Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta i fråga om vissa postafgifter.

1908-02-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1908:11, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta i fråga om vissa postafgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

1

N:o 11.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 febr. 1907.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl.

Maj:t att besluta i fråga om vissa postafgifter.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 1.).

Till Konungen.

1 en den 18 nästlidna januari aflåten proposition, n:o 13, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 11 Raft. (N:o 11.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

dels, i fråga om de till den inrikes posttjänsten hörande afgifter —

med förklarande att Riksdagen fortfarande vill utöfva sin rätt att ensam

besluta rörande

befordringsafgifter i egentlig mening,

assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsafgifter

— de sistnämnda, om och när inkassering till äfventyrs

kommer att införas äfven i den inrikes postutväxlingen —

afgifter för lösenförsändelser äfvensom

afgifter för postabonnemang å tidningar och för tidnings aflämnande

till postanstalt å tid, då postanstalten ej hålles öppen för allmänheten

—

bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att intill utgången af år 1918 i

öfrigt besluta i fråga om hithörande afgifter;

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att fortfarande intill utgången

af år 1918 besluta beträffande de till den utrikes posttrafiken

hörande afgifter.

Genom det framlagda förslaget har till en början Riksdagens rätt att besluta

öfver postbevillningen obetingadt fastslagits, och frågans konstitutionella

sida torde vid sådant förhållande få anses vara en gång för alla afgjord.

Hvad därefter angår den rent praktiska sidan af saken, kan svårligen

bestridas, att skäl tala för att Riksdagen må lämna det af Eders Kungl.

Maj:t begärda bemyndigandet. Riksdagen anser sig emellertid böra

fästa uppmärksamheten därå, att — enligt hvad föredragande departementschefen

jämväl uttryckligen förutsatt såsom själffallet — därest

under ifrågavarande tidrymd i den inrikes poströrelsen skulle uppkomma

en eller annan ny afgift, som ej vore att hänföra till någon nu befintlig

kategori och beträffande hvilken rimligtvis kunde uppstå tvekan, huruvida

den är af beskaffenhet att böra af Eders Kung!. Maj:t ensam bestämmas,

vederbörlig framställning kommer att till Riksdagen aflåtas.

Häremot har icke varit annat att erinra än att Riksdagen uttryckligen

förbehållit sig, att dylik framställning skall till Riksdagen aflåtas. Det

har vidare beträffande den tidrymd, som blifvit af Eders Kungl. Maj:t

ifrågasatt, synts Riksdagen, som om företrädesvis med hänsyn till

postväsendets alltjämt fortskridande, synnerligen lifliga utveckling,

nämnda tidrymd blifvit väl långt tilltagen. Riksdagen har därför

ansett densamma lämpligen kunna inskränkas att omfatta tre år, eller

samma tidsperiod, som för närvarande gäller i fråga om val till Riksdagens

Andra Kammare. Härigenom skulle Riksdagen beredas tillfälle

att en gång under hvarje sådan valperiod pröfva omfånget och utsträckningen

af ifrågavarande bemyndigande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 11.

Riksdagen får alltså

dels, i fråga om de till den inrikes posttjänsten

hörande afgifter — med förklarande att Riksdagen

fortfarande vill utöfva sin rätt att ensam besluta rörande

befordringsafgifter i egentlig mening,

assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskotts-

och inkasseringsafgifter — de sistnämnda,

om och när inkassering till äfventyrs kommer att införas

äfven i den inrikes postutväxlingen —

afgifter för lösenförsändelser äfvensom

afgifter för postabonnemang å tidningar och för

tidnings aflämnande till postanstalt å tid, då postanstalten

ej hålles öppen för allmänheten —

bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att intill utgången

af år 1911 i öfrigt besluta i fråga om hithörande

afgifter;

dock att därest under berörda tidrymd skulle uppkomma

en eller annan ny afgift, som ej är att hänföra

till någon nu befintlig kategori och beträffande

hvilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma

är af beskaffenhet att böra af Eders Kungl.

Maj:t ensam bestämmas, vederbörlig framställning skall

till Riksdagen aflåtas;

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att fortfarande

intill utgången af år 1911 besluta beträffande

de till den utrikes posttrafiken hörande afgifter.

Stockholm den 11 februari 1908.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.