Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående stadsplan och tomtindelning m. m., dels ock tio med föranledande af nämnda proposition väckta motioner.

1907-04-27 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1907:82, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående stadsplan och tomtindelning m. m., dels ock tio med föranledande af nämnda proposition väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

1

N:o 82.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 april 1907.

— — — — Andra Kammaren den 27 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag angående stadsplan

och tomtindelning m. m., dels ock tio med föranledande

af nämnda proposition väckta motioner.

(Riksdagens Särskilda Utskotts (n:o 2) Utlåtande N:o 1).

Till Konungen.

Genom proposition den 1 februari 1907 har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagda förslag till

T.o) lag angående stadsplan och tomtindelning, samt

2:o) lag om ändrad lydelse af 2 § i lagen den 26 maj 1899 angående

förändring af tomts område.

I sammanhang med nämnda proposition har Riksdagen tagit under

öfvervägande några af enskilda motionärer framställda yrkanden, hvilka

afse ändringar i eller tillägg till vissa detalj bestämmelser i förslaget till

lag angående stadsplan och tomtindelning.

Den förevarande propositionen har i hufvudsak vunnit Riksdagens

bifall. Endast i vissa delar af förslaget till lag angående stadsplan och

tomtindelning har Riksdagen funnit ändringar böra äga rum. Dessa ändringar

gå, där de ej äro af redaktionell art, hufvudsakligen ut på att

något lindra de bördor, som enligt detta lagförslag skulle påläggas stäBih.

till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 27 Häft. (N:o 82). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

derna i och för genomförandet af stadsplan och tomtindelning, äfvensom

att möjliggöra en utsträckt användning af det nya tomträttsinstitutet, hvarjämte

Riksdagen funnit vissa inskränkningar höra vidtagas i den i lagförslaget

upptagna skyldigheten för kronan att afstå mark.

Härförutom anser Riksdagen sig emellertid böra betona nödvändigheten

af att för köpingar, municipalsamhällen och andra områden å landet,

i fråga om stadsplans och tomtindelnings uppgörande samt byggnadsverksamhetens

ordnande, varda fastställda särskilda bestämmelser af lindrigare

art än som för städerna kan finnas lämpligt.

Riksdagen, som, på sätt ofvan nämnts, finner Eders Kungl. Maj:ts

proposition icke kunna i oförändradt skick godkännas, får alltså tillkännagifva,

att Riksdagen för sin del antagit lag angående stadsplan och tomtindelning

af den lydelse bilagan A utvisar,

samt att Riksdagen bifallit det i propositionen innefattade förslaget

till lag om ändrad lydelse af 2 § i lagen den 26 maj 1899 angående förändring

af tomts område.

Stockholm den 27 april 1907.

Med undersåtlig vördnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

.Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

3

Bil. A.

LAG

angående stadsplan och tomtindelning.

Med ändring af hvad lag eller författning innehåller häremot

stridande förordnas som följer:

Om stadsplan.

1 §•

För stads ordnande och bebyggande skall finnas plan, omfattande

såväl byggnadskvarter som ock gator, torg och andra allmänna platser

samt dessas höjdlägen (gatuprofiler).

2 §•

Stadsplan antages af stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,

af allmän rådstuga men vare ej gällande, innan därom fattadt beslut

blifvit af Konungen fastställdt. Innan stadsplan antages, skall ägare af

mark inom det område, hvars planläggning är i fråga, lämnas tillfälle att

yttra sig öfver uppgjordt förslag till plan.

I fråga om ändring i stadsplan eller om dess utsträckande så ock

om särskild plan för viss del af stadens område i öfrigt galle hvad nyss

är sagdt; dock att stadsfullmäktiges eller allmän rådstugas beslut om

jämkning af ringa betydenhet i byggnadskvarters gränser, gatuprofiler

eller dylikt skall, där ej kronans rätt beröres, vara gällande, om beslutet

af Konungens befallningshafvande fastställes.

Stadsplan, som af ålder består eller före denna lags ikraftträdande

blifvit fastställd, skall fortfarande lända till efterrättelse, till dess ändring

däri göres i den ordning nu är stadgad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

Om tomtindelning.

3 §•

År stadsplan till större eller mindre del grundad på viss tomtindelning,

som därmed står i omedelbart samband, skall den tomtindelning

jämte stadsplanen underställas Konungens pröfning.

Väckes förslag, att för visst område skola tillämpas särskilda bestämmelser

med afseende å sättet för byggnadstomternas användande, skall

om beslut öfver sådant förslag samt beslutets fastställande så ock, där så

nödigt pröfvas, om antagande och fastställande af tomtindelning för området

gälla hvad i 2 § är sagdt om antagande och fastställande af

stadsplan.

I andra fall tillkommer det stadens byggnadsnämnd att handlägga

frågor om kvarters indelande i byggnadstomter; dock vare nämndens beslut

ej gällande, innan det blifvit af Konungens befallningshafvande fastställdt.

Innan nämnden fattar beslut, skall ägare af mark, som af tomtindelningen

beröres, lämnas tillfälle att yttra sig i ärendet, och må beslut, som angår

kronan tillhörigt område, ej fastställas, utan att Konungen därtill gifvit lof.

4 §•

Skall enligt fastställd stadsplan mark läggas till byggnadskvarter

eller därifrån afskiljas eller har byggnadskvarter utlagts å mark, som förut

ej varit planlagd, skall, såvidt ej tomtindelning fastställts i sammanhang

med stadsplanen, kvarters indelande i tomter äga rum, när ägare af mark

inom kvarteret det begär; dock att ändring af befintlig tomtindelning må

ske endast i den mån sådant finnes för kvarterets ändamålsenliga bebyggande

nödigt.

År befintlig tomtindelning ej öfverensstämmande med bestående

äganderättsförhållanden eller har kvarter helt och hållet eller till större

delen afbrunnit, skall fråga om ny tomtindelning företagas, när ägare

af mark inom kvarteret det begär eller byggnadsnämnden så nödigt

finner.

Ej må i andra fall än nu är sagdt befintlig tomtindelning ändras,

med mindre ägame till de tomter, som af ändringen beröras, därom äro

ense och ändringen finnes för ett ändamålsenligt bebyggande lämplig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

5

Om förbud mot nybyggnad i vissa fall.

5 §.

Ä mark, som enligt gillande stadsplan ingår i gata, torg eller

annan allmän plats, må ej nybyggnad företagas.

Är beslut fattadt om antagande af stadsplan för förut ej planlagdt

område eller om ändring i gällande stadsplan, må, innan frågan om beslutets

fastställande blifvit pröfvad, nybyggnad ej företagas inom område,

som beslutet afser; dock äge Konungens befallningshafvande i särskildt

fall till sådant byggnadsföretag gifva tillstånd.

Har stad eller stadsdel helt och hållet eller till större delen afbrunnit

och väckes fråga om ändring i den för det afbrända området gällande

stadsplan, eller väckes fråga om stadsplans utsträckande öfver visst område,

må Konungens befallningshafvande på framställning af staden meddela

förbud mot nybyggnad inom område, som af frågan beröres, till dess

beslut i frågan blifvit fattadt, dock i intet fall för längre tid än sex

månader.

6 §•

I fall, som i 4 § 1 mom. sägs, vare nybyggnad inom kvarteret ej

tillåten, innan tomtindelning blifvit fastställd. Ej heller må, där på grund

af 4 § 2 och 3 mom. fråga om ny tomtindelning för större eller mindre

område blifvit väckt, nybyggnad inom området företagas, innan frågan

slutligen pröfvats. Konungens befallningshafvande äge dock i särskildt

fall gifva tillstånd till byggnadsföretag, hvarom nu är sagdt.

7 §•

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöfver gällande tomtgräns.

Å område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men hvaraf

särskilda delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Har

tomt bildats genom åtgärd, till hvilken enligt lagen angående förändring

af tomts område rättens medgifvande skall sökas, vare nybyggnad å tomten

i intet fall tillåten, innan sådant medgifvande lämnats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse A:o 82.

Om marks afstående och inlösande.

8 §•

Mark, som erfordras för de i fastställd stadsplan upptagna gator,

torg och andra allmänna platser, skall, ehvad marken tillhör kronan eller

enskild man, menighet eller inrättning, afstås till staden.

Har tomtindelning ägt rum, och finnes, att efter frånskiljande af

gatumark, hvarom nyss är sagdt, ägaren ej har kvar hel byggnadstomt

invid gatumarken, vare staden pliktig lösa gatumarken.

9 §.

Allmän väg, som enligt fastställd stadsplan ingår i gatumark, tillfälle

staden utan ersättning.

10 §.

Varder stadsplan fastställd öfver trångt eller eljest olämpligt bebyggdt

område, äger Konungen förordna, att jämväl mark, som ingår i byggnadskvarter

skall, där marken tillhör enskild man, menighet eller inrättning,

till staden afstås.

Lag samma vare, där i fastställd stadsplan upptaget tomtområde, som

finnes vara för stadens utveckling oundgängligen erforderligt, icke annorledes

kan på skäliga villkor förvärfvas för bebyggande.

11 §•

Vill stad inom den del af dess område, som ej ingår i stadsplan,

för hufvudgator, som framdeles kunna blifva erforderliga, förvärfva mark,

tillhörig enskild man, menighet eller inrättning, må staden hos Konungen

söka förordnande, att marken skall till staden afstås.

12 §.

Aro, sedan ett år förflutit från denna lags ikraftträdande, särskilda

delar af område, som enligt därförut fastställd tomtindelning utgör en tomt,

uti olika ägares hand, må staden till sig lösa de särskilda tomtdelarna;

den vare ock, då det äskas, därtill pliktig, dock ej i det fall, att tomtdel

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

utgör mer än halfva tointen och återstoden af tomten år obebyggd. Fastställes

tomtindelning, efter det denna lag trädt i kraft, och äro, sedan ett

år förflutit från fastställandet, särskilda delar af område, som enligt tomtindelningen

utgör en tomt, uti olika ägares hand, vare lag samma.

Utan hinder af hvad nu är sagdt må staden, där på grund af 8 §

2 mom. yrkande väckes om stadens förpliktande att lösa gatumark, genast

lösa tomtdel, som för gatumarkens ägare invid gatumarken kan återstå.

Hvad i denna § är stadgadt om stads rätt och plikt att lösa tomtdel

skall gälla jämväl om kronan tillhörigt område.

13 §.

Hafva särskilda delar af fastighet kommit i olika ägares hand, efter

det stadsplan blifvit fastställd eller af stad antagen, må däraf ej föranledas

skyldighet för staden att lösa mark enligt 8 eller 12 §.

Hvad nu är sagdt skall icke äga tillämpning, där förändringen i

äganderätt skett före denna lags utfärdande.

Om ersättning för mark och annat skadestånd så ock om dess bestämmande

och gäldande.

14 §.

Skall enligt denna lag mark till staden afstås eller af staden lösas,

njute den, som af markens afträdande skada lider, ersättning därför af staden.

I fall, som nu afses, skola de i förordningen den 14 april 1866

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof meddelade föreskrifter

äga tillämpning, med iakttagande af hvad nedan i 15—24 §§ finnes

stadgadt.

15 §.

Ansökan om tillsättande af särskild nämnd må, där staden enligt 8

eller 12 § är skyldig lösa mark, göras såväl af staden som af markens

ägare.

16 §.

Skall mark afstås enligt 10 eller 11 §, må stämning ej af rätten

utfärdas, innan staden visat, att tiden för afträdandet blifvit genom Konungens

förordnande eller parternas öfverenskommelse bestämd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

I fall, hvarom förmäles i 8 och 12 §§, skall, där ej parterna annorlunda

åsämjas, mark afträdas å den fardag för afträdande af förhyrd lägenhet,

som infaller näst tre månader, efter det stämning af rätten utfärdats.

17 §.

Nekar stad att lösa mark, då ägaren, på grund af hvad i denna lag

är stadgadt, det yrkar, eller varder stads rätt att lösa mark af ägaren

bestridd, meddele rätten beslut i frågan, innan nämnd må sättas, och skall

klagan öfver rättens beslut föras genom besvär.

Har stad sökt anstånd enligt 27 eller 28 § i denna lag, varde frågan

om nämnds tillsättande hvilande, till dess sig visat, om anstånd varder

beviljadt.

18 §.

Hvad i 14 § af förordningen angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är stadgadt skall icke medföra skyldighet att lösa jord

eller lägenhet, som ligger inom det område, stadsplanen omfattar.

19 §.

Finnes å mark, som afses i 8 eller 11 §, byggnad, stängsel, plantering

eller annat, som till marken hör och lösas skall, bör särskild! värde

sättas å själfva marken, och skola, där ej all mark, som uppskattas, pröfvas

hafva lika värde, de särskilda värdena utsättas.

20 §.

Har ägare af mark, som afses i 8 eller 11 §, enligt särskild! aftal

upplåtit marken till enskild utfartsväg eller till allmänt begagnande, skall

vid ersättningens bestämmande hänsyn tagas till sådant förhållande.

21 §.

Vid bestämmande af ersättning, som skall utgå enligt 8 eller 10 §,

må hänsyn icke tagas till den ökning i värde, som allenast i följd af

stadsplanens fastställande eller genomförande uppstår för den mark, hvarom

fråga är.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

22 §.

Varder ersättningsbelopp, som stad förpliktats att utgifva, ej erlagdt

eller nedsatt inom den i 24 § af förordningen angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgade tid, skall, i händelse någon till

ersättning berättigad det yrkar, frågan om markens afträdande, såvidt på

hans rätt inverkar, vara förfallen.

23 §.

All undersöknings- och rättegångskostnad skall gäldas af staden,

dock att, där på grund af 15 § ansökan om nämnds tillsättande gjorts

af markens ägare och nämnd ej varder tillsatt, kostnaden skall gäldas

efter ty i 21 kap. rättegångsbalken är stadgadt.

24 §.

Hvad i 29 § af förordningen angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är stadgadt om rätt att återlösa afträdd jord eller

lägenhet skall icke äga tillämpning i fråga om mark, som i denna lag

afses.

25 §.

Varder vid genomförandet af fastställd stadsplan allmän väg, gata,

torg eller annan allmän plats helt eller delvis igenlagd, eller varder gata,

torg eller annan allmän plats till sitt höjdläge ändrad, och uppstår därigenom

skada för ägare af invid liggande mark eller för den, som har

nyttjanderätt till marken eller byggnad därå, eller för innehafvare af servitut,

som å marken hvilar,*den skada vare staden pliktig att ersätta.

26 §.

Tvist, huruvida skadestånd, hvarom i 25 § sägs, utgå bör, pröfvas

af rätten.

År genom laga kraft ägande dom eller parternas åsämjande afgjordt,

att skadestånd skall utgå, och kunna parterna ej enas om skadeståndets

belopp, skall frågan härom afgöras af särskild nämnd, tillsatt i den ordning,

förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

föreskrifver. Ansökan om nämnds tillsättande i sådant fall må göras såväl

af ersättningstaganden som af staden. Nämnden uppskatte skadan till högsta

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 27 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

skäliga belopp, dock att beloppet ej må sättas lägre än staden medgifvit

eller höjas utöfver hvad ersättningstaganden yrkat. Skadestånd skall utgifvas

inom tre månader efter det beloppet blifvit bestämdt. Godtgörelse

till nämnden och annan kostnad gäldas af staden, då skadeståndet varder

satt till högre belopp än staden medgifvit, men eljest af ersättningstaganden.

Om anstånd med genomförande af stadsplan och tomtindelning.

27 §.

Kan det befaras, att omedelbart genomförande af stadsplan i dess

helhet skulle för stad medföra alltför betungande utgifter, må staden med

afseende å visst område hos Konungen söka anstånd med planens genomförande.

Konungens befallningshafvande må, när skäl därtill äro, på framställning

af stad medgifva anstånd med genomförande af tomtindelning

inom visst kvarter eller del däraf. År anstånd med stadsplans eller tomtindelnings

genomförande beviljadt, skall stadsplanen eller tomtindelningen,

i fråga om rätt att verkställa nybyggnad samt rätt eller plikt att lösa mark,

vara utan verkan under den tid, för hvilken anståndet beviljats; dock att

mark, som enligt stadsplan ingår i gata, torg eller annan allmän plats,

skall, enligt 8 § 1 mom., till staden afstås, när staden det begär.

28 §.

Med afseende å område, för hvilket anstånd, som i 27 § sägs, ej

gäller, äger Konungen, på framställning af stad, förordna, att med stadens

skyldighet att enligt 8 § lösa gatumark, som är bebyggd, och enligt 12 §

lösa bebyggd tomtdel skall under viss tid anstå.

Om gatas upplåtande och underhåll.

29 §.

Ny gata skall i behörigt skick upplåtas för allmänt begagnande i

den mån bebyggandet kvarter efter kvarter fortskrider från förut upplåten

gata, med iakttagande att hvarje särskild gatudel skall upplåtas, då

tomter med en sammanlagd längd utmed gatudelen af minst en tredjedel

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

af de vid gatudelen befintliga tomtlinjer blifvit bebyggda. Konungens befallningshafvande

må, når synnerliga skäl därtill äro, på framställning af

stad för viss tid medgifva uppskof med upplåtande af sådan del af gata,

därå byggnad finnes uppförd.

Hvad nu är sagdt skall med afseende å torg och annan dylik allmän

plats tillämpas så, att marken till en bredd af aderton meter från

tomtlinjerna betraktas såsom gata. Platsen skall i sin helhet upplåtas, då

tomter med en sammanlagd längd utmed densamma af minst två tredjedelar

af de därvid befintliga tomtlinjer blifvit bebyggda.

Då redan befintlig gata skall utvidgas, skall ny gatudel upplåtas för

allmänt begagnande i den mån tomt invid den nya gatudelen blifvit bebyggd.

30 §.

För gatas upplåtande till allmänt begagnande å tid, som i 29 § sägs,

vare staden ansvarig. Genom detta stadgande göres ej rubbning i hvad

för stad må vara gällande i afseende å tomtägares skyldighet att bekosta

gatas anläggande; och skall, där på grund af hvad nu föreskrifvits stad

utfört gatuanläggning, som eljest ålegat tomtägare att ombesörja, tomtägare

till staden återgälda kostnaden för anläggningen.

Angående sättet för ordnande och anläggning af gata äfvensom skyldigheten

att ombesörja och bekosta gatas underhåll galle hvad för hvarje

stad är föreskrifvet. Underhållet af allmän väg, som ingått i gatumark,

skall i den mån, som för gatas upplåtande för allmänt begagnande är stadgadt,

öfvertagas af den, som, enligt hvad föreskrifvet är, har att underhålla

gatan.

Hvad nu är sagdt skall ock äga tillämpning beträffande torg eller

annan dylik allmän plats.

Om tomtägares skyldighet att ersätta värdet af gatumark.

31 §.

Ägare af tomt vid gata, som efter denna lags ikraftträdande upplåtes

för allmänt begagnande, vare skyldig ersätta staden värdet af gatumarken

utmed tomten intill gatans midt, dock ej till större bredd än nio

meter. Har tomtägare utan lösen öfverlåtit gatumark till staden, vare han

från skyldighet att ersätta den mark fri. Ingår allmän väg i gatumarken,

skall tomtägare utgifva godtgörelse för hälften af den för gatans utläggning

därutöfver erforderliga mark till en bredd af högst nio meter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

År tomt belägen vid gatukors, omfattar ersättningsskyldigheten tilllika

den del af gatukorset, som inneslutes af den nyss angifna gatumarkens

utdragna gränslinjer.

Hvad i denna § är sagd!, skall med afseende å torg eller annan

dylik allmän plats tillämpas så, att marken till en bredd af aderton meter

från tomtlinjen betraktas såsom gata.

32 §.

Ersättning, som tomtägare enligt 31 § har att utgifva, skall, där ej

parterna kunna enas om dess belopp, bestämmas af särskild nämnd, som

på enderas ansökan tillsättes i den ordning, förordningen angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof föreskrifter. Nämnden har att

efter de för uppskattning af gatumark, som till staden afstås, stadgade

grunder uppskatta värdet af själfva marken vid tiden för ersättningens

utgifvande utan hänsyn till kostnad, som staden må hafva vidkänts för

markens planerande och ordnande. Uppstår tvist om vidden af den gatumark,

tomtägaren har att ersätta, skall särskildt värde sättas å den mark,

tvisten gäller. Godtgörelse till nämnden och annan kostnad gäldas utaf

staden, då ersättningen varder satt till lägre belopp, än staden fordrat,

men eljest af tomtägaren.

33 §.

Ersättning för gatumark skall af tomtägare utgifvas, då efter stadsplans

fastställande nybyggnad blifvit å tomten uppförd, dock ej innan

gatan upplåtits för allmänt begagnande.

Har tomt utfartsväg åt en för allmänt begagnande upplåten gata,

vare tomtägaren ej skyldig utgifva ersättning för mark till annan gata,

som utmed tomten upplåtes, förrän nybyggnad å tomten varder verkställd

invid den nya gatan.

Nybyggnad, som i denna § afses, må ej företagas, innan tomtägaren

hos byggnadsnämnden för ersättningens utgifvande ställt säkerhet, som af

nämnden godkännes. Från ställande af säkerhet, hvarom nu är sagdt,

vare kronan fri.

34 §.

Skall gata vidgas, och medför vidgningen, efter ty därom är åt

Konungen stadgadt, rätt att vid gatan uppföra högre byggnad än förut

tillåtits, vare den, som äger tomt vid någondera sidan af gatan, skyldig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

13

ersätta staden en fjärdedel af värdet å den mark, som fordras för gatans

vidgning intill aderton meter framför hans tomt.

I fråga om ersättningbeloppets fastställande skola de i 31 och 32

§§ meddelade bestämmelser äga motsvarande tillämpning. Beloppet skall

utgifvas, då, efter det beslut om vidgningen fastställts, byggnad, som här

är sagd, blifvit uppförd, dock ej innan gatan framför tomten blifvit vidgad

; och må sådan byggnad ej uppföras, innan tomtägaren hos byggnadsnämnden

ställt säkerhet, som af nämnden godkännes. Kronan vare från

ställande af säkerhet fri.

Om vissa ofria tomter.

35 §.

Hvad här förut är sagdt om ägare af mark eller tomt skall ock

gälla om den, som till ofri tomt i stad har sådan rätt, hvarom förmäles i

lagen den 24 maj 1895 angående hvad till fast egendom är att hänföra.

Föreskrifter angående vissa områden å landet.

36 §.

Hvad i denna lag är stadgadt för stad skall äga motsvarande tillämpning

för köping så ock för annan ort, för hvilken på grund af

hittills gällande föreskrifter byggnadsstadgan för rikets städer förklarats

skola gälla.

Konungen må ock förordna, att denna lag skall äga motsvarande

tillämpning för hamnplats, fiskläge eller annan ort med större sammanträngd

befolkning; och medföre sådant förordnande enahanda verkan, som

enligt hittills gällande lag följt utaf förordnande om tillämpning af byggnadsstadgan

för rikets städer. Konungens befallningshafvande åligger att,

när omständigheterna sådant förordnande påkalla, efter kommunalstämmas

och ortsinvånarnas hörande, med anmälan därom till Konungen inkomma.

Då förordnande, hvarom nu är sagdt, meddelas för någon ort, äger

Konungen förklara, att med afseende å viss bebyggd del af dess område

skall gälla hvad i 2 § sägs angående stadsplan, som af ålder består. Inom

området i öfrigt må icke, förrän stadsplan blifvit fastställd, nybyggnad

äga rum, med mindre Konungens befallningshafvande för särskildt fall

därtill gifver lof. Är stadsplan icke fastställd för ort, som i 1 mom.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

sägs, vare i fråga om sådant förklarande och om förbud mot nybyggnad

lag samma.

37 §.

Är större byggnadsverksamhet att förvänta inom område å landet,

å hvilket 36 § icke äger tillämpning, äger Konungen förordna, att- stadsplan

för området skall upprättas; och må efter sådant förordnandes meddelande

nybyggnad icke, förrän stadsplan blifvit fastställd, inom området

äga rum, med mindre Konungens befallningshafvande för särskilt fall

därtill gifver lof.

Framställning om sådant förordnande, som nyss är nämndt, så ock

om fastställande af stadsplan må göras af Konungens befallningshafvande

eller af områdets ägare Ej må stadsplan fastställas utan att områdets

ägare däröfver blifvit hörd.

Sedan stadsplan blifvit fastställd, må nybyggnad ej ske å mark, som

enligt planen skall ingå i gata, torg eller annan allmän plats.

Varder sedermera förordnande, som i 36 § sägs, för området meddeladt,

skall stadsplanen jämväl i öfrigt vinna omedelbar tillämpning inom

området.

38 §.

Är stadsplan fastställd för område, som i 37 § afses, äger Konungens

befallningshafvande på framställning af områdets ägare fastställa tomtindelning

för området eller viss del däraf. Tomtindelning, enligt hvilken

särskilda delar af tomt skulle förblifva i olika ägares hand, må ej fastställas.

Fastställd tomtindelning må ej ändras i andra fall, än då enligt fastställd

ändring i stadsplanen mark skall läggas till byggnadskvarter eller

därifrån afskiljas eller ock ägare till de tomter, som af ändringen beröras,

därom äro ense. Sedan tomtindelning blifvit fastställd, må ej nybyggnad

ske utöfver gällande tomtgräns.

Allmänna bestämmelser.

39 §.

Företages nybyggnad i strid mot hvad i 5, 6, 7, 36, 37 eller 38 §

är stadgadt, äge öfverexekutor till rättelse i hvad olagligen skett meddela

handräckning; och gälle därom enahanda bestämmelser, som för det i 157

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 82.

15

§ utsökningslagen afsedda tall äro stadgade. Genom denna föreskrift

göres ej ändring i lagen den 26 maj 1899 om hvad i vissa fall bör iakttagas,

då byggnad uppförts utöfver tomtgräns.

Ansökan om handräckning, hvarom nu är sagdt, må göras af allmän

åklagare eller byggnadsnämnd, där sådan finnes. År ansökan gjord af

allmän åklagare, och äskar utmätningsmannen, att kostnad för förrättningen

skall förskjutas, må det ske af allmänna medel.

40 §.

Hvad i denna lag är sagdt om nybyggnad skall ock gälla om sådan

förändring af befintlig byggnad, hvilken, efter ty därom är af Konungen

stadgadt, är att till nybyggnad hänföra.

41 §.

De närmare föreskrifter, som må anses erforderliga i fråga om stadsplans

och tomtindelnings uppgörande, om byggnadsnämnds sammansättning

och åligganden samt om bebyggande af stad, köping och annat område,

som i denna lag afses, meddelar Konungen.

På framställning af stad, köping och annat samhälle, som i denna

lag afses, må Konungen förordna, att särskilda föreskrifter skola tillämpas

med afseende å byggnadsverksamhetens ordnande inom sådan del af samhällets

område, som ej finnes upptagen i gällande stadsplan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1908, dock att hvad däri

är stadgadt om antagande och fastställande af stadsplan, om ändring i

stadsplan eller dess utsträckande, om tomtindelning samt om förbud mot

nybyggnad i vissa fall skall lända till efterrättelse genast efter lagens

utfärdande.

År vid lagens ikraftträdande fråga om ändring i fastställd stadsplan

eller tomtindelning på pröfning beroende, skola föreskrifterna om plikt

att lösa gatumark eller tomtdel ej vinna tillämpning med afseende å

område, som af ändringen beröres, förrän frågan blifvit slutligen pröfvad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.