Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående revision af bestämmelserna om jordlösen vid expropriation.

1907-04-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:80, Skrifvelse till Konungen angående revision af bestämmelserna om jordlösen vid expropriation.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 80.

]?f:o SO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 april 1907.

— — — — Andra Kammaren — 20 — 1907.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående revision af bestämmelserna

om jordlösen vid expropriation.

(Lagutskottets utlåtande n:o 37.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag har enskild motionär hemställt, att Riksdagen

beträffande jordlösen vid expropriation måtte bos Eders Kungl. Maj:t

begära framläggande af förslag till en revision af de i gällande författningar

förekommande bestämmelser om grunderna för dylik lösen.

Hufvudstadgandet i fråga om grunderna för bestämmande af ersättning

vid expropriation finnes i 13 § af förordningen angående jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866. Enligt nämnda

lagrum skall jord eller lägenhet uppskattas efter hvad jord eller lägenhet

af lika beskaffenhet och godhet i orten högst gäller samt uppkommande

skada ersättas med högsta skäliga belopp. Grunden härtill är tydligen

den, att, da ingrepp sker i den rätt att fritt förfoga öfver egendomen,

som enligt lag tillkommer en ägare eller annan rättighetshafvare, man

velat tillägga honom ersättning härför, hvilken kunde hålla honom fullt

skadeslös. Emellertid hafva dessa föreskrifter i tillämpningen ofta föranledt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 80.

tillerkännande af oskäligt hög ersättning. Ifrågavarande ämne har ock

gjorts till föremål för Eders Kungl. Maj:ts öfvervägande genom en från

arméförvaltningen den 25 april 1906 afgifven framställning, hvilken likväl

hufvudsakligen riktats mot författningens processuella bestämmelser. I berörda

skrifvelse har nämligen arméförvaltningen, med erinran att, då mark

under senaste åren skolat för landtförsvarets behof förvärfvas, utgifterna

för de förvärfvade områdena vid flera tillfällen icke stått i rimligt förhållande

till deras värde, hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga

i öfvervägande, huruvida icke åtgärder skulle kunna vidtagas till framtida

förekommande af detta missförhållande. I detta afseende har arméförvaltningen

bland annat uttalat önskvärdheten af att åvägabringa en full objektiv

värdesättning vid expropriation och därvid framkastat tanke på förändring

af sättet för expropriationsnämndens sammansättning så, att denna nämnd

blefve af mera permanent natur samt genom sin sammansättning och

verksamhet erhölle den sakkunskap, som vore nödig för en jämn och

objektiv värdesättning.

I anledning af denna framställning hafva öfverståthållareämbetet och

samtliga länsstyrelser afgifvit infordrade utlåtanden, hvilka vitsorda behofvet

af bestämmelser, som omöjliggöra de numera vid expropriation högt

uppdrifna jordpris.

Visserligen är, såsom arméförvaltningen anmärker, af stor vikt, att

värdesättningen blir jämn och objektiv. Men om densamma jämväl skall

kunna såvidt möjligt träffa ett med billighet öfverensstämmande värde,

måste uppenbarligen i fråga om grunderna för värdesättningen meddelas

sådana lagbestämmelser, som berättiga och förplikta vederbörande uppskattningsnämnd

att taga i öfvervägande alla på bestämmandet af ersättningsbeloppet

inverkande omständigheter utan att vara bunden af prisstegring

å platsen. Sådan prisstegring torde ofta vara beroende just af

det tillämnade företaget, för hvars skull expropriation ifrågasättes, och

det kan ej vara rätt och billigt, att å ena sidan jordägaren ensam får

njuta förmånen af en utan något hans åtgörande tillkommen värdestegring,

medan å andra sidan den eller de, som genom arbete och uppoffringar

åstadkomma företaget i fråga, skola betungas med utgifvande af

ersättning, som icke står i skäligt förhållande till verkliga värdet före

företagets uppkomst. Att sådant i flera fall förekommit, torde nu mer

och mer ogillas af det allmänna rättsmedvetandet.

Enligt Riksdagens åsikt böra äfven beaktas de af arméförvaltningen

framställda erinringar i fråga om sättet för expropriationsnämnds sam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 80.

mansättande. Särskilt vill Riksdagen fästa uppmärksamheten därå, att,

om en tillämnad anläggning berör flera egendomar, hvarje jordägare för

sig är berättigad att för värderingen af den jord, han skall afstå, icke

blott föreslå sex ledamöter i nämnden, utan äfven utesluta bland de af

rätten och vederparten föreslagne, samt att således en särskild expropriationsnämnd

kan komma att fungera för hvarje egendom. Värdesättningen

kan uppenbarligen härigenom blifva ojämn, hvarförutom kostnaden för

hela expropriationsförrättningen i väsentlig mån uppdrifves.

Ändring i gällande lagstiftning synes således vara i angifna hänseendet

af verkligt behof påkallad, och frågan härom lärer böra till Eders

Kungl. Maj:t öfverlämnas, så att denna fråga må i hela dess vidd komma

under ompröfning i sammanhang med behandlingen af arméförvaltningens

förutnämnda framställning. ^ j'' é
Under

åberopande af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utarbeta och snarast möjligt för Riksdagen

framlägga förslag till ändamålsenliga lagbestämmelser i fråga om

grunderna och sättet för bestämmande af de ersättningsbelopp, som skola

utgifvas i anledning af jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Stockholm den 23 april 1907.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.