Skrifvelse till Konungen angående vidtagande af åtgärder för införande af undervisning i skogsvård vid folkskolorna på landsbygden. [Första Kammarens tillfälliga utskotts
1907-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1907:90, Skrifvelse till Konungen angående vidtagande af åtgärder för införande af undervisning i skogsvård vid folkskolorna på landsbygden. [Första Kammarens tillfälliga utskotts
Dokumentets text
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 90.
N:o 90.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 april 1907.
— — — — Andra Kammaren den 30 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående vidtagande af
åtgärder för införande af undervisning i skogsvård
vid folkskolorna på landsbygden.
[Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 6.]
[Andra Kammarens tillfälliga utskotts (mo 1) utlåtande n:o 1.]
Till Konungen.
Uti en inom Riksdagen väckt motion har gjorts framställning om
vidtagande af åtgärder för att undervisning i skogsvård i förening med
anordnandet af planteringsdagar måtte äga rum, bland annat, vid rikets
skolor.
Såsom ett beklagligt förhållande måste erkännas, att, ehuru vårt
land äger synnerligen stora förutsättningar för skogskultur, hos befolk
-
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 90,
ningen i allmänhet råder stor okunnighet uti och likgiltighet för skogsvården.
Genom den år 1903 vidtagna lagstiftningen angående vård af
enskildes skogar, angående skyddsskogar och angående skogsvårdsstyrelser
har väl ett kraftigt steg tagits till förekommande af ödeläggande afverkning
samt till betryggande af återväxt och befrämjande i öfrigt af den
enskilda skogshushållningen; men det återstår ännu mycket, innan man
hunnit därhän, att uti folkmedvetandet klart inträngt öfvertygelsen, att
skogarna behöfva en sorgfällig vård och att kännedom är nödig om det
sätt, hvarpå denna vård bör äga rum. Uti skogsvårdsstyrelsernas nu lör
första gången tillgängliga berättelser uttalas äfven från flera delar af landet
en klagan öfver befolkningens okunnighet och likgiltighet i fråga om
skogsvården.
Att åstadkommandet af eu förbättrad skogsvård utgör en nationell
uppgift af den allra största betydelse, ligger i öppen dag. Häraf följer
ock, att hvarje praktisk åtgärd, som är ägnad att främja befolkningens
intresse för och kärlek till skogen samt öka dess insikter rörande skogens
rätta skötsel, bör uppmuntras och understödjas.
Det säkraste sättet att sprida en allmän insikt om skogarnes betydelse
och rätta sättet för deras vårdande torde vara, att redan hos den
uppväxande ungdomen ingjutas kunskap och intresse i detta hänseende.
I öfverensstämmelse härmed bör ock undervisning i skogsvård lämpligen
förekomma inom folkskolor och med dem jämförliga läroanstalter.
En sådan anordning kan för öfrigt sägas utgöra endast en utveckling
af den undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering, som på
grund af stadgandet i § 56 folkskolestadgan redan nu meddelas nästan
öfverallt på landsbygden. Den lämpligaste formen för en undervisning
i skogsvård vid folkskolorna torde tvifvelsutan vara den, att för hvarje
år som regel ett visst antal s. k. planteringsdagar bestämmes, då barnen
med sina lärare få draga ut till en lämplig skogsmark och där af desse
och möjligen därjämte någon person med forstlig utbildning, såsom länsskogvaktare
eller till skogsstaten hörande tjänsteman eller betjänt få undervisning
samt tillika handledning för praktiskt arbete i skogsvård, framför
allt i skogsplantering och skogssådd.
Såsom hjälpmedel vid undervisningen torde böra användas någon
mycket kort, lättfattlig handbok eller läsebok, som behandlar skogens betydelse
och vård. I Norge lärer man, såsom det uppgifves, med mycken
fördel hafva användt en sådan af »det Norske Skogselskap» utgifven
skrift, som bär titeln »Ungdommen och Skogen».
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 90.
Måhända skall det för genomförande af den ifrågasatta anordningen
befinnas lämpligt, att kortare undervisningskurser i skogsvård länsvis anordnas
för folkskollärare för att såmcdels göra dem skickliga att handleda
sina lärjungar; och torde de lärare som besöka sådana kurser böra erhålla
ersättning för resekostnad och dagtraktamente under den tid kursen
pågår.
För anordnande af planteringsdagarna med den därvid förenade undervisningen
bör samverkan äga rum mellan vederbörande myndigheter,
nämligen, å ena sidan, de pedagogiska myndigheterna — domkapitlet och
skolråd -—- och å den andra sidan skogsvårdsstyrelserna, möjligen äfven
skogsstaten.
Redan nu hafva på frivillighetens väg uti en del landtkommuner,
ehuru jämförelsevis ett ringa fåtal, anordnats planteringsdagar för folkskolebarnen;
men har ett hinder för vidare genomförande af en sådan anordning,
enligt hvad uppgifvits, på vissa håll varit, att tvifvelsmål uppstått,
huruvida planteringsdagarna finge inräknas uti den lagstadgade undervisningstiden.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t taga i öfvervägande, i hvad mån åtgärder kunna vidtagas,
i syfte att så kallade planteringsdagar med därvid meddelad äfven
teoretisk undervisning i skogsvård må genom samverkan mellan vederbörande
myndigheter i största möjliga utsträckning anordnas vid folkskolorna
på landsbygden i rikets olika delar.
Stockholm den 30 april 1907.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.