogsekonomisk

som social synpunkt lärer det således vara af stor vikt att söka

snart råda bot härför.

Enligt gällande skiftesstadga kan ståndskogslikviden afskiljas från

den öfriga skiftesförrättningen och efter skiftets fastställande i öfrigt särskildt

för sig uppgöras. Möjligen torde kunna ifrågasättas, för så vidt

sådant ej skulle anses för mycket strida mot laga skiftes ändamål, om

ej lämpligast vore, att skogen helt och hållet undantoges från skifte och

bibehölles som en samfällighet för delägarna att brukas på rationellt sätt.

Skulle åter detta ej i större eller mindre mån låta sig göra, utan, i enlighet

med grundsatsen att all skifteslagets mark skall i skiftet ingå,

skogen äfven skiftas, håller Riksdagen före, att det skulle vara till stort

gagn, om tjänstgörande landtmätare hade sig ålagdt att vid ståndskogslikvidens

verkställande inhämta upplysningar af skogstjänsteman eller möjligen

af vederbörande skogsvårdsstyrelse, hur iikviden borde lämpligast

ur skogshushållningssynpunkt uppgöras, äfvensom beträffande de föreskrifter

angående återväxtens betryggande, hvilka skulle kunna finnas erforderliga

att meddela.

Senaste finska skogskommitté, som bland annat hade förevarande

ämne till behandling, föreslog, att tiden för likvidens utgående borde

sättas till högst fem år. Äfven för vårt land anser Riksdagen, att det

skulle kunna vara ur skogsvårdssynpunkt fördelaktigt, om nuvarande

maximitid af tio år kunde väsentligt förkortas. Därigenom skulle nämligen

bland annat det osäkerhetstillstånd beträffande brukningsrätten till

tillträdd skog, som för närvarande utgör en af de förnämsta olägenheterna

med de i skogsförnödenheter utgående likviderna, i motsvarande

mån förkortas.

Riksdagen har dock icke med nu antydda utvägar velat annat än

visa några sätt, på hvilka korrektiv enligt Riksdagens förmenande skulle

kunna vinnas mot här berörda missförhållanden. Att för lappmarkernas

del särskilda åtgärder dessutom erfordras, vill Riksdagen icke bestrida,

ehuru Riksdagen icke kunnat bilda sig någon bestämdare uppfattning om

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 26 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 78.

hvad härutinnan bör företagas. Emellertid föreställer sig Riksdagen, att

ett strängt iakttagande af afvittringsstadgans grundsatser i hvarje fall

skulle vara af betydelse.

Med stöd af det sålunda anförda får Riksdagen anhålla, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t låta utarbeta och, i den mån Riksdagens medverkan påkallas,

för Riksdagen framlägga förslag till ändrade bestämmelser i syfte att

förekomma misshushållning med skogen genom föreskrifna ståndskogslikvider

vid laga skiften och hemmansklyfningar.

Stockholm den 23 april 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.