Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om upphäfvande af bestämmelsen om kapellförsamlings skyldighet att deltaga i moderkyrkans byggnad och underhåll.

1908-05-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:109, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om upphäfvande af bestämmelsen om kapellförsamlings skyldighet att deltaga i moderkyrkans byggnad och underhåll.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N;o 109.

109.

Uppläst och godkänd kos Första kammaren den 6 maj 1908.

— — —• — Andra kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om upphäfvande af bestämmelsen om kapellförsamlings

skyldighet att deltaga i moderkyrkans byggnad och underhåll.

(Lagutskottets utlåtande n:o 62.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag kar enskild motionär gjort framställning

om upphäfvande af gällande bestämmelser i fråga om kapellförsamlings

skyldighet att deltaga i moderkyrkans byggande och underhåll.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens bJcrifvelse N:o 109.

Såvidt Riksdagen kunnat finna, torde i förevarande ämne gälla, förutom

de af motionären åberopade bestämmelser, dels 4:de punkten i kungl.

resolutionen på prästerskapets besvär den 14 september 1731, däri föreskrifves,

att »de socknemän, som för deras bekvämlighets skull fått bygga

sig kapell, böra icke desto mindre, jämte det de underhålla samma kapell,

äfven svara till byggnaden till moderkyrkan, som de förr gjort, innan

kapellet byggdes; dock att, när några särskilda föreningar vid kapellens

uppbyggande blifvit gjorda, därvid skall förblifva»; dels ock 2:dra punkten

i kungl. resolutionen på allmogens allmänna besvär den 17 december

1734, däri meddelas den ovillkorliga föreskrift, att »vederbörande, hvilka

bekommit tillstånd att uppbygga sig kapell, strängeligen varda antydde

att, vid förlust af en sådan frihet, på intet sätt, under hvad sken och

förevändning det helst vara må, sig i framtiden undandraga den hitintills

vanliga kyrko- och prästegårdsbyggnaden».

Härutinnan har genom 12 § i kungl. resolutionen på allmogens

besvär den 9 december 1766 gjorts förklaring om huru långt kapellboars

skyldighet till deltagande i moderkyrkans byggnad och underhåll sträcker sig.

Af berörda lagstiftning synes framgå, att kapellförsamlingar icke äro

att anse såsom själfständiga, utan endast såsom delar af moderförsamlingar,

till hvilka de i kyrkligt afseende lära vara att räkna, om de ock

i vissa hänseenden hafva egen förvaltning samt kapellan. Den åt kapellförsamlingar

förunnade frihet att hafva egna kyrkor eller kapell lärer i

regel hafva tillkommit genom eu kungl. resolution, och dessa resolutioner,

hvilka utfärdats efter vederbörandes hörande, torde reglera jämväl förhållandena

mellan kapell- och moderförsamlingen eller stadfästa dem emellan

träffade föreningar. Afgörandet af de frågor, som kunna uppstå mellan

församlingarna om. byggnads- och underhållsskyldighet vid moderkyrkan,

lärer fördenskull i de flesta fall blifva beroende jämväl på tolkning af

ingångna kontrakt eller tillämpning af särskilda kungl. resolutioner.

Sambandet mellan kapell- och moderförsamlingar uti nu ifrågavarande

hänseende synes sålunda icke kunna utan vidare genom ett allmänt lagbud

upp höfvas. Icke heller torde det åsyftade ändamålet kunna vinnas

på sätt motionären ifrågasatt, nämligen genom ett blott upphäfvande af

bestämmelserna i åberopade kungl. resolutionerna af den 14 juni 1720

och den 9 december 1766.

Då emellertid gällande bestämmelser i vissa fall synas kunna medföra

åtskilliga olägenheter och missförhållanden, anser sig Riksdagen böra

härigenom anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

huruvida eller i hvad mån den för kapellförsamling bestående skyldighet

i afseende å moderkyrkans byggnad och underhåll må kunna upphöra,

samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen

kan gifva anledning.

Stockholm den 6 maj 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Tryckt hos P. Palmqnists Aktiebolag, Stockholm 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.